Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011



Relevanta dokument
GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Friskolenytt Virestad v.42

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Tranbärets månadsbrev september 2015

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. JIMS VINTER

s o f t a? Bild: Pija Lindenbaum

I Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten

Mini-kören på Fårö Texter

Tallens utvärdering Våren 2013

Vattentema på Hägneskolan.

Grön Flagg för Vallaskolan

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Sagor och berättelser

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Kvalitetsredovisning 2012/2013

Framtidens klassrum: Det resande klassrummet

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

NR MILSTENSBLADET

Kristallens Förskoleklass

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

Från väskor till rymden????

Klass 6B Guldhedsskolan

En diktbok av klass 3b på Grimstakolan i Vällingby Höstterminen 2014

Rapport. Grön Flagg. Mittpunktens öppna förskola

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Bonusmaterial Hej Kompis!

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Livsstil och hälsa - nytt tema i Grön Flagg tidigare tema : Kretsloppet

Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten.

Vattenrening nr 53400

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

Skogsgruppen Träsktrollen

Bubblorna på Fårö Texter

Umeå april 2015 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9

Lärare och barn talar om ekologiska fenomen i förskolan

Berättarstunden. Termin 1: Tidsresan. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Fjäderns Bokslut 2015

Vad håller vi på med?

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Kvalitetsdokument 2013/2014

Avslutande brev för läsåret 2015/16

Har du funderat något på ditt möte...

Grönt båtliv? EN ATTITYDUNDERSÖKNING BLAND FINSKA, DANSKA OCH SVENSKA BÅTÄGARE OM ÖSTERSJÖN, BÅTLIV OCH MILJÖ

Förskolan Trollsländan

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor:

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1

Umeå april 2016 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9

I Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

Lev utan Stress & Oro

BARNENS MÅNADSBREV februari 2010

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Jonathan Stenvall Johan Wessel Jonathan Stenvall PORTRÄTT PORTRÄTT

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården

Skolmaterial om matavfallsinsamling

identiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Frågor och svar kring omlokalisering

Schemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012

Utvärdering Hylliemodellen 2013 Barn möter havet med Räkan Rut

De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt.

VÅREN 2015 SNÖVIT 3-8 år lörd 17/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 21-22/1 kl:9:30 lörd 24/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 28-29/1 kl:9:30

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

Vi och naturen i Öresund

SorteraMera. 120-års firande. Så sköter du dina kärl under sommaren. Glad sommar! NYHETSBREV FRÅN RENHÅLLNINGEN KRISTIANSTAD 3#2013

Ofta hör man talas om att det är hållbar utveckling som vi strävar efter. Enligt Bruntlandkommissionen 1987, definieras hållbar utveckling som:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben

Miljövänliga husmorstips om rengöring

Transkript:

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det är viktigt att vi har rent vatten Vatten i världen alla ska veta något om hur det är på olika platser i världen Vatten som energi alla ska känna till om energi i någon form År 1 dokumenterar År F och 2 dokumenterar År 4 dokumenterar År 3 dokumenterar År 5 dokumenterar Uppstart av temat 091102 Vi har alltid gemensamma start och avslutningar för alla när vi påbörjat ett projekt. Den här gången beslöt vi att arbeta i faddergrupper, ca 40 grupper med faddrar/fadderbarn, som skulle arbeta med stationer/uppgifter. Gruppen fick en tipslapp med rutor som skulle markeras när man gjort färdigt. Här fanns även en ruta för lunch. Vi åt lunch ute, pasta och skinkgratäng, och barnen hade med egen tallrik och bestick. Vuxna fanns på stationerna och även vuxna som rörde sig runt barnen, speciellt hos de som behöver extra stöd. Vuxna bytte uppgift efter i förväg lagt schema. 9-12.30 var tillräckligt med tid för att hinna prova på samt att äta. Stationer: º Måla med vattenfärg på stora ytor och bl.a. på vått papper º Såpbubblor barnen tillverkade egna blåsformar º Vattendroppar där barnen skriver tankar, dikter, ritar något om vatten º Vattenorkester/instrument/musik º Vattenstafett bana där man ska förflytta vatten med hjälp av rör, brädor mm º Tipsrunda med vattenfrågor º Vattenfilm º Gungbräda vatten balanseras i olika kärl

Barnens Vatten kan man dricka. Vatten är blått och blött, vatten finns i olika sorter. Jag gillar vatten, man kan plaska i det och jag gillar när det regnar. Vatten görs av regn. Vatten är bäst rent och ljummet. Kallt till dricka. Vatten kan vara både bra och dåligt. Det är bra när man är törstig och dåligt när man drunknar. Vatten kokar också. Utan vatten skulle vi inte överleva. Om det inte fanns vatten i regnskogen skulle den inte överleva. Vatten kan vara svart, blått och genomskinligt. Vatten är blött, vatten är vackert, vatten kan vara fruset, kallt och varmt. Denna vattendroppe är kall, blöt och liten. Vatten, tänk hur mycket vatten det har alltid varit här på jorden. Ända sedan dinosauriernas tid och längre back. Jag undrar vad vatten har i sig för ämnen. Vatten kan vara i ögonen, i reningsverk, i havet, i vasken, i badkaret, till och med i luften. Vi förstör vattnet. Förstör vi vattnet förstör vi jorden. Förstör vi jorden förstör vi planeten. Förstör vi planeten förstör vi solsystemet, förstör vi galaxen. Och då finns vi inte mer. Vatten går runt i en cirkel och det börjar i himlen, sen rinner det ner i bäckar, solen värmer upp vattnet som åker upp igen. Det är många djur som lever i vatten. Vattendroppen är genomskinlig. Vattendroppen är cool. Vattendroppen är blöt. Vattendroppen är rund. Vatten är värdefullt, det tar flera år för det att åka hela varvet i kretsloppet. Och ska renas emellan om det blir smutsigt. Vatten kan man göra mycket med: dricka, värma, bada i och mer. Det är viktigt med vatten. Ett hav. Man kan dricka det. Vatten är gott Jag ser ett hav Det forsar. Vatten är skönt att bada i Ett hav har vatten Det är kul att leka i vatten. Vatten är kul att leka med Vatten är bra Det är blött. Man kan göra många saker med vatten Ett hav Man kan dricka det. Vatten är gott

Vuxentips och info För att inspirera varandra och ge tips och information skapade vi en Idébank I personal rummen fanns en hylla med lämplig litteratur och där alla kunde lämna tips, tankar och idéer om vatten. På It s learning skapades en kurs - Grön Flagg - där alla kunde dela med sig av länkar m.m. Genomförande Under året fortlöpte arbetet och i november 2010 gjorde Miljörådet en just-nu-läges-enkät om hur långt de olika klasserna hunnit i sitt arbete. Arbete fortsatte sedan under ytterligare 1 termin då vi kände att vi inte hunnit arbeta klart med allt vi ville. Kretslopp Sagan om "Droppen" som handlar om droppens värld. Vad behöver en växt för att leva? arbetat med slutet kretslopp i stor glasburk. Dramatisering om vattnets kretslopp, sånger om kretsloppet och experiment bl.a. is vatten ånga. Experimenten samlades i en vattenbok. Har ritat och förklarat hur vattnets kretslopp fungerar. Arbetade med Meteorologi och då var vattnets kretslopp såklart en central del i form av filmer, diskussioner, teckningar och faktatexter Liv i vatten Håvat i bäcken och hittade många små vattendjur. Vi tittade på dem i förstoring och ritade av dem och sedan försökte vi lista ut vilka djur vi hittat. Här är några resultat: Mitt djur: är litet och har inga ben, det är en minisnigel och vi såg inga ögon på minisnigeln. Mitt djur: har tio ben, dess färg är brun och grå och har ett öga. Håvat och studerat fynden, gjort egna vattendjur i papper.

Håvat i Fågelsångsdalen och bakom kyrkan för att hitta så mycket liv i bäcken som möjligt. Sorterar fångsten i plastbaljor och artbestämt genom att använda oss av namnplanscher. Vad har djuren gemensamt? - utseende och levnadsförhållande diskuteras. Flera arter var väldigt vanliga på båda platserna - Varför är det så? Varför kan de överleva i vår bäck i Södra Sandby? Vad kan vi göra för att påverka livet i bäcken/vår närmiljö på ett positivt sätt? Har studerat livet i världshaven och håvat i Sularpsbäcken och sedan skapat fiskar i papir masche. Har håvat och artbestämt i samband med utflykt till Fågelsångsdalen Rädd om vatten Renat vatten på naturens vis, smutsigt vatten får rinna genom sten, grus och sand. Arbetat med boken Vattenresan. Genom vilka livsval påverkar vi vår miljö? Hållbar utveckling Södra Sandby-livet i byn, förr och idag. Vi håvade, såg på filmer om hållbar utveckling och gjorde studiebesök till Kvarnen och utställningen om Livet i Sandby förr i tiden på P&G. Vi sorterade massor och diskuterade utsläpp och besprutning. Allt utgick från vårt tema om Liv i vatten! Experiment med söt- och saltvatten, och försökt att rena vatten med silar, filter, slevar och sand, samt konstaterat att det behövs mer rent vatten i världen. Barnen har fått i uppgift att anteckna hur mycket vatten de använder varje dag, jobbat vidare med frågan hur mycket behöver man använda och kan man kanske minska på mängden? Undersökt hur man kan rena vatten genom olika experiment, bl.a. med kaffefilter, fuktig sand och krossad grillkol. Med hjälp av tidigare kunskaper kring vattnets kretslopp kom de fram till att naturen renar vatten med hjälp av sand/grus och kol. Några i klassen har egen brunn och då måste man ta vattenprover 1 gång/år för att kontrollera vattnets kvalitet. De flesta har kommunalt vatten och då renas vattnet ytterligare på ett reningsverk.

Vid arbetet med "Miljö & Källsortering" har vi arbetat med vattenrening och hur vi kan undvika att slösa på vatten i vardagslivet. Vatten i världen Eleverna fick i "sommarläxa" att samla vatten från så olika ställen man kunde, både i Sverige och från andra länder. Har diskuterat om hur orättvist det är i världen när det gäller tillgång till rent vatten. Vi har också tittat på fördelning av dricksvatten i världen samt förhållande mellan söt och saltvatten. Varför fryser inte våra hav? Experimenterat med snö och is. Pratat om vatten i u-länder, smutsigt vatten och dess konsekvenser samt sett en film om vatten i Zimbabwe. Om hur man renar sitt vatten där och hur man kokar bort salt från havsvatten för att kunna använda det som dricksvatten. Här tror man att andarna/förfäderna bestämmer över regnet och torkan. Om förfäderna blir på dåligt humör kan de hålla tillbaka regnet i långa perioder så det är bäst att människorna är så snälla mot dem som möjligt. Har pratat om skillnader i vattentillgång på olika ställen i världen och hur man gör för att kunna ta hand om det vatten man har tillgång till.

Vatten som energi Tittade på en presentation om vattenkraftverk. Diskuterade om hur man omvandlar rörelse till ström och vad en generator är. Barnen tillverkade egna vattenkraftverk av mjölkpaket och sugrör. Därefter tog man med kraftverken till bäcken och testade var de fungerade bäst, där det var strömt eller djupt ner i lugnare vatten? Resultatet blev att de snurrade allra bäst precis vid vatten ytan där det var så strömt som möjligt. Experiment med ytspänning och vakuum. I samband med arbetet med energi och elektricitet pratade vi om vattenkraftverk och dess fördelar/nackdelar. Vi tittade även på en film om vattenkraftverk.

Avslutning på temat 110412 Alla klasser hade fått i uppdrag att bygga en flytande farkost som skulle hålla sig flytande i Sularps bäcken mellan broarna. Man fick bygga prototyper och testa, så på avslutningsdagen hade varje klass hade 1-3 farkoster. Det var ingen tävling utan en uppvisning om vad man funderat ut som bästa alternativ. Klasserna hade dessutom gjort hejarramsor till sina farkoster och det var mäktigt att se alla elever och vuxna i regnet vid bäcken. Vi hade planerat soligt och fint väder, men vädrets makter bjöd på rejält med vatten även uppifrån, så därför blev dagens glass serverad i klassrummen där vi värmde oss och torkade upp efter allt vatten.