Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet

Relevanta dokument
Regioners sårbarhet. Godstransporter, konkurrenskraft och CO2 skatter Lundquist, Karl-Johan; Olander, Lars-Olof

NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND

Logistiska åtgärder för koldioxidsnåla godstransporter i Sverige 2020 Effekter, sannolikhet och hinder för genomförande

NÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT

Henrik Pålsson, Tekn. Dr. Förpackningslogistik. LETS 2050 Gods. Lunds universitet

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Näringslivsanalys Kristinehamn kommun

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I NACKA KOMMUN Jan Fineman Anna Löfmarck

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Logistik och godstransportlösningar i Sverige för 2050

Frihandel hur kan den gynna oss?

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I SÖDERTÖRN

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

Näringslivsanalys. Härjedalens kommun. Anders Wigren och Lina Sjölin Inregia AB, April 2004 på uppdrag av Inlandsdelegationen

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Industrin är grunden f

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Livsmedelssektorn i Halland

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: E-post: gordana.tasevska@slu.

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Utbildning, lärande och forskning

Tillstånd och trender för regional tillväxt 2018 Konferens Regional utveckling 10 maj 2019

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

En strategi för vårt långsiktiga arbete

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

En strategi för vårt långsiktiga arbete

Fakta om transporter 2012

Näringslivsanalys. Madelen Richardsson Näringslivssamverkan i Kristinehamn

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

Regionalekonomi i Bergslagsbanans arbetsmarknadsregioner

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLEOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

NÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

Business Region Göteborg

RTS Konjunkturbarometer 2010

Energisession Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Framtidens arbetsmarknad

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS

- en underskattad miljöåtgärd

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Hållbara transporter framtida möjligheter

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

Hållbarhet ur ett byggperspektiv Jönköpingsdagen

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Martin Henning. raps-dagarna Lunds universitet / CRA Handelshögskolan Göteborg

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

" "

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I HALLANDS LÄN

Företagspolitik i en nordisk kontext

Business Region Göteborg

Ålands innovationsstrategi

Relationen mellan stad, land och ekonomisk tillväxt i historisk belysning

Bioekonomi, Skåne län. 14 juni 2016 WSP Charlotte Hauksson & Karin Carlsson

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Rapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt

Turistnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter

Perspektiv på kunskapssamhället: Nyansering och problematisering. Olof Hallonsten Vetenskapssociolog, Göteborgs Universitet 3 oktober 2013

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Energi, klimat och miljö

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av

I termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Partnerskapsöverenskommelsen

Global sourcing och makroekonomi

Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

NÄRINGSLIVSANALYS UPPLANDS VÄSBY

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Statistisk bilaga till del 1

SÖDERTÄLJE KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Transkript:

Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet LETS 2050, workshop WP2. Onsdagen den 27 oktober 2010. Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet Karl-Johan Lundquist & Lars-Olof Olander Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi LUNDS UNIVERSITET

Är industrin rationellt lokaliserad?

Klassificeringen av industrin (Ohlsson/Vinell) 190 branscher 5 Sektorer 21 delsektorer Faktorintensitet Produkt- och marknadsinriktning F-sektor (Fou-intensiv sektor): Elektronik och blandad FoU K-sektor (Kunskapsintensiv sektor): Hushållskapitalvaror, Investeringsvaror, Insatsvaror C-sektor (Kapitalintensiv sektor): Livs-, skogs-, petroleum, kemi-, metallindustri A-sektor (Arbetsintensiv sektor): Livs-, skogs-, I-lands, U- lands konkurrerande industri S-sektor (Skyddad sektor): Livs-, skogs-, skyddad bygg

Sektorernas storlek 30,0 Andel av industrins totala förädlingsvärde 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 F-sektor K-sektor C-sektor A-sektor S-sektor

Lokaliseringsfaktorer Avancerade: Grundläggande: Humankapital Socialt kapital Kultur/Livsmiljö Forskning Riskkapital Transaktionskostnader Agglomerationsfördelar Externaliteter Specialiserade miljöer Marknader Transporter Logistik Energi Råvaror Finansiering Utbildning Arbetskraft Lönenivå

En sektors tröskelvärden för specialiserad lokalisering och stark konkurrenskraft Hög TRÖSKEL II Graden av avancerade produktionsfaktorer i regionen TRÖSKEL I Låg Regioner utan sektorn Regionermed sektorn Regionermed starkt konkurrenskraftig sektor

Sektorernas lokalisering (som resultat av nödvändiga tröskelvärden och konkurrens om produktionsfaktorer) F-sektor K-sektor C-sektor A-sektor S-sektor Totalt Stockholm 51,5 10,6 5,1 4,4 19,1 20,2 Göteborg 11,1 16,4 9,2 5,5 7,2 11,0 Malmö 4,4 5,3 1,4 3,7 7,9 4,5 Stora 18,6 18,1 31,5 21,2 16,8 21,0 Medelstora 10,9 30,3 32,6 44,9 33,3 28,2 Små 3,5 19,4 20,1 20,4 15,7 15,2 Totalt 100 100 100 100 100 100

Är industrin rationellt lokaliserad från transportkostnadssynpunkt?

Vad förklarar skillnaderna mellan enskilda arbetsställens transportkostnader? F-sektor K-sektor C-sektor A-sektor S-sektor Totalt Branschtillhörighet ++ +++ +++ +++ +++ +++ Produktivitet -- (-) - (-) --- Specialiserad lokalisering (-) Marknadspotential ++ ++ + Partihandel(potential) - - - Exportnod(potential) ++ Förklaringsvärde (R 2 ) 0,104 0,145 0,351 0,568 0,209 0,408 Antal arbetsställen 201 589 294 450 608 2146

Transportkostnader, geografi och regional sårbarhet

Transportkostnadernas regionala fördelning

Regiongruppers andel av förädlingsvärde och transportkostnader Andel av förädlingsvärde Andel av transport kostnader Transportintensitet Stockholm 25,6 18,4 3,7 Göteborg 11,3 11,3 4,9 Malmö 5,9 5,4 4,3 Stora regioner 19,7 20,8 5,1 Medelstora regioner 24,8 27,9 5,2 Små regioner 12,7 16,3 6,0 Totalt 100 100 4,8

Transportintensitet (transportkostnadernas andel av förädlingsvärde)

Regional känslighetsanalys Tillväxt i förädlingsvärde Högre än riket Lägre än riket Grupp 1 Växande branscher med sjunkande transportkostnader Grupp 3 Krympande branscher med sjunkande transportkostnader Lägre än riket Grupp 2 Växande branscher med ökande transportkostnader Grupp 4 Krympande branscher med ökande transportkostnader Högre än riket Transportkostnadsökning

Scenarier för godstransporternas CO2-utsläpp år 2020 (SIKA 2008:4) Scenario A Scenario B Stabilisering av godstransporternas CO2-utsläpp till 1990 års nivå. Minskning av godstransporternas CO2- utsläpp till 80 procent av 1990 års nivå. CO2-skattehöjning: 0,70-1,30 kr/kg CO2-skatteökning: 3,50 4,30 kr/kg Kostnadsökning: 3,6 6,7 miljarder Kostnadsökning: 18,0 22,4 miljarder

Nuvarande och hypotetiska framtida transportintensiteter (transportkostnader/förädlingsvärde) på nationell nivå. Industri Tjänster Totalt Nuvarande (2005) 12,9 2,0 4,8 Scenario 1 (lägre gräns) 13,4 2,1 5,0 Scenario 1 (högre gräns) 13,9 2,2 5,2 Scenario 2 (lägre gräns) 15,6 2,4 5,8 Scenario 2 (högre gräns) 16,3 2,5 6,1

Anpassningstryck Bransch/sektor 1 Bransch/sektor 2 12 12 10 10 8 8 Bruttovinst 6 4 2 Bruttovinst t₀ Bruttovinst t₁ Brytpunkt Bruttovinst 6 4 2 Bruttovinst t₀ Bruttovinst t₁ Brytpunkt 0 0-2 -2-4 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 Regioner -4 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 Regioner

Anpassningsåtgärder (värdering) Source: World Economic Forum report

Öppna utvecklingsvägar Nuvarande tillväxtcykel Strukturkris Nästa tillväxtcykel 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 tonkm 1990 1997 2004 2011 2018 2050 BNP CO 2 Traditionell tillväxt och strukturell omvandling Ökad logistisk och teknisk effektivitet, ökad andel fossilfria bränslen Ny tillväxtinriktning och hjälp från andra sektorer - eller lägre konsumtion/produktion