Didaktisk ämnesteori i gymnastik

Relevanta dokument
Annan. Didaktisk ämnesteori i gymnastik. jan-erik romar. Skolans. Vad skiljer gymnastiklektioner från rast??

Introduktion. Didaktisk ämnesteori i gymnastik. Mål. Innehåll. Barn och fysisk aktivitet i samhället. Idrott i samhället =?

Jakob SödermanS fd EU-justitieombudsman. Filosofisk utgångspunkt. Betydelsen av fysisk aktivitet och skolgymnastik

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Jakob SödermanS fd EU-justitieombudsman. Filosofisk utgångspunkt. The importance of physical activity and physical education

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

På gång i Skolfinland 2014

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Strävansmål för de olika arbetsområdena.

Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Tiden. Vad är resultatet av detta. Elevbeteende i gymnastikundervisning. Baserar sig på data från direkt observation av gymnastikklasser

Barns fysiska aktivitet och hälsa

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Om ämnet Idrott och hälsa

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Lokal kursplan för idrott och hälsa Wallerska skolan

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Redovisning av uppdrag om översyn av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa.

Följande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9.

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Didaktiska modeller och perspektiv i Idrott och hälsa

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars L-M Engström

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Grundskolans. Elevens Val

Bedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.

Arbetshäfte År 7 Namn Klass

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I GYMNASTIK

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mer idrott i skolan för goda resultat på flera plan

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Grundskolans. Elevens Val

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Järvenskolan Södra. Återkoppling

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Lärare. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mer idrott i skolan för goda resultat på flera plan

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Motion under skoldagen och inlärning. Sammanfattning av en situationsöversikt.

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Utvärdering av inlärningsresultat i gymnastikundervisningen inom den grundläggande utbildningen år 2003

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Fysisk fostran i svensk skola

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

Målkriterier Beskrivning Exempel

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Livshantering och livskompetens LÄROPLAN FÖR FRITT VALBAR EXAMENSDEL INOM DEN YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM

Hälsospåret. Följ hälsospåret genom museet och upptäck hur synen på hälsa och idrott förändrats.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Hälsospåret. Följ hälsospåret genom museet och upptäck hur synen på hälsa och idrott förändrats.

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Barn och utbildningsförvaltningen Läsår 2016/2017 Slagstaskolan Tel: Expeditionen VÄLKOMNA TILL SLAGSTASKOLANS FÖRSKOLEKLASSER

Idrottsval. PROLYMPIA åk 2-5 Läsåret Information

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Att använda svenska 4

Tillvalsämnen i Dalsbruks skola åk 8-9

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Elevbedömning. Bedömning under studierna. Slutbedömning. Bedömning av valfria ämnen. Bedömning av arbete. Bedömning av uppförande

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Lahden kaupunki

Grundskolans. Elevens Val

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Särskild Utbildning För Vuxna

Transkript:

Arvosana Didaktisk ämnesteori i gymnastik jan-erik romar http://www.vasa.abo.fi/users/jromar Jakob Söderman fd EU-justitieombudsman, VBL 25.6.2004 All form av motion är bra för ens välbefinnande. Dessutom är det varken synd, ohälsosamt eller olagligt. 2005-01-13 1 2005-01-13 2 % med övervikt 25 Europeiskt temaår om idrottsfostran 2004 FN:s temaår om idrott och idrottsfostran 2005 Rundradions temaår Motion och hälsa 2005 20 15 10 5 0 67 71 74 77 80 84 85 86 94 95 98 99 2 3 Övervikt bland unga (12-18 v.) i Norden mellan 1967 ja 2003. Resultat från olika studier i Finland, Sverige och Danmark. 2005-01-13 3 2005-01-13 4 Proportion av utmärkta (> 3000 m) och dåliga (< 2200 m) resultat i 12 min löptest hos Finska rekryter 1978-2002 30 25 20 % 15 10 5 0 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 år 2005-01-13 5 < 2200 m >3000 m Vitsord TESTRESULTAT OCH ÖVRIG SKOLFRAMGÅNG (Bästa och sämsta elevfjärdedelen) 9 8,5 8 7,5 7 6,5 Modersmål Matematik Modersmål Matematik Sämsta elevfjärdedelen Bästa elevfjärdedelen Flickor 2005-01-13 6 1

Arvosana TESTRESULTAT OCH ÖVRIG SKOL-FRAMGÅNG (Bästa och sämsta elevfjärdedelen) Vitsord 9 8,5 8 7,5 7 6,5 Modersmål Matematik Sämsta elevfjärdedelen Pojkar Modersmål Matematik Bästa elevfjärdedelen 2005-01-13 7 2005-01-13 8 Bunkefloprojektet (www.bunkeflomodellen.com www.bunkeflomodellen.com) Syfte: förlänga skoldagen och schemalägga en obligatorisk rörelselektion för alla elever varje skoldag Resultat barns grovmotorik förbättras med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan Interventionsgruppens elever har bättre resultat på samtliga studerade delar av de nationella proven i svenska och matematik skolår 2 än elever i jämförelsegruppen Vad skiljer gymnastiklektioner från rast?? På gymnastiklektionerna På gymnastiklektionerna måste 2005-01-13 9 2005-01-13 10 Skolans gymnastik Aktivitet mellan skolor Annan skolgymnastik Annan skolgymnastik Aktivitet mellan skolor Gemensamma lektioner - 2005-01-13 11 2005-01-13 12 2

Aktivitet mellan skolor Elevaktivitet i skolgymnastik 2005-01-13 13 2005-01-13 14 Eleverna bör ha en möjlighet att nå målen (utveckla sina färdigheter) Viktiga principer vid undervisning i gymnastik lära sig och inte bara bekanta sig med olika aktiviteter läraren är ansvarig för undervisningen och eleverna förväntas lära sig MER INFORMATION... 2005-01-13 15 2005-01-13 16 Undervisningen bör erbjuda maximal aktivitetstid för alla elever en boll och hela klassen vilket är det minsta antalet elever som behövs Undervisningen bör vara på lämplig nivå för alla elever att individualisering problem: 2005-01-13 17 2005-01-13 18 3

Integrera psykomotoriska, affektiva och kognitiva mål Lågstadiets målsättningar (94) Bygger upp sin självkänsla och en positiv fysik självbild med hjälp av positiva erfarenheter av gymnastiken Lär sig samarbeta och utvecklar ett positivt motions- och hälsobeteende Utvecklar sin förmåga till rörelsebehärskning och grundläggande motorisk färdigheter samt får lära sig grunderna inom olika idrottsgrenar 2005-01-13 19 2005-01-13 20 Nya läroplanen i gymnastik Målet för gymnastikundervisningen är att påverka elevens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga och välbefinnande på ett positivt sätt och lära eleven att förstå gymnastikens hälsofrämjande betydelse Gymnastikundervisningen ger eleven sådana kunskaper, färdigheter och upplevelser som gör det möjligt att tillägna sig en motionsinriktad livsstil. Årskurs 1 4, mål lära sig grundläggande motoriska färdigheter på ett mångsidigt sätt och stimuleras till att motionera lära sig hälsofrämjande och trygga former av motion, lära sig att simma träna sina färdigheter såväl i att arbeta självständigt som i att samarbeta, utan betoning på inbördes tävlan lära sig handla enligt överenskomna regler i en anda av rent spel. 2005-01-13 21 2005-01-13 22 CENTRALT INNEHÅLL löpning, hopp, kast och deras tillämpning i olika gymnastikformer och idrottsgrenar fri gymnastik, gymnastik med handredskap och redskap musikgymnastik, artistisk gymnastik och dans lek-, referens-, mikrospel och olika slags bollspel friluftsliv vintersport vattenträning och simövningar idrottsliga lekar PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4 behärskar grundläggande motoriska färdigheter och kan tillämpa dem i olika motionsformer kan löpa, hoppa och kasta kan gymnastikrörelser med och utan redskap kan uttrycka sig med hjälp av gymnastik och röra sig rytmiskt eller till musik kan handskas med spelredskap i lekar och övningar och fungera i spel kan röra sig i naturen med hjälp av en undervisningskarta 2005-01-13 23 2005-01-13 24 4

PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 4 (forts) kan glida, åka framåt och bromsa i skridskoåkning kan röra sig mångsidigt på skidor kan simma på många sätt i simdjupt vatten handlar långsiktigt och förhåller sig realistiskt till sina egna prestationer kan klä sig ändamålsenligt för gymnastiken och sköta sin personliga hygien fungerar självständigt och i grupp enligt överenskomna instruktioner och deltar ansvarsfullt och aktivt i gymnastikundervisningen. Vitsordsgivning i gymnastik Kriterier för gymnastikens delområden Färdigheter och verksamheter 2005-01-13 25 2005-01-13 26 Utvärdering av inlärningsresultaten I bedömning betonas aktivitet och kunnande mest Läraren gör bedömning genom att o u b Vilja och känsla bedöms genom F M A 2005-01-13 27 2005-01-13 28 Funktionsduglighet vid mätning av funktionsdugligheten används helst sådana konditionstester för vilka det nationella normer följande egenskaper utvärderas varje läsår a m Motoriska färdigheter främst beaktas basfärdigheter och hur väl eleven behärskar grunderna i olika grenar men också hur väl eleverna tillägnat sig det 2005-01-13 29 2005-01-13 30 5

Aktivitet och intresse uppväckande av intresse för fysisk aktivitet är ett av ämnets huvudmål e p Aktivitet och intresse eleven visar intresse och aktivitet på följande sätt: är positivt inställd till gymnastik är korrekt klädd och tvättar sig efter lektionen har idrottsutrustning med sig gör sitt bästa för att uppnå de uppställda inlärningsmålen klarar av självständig träning visar social anpassningsförmåga hjälper, ger råd och handleder andra 2005-01-13 31 2005-01-13 32 Grunderna för bedömning i gymnastik läraren bör föra bok övar alla utvärderingsuppgifter så att vitsordsgivningen blir objektiv och så att han vid behov kan motivera bedömningen eleverna informeras om grunderna för bedömningen Berömligt vitsord behärskande av inlärda idrottsformer förmåga att tillämpa färdigheterna hög fysisk prestationsnivå exemplariskt sportsmannabeteende 2005-01-13 33 2005-01-13 34 Nöjaktigt vitsord ett gott försök och aktivitet kan belönas med nöjaktigt vitsord fastän elevens förmåga och kondition inte skulle förutsätta detta Försvarligt vitsord ovanliga tecken på likgiltighet för den egna konditionen och hälsan sådana elever kräver mycket av läraren 2005-01-13 35 2005-01-13 36 6

Elever som tävlingsidrottar bedömning sker på basen av vad som undervisats och övats på skolans obligatoriska gymnastiklektioner bedöms på samma grunder som de övriga eleverna Elever som befriats från gymnastik har eleven deltagit i undervisningen under minst hälften av terminen, bör prestationerna vitsordas helt befriad elev erhåller inget vitsord(-) tillfälligt eller delvis befriade elever bedöms på basen av den undervisning de erhållit 2005-01-13 37 2005-01-13 38 Didaktisk ämnesteori Gymnastik Hemuppgift 1. Läs sidorna 123-144 (Varför undervisa i ämnet hälsa och idrott?) ur Annerstedt, Peitersen och Rönholt Idrottsundervisning och skriv ner tre frågor eller saker du vill diskutera. Läs läroplanen för gymnastik i grunderna för grundskolans läroplan (95 och 04). MERA INFORMATION... Läs sidorna 287-302 (Utvärdering, bedömning och betygsättning) ur Annerstedt, Peitersen och Rönholt Idrottsundervisning. Välj ut två blanketter från http://www.vasa.abo.fi/users/jromar/utvärdering/index.html som du tycker dig kunna använda i undervisningen. 2005-01-13 39 2005-01-13 40 Sammanfattning: Ha en samling i en liten grupp (max tre personer) där ni: - diskuterar frågorna och de andra sakerna i artikeln varför undervisa... Sammanfatta detta i ett kort protokoll. gör en tankekarta på innehållet i läroplanen (95) samt reflektera över hur den nya läroplanen (04) samt passar in i detta sammanhang. referera och reflektera över varför, vem, vad, när och hur frågor vid gymnstikbedöming utgående från Annerstedts artikel. Jämför de utvärderingsblanketter ni har i gruppen och välj en favorit samt motivera valet. Detta redovisas skriftligen, dvs: Protokollet, tankekartan+reflektion, blankett+motivering samt referatet ges åt mig. Detta sker senast fredagen den 11.2. 2005-01-13 41 2005-01-13 42 7