Nationella Kvalitetsregister Presentation 2007-05-10 Bodil Klintberg Sektionen för verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting 1
Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system för uppföljning och utveckling av verksamhet enligt myndighetskrav Systematiskt förbättringsarbete är omöjligt utan resultatmätning 2
Bakgrund Har startats av den medicinska professionen Inte till för tillsyn lärande och förbättring som kommer patienterna till godo Registerhållarna spridda över sjukvårdshuvudmännen Sedan 1990 har medel avsatts inom ramen för Dagmaröverenskommelsen mellan staten och landstingen för att stödja utveckling och drift av registren Växt fram genom evolution, dvs ingen patentlösning från början Deltagande frivilligt Världsunika 3
Vad kan registren användas till? Följa resultat över tid Kvalitetsutveckling och ständigt förbättringsarbete på kliniker och vårdcentraler Tidig varning Forskning Nationella översikter Jämförelser mellan kliniker och landsting Beställning och styrning. Allt fler politiker och landstingsledningar intresserar sig aktivt för registren Information till patienter och allmänhet Stor outnyttjad potential! 4
Så sköts de Nationella Kvalitetsregistren från och med 2007 Administrationen sköts av SKL numera Expertgruppen värderar ansökningar och gör utlåtanden Beslutsgruppen fattar beslut om stöd till register och andra strategiska frågor Tre landstingsdirektörer i Beslutsgruppen Det löpande arbetet sköts av Sveriges Kommuner och Landsting 5
De Nationella kvalitetsregistren 1994 fanns ett 20-tal register Idag får 55 register med individbundna data om diagnos/problem, behandling och utfall ekonomiskt stöd Ytterligare ett 30-tal register söker, vissa på gång Inte heltäckande 6
Kompetenscentra Till stöd för nya register För synergieffekter vad gäller kompetens inom IT, statistik och förbättringskunskap. Nationella uppdrag, ex indikationsgränser EyeNet Sweden UCR, Uppsala Clinical Research Center NKO, Nationellt Kompetenscentrum i Ortopedi 7
Register med mest stöd (>1 000 000) Nationella Diabetesregistret RIKS-HIA (Hjärtintensivvård) Riks-Stroke RIKSHÖFT (Höftfraktur) Höftledsplastikregistret Knäplastikregistret Gynop (Gynekologisk kirurgi) Katarakt Reumatoid Artrit Bråck Palliativregistret Register på gång Riks-Svikt Vårdprevention Psykiatri Primärvård? 8
Bedömningsgrunder för driftstöd innehålla individbundna data om diagnos/problem, åtgärder och resultat ha inomprofessionellt stöd, t. ex. genom engagemang från specialistförening svara för kontaktkonferenser och återrapportering Registrets kvalitet och validitet Betydelsen ur ett samhällsperspektiv såväl regionalt som nationellt Registeransvarig och övriga sökandes kompetens. 9
Nationella kvalitetsregister - poängbedömning: Relevans: för kvalitetssäkring i ett nationellt perspektiv; problemets allvarlighetsgrad, volym, kostnader samt behov av kvalitetssäkring inom berört område Design: registrets möjlighet att generera relevant information som kan återföras till sjukvården med kvalitetshöjning som sannolik effekt; design, förankring, process- och resultatmått, täckningsgrad Kompetens: registerhållares och övriga sökandes kompetens vad gäller att driva ett kvalitetsregister Analys/återkoppling: analyser, rapportering och återföring av kunskap till sjukvården samt registrets betydelse för kliniskt förbättringsarbete 10
11
12
Barn- och ungdomsdiabetes Medel-HbA1c år 2004 Ju lägre stapel, desto bättre för patienten 8,5 8,0 Medel-HbA1c, % 7,5 7,0 6,5 6,0 t e f ad u ab al c d k r y ae af h l x ag z q j g n am p aa ah m o a b ac ak s v Varje stapel representerar en mottagning Medel 13
Vad bör vi ägna oss åt? 100 % 90 80 70 60 50 Fokusera på Skillnader? Fokusera på Förbättringspotentialen! 40 30 20 10 Fokusera på lågpresterande? 0 Sämsta klinik Medel-klinik Bästa klinik 14
Kliniskt förbättringsarbete Q-Reg 98, 99 och 2000 drevs av LF Quicc, Quicc + NDR-IQ 2st PriQuens Initierades av LF, registerhållare projektledare 15
Sockertången Mätsystem Förbättringsmetodik Måldokument 16
17
Tid från kirurgbedömning till operation Alla indikationer Dagar 140 126 112 98 84 70 56 42 28 14 0 Kärlkir.bed. -op 20 per. glid. med. (Kärlkir.bed. -op) Operationsdatum 18
Öppenhet Vad är öppenhet? Hur ser det ut? Data finns - men forum och pedagogik saknas 16 av de 31 som funnits sen 2002 eller tidigare anger att de redovisar öppet på kliniknivå 12 har hemsidor där det kan nås Vilka kan förstås? 19
Öppenhet exempel på webbplatser Diabetes, Gynop, RIKS-HIA, Knäplastik, Höftplastik med flera har årsrapport på webbplats ÖNH 7 diagram på viktigaste resultatmått på landstingsnivå Bråck Färdiga diagram på sjukhusnivå Palliativ uppdaterade sökningar på vissa indikatorer kan göras på länsnivå SIR uppdaterade sökningar på vissa indikatorer kan göras på sjukhusnivå. Annars 2006 års data. RIKS HIA testar med två landsting vad de prenumerera på för indikatorer 20
Öppenhet- Palliativ.se När sjukvården uppfattar att patienten är döende (sen palliativ fas) skall naturligtvis information ges till patient och närstående. I nedanstående diagram innebär Ja, av läkare att informationen också ges tillsammans med sjuksköterska eller upprepas av sjuksköterska. Däremot innebär Ja, av sjuksköterska att läkaren inte givit någon information direkt. 21
Öppna jämförelser 2006 Internationella jämförelser som bakgrund SKL och Socialstyrelsen Syfte att stimulera till förbättring, driva på förbättrad datatillgång, vi är skyldiga att visa vad vi gör. Ej för vårdval. 57 indikatorer baserades på befintliga datakällor (22 från registren) Ingen sammanvägd ranking Landstingsprofiler 22
23
Övrigt Kvalitetsregisterdagarna är den 9-10 oktober i Stockholm Det finns en hemsida under www.kvalitetsregister.se 24