Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 215 Ansvarig: Katrin Wiking Mas Ulf Norring Verksamhetsutvecklare
Innehåll Sammanfattning... 1 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkerhetsarbetet... 2 Resultat kvalitetsmätningar... 2 Kvalitetsregister... 12 Gemensamma förbättringsområden... 19 Pågående kvalitetsaktiviteter... 2 Övergripande mål och strategier för kommande år... 24
216-4-22 1 Sammanfattning Kvalitetsarbetet 215 har fokuserat på att utveckla kvalitetsledningssystemet inom LSS, framtagande av internkontrollplan, anlysera budget- och ekonomistyrningen och initiera arbetet med intäktsfinansierad verksamhet. Beträffande hanteringen av sociala dokumentationen och journalhanteringen har förändringsprocessen initierats ute i verksamheterna. Utveckling av organisationen pågår där beställar- och utförarrollen ska tydliggöras, natten inom vård- och omsorg ska förändras samt ekonomi- och budgetprocessen. Arbetet med införandet av nya tekniken med mobila lösningar har påbörjats för att ytterligare förbättra kvalitén och servicen till våra medborgare. Avvikelserapporteringen ute i verksamheterna har förbättrats. Det har inneburit att patientsäkerheten har ökat genom noggrannare identifiering av riskerna, analys och planerade åtgärder. Dessa uppgifter aktualiseras på enheterna personalmöten. År 215 inregistrerades 443 (inkluderat Vardaga) fall i kvalitetsregistret Senior Alert. I 5 av fallen orsakades någon form av fraktur. Andra skador, såsom sårskador och mjukdelsskador orsakades i 5 av fallen. Med fall avses då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Antalet läkemedelshändelser var 39 varav glömda doser stod för huvuddelen. Ett sedan tidigare uppmärksammat område med mycket avvikelser är utebliven träning ordinerad av rehab personal. Registreringen i kvalitetsregistren fortgår. I Senior Alert görs riskbedömningar avseende fall, undernäring, trycksår samt munhälsobedömning, ROAG. Kopplat till dessa bedömningar finns olika evidensbaserade åtgärder. I Palliativa registret har verksamheten uppnått en täckningsgrad på 69,7 %, vilket är en minskning från 214. I övrigt ses en klar förbättring i övriga parametrar på Förbättrad vård i livets slut. Vårdrelaterade infektioner registreras separat. Antal anmälningar enligt Lex Sarah under år 215 är 1 st. Ingen anmälan enligt Lex Maria är gjord under året. Nio klagomål är inlämnade. Sammanfattningsvis visar analysen i det systematiska kvalitetsarbetet, förhållandevis nöjda och trygga brukare, men arbetet med att öka brukares självbestämmande, inflytande och möjlighet till daglig utevistelse måste förbättras. Kännedomen om vart brukare och anhöriga vänder sig med klagomål och synpunkter måste höjas.
216-3-7 2 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkerhetsarbetet Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) samt verksamhetsutvecklare SUH har ansvar för att utveckla och säkra kvalitén under område Stöd Utveckling Hälsa. Övergripande ansvar har chef SUH. Struktur för uppföljning/utvärdering Avvikelser har registrerats digitalt under 215 via ett system på Intranätet, Insidan. Avvikelser/åtgärdsplan SoL och HSL förs samman i ett webbaserat dokument. Detta för att förenkla processen med anmälan, åtgärder, återkoppling och sammanställning av resultat. Allvarliga vårdskador identifieras och anmäls omgående till MAS. I dessa fall görs en händelseanalys. Allvarligare avvikelser SoL/LSS rapporteras enligt rutin till chef SUH och följs upp av enhetschef alternativt verksamhetsutvecklare. Avvikelser är en stående punkt på varje enhets arbetsplatsträffar. MAS informerar verksamheten 1 gång/år om inkomna avvikelser. Systematisk verksamhetsuppföljning ÄO Genomgång och analys av äldreomsorgen i Bergs kommun. Analys har skett enligt följande process: 1) Granska resultat Följande resultat har granskats: KKIK, kommunens kvalitet i korthet Öppna jämförelser Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Inkomna klagomål Avvikelser Kvalitetsregister (Palliativa registret, Senior Alert, BPSD, RiksSår) 2) Värdera och bryt ner resultat Resultat Vad tycker de äldre om äldreomsorgen samt klagomål och avvikelser, bryts ner på enhetsnivå, resterande resultat granskas på kommunövergripande nivå. Analys av olika resultat jämförs med varandra för att utläsa trender.
216-3-7 3 3) Prioritera områden för förbättring Resultaten granskas utifrån fastställda mål, värdegrund, värde- och tjänstegarantier. Relevanta indikatorer väljs ut. Indikatorer för enheterna att arbeta med under 216 väljs ut för respektive enhet utifrån resultat i Vad tycker de äldre om äldreomsorgen. 4) Kommunicera resultat Politisk förankring genom kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse SUH samt genom beslut av Balanserade styrkort. Redovisning och uppdrag ges i ledningsgrupp ÄO. Resultat kvalitetsmätningar KKIK, kommunens kvalitet i korthet Vid en analys av resultaten i KKIK så ligger Bergs kommun i de flesta fall bra till vid en jämförelse med riket och övriga Jämtlands kommuner med några få undantag, som sticker ut både i positiv och också i negativ bemärkelse. Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd vid nybesök är mycket bra. Bergs kommun har en handläggningstid på 5 dagar där medelvärdet för riket är 16 dagar (bäst i länet) Andelen ej återaktualiserade ungdomar efter avslutad insats/utredning är bland de bästa i riket. Bergs kommun ligger med några andra kommuner på 1 %. Medelvärdet för riket är 78 %. Andel av befolkningen som får försörjningsstöd ligger på 3,3 % i Bergs kommun. För riket är medelvärdet på 4,2 %. Övriga kommuner i länet ligger på ungefär samma nivå som Bergs kommun med undantag av Strömsund och Ragunda som ligger över medelvärdet för riket. Kontinuiteten vid besök hos våra äldre i ordinärt boende ligger över medelvärdet i jämförelse med riket och vid en jämförelse med övriga Jämtlandskommuner ligger Bergs kommun i topp. Beträffande de kvalitetsaspekter som har stor betydelse för de äldre i särskilda boenden så har verksamheten förbättrat sig avsevärt i jämförelse med resultatet 214 (från 52 % till 72 %). Resultatet ligger över medelvärdet för riket och är högst i länet. En plats på särskilda boendet kostade 757 tkr 215 och 638 tkr 214. Ser man till övriga kommuner så är tendensen densamma. Vid en jämförelse med medelvärdet för riket och kommunerna i länet så är platskostnaden lägst i länet och ca 5 tkr under medelvärdet för riket. Nöjdheten hos våra brukare på de särskilda boendena kan förbättras. Det har skett en förbättring i jämförelse med 214 (från 73 % till 81 %) men vid en jämförelse med riket så ligger det under medelvärdet och i mitten vid en jämförelse med övriga kommuner i länet. Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten är något hög i jämförelse med riket och övriga kommuner i länet.
216-3-7 4 Nöjdheten hos våra brukare inom hemtjänsten är bra. Den har förbättrats med 2 % mellan 214 och 215 till 94 %. Vid en jämförelse med riket så ligger det över medelvärdet för riket och bland de bästa vid en jämförelse med övriga kommuner i länet. Beträffande de kvalitetsaspekter som har stor betydelse för brukare inom LSS grupp- och serviceboende så ligger verksamheten i topp i riket, och vid en jämförelse med övriga kommuner i länet. LSS verksamheten redovisar en siffra på 1 % och medelvärdet för riket ligger på 82 %. Öppna jämförelser Område Resultat Procent Median Riket Bemötande, förtroende och trygghet i hemtjänsten Förändring av självskattad hälsa för hemtjänsttagare Grön 51 42 Grön 7,8,2 Hemtjänsten i sin Grön 94 91 helhet Bemötande, 35 41 förtroende och trygghet i SÄBO Inflytande och Röd 32 41 tillräckligt med tid i SÄBO Mat och måltidsmiljö i Röd 57 63 SÄBO Bruk av Röd 18 31 tryckavlastande underlag Frakturer på lår och Röd 16 st 874 höft 212-214 Brytpunktsamtal Grön 71 6 Smärtskattning sista Grön 67 37 levnadsveckan, 214-215 Tre eller fler Grön 9,1 15,4 psykofarmaka bland äldre, 75 år och äldre i SÄBO Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänsten Grön 16,3 19,9
216-3-7 5 Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO Användning av antipsykotiska läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänsten Användning av antipsykotiska läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO Kostnad per inv. hemtjänst, 214 Kostnad per brukare, hemtjänst, 214 Kostnad per inv. SÄBO, 214 Kostnad per brukare, SÄBO, 214 Medianålder vid inflyttning SÄBO, 214 Grön 1,9 22,3 Röd 4,6 3, Grön 9,1 12,4 26458 295672 kr 3451 kr 756 764 kr 86 år Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Det positiva i brukarundersökningen för äldre som bor i särskilt boende i Bergs kommun kan sammanfattas på följande sätt bra bemötande från personalen (91 %) förtroende för personalen (91 %) trygghet på boendet (89 %) vid behov få kontakt med sjuksköterska (84 %) sammantaget nöjd med äldreboendet (81 %) Det minst positiva inom särskilda boendet ensamhet (75 %) information vid tillfälliga förändringar (54 %) vart man vänder sig med synpunkter och klagomål (54 %) möjligheterna att komma utomhus (49 %) utomhusmiljön (46 %) För hemtjänsten kan den positiva delen sammanfattas enligt följande bra bemötande från personalen (97 %) förtroende för personalen (96 %) sammantaget nöjd med hemtjänsten (94 %) personalen utför sina arbetsuppgifter bra (92 %) känner sig trygg hemma (89 %)
216-3-7 6 Det minst positiva inom hemtjänsten ensamhet (48 %) påverka tiderna för besök (45 %) vart man vänder sig med synpunkter och klagomål (43 %) svårt att träffa läkare (42 %) information vid tillfälliga förändringar (28 %) Inkomna klagomål Under året har 9 klagomål inlämnats inom områdena bemötande, omvårdnad och bemanning. Förbättringsarbeten har vidtagits på berörda enheter utifrån klagomålen. Enskilda samtal har genomförts med personal angående bemötande, ansvaret för kontaktperson har förtydligats, dialog med anhöriga har intensifierats, personaltätheten har utökats och specifika insatser har genomförts för att förbättra livskvalitén för våra brukare. Avvikelser Antal SoL/LSS/HsL avvikelser inom äldreomsorgen fördelade per enhet nedan (avvikelserapporteringen från Vardaga ej fullständig, första kvartalet ej inrapporterat i systemet) Avvikelser Bergsgården 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 8 5 4 43 46 35 34 14 2 3 8 214 215
216-3-7 7 Avvikelser Dalsätra 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 16 8 1 34 43 9 46 2 2 3 14 6 8 214 215 Avvikelser Östgärde 14 12 121 1 8 84 67 6 4 38 214 2 11 4 1 2 2 4 215
216-3-7 8 3 25 2 15 275 Avvikelser Treklövern 1 5 3 16 2 87 84 76 3 1 3 7 1 214 215 7 Avvikelser Tallgläntan 6 55 59 5 5 41 4 3 2 1 5 4 1 13 7 3 2 1 13 1 12 11 214 215
216-3-7 9 Avvikelser Myltblomman Vardaga 4 35 36 3 25 2 2 15 1 5 1 1 2 6 1 8 214 215 Avvikelser hemvård Rätan 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 7 2 1 1 11 9 19 17 1 3 6 214 215
216-3-7 1 Avvikelser hemvård Storsjö 4 35 36 3 25 23 2 15 1 5 4 1 2 2 15 15 9 4 5 214 215 Avvikelser hemvård Vardaga 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 5 1 18 12 4 3 4 1 2 3 1 1 214 215
216-3-7 11 Avvikelser hemvård Hackås-Oviken 7 6 5 63 51 51 4 3 2 1 13 5 23 16 26 16 11 6 3 214 215 Avvikelser LSS 16 14 12 1 8 6 4 2 2 1 1 5 5 15 8 1 3 1 2 3 1 214 215
216-3-7 12 6 5 4 Avvikelser Bergs kommun 56 494 414 39 3 2 1 77 6352 24 9 16 2 2 17 57 6 3 6 35 214 215 Kvalitetsregister Kommunen registrerar i flera register som Senior Alert, Palliativa registret, BPSD, RiksSår samt ROAG ett register för Munhälsa. Huvudansvaret för Senior Alert har enhetscheferna inom Vård och omsorg. Utvalda undersköterskor på enheterna registrerar in data i registret. Ett team bestående av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut, enhetschef och kontaktperson bedömer vilka åtgärder som ska sättas in. Arbetet med att utveckla ett preventivt arbetssätt som grundar sig på evidensbaserade åtgärder fortgår. Detta uppnås genom att verksamheterna använder sig av utdata från kvalitetsregistren och gör analys/bedömning, sätter in åtgärder, analyserar resultat. Från hösten 215 har även arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut åtkomst till Senior Alert, för att få överblick över processen efter riskbedömning. Distriktsköterskor och sjuksköterskor har under 215 fått ökade kunskaper om svårläkta sår genom att delta i olika utbildningar i material och hantering under året. Detta för att förbättra sårläkning och förhöjd livskvalitet. På grund av att registreringen i RiksSår startade upp under 215 finns ännu ingen statistik att redovisa. I Palliativa registret redovisas inrapporterade dödsfall, gjorda bedömningar av munhälsa och vård i livets slutskede. Bergs kommun uppvisar en klar förbättring för alla delar det vill säga väntade dödsfall, brytpunktssamtal, ordination mot ångest, smärtskattning och munhälsa utom täckningsgrad där minskning ses vid en jämförelse med år 214.
216-3-7 13 I Senior Alert registreras riskbedömningar, planerade åtgärder och uppföljning av undernäring, trycksår, fall och munhälsa. Andelen personer som riskbedömts ligger på en fortsatt hög nivå (även i jämförelse med övriga kommuner i länet). BPSD är ett register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Bergs kommun uppvisar goda resultat i BPSD i antal kompletta bedömningar under året. Nedan redovisas resultat från Palliativa registret, Senior Alert och BPSD.
Palliativa registret 216-3-7 14
216-3-7 15
Senior Alert 216-3-7 16
216-3-7 17 Andelen personer som har olämpliga läkemedel Riket Jämtlands län Berg 214 54 % (8523 av 15714) 5 % (165 av 328) 5 % (23 av 46) 215 54 % (959 av 17526) 5 % (132 av 262) 42 % (16 av 38) 216 55 % (3969 av 7214) 51 % (46 av 9) 46 % (6 av 13) Andelen personer som verkar smärtfria Riket Jämtlands län Berg 214 7 % (1158 av 15714) 64 % (213 av 328) 6 % (28 av 46) 215 7 % (12316 av 1754) 6 % (158 av 262) 55 % (21 av 38) 216 7 % (568 av 7178) 7 % (63 av 9) 92 % (12 av 13) Andelen personer som har bemötandeplan Riket Jämtlands län Berg 214 84 % (13346 av 15714) 84 % (278 av 328) 97 % (45 av 46) 215 87 % (15234 av 1754) 83 % (219 av 262) 97 % (37 av 38) 216 88 % (6355 av 7178) 84 % (76 av 9) 1 % (13 av 13)
216-3-7 18 Andelen personer som har fått läkemedelsöversyn genomförd Riket Jämtlands län Berg 214 85 % (13412 av 15714) 89 % (294 av 328) 1 % (46 av 46) 215 86 % (15169 av 1754) 83 % (219 av 262) 89 % (34 av 38) 216 86 % (6212 av 7178) 77 % (7 av 9) 1 % (13 av 13) Andelen personer med Alzheimers sjukdom som har symptomlindrande demensläkemedel Riket Jämtlands län Berg 214 53 % (2634 av 4926) 36 % (27 av 74) Underlaget är <1 215 55 % (3159 av 578) 43 % (26 av 61) Underlaget är <1 216 56 % (1391 av 2484) 45 % (13 av 29) Underlaget är <1
216-3-7 19 Gemensamma förbättringsområden Personalkontinuiteten kan förbättras. Genom ett tätare samarbete/samverkan mellan Resursen/Poolen och enhetscheferna på boendena kan kontinuiteten stärkas. Det har uppmärksammats att vid långtidsfrånvaro anlitas ett antal olika vikarier vilket leder till stor omsättning på personal. Introduktion av personal bör ske mer strukturerat och samordnat både i skriftlig samt muntlig form. Viktigt är att introduktionen genomförs på ett strukturerat sätt med handledning av ordinarie personal. Det är av stor vikt att introduktionen följs upp av enhetschef både i verksamheten och på Resursen/Poolen. Ett gemensamt introduktionsmaterial bör tas fram på boendena. Nämndens mål ska vara kända av all personal. Det finns ett behov av att tydligöra egna mål för respektive verksamhet. Uppföljning av målen bör ske kontinuerligt på olika arenor, till exempel vid APT och planeringsdagar. Ett större fokus bör läggas på värdegrundsarbetet och dess innehåll så att det blir en naturlig del i verksamheten. Ekonomiska styrningen bör ses över. Intäktsfinansierad verksamhet är en viktig del i detta. Viktigt är att ge verksamheten rätt förutsättningar för att ha en kontinuerlig uppföljning, rapporter och prognoser månadsvis. Idag sker den sociala dokumentationen i pappersform som sedan sammanställs av enhetschef eller av viss delegerad personal i Procapita. Risken med detta förfarande är att kvalitén kan försämras, tillgängligheten påverkas och arbetssättet blir tidskrävande. Nuvarande arbetssätt gällande social dokumentation behöver förändras. All personal ska ges möjlighet till verksamhetssystemet Procapita för fortlöpande dokumentation. Genomförandeplanen är ett viktigt verktyg där det ska framgå hur vårdtagaren vill ha insatserna utförda, när de ska utföras samt vem som ska utföra insatserna. Idag upprättas genomförandeplanen antingen i pappersform alternativt i en mapp på datorn. Risken med detta förfarande är att kvalitén kan försämras, tillgängligheten påverkas och arbetssättet blir tidskrävande. En förbättring är dels att upprätta genomförandeplanen i Procapita och att öka mobiliteten. Inom vissa verksamheter uppfylls inte kraven på upprättande av planen inom 7 dagar. Verksamhetstöd för planering, dokumentation och uppföljning av socialtjänstens beslut och insatser bör moderniseras, integreras och mobiliteten utökas (t ex tillgång till dokumentation, genomförandeplaner och signeringslistor mobilt). Den nya tekniken inom vård och omsorg bidrar till ett förbättrat resursutnyttjande, ökad trygghet, säkerhet, kommunikation och delaktighet i samhället. Digitala nyckelskåpen som implementerades på vissa boenden för något år sedan fungerar inte. Där behöver åtgärder vidtas. Förnyad kontakt tas med leverantör och en ny installation genomförs. En framtida lösning är införande av nyckelfri hemtjänst. Fungerande nyckelhantering höjer effektiviteten, ökar tryggheten och är nödvändig för att säkerställa nyckelhanteringen.
216-3-7 2 Trygghetslarmen på vissa boenden är av en äldre version och går inte att uppgradera vilket innebär att det är svårt med support, reservdelar och tillförlitligheten. Det finns även en säkerhet- och trygghetsaspekt som måste hanteras. I dag finns indikationer från verksamheten att larm inte kommer fram för kvittering samt att loggningen inte är tillförlitlig vilket medför ett missnöje och otrygghet hos både anhöriga, vårdtagare och personal. Kontakt tas med leverantör för att diskutera vilka lösningar som är möjliga till en rimlig kostnad. Mer fokus bör läggas på hanteringen av avvikelser. Det har noterats att avvikelser inte alltid hanteras och identifieras utifrån orsak och åtgärd. Respektive verksamhet måste gemensamt analysera avvikelserna för att förhindra att händelsen återkommer. I nuläget arbetas det med ett antal kvalitetsregister som Senior Alert, BPSD, Palliativa registret, RiksSår och även specifikt med nattfasta på samtliga boenden. Det finns dock kvalitetsbrister på vissa boenden, bland annat att minska nattfastan, som är ett återkommande problem. En framgångsfaktor för kvalitetetsarbetet på respektive enhet är att man återkopplar resultatet genom återkommande redovisningar till personalen. Beträffande läkemedelshanteringen så är det viktigt att den sker utifrån fastställda riktlinjer/rutiner och att det även finns på lokal nivå. En brist ses i att övertagande av läkemedelshanteringen inte alltid journalförs vilket innebär att vårdtagaren inte blir delaktig i beslutet. Vad gäller delegering av läkemedel så erbjuds schemalagda utbildningstillfällen från och med 216. Utvärdering av detta kommer att ske övergripande årsvis. Pågående kvalitetsaktiviteter Mest sjuka äldre Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse om utveckling av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Den lokala handlingsplanen revideras löpande och är fortfarande aktuell. ehälsa MAS och verksamhetsutvecklare deltar i länets styrgrupp vad gäller ehälsa. I samverkan med länets samtliga kommuner bedrivs ett antal projekt utbyte av analoga till digitala trygghetslarm e-tjänster inom socialtjänst gemensam upphandling pågår mobil dokumentation smartphones, surfplattor e-hemtjänst - ett system för trygghet, service och delaktighet mobil informationsåtkomst NPÖ producent, undersöka förutsättningarna för att kommunen ska bli producenter i NPÖ HSA-administration, SITHS-kort. Samordning och förenkling av HSAadministrationen
216-3-7 21 JämtBus Barn och unga i behov av särskilt stöd- överenskommelse om regional samverkan i Jämtlands län. Regionala dokumentet Jämtbus utgör underlag för en lokalplan där varje huvudman säkerställer samverkan kring barn och unga. Process Öppna jämförelser, Regionförbundet och FoU jämt. Bergs kommun ingår i en arbetsgrupp som har utvecklat en regional arbetsmodell för arbetet med Öppna Jämförelser i Jämtlands län. Arbetsmodellen är unik genom att den innefattar såväl kommuner som landstinget. En regional handbok har tagits fram som stöd i arbetet. Loggning Procapita och NPÖ MAS och sjuksköterska loggar med jämna mellanrum användningen av Procapita (HSLmodulen) som är dokumentationsprogrammet, samt NPÖ som är kommunens tillgång till delar av landstingens journal. Relationsinriktat arbetsätt, projekt Projektet påbörjades 214 i samarbete med HR avdelningen och FoU jämt. Det syftar till att implementera och utveckla metoden/arbetssättet relationsinriktat arbetssätt på det särskilda boendet Tallgläntan i Hackås. Projektet syftar vidare till att öka verksamhetens kvalitet och salutogena fokus, öka verksamhetens kontinuitet, förbättra arbetsmiljön för personalen samt minska sjukfrånvaron. Faller projektet väl ut är tanken att Tallgläntan sprider arbetssättet till kommunens övriga särskilda boenden. Projektet är beviljad 4 tkr av FoU jämt. Arbetssättet används fortfarande och kommer att redovisas under 216 med slutrapport till FoU jämt. Palliativvård, utbildning En arbetsgrupp med inriktning mot palliativ vård har tagit fram olika dokument att användas i vården. Gruppen arbetar med stöd av Palliativa registret. Palliativa ombud finns på varje enhet som språkrör för Palliativa gruppen. Utbildningsinsatsen i två heldagar för all omvårdnadspersonal avslutades 215 med ett uppsamlingsheat. Utbildningsinsatsen har resulterat i en klar förbättring av vård i livets slut, se diagram, Förbättrad vård i livets slutskede. Procapita HSL Införande av HSL uppdrag, Procapita HSL. Arbetet med användandet av HSL uppdrag har implementerats under 215t. Användandet av HSL-uppdrag ger en säkrare och tydligare väg från beställare till utförare. Det möjliggör även kontroll av hur mycket delegerad HSL tid som verkställs. Säker inloggning Samtliga biståndshandläggare har tillgång till säker inloggning genom SITHS-kort. SITHSkort används för inloggning i Meddix, Pascal, Senior Alert, Palliativa registret och RiksSår.
216-3-7 22 Dagverksamhet för personer med kognitiv svikt, projekt Under 215 har dagverksamheten haft sin verksamhet öppen en dag i veckan mellan kl. 9: -15:. I maj flyttades verksamheten från Bergsgården till tomma lokaler på Treklövern. Gästerna kommer efter biståndsbeslut och har varierat mellan 5-7 st. i antalet. Aktiviteterna anpassas till individens intressen och efter årstiderna. På grund av ökat behov kommer verksamheten från och med 1 april 216 att utökas till 2 dagar i veckan. Projektet kommer att pågå till december 216. För att permanenta verksamheten behövs hänsyn tas till detta i 217 års budgetarbete. Införande av IBIC En biståndshandläggare har gått utbildning i IBIC. Procapita har ej producerat IBIC modulen ännu. I avvaktan på det har ett införande ej kunnat ske. Kontaktmannaskap Ny utbildningsomgång har genomförts då stora personalbyten har skett. Focus har varit på bemötande. Web-utbildningen Värdegrundsarbete i praktiken har använts. Demens ABC för nytillkomna vikarier Webbaserad utbildning från Svenskt demenscentrum är obligatorisk för nytillkomna vikarier. Under 215 har 17 personer deltagit i utbildningen. 216 kommer utbildningstillfällen att erbjudas en gång i månaden. Basal Vårdhygien för nytillkomna vikarier All omvårdnadspersonal ska erhålla grundkunskap i basal vårdhygien. Webbaserad utbildning som sker i samband med Demens ABC. Nattfasta Mätning av nattfastan på särskilda boendena vid två tillfällen, vår och höst. Implementering av ledningssystem Ett ständigt pågående arbete. I slutet av 215 påbörjades utvecklingen av kvalitetsledningssystem för LSS-verksamheten. Implementerades i april 216. Delegering För att förebygga stora arbetsinsatser för distriktsköterskor/sjuksköterskor med nya delegeringar till vikarier, framför allt inför semesterperioden kommer 6 utbildningstillfällen att erbjudas gällande delgeringar inom HSL området under året. Dessa tillfällen riktas främst till Resursens vikarier. Samverkan för att förebygga vårdskador Det görs läkemedelsgenomgångar minst en gång/år tillsammans med läkare, sjuksköterska, patient och eventuellt närstående. Regelbundna möten med primärvården genomförs där rutiner och riktlinjer följs upp. Rapporteringsskyldighet Hälso- och sjukvårdspersonal Risker som kan medföra eller har medfört vårdskada rapporteras via pappersblanketter. Risker utreds och analyseras via händelseanalys. Återkoppling sker till berörda i verksamheten. Vid allvarliga händelser ges information till ansvarig vårdgivare, såväl före som efter anmälan. Personalen behåller också sina avvikelser och analyserar dessa på sina vårdlagsträffar då enhetschefer, sjuksköterskor, rehab personal och omvårdnadspersonal deltar. Åtgärder och eventuella förändringar av rutiner sker utifrån vad man kommit fram till på vårdlagsträffarna. Sammantaget kan sägas att rapporteringsbenägenheten under året varit god.
216-3-7 23 Rapporteringsskyldighet Omvårdnadspersonal SoL/LSS Rapporteringsskyldigheten innefattar var och en som fullgör uppgifter inom SoL/LSS. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till ansvarig nämnd. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten (IVO). Enhetschefen är huvudansvarig för avvikelser SoL/LSS. Enhetschefen ska upprätta en åtgärdsplan för hanterandet av avvikelsen. Åtgärdsplan skall ha upprättas inom en vecka från det att avvikelsen kommit till enhetschefens kännedom. Ärendet ska dokumenteras. Avvikelser ska regelbundet tas upp på arbetsplatsträffar. Allvarliga händelser ska anmälas som Lex Sarah alt. anmälan enl. 24 a LSS. Då ska brukare, omsorgstagare, närstående informeras, hållas underrättade och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Om det finns anledning att anta att inträffad händelse är brottslig bör frågan om polisanmälan tas upp av enhetschef eller chef SUH med den enskilde eller dennes ställföreträdare. Enhetschefen har dock ett eget ansvar att anmäla misstanke om brott till polisen. Klagomål och synpunkter Inkomna klagomål och synpunkter kan tas emot via telefon, mail, Bergs kommuns hemsida (etjänst) eller skrift till MAS eller ansvarig chef. Det förekommer även att anhöriga ber personalen framföra klagomål, vilka då läggs in direkt i avvikelsemodulen där särskilt del för klagomål och missnöje finns. Utifrån vad klagomålet gäller kopplas berörd personal in. I de fall som MAS är inkopplad i ett klagomål skrivs en redogörelse och denna delges rapportören och övrig inblandad personal. Samverkan med patienter och närstående Samverkan med närstående kring patientens säkerhet sker främst vid vårdplanering, exempelvis vid risker för fall samt vid medicinering. Vid avvikelse SoL/LSS ska brukare, omsorgstagare, närstående informeras, hållas underrättade och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Närstående ges information av enhetschef eller motsvarande att man som patient eller närstående kan lämna synpunkter eller klagomål angående det som man inte tycker fungerar. Dessa synpunkter resp. klagomål besvaras av ansvarig chef. Vidare sker en samverkan med närstående i form av anhörigträffar.
216-3-7 24 Övergripande mål och strategier för kommande år Prioriterade målområden att arbeta med under 216 är följande Webutbildning i basal vårdhygien för nytillkomna vikarier Näringsberäkning av måltid Verksamhetstillsyn extern och egenregin Införande av IBIC Biståndsbeslut på samtliga SÄBO Intäktsfinansierad verksamhet. Kompetensplan angående ssk/dsk. Implementera beställar- och utförarrollen i befintlig organisation Omorganisera natten inne/ute Införa social dokumentation i Procapita. Ge alla med behörighet möjlighet att dokumentera. Planering- och uppföljningssystem med senaste tekniken och med möjlighet till mobila lösningar implementeras Omorganisera planeringen inom hemtjänsten Påbörja utbyte av analoga trygghetslarm till digitala Starta upp arbetet med införandet av välfärdsteknologin Utveckla ekonomistyrning och budgetprocess Kvalitetsråd HSL dokumentation med KVÅ koder Delta i nationella HALT-mätningen (infektionsmätning på särskilda boenden) Implementera SBAR (strukturerat kommunikationsverktyg för rapportering inom vårdoch omsorg) Ohälsotalen Ta fram aktiviteter och genomföra dem utifrån resultaten i kvalitetsmätningarna