Kvalitetsrapport fristående förskolor

Barn- och utbildningskontoret Bilaga 1 2014-08-28 Anna Österman Sidan 1 av 10 Dnr 2014/1022 BUN-1 Diariekod: Diariekod: 603 Kvalitetsrapport fristående förskolor 2013-2014 Metod för utvärdering De fristående förskolornas rapport av sitt systematiska kvalitetsarbete samlas in med hjälp av det webbaserade verktyget Avancit/K2. Förskolorna har först kortfattat beskrivit sin organisation, eventuell inriktning och fakta om verksamheten samt hur kvalitetsarbetet bedrivs på individ- grupp- och enhetsnivå. Därefter har resultat av föregående års utvecklingsområden redovisats. Analyser har gjorts utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv samt ett inflytande- och mångfaldsperspektiv. Rapporten avslutas med att förskolan har formulerat utvecklingsområden för 2014/15. Kvalitetsrapporten syftar till att ge en samlad lägesbeskrivning av förskolornas pedagogiska kvalitet och utveckling i förhållande till nationella läroplansmål samt att ge underlag för utvecklings- och förbättringsarbete. Förskolorna ska lämna sina rapporter vid midsommar. Tio förskolor har kommit in med sin rapport efter sommaren, dessa har behövt påminnas vid flertal tillfällen. Förskolornas kvalitetsrapporter Organisation, styrning och ledning De flesta förskolor har lämnat tydliga beskrivningar av sin organisation, ledning och styrning. Ofta framkommer även en kortfattad beskrivning av förskolans och eventuella inriktning på den pedagogiska verksamheten. Strukturer för förskolan kvalitetsarbete I rapporterna kan vi se att det pågår ett intensivt arbete med att utarbeta rutiner för uppföljning, utvärdering och utveckling av förskolans pedagogiska arbete. Många har fokus på att utveckla sitt arbete med pedagogisk dokumentation. Genom denna form av dokumentation blir det möjligt att göra barnens läroprocesser och lärstrategier synliga. Detta arbetssätt utgår från läroplanen. Flera förskolor anser att arbetet kommer att utveckla förskolans sätt att beskriva sitt systematiska kvalitetsarbete. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 19186 08-57921000 08-350290 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Sidan 2 av 10 Uppföljning och resultat Förskolan lämnar beskrivningar kring de utvecklingsområden som de särskilt har fokuserat på under året, kopplat till läroplanens målområden. De ska även lämna en redovisning av uppnådda resultat. Alla målområden behöver inte redovisas varje år. Många mäter resultaten via kundundersökningen och får bra betyg av föräldrarna. Förskolorna saknar många gånger beskrivningar av pedagogernas bedömningar av uppnådda resultat. Oftast beskrivs vad som har blivit genomfört och att pedagogerna har tagit till sig av en metod eller dokumentation men inte vad det har lett till för utveckling av verksamheten eller hos barnen. Ett större antal förskolor, bl.a. Inspiras förskolor, använder sig nästan genomgående av kundundersökningen i sina resultatbeskrivningar. Normer och värden De utvecklingsområden som förskolorna arbetar efter handlar om att alla barn och föräldrar ska känna sig trygga på förskolan, att barnen utvecklar förståelse för alla människors lika värde och tar hänsyn till varandra. Ett exempel på en resultatbeskrivning utan att enbart utgå från kundundersökningens resultat kommer från Inspiras förskola Vinbäret: Under hösten startade vi ett nytt empatiprojekt då vi såg att förra höstens empatiprojekt gav så bra resultat. Det här projektet handlade om en flicka som hette Zirka. Hon behövde hjälp att lära sig att vara en bra kompis, våga fråga, be om hjälp, säga förlåt osv. Det var barnen som lärde Zirka dessa saker för de var goda förebilder för henne. Allteftersom började Zirka följa med barnen hem där hon fick ta del av barnens vardag och bli ompysslad. Barnen upptäckte saker på vägen som Zirka behövde såsom tandborste och kam. Zirka fanns på avdelningen hela hösten och i jul kom ett kort från Zirkas pappor. De saknade henne och ville ha henne hem igen. Vi bestämde att ha en avslutningsfest för Zirka. Zirka vinkade hejdå och reste tillbaka till sina två pappor. Vi såg att barnen lärde sig att hjälpa varandra genom Zirkaprojektet. De lärde sig att visa empati och att stötta varandra i olika situationer. De lärde sig även turtagning. Genom Zirkas två pappor så öppnade vi upp för en annan syn på familjen och det medförde att barnen lekte pappa, pappa barn i hemvrån. Det är tydligt hur barn lär sig genom imitation och gör som vi vuxna, därför är det otroligt viktigt att vi även reflekterar hur vi är som pedagoger.

Sidan 3 av 10 Utveckling och lärarande/barns språkutveckling Språkutveckling har en central roll i läroplanen. Språket används medvetet i alla vardagssituationer och i leken, flera av förskolorna arbetar utifrån TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) och Bornholmsmetoden. Som resultat anges att barnen utvecklat ett nyanserat talspråk ordförråd intresse för böcker och texter god förmåga att kommunicera. Ett exempel från förskolan Vittra Törnskogen visar hur en stimulerande miljö medverkar till att barnen utvecklar sitt språk: Förskolan har organiserat miljön för olika åldrar på barnen. För de yngsta barnen finns Barnasinnet, mellan barnen i Lärleken och de äldsta barnen i Äventyrarna. På Lärleken har pedagogerna kartlagt barnens behov och intressen, de har gjort en mindmap utifrån barnens utvecklingsplaner. Kartan visar behovsgrupper och syftet är att pedagoger ska ha kartan i bakhuvudet när de planerar aktiviteter och samlingar, för att alla barn ska få möjlighet att utföra samma aktivitet men på sin egen nivå. Kartan har hjälpt dem i planeringarna bara delvis eftersom den behöver bli uppdaterad och även vara mer synlig dagligen för att få ett flöde i behovsanpassade grupper. De har sett framsteg hos barnen, och har förnyat sina dagliga rutiner med detaljer och detta har gynnat flödet i den pedagogiska verksamheten. Detta gynnar inte bara de barn med särskilda behov utan alla barn. Lärlekens barn börjar skriva bokstavsteckningar och låtsasskriver samtidigt som ordförrådet växer. Utveckling och lärarande/kunskapsutveckling i matematik och naturvetenskap De flesta förskolor beskriver utvecklingsarbete inom matematik och naturvetenskap. Oftast bildar dessa två utvecklingsområdena oftast en helhet för förskolorna. Resultatbeskrivningarna är få och de som finns handlar att barnen använder de matematiska begreppen mer korrekt och upptäcker matematiken i vardagen. Barnen visar ett intresse och aktsamhet för naturen. Ett exempel från förskolan Gåsens temaarbete: Vi har haft ett bygg och konstruktions-tema där barnen byggt i olika material och efter egna ritningar. Barnen byggde bl.a. Haga slott i olika material och åkte sedan och besökte slottet på riktigt. I och med detta tema har vi ställt hur- och varför-frågor som leder till vidare diskussion och frågor. Barnets intresse för teknik har resulterat i byggen och konstruktioner i leken ute på gården. De berättar hemma om saker de lärt sig.

Sidan 4 av 10 Barnen kommer med egna frågor och funderingar. Barnen vill gärna visa saker och berätta för de andra. Utveckling och lärarande/kunskapsutveckling i övrigt, bl.a social utveckling Arbetet inom utvecklingsområdet handlar oftast om att barnen utvecklar förmågor att fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och ta ansvar för sin miljö. Metoden Stegvis används på några förskolor. Ett exempel från förskolan I Ur och Skur Grodan: Ett av våra viktigaste delmål var att barnen med ursprung i andra länder skulle vara stolta över detta. Vi har tittat på vår världens-barn-matta och en världskarta och benämnt länder där barnens föräldrar har rötter eller där barnen varit på semester. Vi har gjort låtsasresor med flygande matta, tåg, flygplan och luftballong till platser där barnen varit på semester, länder där barnen har rötter samt till Samerna. Vi har även tittat på film om samerna samt ett samiskt barnprogram. Vi uppmuntrar barnen och föräldrarna att berätta om olika traditioner i sina ursprungsländer samt lära oss ord på det aktuella språket. När barnen från Iran fyllt år har vi sjungit på persiska. Vi har satt upp en världskarta i korridoren där vi med nålar markerat alla de länder som finns representerade på förskolan. Barnen med rötter i ett annat land verkar stolta över sitt ursprung och berättar gärna att de kan ett annat språk, har en hund hos mormor i Afrika eller har en annan hud- eller hårfärg. Barnen är mycket mer intresserade av kartan än tidigare och en del börjar få grepp om hur världen ser ut rent geografiskt. Barns inflytande Pedagogerna tar till vara på barnens frågor, intressen och åsikter vid planering av verksamheten. Arbetet med barns inflytande får en stor roll i arbetet med pedagogisk dokumentation. Ett exempel från Föräldrakooperativet Kotten: Vi har möte med barnen, några gånger/månad, ("torsdagsmöte"), där vi frågar barnen vad de skulle vilja jobba med, lära sig mer om mm. Barnen ges möjlighet till önskemål om olika saker, etc. Vi märker att barnen uppskattar och tar ansvar för möjligheten att få vara med och bestämma genom att, de föreslår ofta att vi ska rösta, när det finns flera olika viljor. Vi upptäcker att de även tar till möjligheten att demokratiskt rösta för att lösa en konflikt i leken. De är ivriga och intresserade över att få vara med och bestämma vad en text till en bild ska innehålla. de ser fram emot "torsdagsmötet".

Sidan 5 av 10 Ett exempel från förskolan Snickarbarnens arbetssätt med de yngre barnen: Gällande de mindre barnen där talet och förmågan att reflektera och förklara inte är lika utvecklat har pedagogen till uppgift att på ett annat sätt läsa in kroppsspråket och de känslor som barnet påvisar. Genom t ex bildkort ges de mindre barnen större möjlighet att uttrycka sin vilja och sina önskemål. Andra utvecklingsområden (ev annat mål) Arbete med IKT (informations och kommunikationsteknik) har många rapporterat om detta år. Flera förskolor har börjat använda lärplattor i verksamheten och strävar efter att de ska användas i ett pedagogiskt syfte tillsammans med barnen i deras lärprocesser, pedagogisk dokumentation. För att underlätta arbetet med pedagogisk dokumentation använder flera förskolor olika digitala verktyg, tex Förskoleappen. Ett exempel från Kokalites förskolor: Förväntade effekter var att lärplattan skulle bli ett av flera verktyg för lärande och kunskap samt att underlätta ett gemensamt reflekterande i syfte att förbättra dokumentationen och vidareutveckling lärande och kunskapsinhämtning. Alla är i gång med användandet och vi har också kopplat vårt tema På upptäcksfärd i böckernas värld med användande av digitala hjälpmedel. Barnen använder lärplattan som komplement i lärandet och en bra struktur med tydliga regler har etablerats. Pedagoger och barn gör film av föreställningar baserade på sagor, deras dramatiseringar kompletteras med text och bild och visas upp för olika publiker. Pedagogerna har haft tid på sig att upptäckt nyttan av lärplatta både för eget arbete/dokumentation men också hur den är ett stöd i barnens lärande. De har upptäckt att de, genom lärplattan, lätt kan beskriva lärandet och på kort tid ge föräldrar en bra bild av verksamheten. Analyser I analysavsnittet är tanken att förskolan analyserar sina resultat ur ett historiskt och jämförande perspektiv samt inflytande och mångfaldsperspektiv. Några är självkritiska och kan se att brister leder till nya utvecklingsområden. Fortfarande är det många förskolor som blandar ihop resultat med analys. Istället för att analysera så redovisas resultatet från kundundersökningen eller andra resultat som man är nöjd med. Exempel på analys från Föräldrakooperativet Humlan:

Sidan 6 av 10 Genusarbetet på Humlan är i sin linda. Vi har arbetat med just detta som prioriterat mål men det känns fortfarande svårt och vi är inte i mål. Mycket handlar om tankesätt och ryggmärgsreflexer som behöver arbetas bort och lyftas till en mer medveten nivå. Arbetet med barn med utländsk bakgrund är förhållandevis nytt för oss. Vi är glada att fler och fler familjer med utländsk bakgrund hittar till oss och ser fram emot att få utveckla den delen av vår verksamhet. vi behöver hitta tid, struktur och metod för det här arbetet och även fylla på med nya kunskaper för oss pedagoger. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar väl på Humlan. Metoder finns och kontakter med bland annat kommunens specialpedagog har varit till stor hjälp. Aktuella utvecklingsområden Rapporten avslutas med avsnittet aktuella utvecklingsområden. Här anger förskolorna sina utvecklingsområden inför nästa läsår. I år är det något färre utvecklingsområden i förhållande till förra året. Inom områdena normer och värden skriver många att de vill arbeta med likabehandling och att motverka diskriminering. Förskolorna vill fortsätta arbetet med att stödja barnens utveckling av ett nyanserat talspråk, ökat ordförråd och begrepp. Flera förskolor fortsätter använda sig av kända metoder såsom TRAS och Bornholm. Några förskolor lägger fokus på att utveckla arbetet för barn med annat modersmål än svenska. Något färre förskolor har i år utvecklingsområdet matematik och naturvetenskap. Förskolorna vill utveckla barnens kunskaper genom att arbeta mer med laborativ matematik, använda lärplattor med matematik- och teknikappar samt experimentera mera. Ett utvecklingsområde som flera förskolor skriver om är att öka pedagogernas förmåga till att använda sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens lärprocesser och öka barnens inflytande i förskolan. Kundundersökning I kundundersökningen ger föräldrar förskolorna generellt höga resultat och anser att förskolan har en bra kvalitet på verksamheten. Svarsfrekvensen är överlag hög, oftast på 80 % eller mer. Tre förskolor utmärker sig med en lägre svarsfrekvens. Edsbacka har endast 60 % svarande, de som svarar ger förskolan höga värden. Även Kvarnskogen har endast 60 % som svarar på kundundersökningen, de som svarar ger förskolan svarsvärden

Sidan 7 av 10 omkring 65 % nöjdhet. Jensen har endast 45 % svarande och där skiftar resultaten mellan 55-80 % nöjdhet. Självvärdering De flesta förskolor har genomfört en självvärdering av sin pedagogiska verksamhet. Svarsfrekvensen är överlag hög, 90-100 % och pedagogerna skattar sin verksamhet högt, värden mellan 80-100 %. Fem av förskolorna utmärker sig med lägre svarsfrekvens. Kokalites förskolor har en svarsfrekvens på 50 %, Vittra Rösjötorp 48 %, Jensen 55 %, Snäckbacken 64 %, Solbacka 47 %. De som har svarat har skattat sin verksamhet högt med värden på 90-100% Återkoppling till förskolorna Samtliga fristående förskolor inbjöds till att delta i kvalitetsdag där återkoppling på inlämnade rapporter gavs i mindre grupper. Vid tillfället så informerades även deltagarna om hur barn- och utbildningskontoret går till väga vid rapportläsningen och vad som eftersöks. Förskolorna fick även ta del av goda exempel. Information gavs om tjänsteutlåtandet som skrivs till barn- och ungdomsnämnden. Vi dessa tillfällen deltog förskolechefer från 17 förskolor; Jensen, Skogsbrynet, Edsbacka, Pärlugglan, Tallbacken, Myggan, Gåsen, Skogsigelkotten, Bergendal, Grodan, Klossen, Labyrinten, Stallet, Rälsen Viby, Rälsen Norrviken, Solbacka och Solkatten. Kontorets sammanställning Mycket bra kvalitetsrapporter Sex förskolor har lämnat mycket bra kvalitetsrapporter med bra resultatbeskrivningar. De har dessutom visat på bra resultat i kundundersökningen samt i självvärderingen. Se tabell nedan. Bra kvalitetrapporter Trettioen förskolor som har lämnat godkända kvalitetsrapport men det finns brister i resultatbeskrivningarna. Förskolorna har bra resultat i kundundersökningen samt i självvärderingen. Se tabell nedan. Mindre bra kvalitetsrapporter Fjorton förskolor har lämnat kvalitetsrapporter där det finns brister i framförallt resultatbeskrivningar och analyser. Resultaten i kundundersökningen och i självvärderingen är bra. Se tabell nedan.

Sidan 8 av 10 Mycket bra kvalitetsrapport Bra kvalitetsrapport Mindre bra kvalitetsrapport Kommentar Föräldrakooperativ et Gåsen I Ur och Skur Grodan Inspira Järven Inspira Vinbäret KLAX Klossen Snickarbarnen Friluftsförskolor Lantgården Futura Kvarnskogen låg svarsfrekvens i kundundersökning en Föräldrakooperativ et Kotten I Ur och Skur Skogsbrynet I Ur och Skur Skogsigelkotten I Ur och Skurkojan Inspira Björken Inspira Edsviken Inspira Fröhuset Inspira Hökarboden Inspira Järven Inspira Love Inspira Parkstugan Inspira Rödluvan/Terrass en Inspira Silverbäcken Inspira Skogsdungen Inspira Snäckbacken Inspira Vargungen KLAX Klossen låg svarsfrekvens i självvärderingen.

Sidan 9 av 10 Kokalite (2 fsk) Kompassen Rälsen Viby Rösjöskolans förskola Sagokullen Skattkistan Solglimten Stallet Stiftelsen Edsbacka Trollkungen Vittra Rösjötorp Vittra Törnskogen Friluftsförskolor Gillbostubben Friluftsförskolor Silverskogen Föräldrakooperativ et Humlan Inspira Filuren Jensens förskola Silverdal Delfinen Myggan Pärlugglan Solkatten Tallbacken Pysslingen Solbacka Rälsen Norrviken låg svarsfrekvens i självvärderingen. har låg svarsfrekvens i kundundersökning en låg svarsfrekvens i självvärderingen. låg svarfrekvens i kundundersökning och självvärdering låg svarsfrekvens i sin självskattning

Sidan 10 av 10 TP Pilen TP Svalgången