STADSBYGGNADSKONTORET oktober 2010 SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för Omsorgsboende Sågen i Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade i maj 2010 ett förslag till detaljplan för ett omsorgsboende i anslutning till Sågen i Tyresö Strand. Detaljplanen syftar till att göra det möjligt att uppföra ett omsorgsboende inom fastigheten Tyresö 1:530 samt del av Tyresö 1:544. Planen syftar även till att möjliggöra för annan verksamhet som ryms inom begreppet vård och/eller förskola. Förslaget har varit ute på samråd under tiden 26 maj till och med 18 juni 2010. Samrådshandlingarna har funnits tillgängliga på kommunens servicecenter, på kommunens bibliotek och på hemsidan, www.tyreso.se. Samrådet har även annonserats i lokaltidningen Mitt i Tyresö. Under samrådstiden har 4 synpunkter kommit in. Inkomna synpunkter redovisas tillsammans med kommunens kommentar (i kursivt) nedan. En del av synpunkterna har behövt sammanfattats eller förtydligats. Alla yttranden i sin helhet finns tillgängliga på stadsbyggnadskontoret. Följande ändringar eller kompletteringar har gjorts i förslaget efter samrådet: - En beskrivning gällande områdets geotekniska förutsättningar avseende ras- och skredrisk har tillförts planbeskrivningen. Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret 135 81 Tyresö Tel 08-5782 91 00 Fax 08 5782 90 45 sbk@tyreso.se www.tyreso.se
Inkomna synpunkter Datum Synpunkt Myndigheter och föreningar 1. Södertörns brandförsvarsförbund 2010.05.27 Synpunkt 2. Statens Geotekniska Institut 2010.06.04 Synpunkt 3. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund 2010.06.10 Synpunkt 4. Länsstyrelsen i Stockholms län 2010.06.11 Synpunkt 5. Hyresgästföreningen 2010.06.11 Ingen erinran 6. Vattenfall el 2010.06.18 Synpunkt 7. SL 2010.06.18 Ingen erinran 8. Telia Scanova 2010.06.18 Ingen erinran Privatpersoner 9. Majlis Wettergren-Henriksson 2010.06.18 Synpunkt 10. Lia Andersson Wettergren 2010.06.18 Synpunkt 11. Majlis Wettergren-Henriksson & Inga-Lill Andersson Wettergren 2010.06.18 Synpunkt 2
1. Södertörns brandförsvarsförbund Synpunkter med anledning av insatsmöjligheter och risk för brandspridning: 1. Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 samt PM 609 bör beaktas i projekteringsarbetet, i syfte att säkerställa räddningstjänstens framkomlighet och brandvattenförsörjning. Svar: Synpunkten noteras och detta kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet. Södertörns brandförsvarsförbunds rekommendationer ska följas. 2. På sid 11 i Planbeskrivningen står det Ny bebyggelse ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Nuvarande VA-system är inte dimnensionerat för den planerade verksamheten och behöver därför anpassas till denna innan byggnation påbörjas. Södertörns brandförsvarsförbund förespråkar sprinkler som en del i brandskyddet. Vattennätet i planområdet bör anpassas för att kunna försörja sprinkler. I den typ av byggnad som planförslaget ger möjlighet till kan sprinkler ha en livsavgörande effekt. Svar: Synpunkten noteras och vattennätet i planområdet kommer att anpassas för att kunna försörja sprinkler. 3. Södertörns brandförsvarsförbund önskar bli kallad till byggsamrådet och även i övrigt delta i kommande byggprocess som byggnadsnämndens sakkunnige inom brand vid behov. Det gäller den planerade bebygelse som klassas som en s.k. Brl-byggnad och/eller uppfyller kraven för att lämna in skriftlig redogörelse. Svar: Synpunkten noteras och Södertörns brandförsvarsförbund kommer att bli kallde till byggsamrådet och få möjlighet att delta i kommande byggprocess. 2. Statens geotekniska institut Synpunkter med anledning av geotekniska säkerhetsfrågor: 1. I planhandlingarna redovisas att området utgörs av såväl lermark som fastmark av morän/berg. Kartunderlaget visar att de delar som utgörs av lera har en lutning som i huvudsak är flackare än 1:10. Mot bakgrund av detta finner SGI att förutsättningar för bristande totalstabilitet saknas inom planområdet. 3
2. I planområdets västra delar indikerar dock kartunderlaget att det finns relativt brant sluttande fastmarkspartier. Inom fastmarkspartierna behöver därför eventuell risk för ytliga bergras/blocknedfall som kan påverka kvartersmarken, klarläggas i planskedet. Besiktningen kan inledningsvis vara av översiktlig karaktär med relativt enkel redovisning, exempelvis med foto och kommentarer i planbeskrivningen. Kan inte risk för bergras/blocknedfall helt uteslutas bör besiktning utföras av bergtekniskt sakkunnig. Besiktningen behöver dokumenteras med exempelvis protokoll etc samt vid behov, åtminstone översiktligt, redovisa förslag till åtgärder. Föranleder besiktningen behov av åtgärder/restriktioner bör dessa säkerställas, förslagsvis med planbestänimelser med krav på att åtgärder ska vidtas innan byggnation medges inom aktuell del av planområdet. Svar: Områden med sluttande fastmarkspartier som finns inom planområdet är humusbeklädda och skogbevuxna och innehåller inga stenar, block eller andra lösa större stenfraktioner som skulle kunna innebära ras- eller skredrisk och därmed påverkan på kvartersmarken. En översiktlig beskrivning gällande områdets förutsättningar gällande ras- och skredrisk redovisas i utställningshandlingarna. 3. Sammanfattningsvis bedömer vi preliminärt att de geotekniska förutsättningarna inte utgör hinder för plangenomförande. Vi förutsätter dock att ovanstående beaktas inför utställning av planen. Svar: Synpunkten noteras och planbeskrivningen har kompletterats enligt ovan. 3. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Synpunkter med anledning av insatsmöjligheter och risk för brandspridning: a. I samband med att geoteknisk markundersökning utförs bör möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten undersökas inom delar av planområdet som inte utgörs av berg eller lera. Svar: Synpunkten noteras och kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet. b. Markradonundersökning bör utföras innan grundläggningsmetod väljs. Svar: Det framgår av planbeskrivningen att en markradonundersökning ska göras inför bygglovsskedet och den ska utgöra underlag för val av grundläggningsmetod. Undersökningens resultat ska sedan delges Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. 4
c. Markundersökning bör utföras med avseende på förorening av växtskyddsmedel, (DDT och dess nedbrytningsprodukter). Eventuell kännedom om markförorening ska anmälas till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Svar: En markundersökning enligt teknisk anvisning i planhandlingarna har genomförts som visar att rester av bekämpningsmedel som finns i marken i anslutning till växthusen inte innebär en risk för människors hälsa eller miljön med planerad markanvändning. Undersökningen utfördes av WSP Environmental och är daterad 2010-09-15. d. Värmesystem bör vara vattenburna med möjlighet till anslutning till fjärrvärmenät. Alternativt bör system som använder berg- jord- eller solvärme användas. Uppvärmningsmetod bör inte regleras i detaljplanen. e. Möjligheten att bygga passivhus bör utredas. f. Mark bör reserveras för trädgårdsodling och växthus. Svar: Det är svårt att utifrån framtida boendes förutsättningar säga hur den kommande verksamheten bör se ut. Det är därför också svårt att förutse och i detta stadie tillgodose de boendes behov vad det gäller utbudet av funktioner inom fastigheten (planområdet) som t.ex. yta för trädgårdsodling. Som en följd av detta är det inte rimligt att på förhand reservera yta för denna typ av verksamhet/funktion. Detta är istället något som bör tas i beaktande vid anläggandet av verksamheten. Ett specifikt område behöver inte pekas ut i detaljplanen för att det ska finnas möjlighet att anlägga detta. 4. Länsstyrelsen i Stockholms län Synpunkter gällande markföroreningar: a. Det nedlagda växthusområdet har tidigare använts som bussgarage. Enligt Länsstyrelsens uppgifter kan marken inom området vara förorenad. Länsstyrelsen anser därför att planbeskrivningen behöver kompletteras med uppgifter för att säkerställa att marken uppfyller Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. Svar: Se svar punkt 3c. Synpunkter gällande miljökvalitetsnormer för vatten: 5
b. Av planförslaget framgår inte hur planförslaget förhåller sig till gällande miljökvalitetsnormer för vatten. EU:s ramdirektiv för vatten och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön innebär bland annat att Sverige måste fastställa kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras, och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet fastställdes under slutet av år 2009. I samband med detta fastställdes åtgärdsprogram för de vattenförekomster där man bedömt att det kan bli svårt att nå miljökvalitetsnormerna. Att miljökvalitetsnormer ska iakttas vid planläggning följer av bestämmelserna i 2 kap. 2 plan- och bygglagen. Det är vattenmyndigheterna som fastställer miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Mer information om vattenförvaltningsarbetet finns på webbplatsen www.viss.lst.se. Det framgår inte av handlingarna var dagvattnet mynnar, men Länsstyrelsen antar att dagvattnet mynnar i Kalvfjärden. Kalvfjärden har måttlig ekologisk status och bl.a. problem med övergödning. Bedömningen är att god ekologisk status, dvs. miljökvalitetsnormen, inte kommer att nås till målåret 2015. Det innebär att insatser kommer att behövas för att normen ska klaras till, i Kalvfjärdens fall, senast år 2021. Tillkommande exploatering runt sjön får inte medverka till en försämring av vattenkvaliteten utan ska helst medföra en förbättring. Kommunen måste därför redovisa hur vattenkvaliteten påverkas av den nu aktuella planen. Svar: Dagvattenhanteringen inom planområdet kommer i första hand att ske genom s.k. LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) vilket innebär att endast mycket små mängder dagvatten från planområdet kommer att rinna i öppet dike samt kulvert ca 850 meter innan det rinner ut i Kalvfjärden. Det avrinnande dagvattnet från planområdet kommer därför inte påverka vattenkvaliteten i Kalvfjärden nämnvärt. Synpunkter gällande betydande miljöpåverkan: c. Länsstyrelsen instämmer i bedömningen att betydande miljöpåverkan inte bör uppstå till följd av ett genomförande av planförslaget. Övrigt: d. Eftersom planen förmodligen kommer att gälla under lång tid bör det övervägas om planen inte bör förses med bestämmelser som underlättar 6
eventuell framtida marköverlåtelse och ändringar i fastighetsindelningen, t.ex. bestämmelser om exploateringsgrad, högsta byggnads- eller nockhöjd samt minsta avstånd från fastighetsgräns. Med hänvisning till närheten till riksintresseområde anser Länsstyrelsen att exploateringsgraden inte bör överstiga 0,5 m2 byggnadsarea/m2 fastighetsarea. Svar: Planen reglerar byggnadshöjden genom att begränsa byggnaden till två våningar. Byggnadens placering på fastigheten är också reglerad genom att en bredare remsa än normalt (10 meter istället för normala 4,5 meter) belagts med prickmark i anslutning till fastighetens gräns i öster. Detta eftersom det är viktigt att bevara de siktlinjer som finns i landskapet idag och inte skymma dessa med byggnader. I övrigt eftersträvar vi en plan med möjlighet att bebygga fastigheten fritt. Vid en eventuell försäljning kan det i så fall bli aktuellt att ändra planen för att bättre anpassa denna för en ny funktion. 5. Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen Tyresö har tagit del av utsända handlingar med förslag till detaljplan för kvarteret Sågen. Vi har granskat förslaget och har ingenting att invända mot detsamma. 6. Vattenfall EL Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, röd linje = 11 kv högspänningsledning och blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning. Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda jordkablar. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls luftledningar och markförlagda kablar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Till Vattenfalls lågspänningsluftledning gäller 2 meters skyddsavstånd detsamma gäller Vattenfalls markförlagda kablar. Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av beställaren. 7
Svar: Vattenfalls synpunkt noteras och kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med planen. De markförlagda kablarna kommer inte att byggas över. 8
7. SL Efter granskning har SL inga synpunkter på förslaget. 8. Telia Scanova TeliaSonera Skanova Access AB har inget att erinra 9. Majlis Wettergren Henriksson Med anledning av detaljplanen vill jag bara förvissa mig om att vår rätt att köra in med bil till vår tomt Tyresö 1:34 1 från f.d. trädgårdsmästerisidan inte glöms bort. Detta är en rättighet som vi utnyttjat sedan urminnes tider och som också finns inskriven i överlåtelsekontraktet inför det ursprungliga köpet av tomten 1946. (Se bifogad kopia på dokument). Tomten, som då också kallades 11 CN, köptes när den avstyckats 1946 från trädgårdsmästeriet av Evert Bjarnold och sedan av vår pappa Sten Wettergren. Svar: Detaljplanen påverkar inte vägen eller er möjlighet till att använda den. Jag uppskattar att det blir ett grönt naturområde som buffert och skulle tycka att det vore fint om omsorgsboendet blev rött som referensbyggnaden på bild i sarnrådshandlingen gruppbostaden i Upplands Väsby. Svar: Angående utformningen av själva byggnaden så är detta något som handhas av kommunens fastighetsavdelning. Det är i planskedet inte klart vilken fasadkulör byggnaden kommer att få, men det ligger i allas intresse att utformningen blir så bra som möjligt. Vi vidarebefordrar dessa synpunkter till fastighetsavdelningen. 10. Inga-Lill Andersson-Wettergren 9
Med åberopande av hävdvanerätt/nyttjanderätt av mark på fastigheten 1:544 vill jag framföra följande: Enligt muntligt avtal med Claes Gunnarsson har jag sedan 1992 nyttjat marken, öster om växthusen fram till grusvägen mot åkern, för hästbete till mina två hästar. Jag är direkt granne med fastigheten som nu ska detaljplaneläggas. Tyresö kommun har full information om att jag nyttjat marken till bete genom skriftlig brevväxling och flera telefonsamtal genom åren med tjänstemän i samband med stadsplaneläggandet för området Ljungvägen 2006 2008. Om kommunen fastställer detaljplanen för Omsorgsboende Sågen önskar jag få avtal om att nyttja annan mark till bete. Helst mark i anslutning till min fastighet, åkermarken öster om grusvägen intill detaljplanen för 1:544. Svar: Kommunens avtal om marken var tecknat med Claes Gunnarsson och är uppsagt.. Ersättningsmarken som efterfrågas för hästbete istället är redan utarrenderad till Uddby gård. Kommunen beklagar att du inte längre kan använda marken till bete men kontakta gärna markenheten för att diskutera frågan. 11. Inga-Lill Andersson-Wettergren och Majlis Wettergren-Henriksson Vi, Inga-Lill Andersson Wettergren och Majlis Wettergren-Henriksson, har idag skickat in ansökan om servitut till lantmäteriet. Ansökan avser servitut på befintlig väg mellan vår fastighet Tyresö 1:341 och Breviksvägen, gränsande till detaljplan för fastigheterna Tyresö 1:544 och Tyresö 1:530. Ansökan har sin grund i överlåtelsekontrakt av den 23 januari 1946 mellan Gustav Svensson och Evert Bjarnold vilket bifogats i original till lantmäteriet. Även historiska fakta åberopas. Vid vår fars, Sten Wettergren, köp av fastigheten av Evert Bjarnold ingick överlåtelsekontraktet som en del av köpet. Vi vill att denna ansökan om servitut beaktas vid detaljplanens fastställande. Vägen som avses är vår enda in- och utfart till fastigheten för närvarande. Svar: Upplysningen noteras. Gällande frågan om vägen hänvisas till det svar som getts under punkt 9 i denna samrådsredogörelse, dvs. att detaljplanen inte påverkar vägen eller eventuell möjlighet att använda den. 10