Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen Kursbeskrivning fö r kursen Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan 7.5 hp Vt 2014 Kurskod: UB107U 2013-12-10
Välkommen till kursen Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan Kursen ingår i Skolverkets satsning Förskolelyftet II och ges på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, i samverkan med Institutionen för språkdidaktik och Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Kursbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för studentens lärande under kursens gång. Den innehåller information om innehåll, uppläggning och examination. Den innehåller också arbetsformer, kursens lärare och administratör samt en del annan praktisk information. Kompletteringar och ändringar kan komma att göras under kursens gång. Dessa meddelas av kurslärarna vid seminarier eller via Mondo. Kursens mål Efter avslutad kurs förväntas deltagarna kunna: - kritiskt granska och analysera sitt förhållningssätt och lärandemiljöns betydelse för det dagliga arbetet, - ha kunskap om grundläggande teorier och forskningsresultat om flerspråkighet och språkinlärning, inbegripet faktorer som påverkar första- och andraspråksutveckling, - utifrån olika teorier analysera och problematisera vad ett interkulturellt förhållningssätt kan innebära i praktiken och använda likheter och olikheter som en tillgång i arbetet och som en naturlig del i förskolans verksamhet, - ha fått ökad insikt om betydelsen av samverkan med föräldrar gällande interkulturalitet och flerspråkighet samt - kunna tillämpa ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i den dagliga verksamheten. Kursens kursledare, kurslärare, examinator och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på Mondo där även kurshemsidan finns. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på Kurshemsidan och på Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Kursansvarig och examinator Maria Bergman maria.bergman@buv.su.se Kurslärare och kursledare Lena Aronsson lena.aronsson@buv.su.se Kurslärare Per Norlin per.norlin@buv.su.se Kurslärare Maria Wingstedt maria.wingstedt@biling.su.se Kurslärare Ann-Christine Westberg ann-christine.westberg@isd.su.se Kursadministratör Nicole Wickman nicole.wickman@buv.su.se
Kursens innehåll Syftet är att deltagarnas kunskaper och kompetens gällande flerspråkiga barns utveckling och lärande ökas och fördjupas. Avsikten är också att öka deltagarnas förståelse för vad ett interkulturellt förhållningssätt innebär för arbetet i verksamheten. Kursen syftar också till att deltagarna utvecklar kompetens i arbetssätt som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling, både vad gäller svenska och modersmål. Inom kursen behandlas teorier och aktuell forskning om flerspråkighet, andraspråksinlärning och interkulturalitet. Deltagarna analyserar, reflekterar och granskar kritiskt sina egna värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga likheter och olikheter och hur det i sin tur påverkar förhållningssätt i verksamheten. Kursen omfattar arbetssätt som stödjer flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling. Särskilt fokus läggs på den parallella utvecklingen av modersmål och svenska. Kursen ska också öka förståelse för vad ett interkulturellt arbetssätt i förskolan innebär. Kursens arbetsformer och arbetssätt Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier och seminarier med grupparbete och deltagaraktivt arbete. Kursen är processinriktad till sin karaktär, med verksamhetsanknutna uppgifter mellan träffarna som sker inom kursens ram med hjälp av lärplattformen Mondo. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av kursens innehåll. Observera att vissa ändringar och kompletteringar kan komma att göras. Dessa meddelas av kursläraren på seminarier och via Mondo. En mer detaljerad planering av seminarietillfällen, med anvisningar för vilken litteratur som ska läsas till kurstillfällena kommer att publiceras på Mondo i samband med kursstart. Kurstillfällen är 24/1, 21/2, 14/3, 11/4 och 16/5., kl. 8.30-16.00 alla tillfällen. DATUM och SAL ÖVERSIKTLIGT INNEHÅLL Fredag 24/1 8.30-16.00: BUV 225 (Frescati Hagväg 16B) Fredag 21/2 8.30-11.30: C512 (C-huset i blå husen) 13-16: BUV102 (Frescati Hagväg 20) Fredag 14/3 8.30-11.30: C512 (C-huset i blå husen) Introduktion till kursen. Presentation av kurslärare, kursinnehåll, mål och litteratur. Därefter ca 1,5 tim vardera med de tre institutioner som samverkar i kursen. Introduktion till resp. ämnesområde. Fm: Flerspråkig utveckling Em: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Fm: Faktorer som påverkar första- och andraspråksinlärning Redovisning av EXA1
13-16 E487 (E-huset i blå husen) Fredag 11/4 8.30-11.30: E397 (E-huset i blå husen) 13-16: BUV107 (Frescati Hagväg 24) Fredag 16/5 8.30-16.00: BUV103 (Frescati Hagväg 20) Fredag 23/5 Senast kl.16.00 Em: Litteracitet Fm: Barnlitteratur och berättande ur ett flerspråkighetsperspektiv Em: Interkulturellt arbetssätt Redovisning av gruppuppgift (EXA2) Skriftlig individuell uppgift (EXA3) lämnas i inlämningsmapp på Mondo Examination Enligt högsköleförördningen öch förvaltningslagen är en examinatiön ett ärende öm betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Tidpunkt för ev. omexaminationer i samråd med kurslärare. Dessa ska genomföras inom tre månader efter ordinarie examinationsdatum. Examinationsuppgift och betygskriterier Kursen examineras genom EXA1 Muntlig individuell presentation, 2 hp, som bedöms enligt betygsskala U-G, EXA2 Muntlig gruppredovisning, 2 hp, som bedöms enligt betygsskala U-G samt EXA3 Individuell skriftlig uppgift, 3,5 hp, som bedöms enligt betygsskala U-G. För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden G på samtliga examinationer. EXA1 examineras vid kurstillfället 14/3. Uppgiftens innehåll och kriterier för godkänt presenteras i samband med kursstart. EXA2 examineras vid kurstillfället 16/5. Uppgiftens innehåll och kriterier för godkänt presenteras i samband med kursstart. EXA3 examineras 23/5 genom en individuell skriftlig uppgift, som är knuten till ett projekt- eller temaarbete i den egna barngruppen. Anvisningar för uppgiften och kriterier för godkänt presenteras i samband med kursstart.
Studentens ansvar Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Utvärdering Kursen utvärderas skriftligen på Mondo i samband med kursavslutning. Litteratur Obligatorisk litteratur som inte finns som elektroniska resurser delas ut till deltagarna i samband med kursstart. Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan - ett referens- och metodmaterial. Myndigheten för skolutveckling. Obs ny version i listan på referenslitteratur; Flera språk i förskolan. (Finns som elektronisk resurs) Bjar, Louise & Liberg, Caroline (Red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. (kap. 6 Axelsson och kap. 7 Fredriksson & Taube). Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Kultti, Anne. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. (Doktorsavhandling). Gothenburg Studies in Educational sciences 321. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (Finns som elektronisk resurs) Lunneblad, Johannes (2009). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Obondo, Margaret & Benckert, Susanne. (2000). Flerspråkiga barns läs- och skriftspråksutveckling i förskolan - ett socialisationsperspektiv. Stockholms universitet, tillgänglig via www.andraspråk.su.se (Finns som elektronisk resurs) SOU 2006:40, Utbildningens dilemma - Demokratiska ideal och andrafierande praxis. (Kap. 4 Runfors och/eller kap. 9 Hällgren, Granstedt, Weiner). (Finns som elektronisk resurs)
Härutöver tillkommer artiklar och projektbeskrivningar från projekt i förskolan samt ämneslitteratur i anslutning till områdena interkulturalitet, normativitet, språkutveckling och flerspråkighet. Exempel på referenslitteratur Bigestans, Aina & Sjögren, Annick (red.) (2001). Lyssna: interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer. Tumba: Mångkulturellt centrum Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2006). Svenska med något utländskt. Språkvård 3, 4-10. http://www.sprakradet.se/servlet/getdoc?meta_id=2225 Flera språk i förskolan: teori och praktik. (2013). Stockholm: Skolverket (Finns som elektronisk resurs) Gibbons, Pauline. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. György Ullholm, Kamilla (2005). Språkval i familjen. Invandrare & Minoriteter. Nummer 3 (9-12). Hübinette, Tobias & Tigervall, Carina (2008). Fostrad till svensk - sedd som främling. Invandrare & Minoriteter. Nummer 6 (22-27). Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) (2012). Flerspråkighet - en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012. (Finns som elektronisk resurs) Lindberg, Inger (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård. Nummer 4 (22-28). (Finns som elektronisk resurs) http://www.spraknamnden.se/sprakvard/innehallsforteckning/4_02/lindberg.pdf Naucler, Kerstin (2000). "...sen det blev svårare och svårare" - om turkiska och svenska barns socialisation inför skolstarten och deras läsförståelse i år 4. I Åhl, Hans (red.) Svenskan i tiden - verklighet och visioner. (225-243). Nationellt Centrum. HLS förlag. Parszyk, Ing-Marie (1999). En skola för andra: minoritetselevers upplevelser av arbetsoch livsvillkor i grundskolan. (Doktorsavhandling). Stockholm: HLS förlag (valda delar). Persson, Sven. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Malmö: Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. (35 s.) (Finns som elektronisk resurs) Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit. (2011). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur. Yazici, Zeliha, Ilter, Binnur Genc & Glover, Peter. (2012). How bilingual is bilingual? Mothertongue proficiency and learning through a second language. International Journal of Early Years Education, 18:3, (259-268).