Telemeddelande (A) Sid. 1(6) Mnr KUAL/20060504-1 2006-05-04 Kuala Lumpur Eva Nilsson Mansfeld Malaysia från tenn till islamiskt finanscentrum? Sammanfattning: Malaysia har en stabilt växande ekonomi med goda makroekonomiska förutsättningar. Ekonomin är starkt beroende av elektronikexport. Exportdestinationerna är främst USA, Europa och Japan, vilket innebär att den ekonomiska utvecklingen på dessa marknader är avgörande för Malaysia. Elektronikexportens dominans vägs till viss del upp av en allt mer välbetald råvaruexport (gas, olja, palmolja och timmer m.m.). En ökande konkurrens från Kina och Indien samt de sydöstasiatiska grannarna sätter dock allt hårdare tryck på landet att hitta sin egen nisch, utveckla servicesektorn och införa mer högteknologisk produktion. Strukturella svagheter som rasfördelningspolitiken, en protektionistisk politik avseende statsägda företag och ett svagt utbildningssystem förhindrar ekonomin att nå dess fulla potential. Malaysia ekonomiska basfakta 2006 Befolkning 26,8 miljoner (sept ) Valuta 1 USD = 3,42 MYR 070426 (ringgiten är knuten till en valutakorg) BNP 147 miljarder USD BNP tillväxt 5,9 % ; 5,6 6,0% (prognos 2007) BNP/capita PPP 12 700 USD Bytesbalans 26,9 miljarder USD Budgetunderskott 3,5 % av BNP Inflation 3,6 % ; 2,8 % prognos (2007) Arbetslöshet 3,4 % Malaysia en exportekonomi Malaysia har på fyrtio år gått från att vara råvaruproducent/exportör av tenn, naturgummi, palmolja och tropiskt timmer till en ekonomi dominerad av tillverkningsindustri samt numera en växande tjänstesektor. Fattigdomen sjönk från 49 % 1970 till 5,5 % 2006. En av de överskuggande politiska mål-
2(7) sättningarna för den malaysiska regeringen sedan början av 1990-talet är att Malaysia skall vara en fullt utvecklad industrination 2020. Malaysia har en god tillväxt, men behöver en genomsnittlig tillväxt på 6 % per år för att nå sin vision. Vad har man hittills uppnått? Malaysia är enligt OECD:s definition ett övre medelinkomstland, med en BNP/capita dubbelt så hög som Thailands. Om hänsyn tas till köpkraftsparitet, så är Malaysias BNP/capita i nivå med Rysslands. Utrikeshandeln är av stor betydelse för Malaysia och exporten har ökat stadigt. 2006 års tillväxttal på 5,9 % baserades på stark exporttillväxt, lägre inflation och en förstärkning av den finansiella sektorn. Vissa bedömare uppskattar Malaysias tillväxt för 2007 till 5,6 %, men regeringens bedömning är 6 %. Den privata sektorn förväntas vara motorn och privata investeringar en katalysator för fortsatt hög tillväxt. Offentliga sektorns investeringar kommer att spela en större roll när projekten från den nionde nationella utvecklingsplanen ilandsätts. De närmsta åren spås också fortsätta vara starkt positiva för Malaysia med en tillväxttakt på 5,5-6 %. Turismen är näst tillverkningsindustrin den största inkomstkällan av utländsk valuta. En tredubbel ökning av turistinkomsterna har skett sedan år 2000. Goda makroekonomiska fundamenta Malaysias makroekonomiska fundamenta är mycket goda. Man har överskott i handelsbalansen, högt sparande, stora valutareserver samt en inflation som är hanterbar. Utlandsskulden minskar. Malaysia strävar efter att på sikt få ned sitt relativt höga budgetunderskott om 3,5 % av BNP, men med hänsyn till att landet är i en utvecklingsfas där stora investeringar krävs är underskottet inte oroväckande i sig. Budgetunderskottet finansieras främst genom inhemska källor, vilket möjliggjorts av överskottssparandet. Om regeringen inte hade haft intäkterna från det statsägda oljebolaget Petronas att dryga ut med, så skulle underskottet öka till 9 % av BNP vilket visar på regeringens beroende av oljeinkomsterna. Malaysia är ett av de få länder i regionen som inte infört mervärdesskatt. Ett införande av mervärdesskatt skulle minska regeringens beroende av oljeinkomsterna. Företagsskatten, som uppgår till 27 %, är dock en av de högsta i regionen och det finns därmed skäl att överväga sänkningar. Samtidigt måste
3(7) detta vägas emot att malaysiska regeringen vill bringa ner budgetunderskottet betydligt de närmaste två åren. Malaysia har stora valutareserver. Den senaste tidens ökning av valutareserverna förklaras av de stora penninginflöden som följt av den ökande omsättningen på den malaysiska börsen sedan hösten 2006. Valutareserverna uppgick mars 2007 till drygt 600 miljarder kronor. Bakom de stora inflödena ligger förväntningar om att ringgiten ska bli starkare. Ringgiten anses vara en av de mest undervärderade valutorna i Asien. Ekonomins styrka och en börs på uppgång är också attraktiva för portföljinvesterare. Men de höga valutareserverna utgör också en indikation på alltför högt malaysiskt sparande och en långsam investeringstakt. Bränd av erfarenheterna från finanskrisen 1997 har Malaysia ansett sig behöva en stor valutareserv för att skydda sig mot nya situationer där valutan behöver försvaras. Samtidigt har regeringen blivit mer liberal när det gäller att attrahera utländska portföljinvesteringar. Malaysiska riksbanken har lyft begränsningar på bankkonton i utländsk valuta, förbättrat malaysiska företags och mutual funds möjligheter att investera utomlands och helt och hållet öppnat fastighetsmarknaden för utländskt ägande. De spekulativa penningflödena till Malaysia kommer att fortsätta eftersom ringgiten förväntas stärkas ytterligare. Det faktum att ringgiten inte säljs på den internationella valutamarknaden (den enda kapitalkontrollen som är kvar sedan Asienkrisen) har bidragit till att skapa ett stort penningberg. Detta penningöverflöde kan medföra ett visst inflationstryck. Till bilden skall dock vägas in att den effektiva räntenivån i Malaysia alltjämt är negativ. En starkare ringgit kan också fördyra malaysisk export, men negativa effekter av detta har inte visat sig än. Det antas att malaysiska riksbanken köper upp ringgit på marknaden för att minska pressen på valutan. Det finns förväntningar om att den malaysiska riksbanken snart kommer tillåta utländsk valutahandel med ringgiten. I jämförelse med den thailändska marknaden, som nu ter sig mera osäker med tanke på de kapitalkontrollsbeslut som tagits efter militärkuppen, så framstår den malaysiska börsen som alltmer attraktiv. Börsen håller därmed på att hämta sig efter att tidigare ha varit bland de sämsta i regionen.
4(7) Svagheter i den malaysiska ekonomin Sårbarhet för globala växlingar i efterfrågan Malaysias starka exportfokusering gör landet sårbart för fluktuationer i den globala efterfrågan. Tillverkningsindustrin står för 80 % av exportinkomsterna. Femtio procent av malaysisk export består i dag av elektronik och elektriska produkter. På sikt är det dock inte hållbart att vara så beroende av vad som i huvudsak är enkel sammansättningsindustri. Denna typ av tillverkning riskerar att flyttas ut, inte minst till Kina. Fyrtiofem procent av exporten består av elektronik och elektriska produkter. Av detta utgör närmare trettio procent av halvledare. Råvaror (olja, gas, palmolja, timmer, gummi m.m.) är fortfarande viktiga för den malaysiska ekonomin. Malaysia är t.ex. världens största producent av palmolja. Olja och gas står för knappt tio procent av exporten. Palmolja respektive timmer och träprodukter utgör fyra procent vardera. Även om Malaysias beroende av de stora handelspartnerna USA, Japan och EU minskar gradvis, så är det alltjämt stort. USA, som under femton år varit Malaysias enskilt största handelspartner, står för omkring 16 % av exporten. Handeln med Kina blir allt större och utgör nu 7 % av exporten. Även när det gäller exporten till Kina är i många fall USA slutdestination för slutprodukten i vilken de malaysiska komponenterna ingår, vilket innebär att även denna exportkategori påverkas av efterfrågan i USA. ASEAN-länderna står tillsammans för 26 % av malaysisk export. EU? Malaysiska företag har draghjälp av billig arbetskraft (d.v.s. utländska gästarbetare) Malaysia har ett stort antal gästarbetare från regionen som arbetar på plantagerna och i industrierna. De legala gästarbetarna uppgår till 1,8 miljoner varav minst hälften är från Indonesien. Därtill finns minst en halv miljon illegala gästarbetare. Bara de legala gästarbetarna utgör i sig 17 % av arbetskraften. Den goda tillgången på billig arbetskraft har bidragit till att ge malaysiska företag få incitament att introducera mer modern teknologi. Statsägda företag alltjämt dominerande i ekonomin Regeringen har ett starkt grepp om ekonomin. Staten är majoritetsägare i mer än hälften av de tjugo största börsnoterade aktieföretagen, vilka under lång tid underpresterat. De är alla företag som grundats av staten, till exempel gamla statsmonopol eller statliga satsningar som nationella bilföretaget Proton. Det håller nu på att ske en långsam omsvängning och det statliga investerings-
5(7) bolaget Khazanah, som förvaltar de statsägda bolagen, har fått beröm för sitt arbete med att effektivisera statsföretagen. Malaysisk raspolitik en hämsko på produktiviteten Den malajiska/muslimska befolkningsgruppen samt vissa ursprungsfolk (tillsammans omkring 64 % av befolkningen) ges en positiv särbehandling av regeringen. Detta tar sig olika former såsom företräde till utbildning, bostäder, affärslicenser, regeringskontrakt, lån och statliga bidrag. Denna s.k. bumiputrapolitik inleddes efter raskravaller 1969 mellan Malaysias tre stora folkgrupper malajer, kineser och indier för att öka malajernas andel av ekonomin och desarmera spänningarna mellan folkgrupperna. Ett av huvudmålen för denna politik är att de s.k. bumiputra skall kontrollera 30 procent av den malaysiska ekonomin. Den officiella siffran för bumiputraägande är för närvarande 19 %, men siffran har ifrågasatts av oberoende forskare som menar på att målet redan är uppfyllt. Bumiputrapolitiken är kritiserad från flera håll, dels för att den snedvrider ekonomin och dels för att den fokuserar på ras istället för på dem som verkligen befinner sig i ekonomiskt underläge. Politiken kritiseras också för att ha lett till stora inkomstskillnader inom den malajiska folkgruppen eftersom de ekonomiska fördelarna framför allt har kommit den malajiska eliten till godo. Fördelningspolitiken anses också av många bedömare indirekt leda till korruption, t.ex. inom byggnadsindustrin, där regeringskontrakt i första hand ges till företag ägda av malajer. Politiken är dock efter mer än trettio års implementering mycket politiskt ingrodd. Regeringen, som är medveten om vilka politiska krafter de skulle ställas emot inom det regeringsstyrande partiet UMNO om politiken slopades, förefaller för närvarande inte ha några intentioner att ändra den. Regeringen är dock medveten om att rasfördelningspolitiken avskräcker utländska investerare. Undantag från bumiputrapolitiken görs redan för alla nya investeringsprojekt inom tillverkningsindustrin. Därtill finns det vissa frizoner såsom Multimedia Super Corridor, en frizon som var avsedd att bli en malaysisk motsvarighet till Silicon Valley. Även i en särskild utvecklingszon i södra Malaysia kommer det att medges undantag för utländska investerare avseende vissa specifika serviceindustrier och en del bedömare ser denna frizon som ett pilotprojekt för att i ännu högre grad avreglera för utländska investerare.
6(7) En lägre investeringsnivå Det går bra för Malaysia, men tillväxten efter den finansiella krisen i Asien är på en annan nivå jämfört med den explosiva tillväxten före Asienkrisen. Orsaken till detta sägs framför allt vara de mycket lägre utländska investeringarna. I allt större utsträckning går de utländska investeringarna till Kina och Indien istället länder som Malaysia inte kan konkurrera med när det gäller kostnadsnivå. Efter att Malaysia 2005 hade en nedgång i investeringar, har det skett en viss återhämtning. Utländska investeringar uppgick 2006 till 7,1 % av BNP. De utländska investeringarna kommer framför allt från USA, Japan och Europa, vilket gör den ekonomiska utvecklingen i dessa marknader avgörande för Malaysia. Hälften av de utländska investeringarna gick till elektroniksektorn. Merparten av de nya investeringsprojekten som är godkända av regeringen är 84 nya fabriker som producerar palmoljebaserad biodiesel, avsedd framför allt för EU-marknaden, samt expansion av antalet produktionslinjer inom den utlandsägda elektronikindustrin. Privata investeringar motsvarar nu 12 % av BNP, vilket är långt ifrån de 35-36 % som rådde innan Asienkrisen. Den planerade sänkningen av företagsskatten till 26 % 2008 kommer att ge företagen möjlighet att investera. Oviljan hos de malaysiska företagen, framför allt de små och medelstora företagen, att använda sina vinster till investeringar oroar den malaysiska regeringen. Det finns stor potential för ökade malaysiska investeringar i utlandet. Många malaysiska företag inom sektorer som bankväsende, tele-kommunikation och energi har nått vägs ände när det gäller expansion på den inhemska marknaden. Petronas, Maybank och Telekom Malaysia är några exempel på företag som söker sig ut i regionen och köper upp företag med liknande verksamhet. Konkurrens från Kina och Indien kräver specialisering av ekonomin Malaysia behöver öka graden av förädling i industrin så att ekonomin blir mindre sårbar. Regeringen satsar därför på att utveckla nya källor till tillväxt och uppmuntra den privata sektorn till att satsa på kunskapsintensiva sektorer och högteknologisk tillverkning. På sikt förväntas servicesektorn ta över rollen som motor från den exporterande tillverkningsindustrin, men det är en förändring som kommer att ske långsamt.
7(7) Områden där det t.ex. anses finnas potential är biodieselsektorn och den islamska finanssektorn där Malaysia redan har en ganska stark ställning. Ett hinder för utländsk tekniköverföring är den restriktiva immigrationslagstiftningen som i praktiken inte gör någon skillnad på lågutbildad utländsk arbetskraft och högkvalificerade utländska experter. Men det krävs också en mer välutbildad befolkning. Det statliga utbildningssystemet, som är hårt kritiserat för sina svagheter, behöver förbättras på alla nivåer för att möta sådana krav. Nyexaminerade akademiker saknar ofta de engelskkunskaper som krävs för att få ett jobb som motsvarar deras kvalifikationer på pappret. Brain drain har blivit ett problem för Malaysia. Många gånger väljer de som studerar utomlands att inte komma tillbaka. Även när det gäller forskning och utveckling släpar Malaysia efter. SÅNGELAND