UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2012/194 Juridiska institutionen

Relevanta dokument
Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17

Likabehandlingsplan för Historiska institutionen 2013 Fastställd av Institutionsstyrelsen

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. Läsåret 2004/2005. R , dnr SU

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier Likabehandlingsplan 2009

HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING 2010 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapteori

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Medicinska fakultetens handlingsplan för likabehandling 2010

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

HANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLING Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren 2016 och 2017 för Områdeskansliet för humanvetenskap

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Hur vi arbetar med likabehandling på Sophiahemmet Högskola

Övergripande plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016

Handlingsplan för Lika villkor

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS)

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Medicinska fakulteten Lunds universitet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015

Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 dec januari Fastställd av Prefekten

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2013

Trygghetsplan Förskolan Alsalam. Inledning:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Tillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

Riktlinjer för hantering av trakasseriärenden enligt diskrimineringslagen

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april Dnr KS 2010:231

Arbete mot diskriminering och kränkande behandling inom för- och grundskola

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2014/15.

Sexuella trakasserier

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan för IM Ungdomscentrum

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Områdeskansliet för humanvetenskap

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenhet Läsåret

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Handlingsplan för lika villkor 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Likabehandlingsplan 2012

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Juridiska institutionen

Sofiaskolan

ENEBYDUNGEN AB. Likabehandlingsplan för Enebydungen AB läsåret

Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2018

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Birgittaskolans vuxenutbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy mot diskriminering och trakasserier

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskolorna i Ragunda kommun

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Guide om diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling för studenter HT-FAKULTETERNA LUNDS UNIVERSITET

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Birgittaskolans vuxenutbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Likabehandlingsplan för Lövåsens fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vuxenutbildningen i Motala kommun

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2019

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

Mångfalds- och Jämställdhetsplan för. Sotenäs kommun. år

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Handlingsplan fö r likabehandling 2017

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Handlingsplan kränkning 2012

Målsättning, vision och kärnvärden

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Utbildningsmaterial Rutiner vid kränkande behandling av barn

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Förebyggande arbete mot diskriminering

Riktlinjer och ärendehantering vid misstanke om kränkande särbehandling vid Röda Korsets Högskola. Fastställd av HR-chef

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för studenter Fastställd av rektor Tommy Löfgren , reviderad

Riktlinjer vid misstanke om trakasserier av student

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Transkript:

UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2012/194 Juridiska institutionen Lokal plan för studenternas arbetsmiljö Godkänd av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott 2003-12-04. (Reviderad 2011-11-29) Inledning Det är av stor vikt att studenternas arbetsmiljö är bra. Överordnade och sidoordnade regelverk (exempelvis Uppsala universitets Riktlinjer för kursvärderingar samt Juridiska fakultetens och institutionens Likabehandlingsplan och Jämställdhetsplan) behöver konkretiseras och anpassas till förhållandena för juriststudenter. Därför har Juridiska institutionen utarbetat denna lokala plan för grundutbildningsstudenternas arbetsmiljö. Relationer Vår undervisning bygger på ett stort mått av studentaktivitet och en nära kontakt mellan seminariegruppsledare och seminariegrupp. Det medför talrika kontakter såväl mellan studenter som mellan studenter och lärare, något som uppskattas av de flesta berörda. Nya lärare behöver informeras om lärarrollen i den pedagogiska modell vi använder och lärarrollen måste diskuteras kontinuerligt i lärarlagen. Målsättningen är att det såväl vid basgruppsarbete som vid seminarieundervisning råder ett gott, konstruktivt arbetsklimat. Ett öppet och tolerant diskussionsklimat medför ytterligare dynamik åt diskussionerna och att grupperna får en bra förberedelse för kommande arbetsliv. Studenterna ansvarar för detta i basgruppsarbetet, men kan ta hjälp av läraren om det inte fungerar. Vid lärarledd undervisning (eller kanske snarare undervisning vid vilken läraren deltar) är det i första hand lärarens ansvar att det råder ett bra arbetsklimat. Alla former av nedvärderande (suckar etc.) beteende måste motverkas, blyga studenter uppmuntras att yttra sig och dominerande studenter dämpas. Av detta följer att även studenterna har ett ansvar för arbetsklimatet även vid denna form av undervisning. Relationerna mellan lärare och studenter samt inom respektive grupp ska präglas av respekt och förtroende för varandra. Lärarna ska vara medvetna om att de alltid befinner sig i ett överläge gentemot studenterna och att de därför aldrig kan vara kompisar med dem, men inte heller vara en auktoritär och otillgänglig person. Nya lärare ska introduceras i lärarrollen. Studenterna ska vara medvetna om sina rättigheter och skyldigheter under utbildningen. 1

Betygshets Många studenter upplever en betygshets, som motverkar den problemorienterade, studentaktiverande pedagogik vi har. En alltför hård konkurrensstämning studenter emellan medför negativa konsekvenser och motverkar utveckling. Examinationen styr studenternas studier i alltför stor utsträckning. Studenterna fokuserar för mycket på vad de tror vara tentarelevant. Orsaken till betygshetsen är främst systemet för notarieantagning. Även utformningen av betygssystemet kan påverka betygshetsen. Målsättningen är att minska betygshetsen. Det kan ske exempelvis genom att - lärare och andra anställda framhåller att i stort sett alla får arbete efter examen, de flesta utan att sitta ting först, - informera om alla de arbeten som inte förutsätter tingsmeritering, - lärare och andra anställda inte fokuserar på betyg och - en stor del av examinationen i form av PM etc. men inte i form av duggor sker under kursens gång. Ett ytterligare mål är att påverka notarienämnden att förändra antagningssystemet till notarietjänstgöring, så att det inte leder till en lika stor betygshets som det nuvarande systemet. Trakasserier Vid Juridiska institutionen tolereras inte trakasserier i någon form. Kännetecknande för trakasserier är att de kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, eller är av sexuell natur. Det är tillräckligt att en person som deltar i utbildning anser sig i samband därmed ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, för att myndigheten är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Ett aktivt arbete för att skapa en god arbetsmiljö är viktigt, eftersom trakasserier lättare uppstår i en dålig psykosocial arbetsmiljö. Det mest effektiva sättet att på lång sikt motverka trakasserier både inom och utanför undervisnings- och studiesituationen för studenterna, är att etablera tydliga värderingar samt kunskap om hur trakasserier yttrar sig och uppstår. Alla lärare ska kunna upptäcka och på ett korrekt sätt hantera fall av trakasserier och förstadier till trakasserier. De ska även vara uppmärksamma på sin egen roll i undervisningssituationen. Det är av största vikt att det finns tydliga rutiner för hur ärenden om trakasserier hanteras. Rutinerna ska ta hänsyn till de inblandades integritet. Informationen om hur sådana ärenden utreds och hanteras måste vara lätt att tillgå för studenterna. Det är också viktigt att en student som utsatts för trakasserier får den hjälp och 2

stöd som vederbörande behöver och att lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra fortsatta trakasserier. Målet är att det inte ska förekomma några trakasserier, varken mellan lärare och studenter eller mellan studenter. Tydliga rutiner ska finnas för hur ärenden om trakasserier hanteras. Studenterna ska veta vart man kan vända sig om man anser sig ha blivit utsatt för trakasserier. Alla lärare ska kunna upptäcka och på ett korrekt sätt hantera fall av trakasserier och förstadier till trakasserier samt vara medvetna om att maktstrukturer alltid existerar i grupper. Studenterna ska känna till vilket regelverk som gäller vad avser trakasserier. Jämställdhet - genus Ungefär 60 procent av juriststudenterna är kvinnor. Enligt 1 kap. 5 högskolelagen ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. För att erhålla juristexamen ska studenterna enligt examensordningen visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnor och män. Det är dock inte tillräckligt att teoretiskt förstå detta. Själva utbildningen måste också präglas av jämställdhet och genusmedvetenhet samt en medvetenhet så att exempelvis könstrakasserier och sexuella trakasserier förebyggs. Institutionen har en jämställdhetsplan. Målet är utöver att uppfylla högskolelagens, examensordningens och jämställdhetsplanens krav att utbildningen präglas av en medvetenhet i genusfrågor och att detta får genomslag i den. Lokaler Undervisningslokalerna är spridda huvudsakligen inom centrala Uppsala. De är i varierande grad ändamålsenliga. I en del lokaler är det svårt att se och höra bra. Grupprum finns, men de är för få. Förhållandena är inte helt tillfredsställande men institutionen har bl a av kostnadsskäl valt att behålla nuvarande lokaler. Biblioteket är en viktig del av studenternas arbetslokaler. Det är av stor vikt att alla lokaler är lättillgängliga även för studenter med funktionshinder. Studentdatorer med utskriftsmöjlighet finns i biblioteket och juriststuderande har möjlighet att nyttja Ekonomikums studentdatorer. Utskriftsmöjligheter via webben finns på flera platser. Målet är att ha tillräckligt antal ändamålsenliga och lättillgängliga helst geografiskt samlade undervisningslokaler, grupprum, tentamenslokaler och studentdatorer inom tillgängliga ekonomiska ramar. Biblioteket ska vara ändamålsenligt och lättillgängligt. 3

Vid lokalförändringar, som påverkar studenterna, ska studentrepresentanter delta och studentsynpunkter inhämtas i ett tidigt skede av planeringen. Tillgänglighet All högre utbildning bör vara tillgänglig för alla, som har förutsättningar att tillgodogöra sig den, oberoende av bakgrund, funktionshinder etc. Det gäller såväl själva undervisningen som de lokaler den bedrivs i eller som studenterna annars vistas i. Institutionens målsättning är att alla studenter ska kunna studera på så lika villkor som möjligt. En bra grundutbildning måste innehålla komponenter som introducerar studenterna i aktiva och krävande studieformer och som fångar upp och stöttar dem som av en eller annan anledning får studieproblem. För att underlätta övergången från skolmässiga former till självständiga akademiska studier innehåller studierna i början av utbildningen något mer undervisning. Mikrofon och, när studenter med hörselnedsättning är närvarande, eventuella andra hörselhjälpmedel ska användas. Målet är att alla studenter ska vara välkomna och kunna genomföra utbildningen trots funktionshinder eller studieproblem. Lokalerna ska vara utformade så att de är tillgängliga för alla studenter. Vart studenter kan vända sig Om en student upplever att denne eller någon annan på kursen behandlas på ett kränkande sätt t.ex. i samband med undervisningen av lärare, andra studenter eller någon annan vid institutionen, bör studenten kontakta kursföreståndaren eller någon annan lärare på kursen. Studenten kan också kontakta någon av studievägledarna. Andra kontaktpersoner är jämställdhetsgruppens ordförande eller institutionens prefekt. Den sistnämnde är ytterst ansvarig för att jämställdhetslagen och jämställdhetsplanen iakttas. Även studentkårens studiebevakare för juridiska fakulteten eller studierådsrepresentanter kan kontaktas. Det är viktigt att studenten kontaktar någon av de nämnda personerna eftersom det vid alla former av trakasserier är av största vikt att ansvarig berörd personal får kännedom om det för att kunna agera. Enskilda studenters problem med studiesvårigheter försöker Juridiska institutionen hjälpa till att lösa genom studievägledare som även har till uppgift att bedriva en aktivt uppsökande verksamhet. Studenter kan också alltid tala med sin lärare eller kursföreståndare om de har problem med sina studier. Varje läsår ger studievägledarna en kurs i att Våga tala. Kursen vänder sig till de studenter som har problem att klara av att hålla föredrag och tala på seminarier. Studenter med funktionshinder ska kontakta studievägledare. Då utarbetas en särskild handlingsplan. Innehållet i handlingsplanen varierar beroende på studentens behov men kan t.ex. innehålla information om behov av särskilda undervisningslokaler, extra tentamenstid, annan examinationsform, talböcker från Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) m.m. En sådan handlingsplan kan också 4

upprättas tillfälligt vid sjukdom eller om någon olycka inträffat. Studievägledarna ansvarar för att handlingsplanen delges berörda kursföreståndare. Prefekten är överordnat ansvarig för juridiska institutionens verksamhet, såsom arbetsmiljö. 5