CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity"

Transkript

1 CO2 Emissions and Economic Activity Short- and Long-Run Economic Determinants of Scale, Energy Intensity and Carbon Intensity Fredrik NG Andersson & Peter Karpestam (LUSEM)

2 Disposition A. Bakgrund B. Modell C. Resultat D. Implikationer för i ii. 2050

3 Bakgrund Två inriktningar på CO 2 /tillväxtlitteraturen i. Environmental Kuznets curve ii. dekomponeringslitteraturen

4 Environmental Kuznets curve CO BNP

5 Environmental Kuznets curve Teoretiska argument i. växande miljöfokus med högre BNP ii. strukturell omvandling av ekonomin Empiriskt stöd: i. varierar beroende på land ii. varierar över tiden

6 Dekomponeringslitteraturen Försöker analysera faktorerna bakom förhållandet mellan CO 2 och ekonomisk aktivitet. Empiriska resultat visar på relativt stora förändringar över tiden i alla tre komponenter.

7 Vårt papper Analyserar drivkrafterna bakom, energy intensity och carbon intensity. Skiljer på kort- och långsikt. Ersätter BNP (scale) med kapital och arbetskraft.

8 Vårt papper Kort- och långsikt Ekonomin har olika funktionssätt beroende på tidshorisont. * Andersson och Elger (2012): transportarbetet i Sverige * Andersson och Karpestam (2011): kortsiktiga CO 2 - fluktuationer * mfl

9 Vårt papper Scale representerar extensive tillväxt. Men BNP förändras pga både extensiva och intensiva faktorer 1. Kapital (extensiv): scale 2. Arbetskraft (extensive): scale 3. Total faktorproduktivitet (intensiv): energy intensity

10 Modell Baserat på ekonomisk teori modellerar vi: scale som en funktion av kapital och arbetskraft energy intensity som en funktion av TFP, andel godsproduktion, oljepriset och (gods-) transporter carbon intensity som en funktion av andel godsproduktion och oljepriset och (gods-) transporter

11 Data Paneldatamodell med 8 länder (inkl. Sverige) för perioden Slutet på andra industriella revolutionen och första strukturcykeln under tredje industriella revolutionen. CO 2 -utsläpp data kommer från Carbon Dioxide Analysis Centre.

12 Sammanfattning av resultat Kortsikt: i. All tillväxt extensiv. ii. Små förändringar i energy intensity och carbon intensity iii. En normal konjunkturcykeln skapar fluktuationer i CO 2 på mellan +/- 4-5% per år. iv. En extrem konjunkturcykel skapar fluktuationer i CO 2 på mellan +/- 10% per år.

13 Sammanfattning av resultat Långsikt: i. scale: kapital (+) ii. energy intensity: TFP (-), andelen godsproduktion (+), oljepriset (-) iii. carbon intensity: andelen godsproduktion (-), oljepriset (-) MEN: oljepriset påverkar icke linjärt och med en 5 år lång lag. iv. inga tecken på strukturell förändring i de ekonomiska sambanden.

14 Average Yearly Contribution to Growth of CO 2 Emissions (endast signifikanta variabler) Scale Energy Intensity Carbon Intensity Total Capital Growth Share Goods Production Total Factor Productivity Growth Oil Price Unexplained Energy Intensity Share Goods Prod. Oil Price Unexplained Carbon Intensity CO 2 emissions Growth Denmark 3.06% -0.22% -0.63% -0.51% -1.54% -0.54% 0.04% -0.14% -0.49% France 3.09% -0.22% -0.85% -0.51% -0.07% -0.52% 0.04% -1.63% -0.67% Italy 3.24% -0.13% -0.65% -0.51% -0.65% -0.30% 0.04% -0.09% 0.97% Netherlands 3.00% -0.17% -0.71% -0.51% -0.50% -0.41% 0.04% -0.31% 0.42% Spain 4.83% -0.10% -0.42% -0.51% -0.55% -0.24% 0.04% -0.39% 2.65% Sweden 2.21% 0.05% -1.21% -0.51% 0.33% 0.14% 0.04% -2.67% -1.61% United Kingdom 2.56% -0.38% -0.92% -0.51% -0.69% -0.90% 0.04% 0.32% -0.48% United States 3.87% -0.13% -1.30% -0.51% -1.00% -0.30% 0.04% -0.03% 0.64% Average 3.23% -0.16% -0.84% -0.51% -0.58% -0.38% 0.04% -0.62% 0.18% Standard dev Genomsnitt: Scale: +3.23% E. Int: -2.09% C. Int: -0.96%

15 Sverige Minskade utsläpp över perioden: i. kapitalet strejkade under 1970/1980-talen. ii. förändrade energikällor (kärnkraft) Om vi hade haft samma investeringstakt som Danmark hade våra utsläpp varit ca 30%- 35% högre.

16 Utblick 2020 (Sverige) Fallande TFP (strukturkris) ökade utsläpp Relativt högre investeringstakt ökade utsläpp Lågkonjunkturen kompenserar Procent Sysselsättning Kapital TFP

17 Utblick 2050 (Sverige) Utmaningen är att bryta förhållandet mellan kapital och CO 2 i. Preliminära resultat visar stabilt förhållande från talet till ii. Insatser för att bryta sambandet kan få märkbar effekt tidigast Oljepriset relativt liten effekt på energi intensiteten kraftigt ökat CO 2 -pris / skatt nödvändigt för att motverka effekten av kapital. Orealistiskt?

18 Utblick 2050 (Sverige) Fokus på energi källor lättaste/snabbaste vägen till 2050?

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990

Läs mer

Tillväxt genom mer arbete

Tillväxt genom mer arbete Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande

Läs mer

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Skatter, sysselsättning och tillväxt. 2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05 Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 214 11 5 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Vart är konjunkturen på väg?

Vart är konjunkturen på väg? Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2013

SVCA:s årsrapport 2013 SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning

Läs mer

Energi- och klimatpolitiken i EU

Energi- och klimatpolitiken i EU Insikter om Energi- och klimatpolitiken i EU Bo Rydén, Profu 13 oktober 2016 Värmemarknad Sverige Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!

Läs mer

Börstrender, räntor och konjunktur

Börstrender, räntor och konjunktur Peter Malmqvist www.eqr.se Börstrender, räntor och konjunktur Livbolagens placeringar 45% 40% Livförsäkringsbolagens tillgångar 1994-2009 Aktier 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Obligationer Fastighet, realränteobligationer

Läs mer

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik

Läs mer

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,

Läs mer

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014 FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland John Hassler februari 2014 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot;

Läs mer

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015 FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? John Hassler Mars 2015 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot; Litet underskott i de offentliga

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Drivkrafterna bakom trenderna i ekonomin kan analyseras med en produktionsfunktion

Drivkrafterna bakom trenderna i ekonomin kan analyseras med en produktionsfunktion Drivkrafterna bakom trenderna i ekonomin kan analyseras med en produktionsfunktion 56 I den här rapporten kompletterar Riksbanken analysen av resursutnyttjandet med en produktionsfunktionsansats. I den

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7, högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 1/6 201 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Metod för beräkning av potentiella variabler

Metod för beräkning av potentiella variabler Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Är billig tjänsteimport mer orättvis än billig varuimport? Lars Calmfors Siepsseminarium 13 november 2009

Är billig tjänsteimport mer orättvis än billig varuimport? Lars Calmfors Siepsseminarium 13 november 2009 Är billig tjänsteimport mer orättvis än billig varuimport? Lars Calmfors Siepsseminarium 13 november 2009 Olika perspektiv Handel mellan ett höglöne- och ett låglöneland är välfärdshöjande för båda enligt

Läs mer

Entreprenörskap i välfärdsstaten

Entreprenörskap i välfärdsstaten Entreprenörskap i välfärdsstaten Magnus Henrekson och Jesper Roine IUI och Handelshögskolan i Stockholm Föredrag baserat på uppsatsen Promoting Entrepreneurship in the Mature Welfare State Vår huvudsakliga

Läs mer

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Ekonomisk politik Den makroekonomiska politikens mål Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet Huvudmål: hög sysselsättning (låg

Läs mer

ANFÖRANDE. Produktivitet och penningpolitik. Inledning

ANFÖRANDE. Produktivitet och penningpolitik. Inledning ANFÖRANDE DATUM: 2007-06-07 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan EKHM86, Economic History: Energy Transitions, Innovation and Trade, 7,5 högskolepoäng Economic History: Energy Transitions, Innovation and Trade, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer: Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna, Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv Sweco för Villaägarna, 2019-02-20 Metod Data från Eurostat Data inrapporterat från Energimyndigheten och SCB Nätkostnad: Medel från inrapportering från Ei

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Oktober, 2002 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs October 2002 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA

Läs mer

Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet

Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet Lokalisering, transportkostnader och regional sårbarhet LETS 2050, workshop WP2. Onsdagen den 27 oktober 2010. Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet Karl-Johan Lundquist & Lars-Olof Olander

Läs mer

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl 2017-11- 07 Inledning Forskningsvärlden förändras mycket snabbt Internationella forskningssamarbeten är avgörande för svensk

Läs mer

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy

Läs mer

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år 1999-2003 Källa: U.S. Department of Labor - Bureau of Labor Statistics. November 2004 Innehåll Tabell

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 25 augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2002:2

INFLATIONSRAPPORT 2002:2 HAR PRODUKTIONS- FÖRMÅGAN DÄMPATS? BNP-tillväxten dämpades från, till, procent mellan och. Samtidigt steg inflationen från, till,7 procent i årsgenomsnitt. Den oväntade utvecklingen har ökat osäkerheten

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

HIGH CAPACITY TRANSPORT GROSS WEIGHT DEVELOPMENT. Status, January 24, 2019

HIGH CAPACITY TRANSPORT GROSS WEIGHT DEVELOPMENT. Status, January 24, 2019 HIGH CAPACITY TRANSPORT GROSS WEIGHT DEVELOPMENT Status, January 24, 2019 Lena Larsson Volvo Group Trucks Technology Project manager HCT Advanced Engineer projects Development & Vehicle tests. Type vehicles

Läs mer

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLE- OBEROENDE FORDONS- FLOTTA I SVERIGE

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLE- OBEROENDE FORDONS- FLOTTA I SVERIGE MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLE- OBEROENDE FORDONS- FLOTTA I SVERIGE Transportforum, Linköping, 2018-01-11 Research Institutes of Sweden INTRODUKTION Bakgrund 1/3 av CO 2 -utsläpp kommer från

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07 Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 2014 06 07 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen

Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1/11 2016 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson April, 2003 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs April 2003 2 Innehåll Contents Innehåll Contents SIDA PAGE GRUNDFAKTA

Läs mer

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Mars, 2004 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs Mars 2004 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA / PAGE

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ

Läs mer

Börs- och konjunkturanalys

Börs- och konjunkturanalys Peter Malmqvist Börs- och konjunkturanalys Peter Malmqvist Krisindikator 1 1280 640 320 160 Sweden, SIX, Index (SIXRX), Total Return, Close, SEK Index 80 40 20 10 5 3 80 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100% jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Konjunkturinstitutets DSGE-modellprojekt. Erika Färnstrand Damsgaard. 28 november Forskningschef Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutets DSGE-modellprojekt. Erika Färnstrand Damsgaard. 28 november Forskningschef Konjunkturinstitutet Konjunkturinstitutets DSGE-modellprojekt 28 november 2018 Erika Färnstrand Damsgaard Forskningschef Konjunkturinstitutet Dagens presentation Kort summering av förutsättningarna för projektet Beskrivning

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr

Läs mer

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

Kjell Jansson VD, Svensk Energi Vindkraft Energiekonomiska Kjell Jansson VD, Svensk Energi 2009-12-03 CO 2 utsläpp från elproduktion Data gäller för år 2007 Källa: SCB, Nordel och Svensk Energi Sverige Elproduktion TWh milj ton CO 2

Läs mer

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University

Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda

Läs mer

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Utsläpp av nya bilar i EU 2006 HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden

Läs mer

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig

Läs mer

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy

Läs mer

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark

Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Varför går det bra för Sverige? Lärdomar för Danmark Inlägg vid CEPOS vækstkonference i Köpenhamn den 14 december 2012 Magnus Henrekson Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice,

Läs mer

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa? Anneli Petersson, Dr. Svenskt Gastekniskt Center AB Svenskt Gastekniskt Center SGC samordnar gastekniskt utvecklingsarbete.

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energislag!

Bioenergi Sveriges största energislag! Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är

Läs mer

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson Regeringens vårproposition Magdalena Andersson 2014-04-09 AGENDA Var står vi idag? Avstämning mot det ekonomiska ramverket Regeringens vårproposition Socialdemokraternas vårmotion Tre frågor till Anders

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Biogas som värdeskapare

Biogas som värdeskapare Biogas som värdeskapare Mats Eklund Professor Industriell miljöteknik Föreståndare Biogas Research Center Biogas Research Center - för utveckling av resurseffektiva biogaslösningar and 21 participating

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Karin Ericsson & Lars J Nilsson IMES, Lunds universitet Måns Nilsson SEI Varför är massa- och pappersindustrin intressant m.a.p.

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k. 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se

F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k. 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k 2010 11 24 charlo;e.svensson@liu.se F8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspoli5k Utbud och eaerfrågan på arbetskraa Den svenska modellen Lönestruktur och lönebildning

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Näringslivets syn på FoU och innovationer

Näringslivets syn på FoU och innovationer Näringslivets syn på FoU och innovationer Utgångspunkter Forskning- och innovationsfrågorna är centrala för näringslivets utvecklingskraft. Nära relationer till akademin tillgång till kompetens och kunskap

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Total konsumtion av barrträvaror ca 300 miljoner m3/år

Total konsumtion av barrträvaror ca 300 miljoner m3/år Hur ser världen ut? Total konsumtion av barrträvaror ca 300 miljoner m3/år Share (%) of global softwood consumption 26% 30% 5% 4% 25% 3% 5% 2% Source: Swedish Forest Industries Federation 2 Konsumtion

Läs mer

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ. Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Måndagen den 10 januari 2005 Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivditd: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

TILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion.

TILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion. TILLVÄXT PÅ SIKT ROB HART Långsiktig tillväxt. Vi börjar med en närmare kontroll på BNP, och jämför med HDI. (Kapitel 3.) Vi går vidare till den neoklassiska modellen (Solowmodellen).

Läs mer

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS LUFTFART 1 (15)

RAPPORT Dnr TSL PROGNOS TRAFIKPROGNOS LUFTFART 1 (15) PROGNOS 2015-2021 TRAFIKPROGNOS LUFTFART 1 (15) Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats www.transportstyrelsen.se

Läs mer

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Bio-medicinska tidskrifter - för och nackdelar med Open Access Agneta Andersson Acta Dermato-Venereologica och Journal of Rehabilitation Medicine Tre tidskrifter

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer