Jordbrukets utsläpp av växthusgaser inom Sveriges gränser är ca 9,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO 2 ekv) och utgör ca 13 % av Sveriges rapporterade utsläpp av växthusgaser. Om utsläpp vid tillverkning handelsgödsel i andra länder och foderimport räknas in motsvarade utsläppen 2006 omkring 14 miljoner ton CO 2 ekv. Indirekt bidrar även svensk jordbruksproduktion till att regnskog i andra delar av världen avverkas för att ge plats för odling av foderprodukter som sojaprotein. I internationell sammanräkning av klimatpåverkande växthusgasutsläpp belastar en verksamhet det land där produkten tillverkas och inte det land där varan konsumeras. Den nationella rapporteringen omfattar därför inte importerade insatsvaror i jordbruket som handelsgödseltillverkning och importerat foder vilket man bör tänka på när man tolkar rapporteringssiffrorna. Utsläppen från jordbruket har minskat med nära 10 % sedan 1990 främst till följd av minskad djurhållning. Förlusterna av växthusgaser inom gården är störst från mark och djurproduktion. Stora kväveöverskott och mycket kväve i marken om hösten ökar risken för lustgasavgång. Mjölk- och nötköttsföretaget har även metanförluster från djurens matsmältning och stallgödsel att brottas med.
På några få årtionden ökar temperaturen globalt till följd av stigande halter av växthusgaser i atmosfären. Temperaturen har varit hög flera gånger tidigare i jordens historia. Skillnaden är att det i ett geologiskt perspektiv går så fort nu att ekosystemen på jorden inte hänger med. Samtidigt växer jordens befolkning. År 2050 beräknas vi vara ungefär nio miljarder människor. Redan nu ser forskare tecken på att vissa processer kan ha startat som inte bådar gott för framtiden. Vattenbrist och extrema väderhändelser mer frekvent än tidigare är en realitet på platser världen över. De färskaste modelleringarna av klimatscenarier fram till 2100 visar att vi behöver minska halten koldioxid i atmosfären för att ha en chans att hejda utvecklingen mot klimatförändringar där naturliga processer förstärker växthuseffekten. EU har enats om att minska utsläppen av klimatgaser med 20 % till 2020 och 30 % om ett nytt globalt avtal tecknas i Köpenhamn i december 2009. Målet på sikt är att begränsa medeltemperaturhöjningen globalt till 2 grader. Till år 2050 menar Sveriges regerings vetenskapliga råd att utsläppen behöver minska med 70-80 % globalt för att temperaturökningen ska avta.
Utsläpp av växthusgaser räknas om till koldioxidekvivalenter för att det ska gå att summera dem till total potentiell klimatpåverkan. Måttet kilo koldioxidekvivalenter (kg CO 2 ekv) anger mängden koldioxid med samma potentiella klimatpåverkan som utsläpp av ett kilo av en annan växthusgas. Lustgas och metan är kraftigare växthusgaser än koldioxid. Ett kilo lustgas motsvarar 298 kilo CO 2 ekv. Ett kilo metan motsvarar 25 kilo CO 2 ekv i ett hundraårsperspektiv. dikväveoxid bildas vid naturliga processer i mark och sediment när organiskt material och kväve bryts ned av mikroorganismer. Förluster av lustgas sker även direkt från gödsellagring och ströbäddar i stallet. Lustgas bildas också delvis efter förluster av ammomiak och från nitrat som transporterats vidare i mark och vattendrag. I Sverige svarar lustgasutsläppen för ungefär hälften av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser. bildas vid djurens matsmältning och vid lagring av gödsel. Metanbildning är en naturlig process hos idisslare som sker när fodret bryts ned av mikroorganismer i våmmen. När kolhydrater, framförallt cellulosa bryts ned i våmmen bildas bland annat ättiksyra och smörsyra och dessutom frigörs vätejoner. Ett sätt för kon att bli av med vätejonerna är att bilda metan. Globalt sett beräknas jordbruket stå för ungefär hälften av mänsklighetens metanutsläpp. är en långlivad växthusgas som bildas när vi andas och vid all typ av nedbrytning av organiskt material liksom vid förbränning av olja och diesel eller biobränsle. Koldioxiden som bildas vid förbränning av t ex trä eller en biogröda har ingått i biomassa i utbyte mot syre en liten tid. Jordbruket skiljer sig från andra samhällssektorer eftersom energianvändningen står för en relativt liten andel av växthusgasutsläppen. Jordbrukets utsläpp inom energisektorn (drivmedel, energi) är ca 1 miljon ton CO 2 ekv per år. Utdikade odlade organogena jordars utsläpp av koldioxid i jordbruket beräknas till omkring 3 miljoner ton CO 2 ekv. Stora mängder koldioxid binds in och avges från marksystemet. Man kan säga att kolet korttidsinlagras i mark och biologiskt material. På mineraljordar i Sverige råder i regel en balans mellan inbindning i marken och avgång av koldixid till atmosfären. En viss inlagring av kol sker i betesmark.
Lustgas och metan är kraftiga växthusgaser som bildas i biologiska processer i kvävets och kolets kretslopp. Jordbruket är den största enskilda källan till utsläpp av metan och lustgas i Sverige såväl som globalt. Det är svårt att mäta och kvantifiera växthusgasutsläpp från biologiska processer vilket medför stora osäkerheter när jordbrukets klimatpåverkan ska bedömas. För in så lite kväve som möjligt i marksystemet i förhållande till produktionen. En jämn skördenivå med miljöanpassad kvävegiva är bäst. Anpassa gödslingen till platsgivna förutsättningar och förväntad skörd. Mycket kväve binds in i markens kvävepool men det kväve som mineraliseras utnyttjas inte fullt ut om ny näring tillförs i överskott. Innan komplettering med handelsgödsel sker på ett fält som gödslats med stallgödsel bör alltid hänsyn tas till gödselanalys och förfruktsvärde. Med bästa möjliga teknik vid framställning av handelsgödsel kan lustgasförlusterna vid tillverkningen minska. Handeln har flaggat för att det kommer ny så kallad BAT-gödsel (Best Available Techniques). Mer vall i växtföljden kan ge biogas och samtidigt bidra till att minska jordbruksmarkens näringsläckage. Vall i växtföljden minskar även behovet av ogräsbekämpning, ger en bättre markstruktur och ökar mullhalten. Särskilt stor nytta ger vall som mellangröda för styv lera som riskerar att bli mer svårbrukad i ett blötare klimat. Risken för torka minskar på sikt eftersom jord med mer organiskt material och bra struktur har bättre vattenhållande förmåga. Med flerårig vall i växtföljden minskar läckaget till havet. Vallen är lämplig att blanda med flytgödsel och andra av jordbrukets restprodukter eller matavfall i biogasprocessen och ger ett bra energiutbyte. Rötad flytgödsel är något lättare att sprida och har en något högre växttillgänglighet som har betydelse inte minst på den ekologiska gården.
Normskördarna har inte ökat nämnvärt sedan 1990 trots bättre sortmaterial och teknikutveckling. Aktiv markvård är ett sätt att höja produktiviteten. God markstruktur förbättrar infiltrationskapacitet för vatten och minskar risken för packningsskador. God struktur minskar dessutom risken för fosforförluster. Högre mullhalt ger en bättre vattenhållande förmåga vilket minskar sårbarheten under torrperioder. Att lagra in mer organiskt material i marken kan långsiktigt ge en liten men inte betydelselös sänka för koldioxid. Att binda in mer kol i marken kan komma att bli en viktig väg för att fördröja utsläppen. Satsa också på gödselspridningssystem och fältmaskiner som ger mindre marktryck. Särskilt på organogena jordar är det väsentligt att minimera jordbearbetningen för att minska koldioxidavgången. Att förbättra stallgödselhantering och fördelning av stallgödsel är en central fråga för att minska förlusten av både växthusgaser och växtnäring. Vårbearbeta och sprid flytgödseln på våren om marken klarar det och mylla direkt i samband med spridning. Undvik höstspridning av flytgödsel. Under höst och vinter är näringsupptaget begränsat. Kvävet hinner tränga långt ner i jordprofilen och går förlorat till nästa säsong. Odla fånggrödor - de håller kvar näring som är på väg att gå förlorad. Satsa på hög lagringskapacitet och satellitbrunnar. Plasttäckning vid gödsellagring minskar metan- och ammoniakutsläpp. Svämtäcke av halm kan öka risken för förlust av lustgas därför är täta tak att föredra. Surgörning av gödsel minskar växthusgasförlusterna. Satsa på bästa tillgängliga teknik vid val av ventilation, utgödslings- och utfodringssystem. Använd egenproducerat proteinfoder från ärtor/bönor eller raps istället för importerat proteinfoder. Ur klimatsynpunkt är det väsentligt att så mycket som möjligt av det proteinfoder som används på gården är närproducerat. Ett hinder kan vara att gården har begränsad areal. Ur klimatsynpunkt är det därför bra om kretaurslösa gårdar kan odla mer proteinrikt foder så att beroendet av importerad soja minskar.
Analysera fodret, beräkna foderstater och vara noga med foderstyrningen för att få en optimal ekonomi och klimatsmart utfodring. Lustgasförluster minskar med kväveoptimerad fodergiva till grisar såväl som andra djurslag. Ändra balansen mellan grovfoder och proteingiva efter kons varierande behov under laktationsperioden. Grunden i nötkreaturens foderstat är ett vallfoder med hög smältbarhet. Ett tidigt skördat vallfoder sparar kraftfoder. Om det är möjligt att odla majs på gården så ersätt gärna en del av vallfodret med majsensilage (men var försiktig med kvävegivorna). Ett bra majsensilage innehåller mycket stärkelse. När stärkelse bryts ned i våmmen bildas propionsyra som tar hand om vätejoner vilket gör att det bildas mindre metan. En konkret men viktig åtgärd är förstås att se över företagets energi- och drivmedelsförbrukning. Det finns till exempel kurser i ecodriving vilket kan spara mycket pengar i långa loppet. Minskad jordbearbetning och större andel fleråriga grödor i växtföljden kan också minska drivmedelsförbrukningen. Att byta ut fossil energi mot förnybar och att välja rätt traktor och fältmaskiner vid nyinvesteringar är andra sätt. Har du återkommande problem med torka? För att få en bra odlingssäkerhet och ett optimalt näringsupptag behövs bevattning i utsatta områden. Att långsiktigt säkra vattenförsörjningen i produktionen sommartid är en viktig åtgärd. Bevattningssamverkan och tillstånd till vattenuttag kan vara en tidskrävande historia men är väl värt pengarna på sikt. En bevattningsdamm är en god investering i områden med lämpliga markförutsättningar. Vatten från vintersäsongen med vattenöverskott sparas till den torra årstiden. Rätt utformad blir dammen ett livsrum för många växter och djur och fungerar som fälla för växtnäring. Konflikter kan lättare undvikas med andra intressen när man inte tär på sommarflödet i vattendrag och grundvattenmagasin. Använd alltid vattensnåla bevattningsmetoder och anpassa växtföljd och grödval efter vattentillgång.
f Lustgas bildas som en biprodukt när kväve omsätts i mark, sediment, vid gödsellagring eller i stallet vid både nitrifikation och denitrifikation. Biologisk process där nitrat omvandlas av bakterier till kvävgas. Ett mellanled i processen är lustgas. En mindre del avgår som lustgas till atmosfären. Denitrifikationsprocessen kräver god tillgång på nitrat (oxiderat kväve) och kol som finns i organiskt material. Lustgas bildas även efter utläpp av ammoniak till luften och nitrat till vatten genom nitrifikation och denitrifikation. Förkortas ofta CO 2- ekv, mängden av en växthusgas uttrycks som den mängd koldioxid som ger motsvarande potentiell klimatpåverkan. Biologisk oxidationsprocess där ammonium omvandlas till nitrat. Lustgas bildas i ett mellanled i processen. Rådgivnings och informationsprojektet Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och företag inom jordbruksnäringen som vänder sig till lantbrukare från Skåne till Mälardalen. Greppa ger kostnadsfri miljörådgivning. Under 2009 arbetar vi in klimat i rådgivningsmaterialet och erbjuder Grepparådgivarna klimatutbildning. År 2010 är målet att klimat går som en röd tråd i rådgivningen och att Greppa erbjuder även klimatrådgivning.vill du veta mer gå in på vår hemsida. Anna Hagerberg, Jordbruksverket, Greppa Näringen Våg och klocka s 1 & 2 Anna Hagerberg. himmel i bakgrund s 1: Linda Rydin, REPRO ALnarp, SLU. februari 2009. himmel i bakgrund s 2 Ulf Andersson. Bildmontage s 1 & 2 Linda Rydin, Condesign. Bilder i collage denna sida: Gris mot himmel och nybyggt kostall inne: Erik Karlsson, Havet, Österlen: Henrik Andersson, bonde och ko: Christian Törnqvist, Salladsodling: Gunnar Torstensson.