R A P P O R T 2002:10 Ekologisk och konventionell mjölk Miljöpåverkan, djurmiljö och djurhälsa
Förord Konsumentverket har fått i uppdrag av regeringen att främja konsumtionen av ekologiskt producerade livsmedel. Som ett led i att informera konsumenter om ekologisk mat planeras en serie rapporter om olika livsmedelsgrupper. De två första rapporterna behandlar ekologisk mjölk och potatis. Dessutom finns ett par broschyrer med samma tema som baseras på rapporterna. Broschyrerna kommer att finnas ute i butikerna under Naturskyddsföreningens miljövänliga vecka hösten 2002. Ett samarbete mellan Konsumentverket, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, handeln och Naturskyddsföreningen kring miljövänlig mat resulterar hösten 2002 i ett gemensamt seminarium med titeln Vilken mat ska vi köpa för att få en bättre miljö? Konsumentverket ansvarar ensamt för innehållet i rapporten som bygger på telefonintervjuer med sakkunniga samt på litteraturreferenser. Den avsatta tiden har inte medgivit någon omfattande genomgång av vetenskaplig dokumentation inom området och i vissa frågor saknas också sådan. En del påståenden är därför mer välunderbyggda än andra. Vilka källor som är muntliga framgår av referenserna. På många frågor är det också svårt att ge enkla svar och inte sällan har olika aktörer skilda uppfattningar. När det gäller den muntliga informationen har det givetvis inte varit möjligt att ta in synpunkter från alla tänkbara aktörer och det kan därför finnas synpunkter som saknas i rapporten. Påståenden som antagits vara okontroversiella har inte försetts med referens. Avsikten har varit att även belysa eventuella nackdelar med den ekologiskt producerade mjölken avseende miljöpåverkan, djurmiljö eller djurhälsa. Vissa intressanta frågeställningar har det inte varit möjligt att tränga in i av tidsskäl, exempelvis skillnaderna mellan ekologisk och konventionell mjölkproduktion när det gäller slakt av mjölkkor och hanteringen av tjurkalvar. Det är min förhoppning att rapporten speglar de olika vinsterna för djur och miljö som uppstår när konsumenten väljer ekologiska mjölkprodukter och att den fungerar som ett diskussionsunderlag kring dessa frågor. Ingela Dahlin Konsumentverket den 19 september 2002 1
INNEHÅLL Sammanfattning...9 Inledning...11 Mjölk ett bra livsmedel...12 Hälsoaspekter mättat fett... 12 Ekologisk och konventionell mjölk likvärdig från hälsosynpunkt...13 Något lägre seleninnehåll... 13 Vitaminer... 13 Kadmium... 13 Fettsyror... 14 Mjölkproduktion...15 Gårdsstorlek...15 Mjölkmängder...15 Hur gamla blir mjölkkorna?...16 Foderproduktion...17 Gödsling...17 Bekämpning...17 Kraftfoder...17 Spannmål... 17 Proteintillskott m.m... 18 Genmodifierade organismer...19 Utfodring...20 Andel grovfoder...20 Andel bete i foderstaten...20 Andel gårdsproducerat foder...21 Andel konventionellt foder...21 Djurmiljö...22 Lösdrift eller uppbundna kor?...22 Utevistelse...23 Rastning... 23 Slakt och slakttransporter...24 Ko och kalv...25 3
Kalvning... 25 Kalvhantering... 25 Råmjölksperioden...25 Separationen...26 Riktig mjölk bra för kalvarna...26 Ensam, med mamma eller i grupp?...27 Ungdjur spaltgolv... 27 Vart tar tjurkalvarna vägen?... 28 Djurhälsa... 29 Juverhälsa... 29 Sjuka klövar... 30 Parasiter... 30 Medicinering... 31 Medicinering inom ekologisk produktion...31 Homeopati...32 Miljöpåverkan... 33 Mjölk-LCA...33 Kemiska bekämpningsmedel, vall och artrikedom... 33 Större andel vall...33 Mycket bekämpningsmedel i konventionell produktion...34 Ekologisk odling utan kemisk bekämpning...34 Mindre importerat kraftfoder i ekologisk mjölkproduktion...34 Miljöpåverkan av djurmediciner... 34 Användning av energi och ändliga resurser... 35 Klimatpåverkan försurning... 35 Näringsläckage övergödning... 35 Markanvändning... 36 Skuggareal...36 Markpåverkan... 37 Kretslopp... 37 Potential att minska eko-mjölkens miljöpåverkan... 37 Om all mjölk var ekologisk... 38 Kontroll av ekologisk mjölkproduktion... 39 Omläggning till ekologisk produktion... 39 Kontroll av importerad foderråvara... 39 Kontroll av foderstaterna... 39 Kontroll av djurhållning... 40 Kontroll på mejeriet... 40 4
Överträdelse av KRAV-reglerna...40 Merkostnader för ekologisk produktion...41 Förädling på mejeri...42 Tillsatser i mjölkprodukter...42 Pris...43 Efterord...44 Referenser...45 Vill du veta mer?...46 5
Sammanfattning Ett bra livsmedel. Magra mjölkprodukter är bra livsmedel som bland annat ger viktiga bidrag av kalcium. Mjölkprodukter är också måttligt resurskrävande att producera jämfört med många andra animalieprodukter. Fem procent ekologisk mjölk. Den ekologiskt producerade mjölken ökar sin andel och dryckesmjölken var år 2001 uppe i fem procent av den totala mjölkförsäljningen. Fyra procent av den invägda mjölken (inkluderar mjölk som ska bli fil, smör osv) var ekologisk. Ekologisk och konventionell mjölk är likvärdig från hälsosynpunkt. Ekologisk mjölkproduktion i utveckling. Det är ofta stora skillnader mellan enskilda gårdar när det gäller djurhantering, utfodring etc., både inom ekologisk och konventionell produktion. Ekologisk mjölkproduktion är dock på flera sätt mer skonsam mot miljön än konventionell mjölkproduktion, och ger större möjligheter för mjölkkorna att utöva sina naturliga beteenden. Den ekologiska mjölkproduktionen befinner sig i en utvecklingsfas och kan bli ännu bättre än idag dagens system är en kompromiss med bl.a. rådande ekonomiska förhållanden. Bra djurhälsa. Djurhälsan i ekologiska besättningar är minst lika bra som i de konventionella. Korna i ekologisk mjölkproduktion har färre juverinflammationer: nio behandlade juverinflammationer per 100 årskor, jämfört med femton för kor i konventionell produktion, och tio procent fler kor i de bästa juverhälsoklasserna. En lägre frekvens juverinflammationer och bättre klövhälsa i ekologiska besättningar kan ha ett samband med en lägre andel kraftfoder. Mycket tyder också på att det används mindre antibiotika i ekologisk mjölkproduktion, men ekologiska besättningar underbehandlas inte. Kor i ekologisk produktion har en något lägre mjölkproduktion, ca 8 000 kg per år, jämfört med 8 500 kg per år för kor i konventionell produktion. Kalvar i ekologisk mjölkproduktion diar längre. Kalvar i ekologisk mjölkproduktion får dia tre till fyra dygn, medan kalvar i konventionell produktion oftast tas bort från kon direkt eller efter ett dygn. Kalvens immunförsvar stärks om den får dia ofta och mycket, under förutsättning att den hittar spenarna inom några timmar efter födelsen. Kon återhämtar sig också bättre efter kalvningen om hon får ha kalven hos sig. Troligen är det fler ekologiska än konventionella mjölkbönder som låter kalvarna dia längre än fyra dagar. Det är vanligare att ekologiska gårdar använder sig av amkor som diar flera kalvar. får mjölk med napp. Efter diperioden får kalvarna i ekologisk mjölkproduktion mjölk via napp, medan kalvarna i konventionell mjölkproduktion ofta får mjölk i öppen hink. Napparna tillfredställer sugbehovet bättre och man undviker att kalvarna suger så mycket på varandra. Kalvar i ekologisk mjölkproduktion får alltid riktig mjölk, vilket är bättre än pulvermjölk som är det vanligaste på konventionella mjölkgårdar. får mjölk en längre tid. Kalvar i ekologisk mjölkproduktion ges riktig mjölk i minst 12 veckor. Konventionella gårdar avvänjer ofta kalvarna tidigare. hålls i gruppbox, vilket ger dem större totalyta att röra sig på och möjligheter att leka och vara sociala med andra kalvar. Grupperna bör dock vara små för att minska smittspridning och konkurrens mellan kalvarna. Kalvarna i konventionell mjölkproduktion står ofta i ensambox en längre period. 9
Ungdjur slipper spaltgolv. I ekologisk produktion är spaltgolv bara tillåtet om djuren samtidigt har tillgång till liggplatser utan spalt. I konventionell produktion förekommer det att ungdjur har spaltgolv utan tillgång till liggplatser utan spalt. Ekologiska kor går ute längre. Kor i ekologisk mjölkproduktion går ute en längre period av året än kor i konventionell produktion (vår till höst). Under inneperioden tas korna ut och rastas på en hel del ekologiska gårdar. Hur ofta eller hur länge korna ska rastas utreds för närvarande. Mer parasiter. Kor i ekologiska besättningar har mer parasiter än kor i konventionella besättningar, men aktuell forskning antyder att problemet kan hanteras genom en bra betesplanering, utan rutinmässig avmaskning. Globala miljöfördelar. Ekologisk mjölkproduktion minskar miljöpåverkan i andra världsdelar eftersom den använder betydligt mindre importerat kraftfoder, t.ex. soja, än den konventionella produktionen. Många länder som vi importerar kraftfoderråvaror från använder kemikalier som sedan länge är förbjudna i Sverige och odlingen orsakar också markerosion. Produktionen av en liter ekologisk mellanmjölk utnyttjar 0,05 kvm produktionsyta utomlands, medan en liter konventionell mellanmjölk utnyttjar sex gånger så stor yta (0,3 kvm). Minskad kemikalieanvändning. Kemiska bekämpningsmedel används på stora åkerarealer i Sverige där det odlas foder till mjölkkorna. Till ett ton konventionell mjölk används 75 gram aktiv substans kemiska bekämpningsmedel, i Sverige och utomlands. En omfattande omläggning till ekologisk mjölkproduktion minskar riskerna att hitta bekämpningsmedelsrester i grundvatten och ytvatten och gynnar sannolikt den biologiska mångfalden. Mer vall. Ekologisk mjölkproduktion använder också mer grovfoder, och de större arealerna vall ger ett öppnare landskap och kan gynna den biologiska mångfalden. Ekologisk odling kan ge fler fåglar, fjärilar, andra insekter och vattenlevande djur i odlingslandskapet. Energianvändning och näringsläckage. Ekologisk mjölkproduktion använder femton procent mindre energi än den konventionella och tär inte på jordens fosforresurser eftersom den inte använder handelsgödsel. I ekologisk mjölkproduktion försöker man ta tillvara de resurser som finns i närområdet (lokalt, regionalt eller nationellt) i stället för att använda råvaror från andra sidan jordklotet. Skillnaden mellan de båda produktionsmetoderna när det gäller övergödande påverkan är liten och osäker. Större arealanvändning. Ekologisk mjölkproduktion kräver betydligt större areal än den konventionella: 2,7 kvm per liter ekologisk mellanmjölk jämfört med 1,5 kvm per liter konventionell mellanmjölk. Det stora arealbehovet kan vara en nackdel om man vill använda marken för exempelvis energiframställning, men är en fördel om man vill prioritera ett öppet landskap med större betade arealer. Kontrollerad eko-mjölk. KRAV kontrollerar att den ekologiska mjölken produceras enligt reglerna och inte blandas med konventionell mjölk. KRAV-anslutna mjölkgårdar får kontrollbesök två gånger per år och det ena besöket är oftast oanmält. Lantbrukare som inte följer reglerna kan förlora rätten att sälja mjölken som ekologisk. Pris. Det kostar lite mer att producera ekologisk mjölk, bl.a. på grund av lägre avkastning och högre foderkostnader, ofta en större arbetsinsats och kontrollavgiften till KRAV. En liter ekologisk mellanmjölk kostar i genomsnitt i butiken knappt en krona mer än den konventionella. Det kostar ca 40 kr mer i månaden för en tvåbarnsfamilj att byta till eko-mjölk. För merkostnaden får man en miljövänligare kvalitetsprodukt som gynnar djurens hälsa och välfärd. 10
Inledning Regeringens mål är att tio procent av mjölkkorna ska vara i ekologisk produktion år 2005. Men hur skiljer sig den ekologiska mjölkproduktionen från den vanliga, konventionella? Vilka blir skillnaderna i miljöpåverkan när konsumenten väljer ekologiskt producerad mjölk i stället för konventionell? Vilka är skillnaderna i djurhantering och djurhälsa? Finns det några skillnader i näringsinnehåll mellan konventionell och ekologisk mjölk? Hur vet konsumenten att mjölken verkligen har producerats ekologiskt? Detta är några av de frågor som den här rapporten försöker besvara. 11
Mjölk ett bra livsmedel Magra mjölkprodukter är bra och näringsrika livsmedel och måttligt resurskrävande att producera jämfört med många andra animaliska produkter. Från hälsosynpunkt är ekologiskt och konventionellt producerad mjölk likvärdig och de flesta har svårt att känna någon smakmässig skillnad. Fem procent av dryckesmjölken var ekologiskt producerad år 2001. Vår konsumtion av mjölk, fil, yoghurt m.m. har minskat från 167 kg/person 1960 till 141 kg/person 1999. I stället har konsumtionen av feta mjölkprodukter som grädde och ost ökat starkt, medan smörkonsumtionen har minskat. I dag fördelar sig vår konsumtion av mjölkprodukter enligt nedan 1 : Direktkonsumtionsdata 1999 kg/pers o år Lätt- och minimjölk 22 Mellanmjölk mm 49 Standardmjölk 38 Lättfil m m 3 Filmjölk 10 Yohurt, Kefir etc 17 Direktförsåld och hemmaförbrukad mjölk 1 Summa konsumtionsmjölk 141 Grädde 8 Gräddfil 2 Ost 17 Smör 1 Margarin inkl Bregott 8 Av den dryckesmjölk som tillverkades i Sverige år 2001 var drygt fem procent ekologisk 2, liksom ca åtta procent av mellanmjölken 3. Hälsoaspekter mättat fett En lagom stor konsumtion av magra mjölkprodukter ger ett viktigt näringsbidrag utan att kosten blir alltför fet och ger oss samtidigt större delen av det kalcium vi behöver. Från hälsosynpunkt är lätt- eller mellanmjölksprodukter bättre än standardmjölkprodukter. Som dryckesmjölk är lättmjölk lämpligast för skolbarn och vuxna, medan barn mellan ett och sex år kan dricka den något fetare mellanmjölken. Konsumtion av standardmjölk och fetare mjölkprodukter gör det svårt att klara de svenska näringsrekommendationerna. Högst tio procent av energin ska komma från hårt 1 Jordbruksverket, Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996 1999. Rapport 2000:13. Direktkonsumtionsdata är de totala leveranserna till hushåll och storhushåll samt konsumenternas hemmaförbrukning. Detta innebär att den mängd som konsumenten verkligen äter är lägre än vad direktkonsumtionsdata visar. En del blir till spill i hushållen. 2 www.svenskmjolk.se 3 Ekologiska Lantbrukarna. Rapport Växande marknad. 2002 12
fett (mättat fett och transfett 4 ) och det ryms ytterst små mängder av gräddprodukter och smör om man ska klara rekommendationerna. En miljöanpassad och hälsosam dagskost för en genomsnittsperson rymmer endast så mycket mättat fett som sammanlagt ryms i tre till fyra dl mellanmjölk, två till tre skivor ost (delvis mager) och fyra till fem brödskivor med ett tunt lager Bregott. Beräkningarna är gjorda med antagandet att man i övrigt äter hälsosamt med bara hälften så mycket tomma kalorier som vi i genomsnitt gör i dag (mycket sparsamt med t.ex. dessertost, choklad, paj, jordnötter och glass) 5. Ekologisk och konventionell mjölk likvärdig från hälsosynpunkt Ekologisk och konventionell mjölk är likvärdig från hälsosynpunkt. Det är främst av miljöskäl som det är motiverat att välja ekologisk mjölk. Något lägre seleninnehåll En jämförande studie av ekologiskt och konventionellt producerad mjölk 6 visade inte några betydande kvalitetsskillnader. En skiljepunkt var dock att seleninnehållet i den ekologiska mjölken var något lägre, vilket kan förklaras med att svenska jordar har låga selenhalter och att ekologisk mjölk produceras med en mindre andel importerat foder. Det något lägre seleninnehållet i den ekologiska mjölken har troligen ingen större betydelse selenintaget i Sverige är visserligen relativt lågt, men man har inte sett några negativa hälsoeffekter av detta. Vitaminer Ekologisk och konventionell lätt- och mellanmjölk berikas med vitamin D, eftersom D- vitaminet försvinner med grädden när den avskiljs från mjölken. Berikad mjölk är en viktig D-vitaminkälla och lågt intag av D-vitamin är en riskfaktor för skelettskörhet. Konventionell lätt- och mellanmjölk berikas sedan länge även med vitamin A, men Livsmedelsverket anser inte att A-vitamin behöver tillsättas i ekologisk lätt- och mellanmjölk. Våra matvanor gör att vi får i oss tillräckligt med A-vitamin ändå. Nya rön visar att för höga intag av A-vitamin kan öka risken för benskörhet, men man riskerar inte att få ett för högt A-vitaminintag från mjölk - däremot via överkonsumtion av kosttillskott. Kadmium Konventionella mjölkkor har högre kadmiumhalter i njurar, lever och juvervävnad än ekologiska kor, men kadmiumet tar sig inte ut i mjölken i någon större omfattning. Det bör därför inte finnas några större skillnader i kadmiumhalt mellan ekologisk och konventionell mjölk. De högre kadmiumhalterna i konventionella kor har troligen ett samband med fodersammansättningen 7. 4 Transfett finns naturligt i mindre mängder i mjölk och bildas även vid härdning av fetter. Transfettsyror kan öka risken för hjärtkärlsjukdomar. 5 Dahlin I, Lindeskog P, Ett första steg mot hållbara matvanor. Rapport 23, Centrum för Tillämpad Näringslära, Stockholms läns landsting. 6 Toledo P, Andrén A, Björck L.; Composition of raw milk from sustainable production systems. International Dairy Journal 12 (2002) 75-80 7 Ing-Marie Olsson, Biomonitoring of cadmium in cattle, pigs and humans. Doktorsavhandling, Lantbruksuniversitetet SLU. 2002. 13
Fettsyror Man har funnit en bättre kvot mellan fettsyrorna omega 6 och omega 3 i ekologisk mjölk jämfört med konventionell mjölk, liksom högre halter av konjugerad linolsyra, CLA 8, men det är tveksamt om mängderna av fettsyrorna ifråga är så stora att de har betydelse från hälsosynpunkt. 8 Forskningsnytt om ökologisk landbruk i Norden. Nr 1, 2002. Kvoten mellan fettsyrorna omega 6 och omega: linolsyra C18:2n-6 delat med linolensyra C18:3n-3. Kallas också n6/n3-kvot. 14
Mjölkproduktion De svenska korna hör till dem som mjölkar mest i världen. Den ekologiska mjölkens andel av mjölkproduktionen ökar och närmare fem procent av mjölkkorna var år 2001 i ekologisk produktion, men det är en bit kvar till regeringens mål: tio procent av korna ska vara i ekologisk produktion. Under 1990-talet har antalet mjölkleverantörer minskat med 35 procent, och sedan 1950-talet har antalet mjölkkor minskat med mer än två tredjedelar 9. Antalet mjölkkor i Sverige var ca 420 000 år 2001 10, och det fanns 475 ekologiska och 12 676 konventionella mjölkgårdar. Det finns 2 godkända kontrollorgan för ekologisk produktion, KRAV och Demeter. Deras regelverk innefattar bland annat EU-förordningens regler för ekologisk produktion 11. År 2000 var drygt 18 000 mjölkkor KRAV-godkända och 21 000 var anslutna till miljöstödet, vilket motsvarar närmare fem procent av de svenska mjölkkorna. Om bonden producerar mjölk enligt reglerna för miljöstöd men inte är godkänd av KRAV eller Demeter kan mjölken inte säljas som ekologisk. Sedan EU-inträdet är den svenska mjölkproduktionen kvoterad till ca 3,3 miljoner ton/år, vilket motsvarar dagens produktion. År 2001 utgjorde den ekologiska mjölken fyra procent av den totala mjölkinvägningen, som inkluderar mjölk som ska bli fil, smör osv, en ökning med 27 procent sedan år 2000 12. Mejeriprodukterna står för en tredjedel av försäljningsvärdet av ekologiska produkter. Det finns stora skillnader mellan ekologisk och konventionell mjölkproduktion, men variationerna mellan olika gårdar är också stora. Skillnaderna när det gäller driftsform, djurhållning, miljöpåverkan m.m. är många gånger större inom respektive produktionsform än mellan dem. Gårdsstorlek Ekologisk produktion förknippas ofta med småskalighet men det finns ekologiska mjölkgårdar som har upp till 300 kor. För att underlätta för små lantbruk att ansluta sig till KRAV-kontrollen är kontrollavgifterna satta i förhållande till areal, antal djur osv. Stora gårdar kan ha minst lika bra djuromsorg som små gårdar. Det viktigaste är en bra djurskötare som kan läsa av djuren, som har djuröga. Vissa djurskötare känner igen 200 kor och klarar av dem bra 13. Mjölkmängder Sverige är ett av de länder i världen där korna mjölkar mest och avkastningen har ökat under hela 1900-talet. Medelavkastningen bland de kor som ingår i kokontrollen har 9 LRF/SCB; Miljöredovisning för svenskt jordbruk 2000 10 www.svenskmjolk.se 11 EEG 2092/91 12 Ekologiska Lantbrukarna, Växande marknad. Rapport. 2002. 13 Kristina Forslund, Lantbruksuniversitetet SLU, 020313 15
ökat från ca 2 500 kg år 1900 till 8 800 kg ECM 14 år 2001 15. I dag mjölkar korna alltså tre och en halv gånger mer än för hundra år sedan. Det finns olika åsikter om huruvida dagens höga produktionsnivåer ger en orimlig belastning på mjölkkorna. Många anser att högmjölkande kor (> 10 500 ECM) utsätts för en större metabolisk stress än en elitidrottsman, men uppfattningarna om huruvida det är negativt för kon eller inte varierar. Är ekologiska mjölkkor mindre pressade? KRAV:s regler innebär en något lägre intensitet i produktionen, inte minst i utfodringen 16. I Sverige mjölkar de konventionella korna knappt tio procent mer än de ekologiska; ca 500 kg 17. Ungefärlig avkastning per år 18 : Medelavkastning Avkastningsintervall Ekologisk produktion 8 000 ECM 4 000 11 000 ECM Konventionell produktion 8 500 ECM 4 000 13 000 ECM En vanlig uppfattning är att mjölkkorna får mycket kraftfoder för att de ska mjölka bra, men det går att få ut mycket mjölk med ett bra och smakligt grovfoder som korna äter mycket av. En hög avkastning är också genetiskt betingad, vi har avlat fram högavkastande mjölkkor. Hur gamla blir mjölkkorna? Förr mjölkade korna mindre och blev i genomsnitt äldre än i dag: de kalvade sex till tio gånger innan de slaktades. Vilket ska jämföras med dagens kor som i genomsnitt hinner med med två till tre kalvningar 19. Korna håller sig generellt friskare och lever längre vid låg avkastning, men djurmiljö, skötsel och utfodringsrutiner är sannolikt viktigare faktorer för djurens hälsa än mjölkmängden i sig. I dag slaktas många unga djur inom ekologisk och konventionell produktion på grund av att de inte håller måttet när det gäller fertilitet, klöv- och juverhälsa, samt avkastning. Beslutet att slakta styrs i hög grad av att man får mer betalt för en ung ko än för en gammal mjölkko. En tredjedel av mjölkkorna slaktas varje år. De ekologiska mjölkkorna mjölkar lite mindre och lever lite längre än de konventionella. De hinner i snitt med 2,8 kalvningar jämfört med den konventionella kons 2,5 kalvningar. En förbättrad djurhälsa och därmed en ökad livslängd för korna är viktiga mål i den ekologiska uppfödningen 20. 14 ECM = energikorrigerad mjölk. D.v.s. mängden mjölk (kg) omräknad till en energikoncentration av 750 kcal, vilket motsvarar 4,0 procent fett och 3,3 procent protein. 15 www.svenskmjolk.se Alla kor är inte med i kokontrollen och den verkliga medelavkastningen är något lägre. 16 Gustafsson A, Utfodring för ekonomisk mjölkproduktion. Boken Mjölkkor, LTs förlag/natur och Kultur. 2000. 17 Gun Olsson, Svensk Mjölk, 020328 18 Gun Olsson, Svensk Mjölk, 020328 19 Kristina Forslund, Lantbruksuniversitetet SLU, 020912 20 Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna, 020403 16
Foderproduktion Grovfodret till mjölkkorna (hö, ensilage m.m.) produceras i regel på den egna gården i både ekologisk och konventionell produktion. Spannmålen transporteras däremot mer och kraftfodret utgörs till stor del av råvaror från andra kontinenter. I ekologisk foderproduktion används inte kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel utan odlaren använder sig i stället av en välplanerad växtföljd och stallgödsel. Gödsling Stallgödsel används i både konventionell och ekologisk foderodling. I ekologisk odling används även växtmaterial och vissa sorter av konventionell gödsel, men inte handelsgödsel. Vissa mineraliska gödselmedel som t.ex. råfosfat får också användas i ekologisk odling, men används inte till fodergrödor inom mjölkproduktion 21. Konventionella mjölkgårdar kompletterar ofta stallgödseln med handelsgödsel. Slam används varken på ekologiska eller konventionella mjölkgårdar 22 eftersom mejerierna inte tillåter slamanvändning till beten eller grönfoder. Inköpt grovfoder, rotfrukter, spannmål och oljeväxtfröer till kor får inte ha odlats på fält som gödslats med avloppsslam. Bekämpning I konventionell foderproduktion strävar man efter att få en säker och hög skörd med hjälp av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel som inte är tillåtna i ekologisk produktion. Där är det i stället en välplanerad växtföljd som ger förutsättningar att minska skadeangreppen. Dessutom innebär den omfattande vallodlingen 23 att ogräsen får svårare att ta över och problemen med växtsjukdomar och insektsangrepp minskar. Ogräsen regleras bl.a. med harvning, radhackning och flamning. Konventionell svensk spannmål är oftast producerad med hjälp av kemiska bekämpningsmedel (i ca 75 procent av fallen). Om en konventionell vall sprutas, sker detta däremot bara när den sås och när den plöjs ned efter tre år, men inte när den växer 24. Produktionen av konventionellt grovfoder är alltså betydligt mindre bekämpningsintensiv än produktion av konventionell spannmål och proteingrödor. Kraftfoder Kraftfoder består av spannmål, proteingrödor m.m. Spannmål Ekologiska och konventionella gårdar producerar ofta fodersäden på den egna gården, men en del köper i stället från granngården eller från en foderfirma. Ju större del av fodret som odlas på den egna mjölkgården, desto mindre förorenande utsläpp av transporter. I dag åker spannmålen omkring mycket på vägarna. Ca en tredjedel av 21 Christel Cederberg, Svensk Mjölk, 020322 22 Christel Cederberg, Svensk Mjölk, 020322 23 Vall: gräs och klöver som sås på åker och skördas genom bete eller slåtter. 24 Christel Cederberg, Svensk Mjölk, 020322 17
foderspannmålen går via foderfabriker. Omkring 70 procent av den spannmål som användes inom landet gick till djurfoder till grisar, kycklingar, nötkreatur m.m. år 2001 25. Av detta användes ca två miljoner ton direkt på gårdarna och omkring en miljon ton i foderindustrin 26. Mycket säd transporteras till Norrland där det är svårt att producera spannmål och få fram mogen säd. Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland producerade elva procent av den svenska mjölken, men bara en knapp procent av den svenska spannmålen. Det är inte bara Norrlandslänen som producerar mer mjölk än spannmål, utan även Kalmar, Jönköping, Halland och Kronobergs län. 27. Spannmålen till mjölkkor består framför allt av korn och havre 28. Generellt strävar man inom det ekologiska lantbruket efter närproduktion, men det är svårt att få svar på frågan om den ekologiska foderspannmålen har rest kortare väg än den konventionella. Proteintillskott m.m. Förutom spannmål ingår också tillskott av protein m.m. i mjölkkornas foder. Det mesta är fabrikstillverkat och säljs antingen som färdigfoder, vilket innehåller både spannmål och en proteindel, eller som rent proteinkoncentrat. Till fabrikstillverkat foder används förutom spannmål framför allt sojamjöl och rapskakor, men andra vanliga råvaror är solrosmjöl, majsmjöl, potatisprotein och biprodukter från palmolje- och sockerproduktion. Många av råvarorna kommer från andra kontinenter. Det finns särskilda foderblandningar för ekologisk mjölkproduktion, t.ex. koncentrat med 50 eller 80 procent ekologiska råvaror. De ekologiska foderblandningarna kan användas i sådana mängder att bonden inte överskrider KRAV:s regel om maximalt fem procent konventionellt foder årligen. Vissa konventionellt framtagna råvaror används inte i ekologiskt foder, exempelvis konventionellt sojamjöl. Det är hexanextraherat och godkänns inte av vare sig KRAV eller EU:s regler för ekologisk produktion 29. Från och med 1 oktober år 2002 kommer de råvaror som ingår i fabriksfodren att deklareras, tidigare har endast vissa egenskaper deklarerats t.ex. proteinhalten. Fabriksfodren tillverkas inte enligt ett fast recept och sammansättningen av råvaror varierar, bl.a. beroende på prisläget. Det kan ingå rapskakor ena veckan och något annat veckan därpå. I valet av foder utgår mjölkbonden från hur industrifodret kompletterar sammansättningen av det egna gårdsproducerade grovfodret. Från och med den 25 augusti år 2005 planerar EU att kräva 100 procent ekologiskt foder inom ekologisk mjölkproduktion, vilket innebär att det finns ett behov av att producera mer ekologiskt proteinfoder m.m. Det vore därför bra om den svenska ekologiska produktionen av exempelvis sockerbetor och raps kunde öka 30. 25 Den svenska totalskörden av spannmål var 5,4 miljoner ton år 2001 (prel. data) och vi förbrukar ca 4,2 miljoner ton spannmål inom landet. Ca 3 miljoner ton används till animalieproduktion, vilket innebär att ca 70 procent av den spannmål som användes inom landet gick till djurfoder. 26 Margareta Minsér, Svenska Lantmännen, 020318 27 Beräknat utifrån data från Svensk Mjölk och SCB, Jordbruksstatistisk Årsbok 2001. 28 Christel Cederberg, Svensk Mjölk, 020322 29 Annelie Carlsson, Lantmännen, 020321 30 Christel Cederberg, Svensk Mjölk, 020319 18
Raps, ärter, betprodukter och rotfrukter, helsäd, linfrökaka, lupin och åkerböna är svenska grödor och fodermedel som kan vara fördelaktiga att använda mer av än i dag i utfodringen av mjölkkor 31. Gårdsproduktion av proteingrödor förekommer också. Ärtor är ett viktigt proteinfoder i ekologisk produktion och odlas ofta på den egna gården. Ärtor används och odlas även inom konventionell produktion, men mindre nu än förr eftersom det blir billigare att köpa importerat foder. I södra Sverige odlar vissa mjölkbönder själva en del av gårdsbehovet av raps. Genmodifierade organismer I ekologisk mjölkproduktion tillåts inte genmodifierade organismer (GMO) i fodret eller vid framställning av foder. Den svenska handelns och mjölkbranschens inriktning är att inte använda GMO i produkter eller foder till djur och svenska fodertillverkare har hittills kunnat leverera foder utan GMO 32. De senaste åren har soja importerats till Sverige från Brasilien eftersom de har kunnat garantera GMO-fria produkter. Troligen börjar dock även Brasilien odla GMO-soja och då kommer situationen att förändras. Konsumentverket och konsumentorganisationer har krävt att mjölken ska märkas med information som visar om korna har utfodrats med GMO-foder eller inte, men några sådana regler för märkning av mjölkprodukter finns inte inom EU. 31 Jan Bertilsson, SLU. Dokumentation från seminarium den 19 mars 2002, arrangerat av Svensk Mjölk: 100 % ekologiskt foder till mjölkkor hot eller möjlighet? 32 Gun Olsson, Svensk Mjölk, 020328 19
Utfodring Mjölkkor är idisslare. Deras matsmältningssystem är anpassat till en stor andel grovfoder (hö, ensilage m.m.) och de mår inte bra av för mycket kraftfoder. Kor i KRAV-godkänd produktion får mer grovfoder än kor i konventionella besättningar. En mjölkproduktion som baseras på en stor andel grovfoder är positiv även från miljösynpunkt eftersom vall inte bekämpas med lika mycket kemikalier som spannmål och andra grödor. Andel grovfoder Förutom grovfoder får korna kraftfoder som bl.a. består av spannmål och proteintillskott som soja, raps eller ärter så de kan utnyttja fodret bra och mjölkar mycket. Men för mycket kraftfoder ökar sjukdomsrisken för korna. Det förs för närvarande en diskussion om huruvida en hög andel kraftfoder bidrar även till mer juverinflammationer och sämre klövhälsa. Andelen kraftfoder varierar mycket inom både ekologisk och konventionell mjölkproduktion, men generellt kan man säga att det ekologiska lantbruket tar större hänsyn till att korna är idisslare 33 och har en större andel grovfoder i foderstaten 34. Ett grovt genomsnitt kan sägas vara ca 50 procent grovfoder i konventionell mjölkproduktion och minst 60 procent i ekologisk mjölkproduktion 35, vilket innebär att grovfoderandelen är minst tjugo procent större i ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s regler ska ekologiska kor ha fri tillgång till hö eller annat grovfoder och högst 40 procent av det dagliga torrsubstansintaget får utgöras av kraftfoder. Grovfodret utgör en stor del av fodret även för konventionella mjölkkor. På årsbasis är det normalt med en kraftfoderandel på ca 50 procent, men det finns också konventionella gårdar som bara ger ca 40 procent kraftfoder 36. I dag har även de flesta konventionella mjölkkorna fri tillgång till grovfoder större delen av dagen 37, 38. Det finns ingen gräns för hur stor andel kraftfoder som får användas inom den konventionella mjölkproduktionen, men korna mår inte bra om kraftfoderandelen överstiger 65 procent. Andel bete i foderstaten I ekologisk produktion ska betet utgöra minst hälften av torrsubstansintaget under betesperioden, eller något mindre under delar av betesperioden. Betet ska dock alltid utgöra huvuddelen av fodret. I konventionell mjölkproduktion är det inte reglerat hur stor andel av fodret som ska utgöras av bete under betesperioden 39. 33 Wilbert Beyer, Svea Husdjur, 020416 34 Christel Cederberg, Svensk Mjölk, 020322 35 Gun Olsson, Svensk Mjölk, 020415 36 Annelie Carlsson, Lantmännen, 020321 37 Kristina Forslund, Lantbruksuniversitetet SLU, 020313 38 Gun Olsson, Svensk Mjölk, 020328. 39 Christel Cederberg, Svensk Mjölk, 020322 20
Kalvningen är naturligt säsongsanpassad till början av betesperioden vilket innebär att mycket mjölk produceras under sommaren. I dag styrs dock kalvningsfördelningen bl.a. av den betalning som bonden får för mjölken - som är högre på hösten för att säkra en tillräckligt stor mjölkproduktion även då. Kalvningsfördelningen under året varierar från gård till gård, men i ekologisk mjölkproduktion är anpassningen till sommarsäsongen stark eftersom man vill utnyttja betet i hög grad. En fördel med att ha mycket bete är att man håller mer landskap öppet. Se även Utevistelse i kapitlet om Djurmiljö. Andel gårdsproducerat foder I ekologisk mjölkproduktion ska minst hälften av fodret komma från den egna gården. Någon motsvarande regel finns inte inom konventionell mjölkproduktion, men konventionella gårdar odlar också mycket eget foder. Det är svårt att uppskatta hur mycket högre graden av självförsörjning är på ekologiska mjölkgårdar jämfört med konventionella mjölkgårdar. Andel konventionellt foder I KRAV-godkänd produktion är målet att använda 100 procent KRAV-godkänt foder. Hittills har det varit tillåtet att använda högst fem procent icke KRAV-godkänt foder per år för att tillgodose kons behov av framför allt protein. En del gårdar använder mindre än fem procent konventionellt foder 40, men då det idag inte finns så många ekologiska foderråvaror är det svårt att klara proteinbehovet utan att ha åtminstone några procent konventionella fodervaror. Det finns studier som tyder på att djur föredrar ekologiskt foder framför konventionellt 41, vilket troligen har med smaken att göra. Kor har en enorm förmåga att urskilja örter och innehållet av aromämnen har troligen ett samband med kvävegödsling 42. 40 Gun Olsson, Svensk Mjölk, 020328 41 Soil Association, Organic farming, food quality and human health. A review of the evidence. 2001. 42 Kristina Forslund, Lantbruksuniversitetet SLU, 020313 21
Djurmiljö Alla mjölkkor går ute under betesperioden och har det på så sätt bättre än många andra av lantbrukets husdjur, men ekologiska kor har större möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden. KRAV:s regler anger bl.a. att mjölkkor ska kunna röra sig fritt och inte vara uppbundna inomhus, och att de ska kunna vistas ute även vår och höst, inte bara under betesperioden. Mjölkkor kan, jämfört med exempelvis grisar och kycklingar i dagens produktion, i större utsträckning leva i enlighet med sina behov oavsett om de är ekologiska eller konventionella. Trots det finns det en klar vinst med ekologisk mjölkproduktion när det gäller djuromsorg: KRAV-reglerna ger de ekologiska mjölkkorna större möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden. Den bärande tanken i ekologisk produktion är att djurens naturliga beteende är funktionellt och att människan i minsta möjliga utsträckning bör lägga sig i djurets interaktion med sin miljö 43. Det finns konventionella gårdar som strävar åt samma håll, men inget motsvarande regel- och kontrollsystem som inom den ekologiska produktionen. Lösdrift eller uppbundna kor? En bra lösdrift som är anpassad till kornas behov anses i dag bättre än uppbindning och den ekologiska mjölkproduktionen har regler som styr mot lösdriftssystem. Från och med år 2011 kräver EU lösdrift inom ekologisk produktion, med undantag för små besättningar med utevistelse två gånger per vecka. I dag är det få som väljer uppbundna system vid om- eller nybyggnation, vare sig man har ekologisk eller konventionell mjölkproduktion. KRAV:s regler anger att alla djur ska kunna röra sig fritt. De får inte vara uppbundna, förutom nötkreatur över 20 månader som får vara uppbundna vid innevistelse. Det finns dock ett antal undantag till denna regel. Konventionell mjölkproduktion har inga krav på lösdrift 44, men enligt Svensk Mjölk finns en policy för lösdriftssystem och en förändring pågår i den riktningen 45. En enkätstudie på ekologiska gårdar 46 visade att 75 procent fortfarande hade uppbundna system och 25 procent lösdrift. Undersökningar kring andelen uppbundna system respektive lösdrift i konventionell mjölkproduktion verkar saknas. Det är onaturligt för en ko att stå uppbunden 47! Uppbindning innebär att: det naturliga rörelsemönstret påverkas, liksom klövar och ben, och är en orsak till att uppbundna kor har mer juverinflammationer än lösgående kor. 43 Algers B, Naturligt beteende som riktlinje i djurhållningen. Dokumentation från konferensen Ekologiskt lantbruk den 13 15 november 2001, CUL, Lantbruksuniversitetet. 44 Lena Lidfors, Lantbruksuniversitetet SLU, 020416 45 Gun Olsson, Svensk Mjölk, 020418 46 Anderberg L, Kalvuppfödning på KRAV-mjölkgårdar och dess effekt på det vuxna produktionsdjuret. Överensstämmer uppfödningen med kalvens naturliga beteende? Enkät- och litteraturstudie. SLU, Inst. för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete 152, 2001. 47 Hammarberg K, Vilka gränser sätter djuren själva för ekologisk djurhållning? Dokumentation från konferensen Ekologiskt lantbruk den 13 15 november 2001, CUL, Lantbruksuniversitetet. 22
kon kan tvingas stå för nära en annan ko, vilket kan vara stressande om den andra kon är dominant och utnyttjar sin ställning till att hindra henne från att utföra olika beteenden. kon inte kan välja underlag utan tvingas ligga på den plats hon är anvisad ofta ett heltäckande betonggolv med varierande strömängd och studier visar att betong är det minst attraktiva underlaget för en lösgående ko. Det finns dock fördelar med uppbindning: Kon kan äta utan att bli bortknuffad från fodret av en ranghögre ko, men grannkon kan försöka komma åt fodret. Det är lättare för bonden att ha en hälsokontroll och upptäcka kor som äter sämre eller skadar sig, jämfört med i lösdrift. Risken för stångskador m.m. vid konflikter med andra djur är mindre, liksom klövproblem vid dåligt anpassat underlag. Om utrymmena för lösdrift inte är rätt utformade kan det bli problem med kor som mobbar varandra 48. Kodressörer 49 är inte tillåtna i vare sig konventionell eller ekologisk mjölkproduktion. Utevistelse När kor går ute får de lättare utlopp för sina naturliga beteenden. Enligt djurskyddslagstiftningen ska alla mjölkkor hållas på bete sommartid, från två månader i norra delen av landet till fyra månader i södra Sverige. När vädret är gynnsamt kan korna vara ute längre än den period som djurskyddslagen kräver. Det krävs dispens för att få göra undantag från kravet på betesperiod för mjölkkor. Under 1999 var andelen mjölkkor med dispens endast 1,4 procent 50. KRAV-reglerna delar in året i tre perioder: Betesperioden (sommar) då korna ska ha möjlighet att vistas på betesmark större delen av dygnet. Utevistelseperioden (vår och höst) då djuren ska kunna vistas ute under en del av dagen när mark- och väderförhållandena tillåter detta. Undantag kan göras i vissa fall. Stallperioden (vinter) då mjölkkorna får hållas inne i varma stallar. I konventionell mjölkproduktion finns ingen regel om utevistelse vår och höst. Det förekommer att även konventionella kor är ute under denna period, men de ekologiska korna får vara ute en klart längre period av året 51. Det är dock svårt att säga hur mycket mer de ekologiska korna vistas ute eftersom det är så väderberoende 52, 53. Rastning Kor mår bra av rastning och motion även under den period då de står inomhus. Forskning har visat att kor verkar vilja röra på sig även när de har tillfredställt sina 48 Gun Olsson, Svensk Mjölk, 020328 49 Kodressör: elektrisk tråd som ger kon en stöt om hon står fel när hon ska kissa så det hamnar på olämpligt ställe. 50 LRF/SCB, Miljöredovisning för svenskt jordbruk 2000. 51 Margareta Dahlberg, rådgivare, L-G Husdjurstjänst, 020913 52 Gun Olsson, Svensk Mjölk, 020328 53 Gitte Eskhult, KRAV, 020417 23
andra behov: mat, vatten och sömn. Rörelsebehovet kan tillgodoses med rastning om den sker tillräckligt ofta. Det ger också korna möjlighet till sociala kontakter med andra kor än de närmaste båsgrannarna och stimulans i form av ny miljö med nya lukter och synintryck 54. EU-reglerna för ekologisk mjölkproduktion anger att uppbundna kor ska rastas och ett utvecklingsprojekt mellan producenter, rådgivare, forskare, myndigheter och kontrollorgan utvecklar för närvarande formerna för regelbunden motion av uppbundna kor. KRAV har ännu ingen regel om rastning, men en hel del ekologiska gårdar tar redan i dag ut korna och rastar dem 55. I konventionell mjölkproduktion finns inga krav på rastning 56. Slakt och slakttransporter KRAV:s regler syftar till att göra slakthanteringen mer djuretisk, men våren 2000 uppmärksammades brister i samband med slakt av KRAV-godkända djur. Sedan dess har KRAV utrett slakthanteringen och tagit fram en åtgärdsplan. Hur stora skillnaderna i praktiken är vid slakt av ekologiska mjölkkor jämfört med konventionella har inte studerats i denna rapport. Djur mår inte bra av transporter, men på grund av förändringar inom slakterinäringen får mjölkkorna åka långt när det är dags för slakt. Ekologiska djur transporteras ibland ännu längre än konventionella på grund av att det ofta saknas KRAV-godkända slakterier på nära håll. 54 Loberg J, Hur reagerar uppbundna kor på rastning? Dokumentation från konferensen Ekologiskt lantbruk den 13 15 november 2001, CUL. 55 Gitte Eskhult, KRAV, 020816 56 Lena Lidfors, Lantbruksuniversitetet SLU, 020416 24
Ko och kalv I ekologisk produktion får kalven dia mamman i tre till fyra dagar, ibland längre, medan de ofta skiljs åt direkt i konventionell produktion. Kalvar som diar får ett bättre immunförsvar och växer bättre. Kalvarna i den ekologiska mjölkproduktionen får riktig mjölk i tolv veckor medan man i konventionell produktion ofta ger pulvermjölk. Kalvarna i ekologisk produktion hålls i grupp tillsammans med andra kalvar, vilket är bra för deras utveckling. Kalvning Kor vill kalva i avskildhet och det strävar man efter att tillgodose inom den ekologiska produktionen. Enligt KRAV-reglerna ska kalvningen ske i en särskild kalvningsbox. Det är dock svårt att uppskatta i hur stor utsträckning korna i praktiken får kalva i avskildhet inom ekologisk respektive konventionell mjölkproduktion. Kalvhantering Resultat från forskningsprojektet Mat 21 talar för att ko och kalv ska vara tillsammans en längre period eftersom båda blir friskare och mjölkproduktionen blir lika bra som i den konventionella produktionen 57. När ko och kalv är tillsammans får kon större möjlighet att utöva ett naturligt modersbeteende, samtidigt som kalven får social kontakt och ökad rörelsefrihet. En nackdel med att låta kalven vara med kon är att separationen ofta leder till att särskilt korna reagerar kraftigt med att råma, äta mindre, idissla mindre och ibland ge mindre mjölk. Det kostar också mer att låta kalven dricka riktig mjölk (som kan säljas till mejeriet), än att ge pulvermjölk. Råmjölksperioden Ekologiska kalvar får dia mamman i minst tre till fyra dagar, ofta längre. Det mest naturliga vore om kon och kalven fick gå tillsammans ännu längre, men KRAV-reglerna är en kompromiss. Det är alltid bra för kalven att vara hos kon den första tiden eftersom den diar tre till sjutton gånger per dag 58, vilket kan jämföras med konventionella kalvar som ofta får mjölk två gånger per dag av lantbrukaren. Diandet ger en bra start för kalven och bidrar till att den bygger upp ett bra immunförsvar. Kon återhämtar sig dessutom bättre efter kalvningen och blir aktiv om hon får ha kalven hos sig 59. Kalvar som diat växer bättre än hinkuppfödda och utvecklar färre beteendestörningar 60. 57 Smakprov på Mat 21. Presentation av ett forskningsprogram med uthållig livsmedelsproduktion som mål. Lantbruksuniversitetet SLU 58 Lidfors L; Behavioural effects of separating the dairy calf immediately or 4 days post-partum. Appl. Anim. Behav. Sci., 49; 269-283, 1996 59 Lidfors L; Behavioural effects of separating the dairy calf immediately or 4 days post-partum. Appl. Anim. Behav. Sci., 49; 269-283, 1996 60 Anderberg L, Kalvuppfödning på KRAV-mjölkgårdar och dess effekt på det vuxna produktionsdjuret. Överensstämmer uppfödningen med kalvens naturliga beteende? Enkät- och litteraturstudie. SLU, Inst. för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete 152, 2001. 25
I konventionell drift skiljs kalven ofta från kon direkt, eller efter en dag, och kalven får råmjölk via nappflaska eller hink, åtminstone ett mål eller under ett dygn. En förklaring till att kalven inte får dia i konventionell mjölkproduktion är att man slipper kons och kalvens protester när de ska skiljas åt efter att ha bundit sig vid varandra. Ett annat skäl är att det är lättare att kontrollera att kalven får i sig råmjölken om man ger den via nappflaska. Separationen Kalvens separation från kon kan vara traumatisk och det finns kor som anstränger sig hårt för att återförenas med sin kalv. Kalvar som separeras från kon efter fem dagar verkar klara separationen bättre än de som flyttas direkt efter födseln 61. Trots att separationen är jobbig för både ko och kalv, anser dock forskarna alltså att fördelarna överväger i och med att både kalv och ko mår så bra av att vara tillsammans under kalvens första tid. Inom Mat 21 pågår forskning för att finna metoder för att minska stressen i samband med ko-kalvseparationen. Riktig mjölk bra för kalvarna Ekologiska kalvar får riktig mjölk i tolv veckor, antingen från en ko eller via en plastspene. I konventionell drift är det vanligt att kalven får mjölk under en kortare tid, ofta sex till åtta veckor, och oftast som utspädd pulvermjölk i hink. Kalvarna mår bättre av riktig mjölk, vilket kan förklaras av att kalvar som får riktig mjölk ofta får mer mjölk än de som får pulvermjölk. Eventuellt förstörs också antibakteriella substanser i mjölken när den omvandlas till mjölkpulver 62. Det händer också att mjölkpulver av dålig kvalitet används 63, eller att man inte blandar pulver och vatten enligt anvisningarna. Kortsiktigt kan det bli billigare med pulver, men knappast på längre sikt. Ett problem är att man får dåligt betalt för tjurkalvarna och i en del konventionella besättningar får kvigkalvarna helmjölk och tjurkalvarna pulvermjölk. Kalven mår bra av att äta länge, men det tar bara några få minuter för den att dricka upp mjölken ur en hink. Den har också ett sugbehov som måste tillgodoses och nappar är ett sätt att tillgodose sugbehovet och behovet av långa ättider. Nappar används mest i ekologisk produktion men förekommer även i konventionell produktion. I en undersökning på ekologiska gårdar 64 hade kalvar som fick mjölk från napphink färre dagar med diarré än kalvar som fick mjölk ur öppen hink. Med hjälp av napphinken fick kalvarna i någon mån sitt sugbehov tillfredsställt och de sög inte så ofta på varandra. Forskningsresultaten pekar på att kalvar bör ha möjlighet att dia längre än under råmjölksperioden. I den tidigare refererade enkätstudien på ekologiska gårdar veterinärbehandlades färre kor och kalvar i besättningar där kalvarna fick dia en längre period än råmjölksperioden, jämfört med besättningar där kalvarna avskiljdes direkt 61 Lidfors L; Behavioural effects of separating the dairy calf immediately or 4 days post-partum. Appl. Anim. Behav. Sci., 49; 269-283, 1996 62 Behöver kor och kalvar varandra? Rapport från ett Mat 21-seminarium Uthållig mjölkproduktion. Red: Berg C, Svennersten-Sjaunja K. 1999. 63 Kristina Forslund, Lantbruksuniversitetet SLU, 020830 64 Anderberg L, Kalvuppfödning på KRAV-mjölkgårdar och dess effekt på det vuxna produktionsdjuret. Överensstämmer uppfödningen med kalvens naturliga beteende? Enkät- och litteraturstudie. SLU, Inst. för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete 152, 2001. 26
efter råmjölksperioden 65. Det är troligen fler kalvar inom ekologisk än inom konventionell produktion som har en längre diperiod än fyra dagar 66. I enkätstudien på ekologiska gårdar diade kalvarna i 25 procent av besättningarna under hela mjölkperiodens tolv veckor (i stället för att få mjölk via napphink). Att kalvar får di av amkor 67 förekommer på både ekologiska och konventionella mjölkgårdar, men det är vanligare inom ekologisk produktion. Kalvarna växer fint på amkornas mjölk. Ett alternativ till amkor kan vara att kalven får dia mamman när hon har mjölkats, s k restriktiv digivning. Ensam, med mamma eller i grupp? Enligt djurskyddslagstiftningen bör kalvarna hållas i ensambox (eller med mamman) under den första levnadsveckan för att man ska se att de mår bra. Enligt KRAV-reglerna ska ekologiska kalvar leva i grupp med andra kalvar efter den första veckan. Att de ekologiska kalvarna hålls i grupp innebär att de har det bättre än konventionella kalvar, under förutsättning att kalvgrupperna inte är för stora. De konventionella kalvarna står ofta i ensambox en längre period för att undvika infektioner. Kalvar är dock flockdjur och behöver leva i flock för att trivas, utveckla sitt sociala beteende och lära av varandra. Kalvar i ensambox utsätts visserligen för mindre direkt smitta, men är sannolikt mer stressade av att vara ensamma och därmed mer mottagliga för smitta. Kalvar som efter råmjölksperioden står i gruppbox lär varandra att äta, äter mer grovfoder och börjar äta detta tidigare jämfört med kalvar i ensambox 68. Ekologiska kalvar får, liksom konventionella kalvar, hållas inne under de tolv veckor mjölkutfodringsperioden pågår. Kalvarna är inomhus för att man ska klara mjölkutfodringen och ha kontroll på deras hälsa. När kalvarna är små är de också mycket känsliga för inälvsparasiter som kan finnas på betet. Att låta kalvarna dia och att efter råmjölksperioden ha kalvar i grupp med napphink är inte förbehållet ekologiska djurbönder, men i den ekologiska produktionen är det ett krav, vilket bör ge goda förutsättningar för en bra djurmiljö och djurhälsa. Ungdjur spaltgolv I ekologisk produktion är spaltgolv tillåtet endast om djuren samtidigt har tillgång till liggplatser utan spalt. I konventionell produktion är det tillåtet med spaltgolv utan liggplatser för ungdjur. Djuren är på spaltgolvet när de är aktiva, äter etc., men det är bra om de kan dra sig tillbaka till en väl ströad liggplats när de idisslar. Finns det liggplatser söker sig djuren dit när de ska idissla, vilket är ett tydligt tecken på att de trivs med det. Det allra bästa är om det finns speciella liggbås. 65 Anderberg L, Kalvuppfödning på KRAV-mjölkgårdar och dess effekt på det vuxna produktionsdjuret. Överensstämmer uppfödningen med kalvens naturliga beteende? Enkät- och litteraturstudie. SLU, Inst. för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete 152, 2001. 66 Lena Lidfors, Lantbruksuniversitetet SLU, 020417 67 Amkor är mjölkkor som ger di till flera kalvar. Oftast är det kor som inte mjölkas på grund av höga celltal (vita blodkroppar) i mjölken, eller kor som ska slås ut av andra orsaker. 68 Anderberg L, Kalvuppfödning på KRAV-mjölkgårdar och dess effekt på det vuxna produktionsdjuret. Överensstämmer uppfödningen med kalvens naturliga beteende? Enkät- och litteraturstudie. SLU, Inst. för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete 152, 2001. 27