PROGRAMSAMRÅD Datum 2015-06-17 1 (19) Planprogram Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Samrådshandling Skriftliga synpunkter Sollefteå kommun tillhanda senast 2015-08-03
2 (19) Innehållsförteckning Syfte och huvuddrag 3 Lämna synpunkter 3 Huvuddrag 3 Process och tidsplan 4 Programområdets läge och avgränsning 4 Programförslag 5 Planens utgångspunkter och mål 5 Principiella riktlinjer för områdets utformning 5 Möjligheter 6 Förutsättningar 7 Nuvarande markanvändning 7 Mark och vegetation 8 Grönstruktur 9 Vatten och avlopp 9 Tidigare ställningstaganden 10 Kultur 11 Servitut och nyttjanderätt 12 Infrastruktur och kommunikationer 12 Miljökonsekvensbeskrivning och miljöbedömning 14 Behovsbedömning 14 Allmänt 14 Sammanfattning av behovsbedömningen 14 Förslag till ställningstagande 14 Checklista behovsbedömning 15 Fortsatt arbete 18 Strategiska genomförandefrågor 18 Underlag och eventuella utredningar som behöver tas fram 18
3 (19) Syfte och huvuddrag Ett planprogram är ett översiktligt dokument som tas fram innan arbetet med de juridiskt bindande detaljplanerna påbörjas. Planprogrammets syfte är att se över förutsättningarna för etablering av datorhallar, att påbörja en dialog med berörda sakägare samt att ge möjlighet för dessa att lämna synpunkter i ett tidigt skede och bidra med kunskaper om området som inför kommande detaljplaneläggning. Efter plansamrådet kommer förslaget bearbetas och inkomna synpunkter sammanställas. Efter detta påbörjas arbetet för att ta fram detaljplanen då det kommer ges ytterligare tillfällen att lämna synpunkter. Detaljplaneprocessens olika steg redovisas nedan, där arbetet med den här detaljplanen just nu är i PROGRAMSKEDET, den här handlingen sänds ut som en del av Programsamrådet och en Behovsbedömning ingår. PROGRAMSKEDE SAMRÅDSSKEDE GRANSKNINGSSKEDE ANTAGANDESKEDE Program- Program- Plan- Plan- Plan- Granskning Färdigt Antagande Laga förslag samråd förslag samråd förslag planförslag Kraft Behovsbedömning Lämna synpunkter Vi välkomnar synpunkter och kompletterande information från alla. Det är viktigt att alla synpunkter vi får är skriftliga och vi ser gärna att förslag är motiverade. För att underlätta omhändertagandet av synpunkter vill vi att de antingen e-postas till matti.heino@solleftea.se eller skickas med brev till Sollefteå kommun, Matti Heino, 881 80 Sollefteå. Vänligen ange Detaljplan Hamre och ärendets diarienummer som ärendemening om du e-postar. Skriftliga synpunkter skall ha kommit in senast den 3 augusti 2015. Frågor besvaras också av Matti som nås antingen via sin e-post eller 070-5918415. Huvuddrag I planprogrammet föreslås en expansion av det befintliga industriområdet i anslutning till Långsele tätort. Planen möjliggör nya etableringar med fokus på datorhallar som är en energikrävande och ytkrävande verksamhet. En översyn av befintliga fastigheter görs också för att bedöma om den befintliga detaljplanen bör ändras eller inte.
4 (19) Process och tidsplan Beslut att påbörja planprocess togs av kommunfullmäktige i oktober 2014. 2015 mars-maj juni augusti Aug-sep Oktober November December Planprogram tas fram Programsamråd påbörjas Framtagande av förslag till detaljplan Samråd Granskning av planförslag under tre veckor Detaljplanen godkänns av Kommunstyrelsen Antagande av planen i Kommunfullmäktige Programområdets läge och avgränsning Området ligger strax norr om Långsele samhälle, mellan väg 952 och stambanan genom övre Norrland. I norr avgränsas området av en kraftledning och i söder av en äng mot bostadsområden och Faxälven. På platsen finns redan nu två större industribyggnader, uppläggningsytor och en transformatorstation. Detaljplanen beräknas omfatta ca 50-60 hektar beroende på om de befintliga byggnaderna omfattas eller inte. Ungefärligt område som programmet omfattar markerat i grönt på översiktskartan. Fastigheter och markägare Marken inom planområdet har ett flertal ägare varav Sollefteå kommun äger den största delen.
5 (19) Fastighet Hamre 3:61 Hamre 4:185 Hamre 3:5 Hamre 4:47 Hamre 4:90 Hamre 5:13 Hamre 4:189 Hamre S:1 Ägare E.On Elnät Sverige AB Roger Granlund Schakt- Och Bergteknik AB Sollefteå Kommun Sollefteå Kommun Sollefteå Kommun Sollefteå Kommun Sterke Invest AB Har ett flertal delägare, se fastighetsförteckningen. Kartan visar i blått de två privatägda fastigheterna, E.Ons fastighet. I lila syns de två långa sträckningarna av samfälligheten Hamre S:1. Övrig mark inom den röd-prickiga markeringen ägs av Sollefteå kommun. Programförslag Planens utgångspunkter och mål Programmet föregår ett detaljplanearbete med syfte att expandera det befintliga industriområdet för en exploatering med fokus på datorhallar. Eftersom det finns möjlighet att kunna komplettera befintlig bebyggelse med datorhallar i samma stil som Facebooketableringen i Luleå så utgår planen från en liknande etablering vad gäller omfattning. Totalt kan byggrätten i kommande detaljplan bli upp till 10-12 hektar och med byggnadshöjder upp till 30-40 meter. Principiella riktlinjer för områdets utformning Detaljplanen kommer att ge byggrätter för större byggnader för datalagring, exakt omfattning av dessa kommer hanteras i senare detaljplan. För att skapa minst störning för boende placeras de mera centralt i planområdet med ca 250 meters avstånd till boende norr
6 (19) och söder om planområdet. Utformningen av byggnaderna kommer att hanteras i samband med bygglov. Möjligheten till att utveckla befintlig bebyggelse ses över, främst med sikte att kunna bygga högre än de 10 meter som tillåts i nuvarande detaljplan. Eventuellt kan dessa komma att lyftas ut ur den här detaljplanen och hanteras separat med en detaljplaneändring (ÄDP). Ytorna närmast boende kommer att fungera som grönområden, områden för dagvattenhantering och parkeringsområden. De takytor som en expansion enligt den nya planen innebär att regnvatten, smältvatten och eventuellt kylvatten behöver omhändertas vilket planeras ske utmed det sanka området i söder av planområdet ned mot Faxälven. Det kan bli aktuellt att viss avvattning även sker via Stordiket, beroende på vad kommade naturinventeringen visar. De befintliga infarterna kommer att nyttjas för trafiken till området och en expansion av industriområdet kan komma att betyda att en omdragning av vägen till fiskodlingen, kraftverkets västra sida och boende i den delen kan bli aktuell. I kommande detaljplan kommer exakt läge redovisas. För elförsörjningen av en expansion kan nya ledningar att behövas dras, tillstånd och sträckning för detta löses i samband med den elkoncession som då krävs. Sker ingen byggnation alls kommer de kommunala markområdena att fortsatt vara utarrenderade och brukade som de är nu. Möjligheter En etablering av det slaget som planen möjliggör kommer förutom de mera självklara i form av nya jobb, mera boende, utökad service och kollektivtrafik samt högre värde på befintliga fastigheter även en del unika möjligheter. En datorhall generar mängder med överskottsvärme som måste hanteras. Detta kan antingen ske genom att en fjärrvärmeliknande lösning skapas, vilket kräver att en eventuell exploatör eller entreprenör får tillräckligt många abonnenter. Det kan även hanteras genom byggnation av växthus för moderniserad odling under förutsättning att det finns någon entreprenör för detta. Detta är endast ett urval av vad som skulle kunna vara möjligt, det finns mängder med flera lösningar som kan komma att bli aktuella vid en etablering. Dagvattenhanteringen som datorhallar medför ger möjligheter att kunna skapa en vacker och kreativ parkmiljö mot de boende i söder och eventuellt också utmed Stordiket. Förutom dagvatten kan det bli aktuellt att hantera kylvatten vilket gör att ett antal dammar mm kommer behöva skapas. I den här skapade miljön går det att göra unika förutsättningar för flora och fauna i så kallade kreotoper, det vill säga konstgjorda boendemiljöer för olika växter och djur.
7 (19) Förutsättningar Nuvarande markanvändning Området är redan delvis detaljplanerat för industriändamål och det finns två industribyggnader inom området. En bromsbandsfabrik har varit lokaliserad i de båda befintliga byggnaderna. Bromsbandsfabriken upphörde sin verksamhet 2009. Båda fastigheterna som byggnaderna står på är numera i privat ägo och används för olika verksamheter däribland som datorhallar. Den gula byggnaden är 6200 m 2 och 10 meter hög. Bilden är tagen från väg 952. Den blåa byggnaden är 5900 m 2 och 10 meter hög. Bilden är tagen från den gula byggnaden. Delar av de kommunala markområdena är utarrenderade till olika företag, föreningar och privatpersoner för olika ändamål.
8 (19) Karta som visar de kommunägda markområden som är utarrenderade. Mark och vegetation Geoteknik Det finns en äldre geoteknisk undersökning som gjordes i samband med byggnationen av de båda befintliga byggnaderna. En ny geoteknisk undersökning har genomförs som utgör underlag för detaljplanearbetet. All ny bebyggelse skall föregås av en geoteknisk undersökning för att fastställa lämpligt grundläggningssätt. Markförorening Markundersökningar har gjort i område där misstanke funnits för föroreningar då området används som upplagsplats för förorenade jordmassor. Utförda undersökningar har omfattat analys av alifater, aromater, PaH och metaller. Då samtliga analysresultat från de undersökta provpunkterna understiger Naturvårdsverkets gränsvärden för KM (Känslig Markanvändning) bedöms det inte finnas några kända risker för den planerade användningen (industrimark) av området. De påträffade halterna av Glyfosat och AMPA innebär inte heller några hälso- eller miljörisker. Trafikverket beskriver grön klass som försumbar risk, vilket är lägre än ringa risk och därför finns inget krav på anmälan eller liknande för att återanvända massorna. Med avseende på den samlade bedömningen av de analyser som gjorts anses det inte nödvändigt med några kompletterande miljötekniska markundersökningar. Radonskydd Enligt en översiktlig utredning av markradonförhållandena i kommunen, bedöms risken för förhöjda radonhalterna vara liten i både berggrund och lösa jordarter i stort sett i hela kommunen. Prover tagna inom Sollefteå kommun påvisar normalriskområde, vilket innebär att grundläggning av byggnader skall ske med radonskyddat utförande.
9 (19) Grönstruktur Natur Området som planprogrammet omfattar domineras av odlingsmark, vallodling, med jordbruksstöd. Öster om den gula byggnaden ligger ett skogsparti med luckig yngre blandskog. Skogen har inga särskilda naturvärden, men höga sociala värden eftersom Långsele skola nyttjar den regelbundet i sin undervisning. Här kan eleverna titta på trädslag som gran, tall, björk, asp och sälg, eller spår av hare, räv och rådjur. Tack vare sitt delvis luckiga och delvis täta trädskikt ger skogen den variation som en skolskog ska ha. I södra kanten av skogen, mot kraftledningsgatan finns ett vindskydd med eldstad. Övrig trädbevuxen mark finns mestadels längs områdets åkerdiken. Ingen äldre skog finns i området. Strax nordost om området rinner Lägerbäcken, som rinner upp i Flucksmyran på Flucksberget norr om Långsele. Lägerbäckens flöde avleds strax nordost om området från sitt ursprungliga lopp i det östligt rinnande Stordiket, vilket mynnar i Faxälven strax nedströms fiskodlingen. Vatten och avlopp Det finns kommunalt vatten och avlopp framdraget till området och det finns goda möjligheter att kunna koppla kommande verksamheter till detta. Dagvatten Dagvattenhanteringen för området kommer att utredas och beskrivas i kommande detaljplan. Då detaljplanens syfte är att skapa en stor byggrätt för datorhallar kommer omhändertagandet av dagvattenhanteringen från takvatten speciellt utredas. Dagvattnet bör omhändertas i öppna diken som fungerar både som avrinningsstråk och infiltrationsytor. Att omhänderta dagvattnet i öppna diken med mindre dammar kan vara ett positivt inslag i miljön och har förutom en flödesutjämning även en sedimenterande effekt som får till följd att dagvattnet renas från diverse föroreningar. Dagvattnet kommer att avledas mot Faxälven i det sanka området i södra delen av planområdet.
10 (19) Tidigare ställningstaganden Kommunala beslut Beslut att påbörja planprocess togs av kommunfullmäktige i oktober 2014. Översiktsplan För Sollefteå kommun finns en översiktsplan antagen 1990. Arbete pågår med att ta fram en ny som planeras antas 2016. Detaljplan För del av området gäller detaljplan Hamre industriområde, antagen 1973-02-13. Detaljplan täcker ca 11 hektar av planprogramområdet. Nedan karta på nuvarande utsträckning av detaljplaner i det aktuella området. Utsnitt ur nuvarande detaljplan
11 (19) Riksintressen Inom planområdet eller i dess direkta anslutning finns inga riskintressen. Öster om planområdet passerar stambanan som är en järnväg av riksintresse. Rennäring Området är inte av riksintresse men tillhör samebyn Ohredahkes vinterland. Strandskydd Programområdet omfattas av strandskydd. För att ny bebyggelse skall kunna genomföras krävs upphävande av strandskyddet inom det detaljplanerade området. Strandskydd som avses upphävas ska regleras genom planbestämmelse. Detta ska motiveras och motiv är att marken omfattas av en verksamhet som expanderar. Miljökvalitetsnormer Området ligger i närhet till vattenförekomsten Faxälven SE 701081-156758, som i Vattenmyndighetens vattendatabas VISS tillhör kategorin Kraftigt modifierade vatten (KMV). På denna sträcka av Faxälven, mellan Hjälta kraftverk och utloppet i Ångermanälven, leds vattnet i en drygt 6 km lång tunnel. Den gällande miljökvalitetsnormen är God ekologisk potential till 2021 och God kemisk ytvattenstatus till 2015. Nuvarande status (bedöms på nytt 2015) är Otillfredsställande ekologisk potential och God kemisk status om kvicksilver räknas bort. Skälen till att kvalitén vad gäller de ekologiska faktorerna bedöms som otillfredsställande, hör främst ihop med vattenkraftens inverkan på parametar som kontinuitet, morfologi och hydrologisk regim. Det sätt som användningen av området enligt planprogrammet skulle kunna påverka den aktuella vattenförekomsten, är genom avledande av dagvatten från anläggningen. Påverkan skulle då röra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormen God kemisk ytvattenstatus. Under förutsättning att dagvattnet hanteras på det sätt som anges i planprogrammet så kommer inte möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten att påverkas. Vattendraget Lägerbäcken / Stordiket som avvattnar området norr om planprogrammet har inte klassats som en vattenförekomst av Vattenmyndigheten och omfattas därför inte av någon miljökvalitetsnorm. Kultur Historia Området är en del av gammal kulturbygd, finns rikligt med forntida bosättningar utmed älvarnas stränder (varav två ca 600 meter från planområdet) och de bördiga strandängarna har brukats för odling sen järnåldern (ca 500 fkr). Ungefär 550 meter från planområdet ligger Långsele kyrka, den nuvarande är uppförd 1828 men ersatte en stenkyrka från 1500-talet. Den ersatte i sin tur ersatte en äldre träkyrka med okänd ålder, det finns en kyrkogrund ca 130 m söder om den befintliga kyrkan. Det finns en hemmansägare nedtecknad i Hamre i slutet av 1500-talet, hundra år senare finns 5 hemman och dess ägare dokumenterade. Hela dalgången fungerade som bondesamhälle med odling, jakt och fiske som huvudsakliga inkomstkällor.
12 (19) Stambanan genom övre Norrland byggdes 1883-1894 och Långsele tätort blev en knutpunkt för järnvägstrafiken. Det aktuella planområdet avgränsas i öster av stambanan. Kulturmiljöprogram Mittemot planområdet i väster ligger Hamre by och Långsele kyrka som är utpekade i Sollefteå kommuns program för Kulturmiljövården. Då byggnaderna är tydligt avskilda från planområdet både av väg 952 och de befintliga industribyggnaderna bedöms inte detaljplanen medföra någon påverkan på det utpekade kulturmiljöområdet. Fornlämningar På fastigheterna finns inga kända fornminnen, det finns inte heller några kända fornminnen på angränsande fastigheter som kan påverkas av åtgärden. Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Alla arbeten inom fornminnesområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Servitut och nyttjanderätt Inom området finns ett flertal servitut, gemensamhetsanläggningar och nyttjanderätter som kommer att utredas och säkerställas i det fortsatta planarbetet. Stora delar av planområdet är utarrenderat till lokala jordbrukare. Infrastruktur och kommunikationer Service Lokal service finns i Långsele centrum, belägen ca 1.5 km söder om planområdet. Biltrafik Området har från trafiksynpunkt ett bra läge då väg 952 passerar förbi området vilket ger goda möjligheter för trafikförsörjning till och från området. Från väg 952 finns för närvarande tre avfarter in i området, de två norra leder bara in i området men den sydligaste används för trafik som skall vidare till fiskodlingen, boende och kraftverksdammen. Den nya detaljplanen föranleder ingen ny avfart, men det kan bli aktuellt att ändra sträckningen av den sydligaste vägen, alternativt dra en förlängning av den nordligaste avfarten och därigenom skapa en ny förbifart genom området. Kollektivtrafik På väg 952 intill planområdet passerar landsortsbussar och skolskjutsbussar. Parkering Parkeringsytor för ny verksamhet kommer att anordnas inom kvartersmarken. Gång- och cykeltrafik För närvarande planeras en GC-väg från Konsum i Långsele fram till skolan. I ett längre perspektiv kan det vara lämpligt att se över en förlängning av denna fram till arbetsplatser på programområdet. Bredband Finns goda möjligheter att lösa tillfredsställande inom området.
13 (19) Energiförsörjning Lokaliseringen är unik i Sverige eftersom det finns två kringliggande kraftnät med 400 kv ledningar som tillsammans bidrar till en otroligt driftssäker placering med så kallad redundans. Redundansen innebär att om det ena kraftnätet skulle gå ner så fungerar fortfarande det andra och energiförsörjningen till datorhallarna inte kommer att påverkas. Längst med planområdets norra gräns sträcker sig en 130 kv kraftledning ut från Hjälta kraftverk. Vid nyetableringar i området uppkommer behov av uppförande av ny transformatoranläggning. Läget för anläggningen fastställs i kommande detaljplan. Buller Vid själva driften av planerad verksamhet bedöms inga bullerstörningar uppstå för närliggande bebyggelse. Lämplig placering och utformning av fläktar kommer att hanteras i bygglovskedet. I byggskedet kommer transporer och byggande alstra buller. Verksamheten skall klara villkor för industribuller. Vibrationer I Banverkets skrift Buller och vibrationer från spårbunden trafik, S02-4235/SA60 anges 0,4 mm/s som riktvärde för högsta tillåten vibrationsnivå, vid nybyggnation av bana eller bostäder. För kontor verksamhetsområden accepteras normalt högre nivåer. I befintliga bebyggelseområden vid befintlig järnväg acceptera högre vibrationsnivåer än de nivåer som gäller vid nybyggnad. Då avståndet mellan ny bebyggelse och järnvägen kommer att överstiga 100 meter bör inga vibrationsproblem uppstå. Farligt gods Transport av farligt gods sker på järnvägen öster om planområdet och kan även ske på väg väster om planområdet. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar som tagits fram i internationell samverkan. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas, hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på vagnar för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods inte ska innebära farlig transport. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR/RID systemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt.
14 (19) Miljökonsekvensbeskrivning och miljöbedömning Enligt plan- och bygglagen (PBL 5:18) skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med naturresurser. Enligt andra stycket, samma lag och paragraf, anges att även bestämmelserna i miljöbalkens 6 kap. 11-18 och 22 skall tillämpas om planens genomförande antas medföra en betydande miljöpåverkan. Någon särskild miljökonsekvensbeskrivning avses inte att upprättas för kommande detaljplan eftersom den inte bedöms leda till en betydande påverkan på miljön, hälsan eller naturresurser. Genomförandet av detaljplanen och dess påverkan på miljön bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och föranleder därför inte krav på en särskild miljödömning för planen. En särskild behovsbedömning är gjord och finns med i planprogrammet. Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget kan komma att innebära betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 miljöbalken och 4 kap 34 plan- och bygglagen. Första steget är att utföra en behovsbedömning och i de fall förslaget kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Sammanfattning av behovsbedömningen Planprogrammet bedöms vara förenligt med bestämmelserna i Miljöbalken. Den föreslagna exploateringen utgör en utökning av befintligt verksamhetsområde. I kommande detaljplan kommer användningen preciserar till datorhallar vilket ger bra förutsättningar för att bedöma miljöpåverkan av verksamheten. En exploatering av området med datorhallar bedöms inte få betydande påverkan på miljön, hälsa eller hushållning med mark vatten och andra resurser. Ett genomförande av en detaljplan som grundar sig på detta program medför inte någon skada på riksintressen eller åsidosätter miljökvalitetsnormer. Förslag till ställningstagande Genomförandet av detaljplanen och dess påverkan på miljön, hälsan eller naturresurser bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och föranleder därför inte krav på en särskild miljödömning för planen och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning.
15 (19) Checklista behovsbedömning Checklistan nedan är ett arbetsunderlag för att bedöma om planens genomförande innebär betydande miljöpåverkan. Checklistan kan också användas till att utreda vilka typer av faktorer som kan behöva beskrivas vidare. Stämmer planen överens med: Ja Nej ÖP Sollefteå 1990 Kommentar: Miljömål för Sollefteå kommun Begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap, grundvatten av god kvalitet. Kommentar: Jordbruksmark tas i anspråk för byggnader Kulturmiljöprogram för Sollefteå kommun Övriga kommunala planer, policys och program. Kommentar: Näringslivsprogrammet Kommer verksamheter som planen tillåter kräva en anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken? Kommentar: Om det krävs reservkraftsanläggning med effekt mer än 20 MW. Påverkan Miljöfaktor Nej Ja Påverkan på naturmiljö och naturvård Riksintresse för naturvård Natura 2000 Övriga riksintressen enligt MB 4kapitlet? Naturreservat/naturskydd Strandskydd Kommentar: Inga kända värden, Naturvärdesinventering kommer att utföras och finnas som underlag vid kommande detaljplaneläggning Biotopskydd Skogsmiljövärden Kommentar: Inga kända värden, inventering görs. Annan värdefull natur Kommentar: Inga kända värden, inventering görs. Rödlistade arter
16 (19) Kommentar: Inga kända värden, inventering görs. Orsaker planens genomförande förändrade förutsättningar för växt- eller djurarter i området? Kommentar: Både positiva effekter och negativa effekter kan uppnås i och med en expansion av området. Påverkan på kulturmiljö/kulturarv Riksintresse för kulturmiljövård Kulturreservat Landskapsbildsskydd Fornminne Kommentar: Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Alla arbeten inom fornminnesområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Byggnadsminne Kulturminnesvård Andra kulturhistoriska värden Påverkan på mark och vatten Markföroreningar Markens stabilitet Yt-och grundvattnets kvalitet Kommentar: Dagvattnet kommer att lösas i samband med bygglovshantering. Yt-och grundvattnets nivå Kommentar: Dagvattnet kommer att lösas i samband med bygglovshantering. Risk för förändrade flöden i eller till något vattendrag Kommentar: Beroende på lösning av dagvattenhantering kan flöden från Lägerbäcken och till Faxälven påverkas. Översvämningsrisk Skyddsområde för vattentäkt Dagvatten/Spillvatten Kommentar: Kommer att utredas i samband med detaljplanearbetet Påverkan på luft och klimat Luftkvalitet Lokalklimat Kommentar: En påverkan på lokalklimat kan ske genom lokal temperaturhöjning och temperaturskillnad i ventilationsluft. Utsläpp från transporter Kommentar: En etablering kan komma att innebära en ökning av transporter
17 (19) jämfört med i dag. Utsläpp från energianvändning Påverkan på växt och djurliv Vegetation Grönstruktur Djurliv Påverkan på hälsa och säkerhet Riksintresse för försvarsmakten Trafikmiljö Gång och cykelväg Kommentar: I ett längre perspektiv är det lämpligt att se över anläggandet av en CG-väg till arbetsplatser på programområdet. Buller Vibrationer Risker Ljus Riksintresse för friluftsliv Områden utpekade som av vikt för rekreation och friluftsliv Personlig säkerhet och trygghet Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Påverkan på miljökvalitetsnormer Kommentar: Verksamheter skall följa riktlinjer för industribuller. Föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) Parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) Kommentar: Dagvattenhanteringen utformas så att eventuella föroreningar inte når Faxälven. Utformningen av dagvattenlösning kommer att hanteras i kommande detaljplan och efterföljande bygglov. Kemiska föroreningar i fisk och Musselvatten (SFS 2001:554) Påverkan på hushållning med naturresurser och andra resurser Mark och vatten Övriga naturresurser Areella näringar Riksintresse för rennäringen Riksintressen för kommunikationer Riksintresse energi Energiförsörjning
18 (19) Påverkan på Miljömål (undantaget Hav i balans och storslagen fjällmiljö) Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Övrigt Kumulativa eller tillfälliga effekter Miljöpåverkan i annan kommun eller land Fortsatt arbete Arbetet med att upprätta förslag till detaljplan för Hamre industriområde är nu påbörjat. Detaljplanen kommer att upprättas med utökat förfarande. Strategiska genomförandefrågor Omhändertagandet av dagvatten Vägdragning Underlag och eventuella utredningar som behöver tas fram Följande underlagsmaterial kommer att tas fram i det fortsatta arbetet med detaljplanen: Naturinventering inom planområdet dagvattenutredning
19 (19) Följande har deltagit i arbetet med framtagandet av planprogrammet: Malin Berglund, Kommunarkitekt Maria Danvind, Kommunekolog Hanna Sjödin, Miljö- och hälsoskyddsinspektör Matti Heino, Avdelningschef Plan och bygg Urban Henriksson, Avdelningschef Produktion, Åke Gullersbo, Avdelningschef Mark och trafik Jonas Ögren, Ingenjör mark Mikael Näsström, IT Chef Sändlista övriga E.ON Vattenkraft Sverige AB E.ON Elnät Sverige AB Försvaret: LFV: Svenska Kraftnät: Länsstyrelsen: Ohredahke Lantmäteriet TeliaSonera Skanova Access AB Trafikverket Nya Hamngatan 12, Box 850, 851 24 Sundsvall elnat.planer@eon.se exp-hkv@mil.se lfvcentralregistratur@lfv.se registrator@svk.se vasternorrland@lansstyrelsen.se Sture Åhrén, Svedjevägen 2, 880 50 BACKE lm-vasternorrland@lm.se skanova-remisser-nord@skanova.se jon.hansson@trafikverket.se