ORTSSTRUKTURANALYS ÖSTRA SÖRMLAND

RAPPORT ORTSSTRUKTURANALYS ÖSTRA SÖRMLAND RAPPORT 2015-05-18

Uppdrag 260256, Ortsstruktur Östra Sörmland 2050 Revideringar Titel på rapport: Ortsstrukturanalys Östra Sörmland Status: Rapport Datum: 2015-05-18 Revideringsdatum 2015-05-13 Version: Sarah Bragée, Tyréns AB Initialer: SB, Tyréns AB Medverkande Beställare: Kontaktperson: Nyköpings kommun Chistian Udin Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Sarah Bragée Sarah Isaksson, Carl Ljung, Robin Svensén, Sofia Öreberg, Tyréns AB Författare: Sarah Bragée Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Datum: 2015-05-13 Handlingen granskad av: Sofia Öreberg Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 Datum: 2015-05-13 O:\STH\260256\P\Rapport\Granskning av rapport\ortstrukturanalys 20150518.docx Version: 2014-12-12 2015-05-18 2

Sammanfattning För regionen östra Sörmland sker inom kort en förändring av tillgänglighet och infrastukturförutsättningar, i och med utbyggnad av Ostlänken. Denna kommer ha stationer i Vagnhärad, Nyköping samt vid Skavsta flygplats. Utifrån dessa nya förutsättningar har Tyréns tittat på hur en framtida utveckling av orterna i östra Sörmland kan komma att se ut. Analysen baseras på tre separata bedömningar: Ortskaraktärsanalys Ortsstrukturanalys Trendanalys Dessa analyser har sammanfattats i bedömningar för respektive ort; totalt 13 orter samt Skavsta flygplats. Trendanalys Ortsstruktur Ortskaraktär Analyserna och den slutliga bedömningen har fokus på infrastruktur, vilket är naturligt i en region som denna där järnvägen har varit betydande för orternas framväxt, men också stagnering då stationer lagts ned. Även faktorer som historia och ortens själ har ingått i analysen samt hur åldersstruktuen per ort ser ut, i tillägg till bedömning av struktur i form av pendlingsmöjligheter, arbetsmarknadskluster och trolig resiliens mot olika typer av framtidsscenarier. Den totala bedömningen har gjorts utifrån hur orterna stått sig i de separata analyserna och har sedan sammanfattats i en poängsättning som legat till grund för befolkningsprognoser. Slutligen landar analysen i att: Nyköping och Vagnhärad förväntas öka mest, följt av Oxelösund, Skavsta och Trosa. Sjösa och Västerljung förväntas bibehålla sin position, och varken öka eller minska märkbart. Enstaberga, Jönåker, Stigtomta, Lästringe, Tystberga, Vrena och Ålberga har ett sämre utgångsläge och förväntas minska. En möjlig effekt är också regionförstoring, där den funktionella regionen kan komma att inkludera fler orter, och därmed minska utpendlingen från regionen något. Tabellen nedan visar den poäng som orten fått baserat på de tre analyserna. Poängen ligger till grund för hur en prognos för befolkningsutvecklingen tagits fram, kombinerat med kommunernas egna prognoser och rikets tillväxt. Orter med 2 poäng har bra förutsättningar i alla analyserna och får därmed den högsta förväntade tillväxten, ett nollbetyg är varken tillväxt eller avfolkning, och ett minusvärde står för trolig befolkningsminskning. Ort Bedömning Nyköping 2 Vagnhärad 2 Oxelösund 1 Skavsta 1 Trosa 1 Sjösa 0 Västerljung 0 Enstaberga -1 Jönåker -1 Stigtomta -1 Lästringe -2 Tystberga -2 Vrena -2 Ålberga -2 Ortsstrukturanalys Östra Sörmland 3 2015-05-18

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1. Om rapporten 5 1.1 Syfte och mål 5 1.2 Disposition 5 2. Ortskaraktärsanalys 6 2.1 Östra Sörmland 6 2.1.2 En serie stationssamhällen 8 2.2 Vagnhärad 9 2.3 Trosa 9 2.4 Västerljung 10 2.5 Lästringe 10 2.6 Tystberga 11 2.7 Sjösa 11 2.8 Nyköping 11 2.9 Enstaberga 12 2.10 Jönåker 13 2.11 Ålberga 13 2.12 Oxelösund 14 2.13 Stigtomta 14 2.14 Vrena 15 2.15 Skavsta flygplats 15 2.16 Sammanfattning Ortskaraktärsanalys 16 3. Ortsstrukturanalys 18 3.1 Restider och pendling 18 3.2 Orternas hierarki 22 3.3 Samband och kluster 23 3.4 Befolkningsutveckling och arbetsmarknad 26 3.4.1 Orterna längs Ostlänken 26 3.4.2 Större orter utanför Ostlänken 26 3.4.3 Mindre orter utanför Ostlänken 26 3.5 Sammanfattning Ortsstruktursanalys 27 4. Explorativ framtidsanalys 28 4.1 Styrande trender 2050 28 4.2 Scenario 1 Landsbygden blir semester- och fritidsort 30 4.3 Scenario 2 Gröna hipsters flyttar till östra Sörmland 30 4.4 Scenario 3 Bygdens sista bonde flyttar till staden 31 4.5 Scenario 4 Bo prisvärt och nära på landsbygden 31 4.6 Sammanfattning Trendanalys 32 5. Prognoser för orterna 33 5.1 Sammanvägning av analyser 33 5.2 Sammanfattning orternas framtid 34 5.3 Möjliga effekter och satsningar 345 6. BILAGA 1 Åldersgrupper och flyttnetto 37 7. BILAGA 2: Referenser 38 Ortsstrukturanalys Östra Sörmland 4 2015-05-18

1. Om rapporten En regions utveckling beror på flera faktorer, där infrastrukturen alltid kommer vara en av de mest avgörande. Närheten till spårbunden trafik styr tillväxten i sig, ger en förbättrad tillgänglighet och leder till en ökad möjlighet för kommunen eller orten att locka både invånare, besökare och näringsliv. Ostlänken blir en viktig länk mellan flera orter i östra Sörmland och påverkar den framtida utvecklingen för många människors möjligheter att bo och verka i regionen. I den här rapporten tittar vi på 14 utpekade orter i östra Sörmland. Orter som är olika stora, har olika förutsättningar och ligger i olika kommuner - men som har gemensamt att de ligger längs Ostlänkens framtida dragning. Orterna är: Vagnhärad, Trosa och Västerljung i Trosa kommun Nyköping, Sjösa, Skavsta, Jönåker, Vrena, Stigtomta, Lästringe, Tystberga, Enstaberga och Vrena i Nyköpings kommun Oxelösund i Oxelösunds kommun Rapporten visar hur orterna växt fram historiskt, hur de fungerar idag och hur de kan komma att utvecklas i framtiden. Fokus är de regionala sambanden och hur man kan resonera kring effekter orterna emellan och även vilka orter som kan behöva stöd eller åtgärder för att hänga med i utvecklingen. 1.1 Syfte och mål Resultatet av den här rapporten är tänkt att användas som ett underlag för att planera tågtrafiken i regionen, och i arbetet med att ta fram de åtgärder som behövs för att utveckla regionens hållbara transportsystem. Genom att synliggöra orternas struktur och förhållande till varandra, kan en strategi läggas för framtida infrastruktur för att få bästa möjliga förutsättningar för att nå ett positivt scenario för respektive ort. Rapporten ska även användas för att sprida kunskap om regionens möjliga utveckling i framtiden. Syftet är inte att ge en korrekt och trolig prognos, utan snarare att fundera över konsekvenser i regionen. Ett sätt att titta på vilka sätt som kan vara optimala för att utnyttja Ostlänkens effekter på bästa sätt för regionens fortsatta tillväxt. Analysen inkluderar inte kommunernas egna näringslivsstrategier, bostadspolitik, satsningar på besöksnäring eller liknande. 1.2 Disposition Rapporten inleds med en beskrivning av orternas karaktär för att sedan titta närmare på strukturen, pendlingsmönster och sambanden mellan de olika orterna. I en framtidsanalys tittar vi på trender som kan komma att påverka orternas utveckling, och skapar olika scenarier där hot och möjligheter diskuteras. I sista kapitlet tittar vi på troliga prognoser eller bedömningar av hur orterna kan klassificeras vissa bedöms växa på grund av externa och/eller interna faktorer samtidigt som vissa troligtvis avbefolkas om inte insatser för exempelvis tillgänglighet eller attraktivitet görs. Kap 2: Karaktärsanalys Kap 3: Strukturanalys Kap 4: Framtidsanalys Kap 5: Prognoser Regionen Östra Sörmland Orternas karaktär, framväxt, utbud och unikitet Resor och pendling Orternas hierarki Kluster Befolkning och arbetsmarknad Trender 4 olika scenarier Slutsatser Kategorisering av orterna 5

2. Ortskaraktärsanalys En ortskaraktärsanalys har genomförts för följande orter: Vagnhärad, Trosa, Västerljung, Lästringe, Tystberga, Sjösa, Enstaberga, Jönåker, Ålberga, Skavsta, Oxelösund, Stigtomta, Vrena och Nyköping. Ortskaraktärsanalysen beskriver följande orter utifrån parametrarna: ortens geografiska läge ortens karaktärsdrag befolkning, antal och åldrar anslutning till järnväg och övrig kollektivtrafik serviceutbud skola betydelsefull arbetsgivare på orten bebyggelsekaraktär och eventuella målpunkter eventuell koppling till Ostlänken landmärken eller övrig kuriosa Orterna har analyserats utifrån kartmaterial och information från exempelvis hembygdsföreningar och orternas kommuner. Orterna varierar i storlek och alla parametrar är inte aktuella för varje ort. Att information inte nämns på en ort kan också betyda att information om denna parameter inte varit tillgänglig. I analysen används följande begrepp: Småort - En småort är en ort som har mindre än 200 invånare (Nationalencyklopedin 2015). Tätort - En tätort är ett tätbebyggt område med mer än 200 invånare (Nationalencyklopedin 2015). Centralort - En centralort utgör ett administrativt centrum i en kommun. Ofta domineras kommuner av en tätort eller stad med ett större befolkningsantal än de övriga orterna och där kommunens politiska ledning är förlagd. Ofta har centralorten också samma namn som hela kommunen, även om det finns flera undantag (Nationalencyklopedin 2015). Flyttnetto skillnaden mellan in- och utflyttning från orten. Ett negativt flyttnetto betyder att utflyttningen överstiger inflyttningen, och ett positivt flyttnetto betyder att inflyttningen överstiger utflyttningen. 2.1 Östra Sörmland För att förstå karaktären hos orterna i östra Sörmland är det viktigt att förstå historien kring hur orterna växte fram. Landskapet i östra Sörmland är varierat med omväxlande skog, sjö och odlingsmark samt många sjöar. Kusten mot Östersjön består av en stor och relativt oexploaterad skärgård. Generellt för ortstrukturen i hela Sörmland, som är väldigt tydligt även i östra delen, är att den är avvikande från de flesta omgivande län, då det inte finns någon centralort i länet utan istället många medelstora och små orter. Det finns även flera småorter med mindre än 200 invånare i Östra Sörmland (Länsstyrelsen Södermanlands län, 2013). E4:an är huvudvägen mellan Helsingborg och Stockholm och är dragen genom Östra Sörmland. Vägen är belägen i anslutning till orterna Jönåker, Enstaberga, Nyköping, Sjösa, Tystberga, Västerljung och Vagnhärad. Nyköpingsbanan är en del av södra stambanan som går mellan Malmö och Stockholm. Nyköpingsbanan har haft flera stopp som nu är nerlagda, exempel på dessa är; Västerljung, Lästringe, Sjösa, Enstaberga, Jönåker och Tystberga. Mellan Flen och Oxelösund finns också järnvägsförbindelse i form av TGOJ-banan. Idag används banan endast för godstrafik, men tidigare fanns persontrafik med stationer i bland annat Stigtomta och Vrena. Järnvägen har haft betydelse för utvecklingen i östra Sörmland. Orterna som beskrivs i ortskaraktäranalysen har växt fram kring järnvägen som när den byggdes ut i östra Sörmland revolutionerade kommunikationsväsendet. Dessa orter beskrivs därför som stationssamhällen. 6

Figur 1. Orterna i östra Sörmland, E4 markerad i gult, järnvägen markerad i grönt samt TGOJbanan utmärkt med lila. Ortsstrukturanalys Östra Sörmland 7 2015-05-18

2.1.2 En serie stationssamhällen Sveriges första järnväg öppnades för trafik år 1856. Fram till andra delen av 1900-talet hade järnvägen i Sverige en stor betydelse för kommunikation och handel och flera orter växte fram där järnvägen fick sina stopp. Järnvägsstationen utgjorde entrén till samhället, eftersom de allra flesta av stadens besökare kom med tåget. Ofta skedde en mycket snabb utveckling av orter som hade en järnvägsstation, bland annat eftersom att det var strategiskt att starta upp olika verksamheter och industrier på dessa platser. Dessa orter och städer benämns idag ofta som stationssamhällen. Och ingen kan förneka att rälsen är ett järnspett, som trängt in i vår fasta grund, som skakat om vår bygd, och fått horisontens murar att rasa. Sven Delblanc, Åminne, 1970. Ett stationssamhälle kännetecknas snarare av ortens stadsliv och innehåll än själva stadsstrukturen. Stationssamhällen utgjorde viktiga målpunkter under flera decennier och inom dem öppnades handelsplatser så som affärer, banker, ölställen med mera, och utgjorde nya tjänstesamhällen. Orterna gick också från att vara rurala till att bli urbana. Stationssamhällen kännetecknas ofta som orter där traditioner från både stad och landsbygd har blandats. Detta avspeglas även i stadsstrukturen som kan vara både grön och tätbebyggd. Viktigt att understryka är att den ekonomiska utveckling som skedde i vissa stationssamhällen inte enbart kan tillskrivas järnvägens förtjänst. Duktiga entreprenörer har ofta hjälpt till att utveckla orterna och blivit betydelsefulla för den ekonomiska utvecklingen på orten då många invånare fick arbeten. Järnvägen blev en förutsättning för industriutvecklingen på många orter i Sverige. Under 1950-talet fick järnvägen som färdmedel konkurrens av bilen och senare även av flyget. Mellan 1950-1981 lades nästan 30 % av järnvägsnätet i Sverige ner. Istället för resande mellan städer och orter började kommunerna planera för rörelsen inom städerna och mellan de mindre orterna. Stationstorgen framför stationerna som tidigare varit en central och offentlig plats i staden med liv och rörelse byggdes om för att även passa buss- och biltrafik. Funktion blev fokus, och det stadsliv som tidigare kännetecknat miljön kring stationerna försvann. Många orter fick efter att flera järnvägsstationer lades ner en negativ befolkningsutveckling (Person, 2008). Ortsstrukturanalys Östra Sörmland 8 2015-05-18

2.2 Vagnhärad Vagnhärad är en tätort i Trosa kommun, belägen mellan Gnesta, Södertälje och Trosa. Vagnhärad har drygt 3 300 invånare, och befolkningsutvecklingen har varit jämn de senaste 30 åren. Vagnhärad har ett positivt flyttnetto, och även en lägre andel invånare i åldern 55+ än rikets snitt vilket båda ger underlag för postiv tillväxt. Motorvägen E4 passerar Vagnhärad. Stationen i Vagnhärad är Trosabornas närmsta järnvägsstation och utgör på så vis en viktig nod i det geografiska området. Vagnhärad kan klassas som ett stationssamhälle som vuxit fram och utvecklats i och med järnvägens framväxt. Restiden med tåg till Stockholm från Vagnhärad är knappt 40 minuter och till Nyköping cirka 30 minuter. Ungefär hälften av Vagnhärads arbetsföra befolkning arbetspendlar. Inflyttningen är jämn och består av barnfamiljer där åtminstone en av de vuxna arbetspendlar. Vagnhärad har bussförbindelser med bland annat Trosa, Södertälje, Stockholm, Västerljung och Nyköping. I Vagnhärad finns två grundskolor och tre förskolor. Det finns också två livsmedelsaffärer, bibliotek, apotek och poliskontor. Vagnhärads första femvåningshus för hyresgäster invigdes 2013. Järnvägsstationen utgjorde tidigare ett tydligt centrum i Vagnhärad men området i direkt anslutning till stationen omges idag snarare av friliggande villor än ett serviceområde. Ortens viktigaste serviceutbud finns vid torget, cirka 0,5 km från stationen. Planerna för Ostlänken har drivit på utvecklingen för Vagnhärad, då Vagnhärad planeras bli ett stopp för den nya järnvägen. Området Solberga planeras för utbyggnad med drygt 1 000 bostäder i anslutning till den nya järnvägsdragningen. Planerna för Solberga innebär den största förändringen för Vagnhärad inom överskådlig tid. Sven del Blancs böcker liksom TV-serien om Hedebyborna utspelar sig i Vagnhärad. Därför känns också orten igen som Hedeby. Figur 2. Vagnhärad station 2.3 Trosa Trosa är centralort i Trosa kommun cirka 3,5 mil från Södertälje och cirka 5 mil från Nyköping. Trosa har cirka 5 200 invånare. Trosa hade en nettoinflyttning på + 23 % mellan år 2000 och 2013. I Trosa är dock andeln äldre (55 år och över) högre än rikets snitt, vilket gör att tillväxten här skulle må bra av att fler yngre/barnfamiljer flyttar hit. Trosa har utvecklats från fiskeläge och hantverksstad till att vara en turistort med havsbad, camping och handelsstad. Trosa saknar järnväg, den närmsta stationen finns i Vagnhärad som är belägen norr om staden, cirka 7 km från Trosa. Trosa har bussförbindelse med Vagnhärad, Västerljung, Nyköping, Gnesta, Södertälje och Stockholm. På vardagar går det cirka 40 avgångar från Trosa mot Vagnhärad. Det finns också direktbuss till Liljeholmen i Stockholm som tar cirka 1 h. Trosa har ett brett serviceutbud med bland annat mataffärer, apotek, banker och specialaffärer. Trosa har förskola och grundskola till och med årskurs 9. På grund av Trosas popularitet som turistort är många jobb kopplade till besöksnäringen. Trosas stadskärna breder ut sig på ömse sidor om Trosaån, med en långgata på vardera sidan om ån. Trosas bebyggelse har vuxit upp kring ån som utgör en central del i samhället, och flera broar förbinder områdenas båda sidor. Trosa Gästhamn utgör en viktig entré till Trosa, för de besökare som tar vattenvägen från skärgården. Trosas bebyggelse kännetecknas av småskalighet, trävillor, sekelskiftshus och 9

snickarglädje, vilket göra Trosa till en unik småstad och riksintressant. I centrala Trosa är förutsättningarna för tätortsutveckling begränsade. Trosas karaktär medför att staden är något mer känslig för förändringar av stadens utformning och struktur än till exempel Vagnhärad, men det är också denna karaktär som gör Trosa populär för besökare. Figur 3. Trosa har en pittoresk småstadskaraktär. 2.4 Västerljung Västerljung är en tätort i Trosa kommun som är belägen mellan Södertälje och Nyköping. Västerljung är belägen cirka 7 km söder om Vagnhärad och 7 km väster om Trosa. De tre orterna bildar på så vis en geografisk trekant. Det bor runt 380 personer i Västerljung och befolkningsnivån har varit jämn sedan år 2000. Västerljung hade dock ett hopp i sin befolkningsutveckling på 1990-talet då den ökade från drygt 200 personer till dagens nivå. Orten har både ett positivt flyttnetto om än på en mycket låg nivå samt en låg andel äldre invånare (22 % jämfört med rikets 31%) vilket gör att orten har möjlighet att växa även utan större inflyttning. Västerljung är ett före detta stationssamhälle som växt fram kring kyrkan och järnvägsstationen. Västerljung passeras av Nyköpingsbanan och hade tidigare en station vid banan. Västerljung har bussförbindelser till Liljeholmen i Stockholm. Det finns även bussförbindels med bland annat Vagnhärad, Trosa och Nyköping. I Västerljung finns förskola och grundskola upp till årkurs 6. Stadsstrukturen i Västerljung utgörs av friliggande villor och mycket grönområden i form av åkermark och mindre skogs- eller buskpartier. Västerljung har dock inte samma pittoreska miljöer och nära till hamn och kust som Trosa. Planer finns för ytterligare cirka 90 bostäder i Västerljung. Precis som mellan Trosa och Vagnhärad är pendling mellan Västerljung och Vagnhärad vanligt. Figur 4. Nutida flygfoto över Västerljung. 2.5 Lästringe Lästringe är en småort i Nyköpings kommun belägen vid Nyköpingsbanan och E4:an, mellan Nyköping (25 km) och Vagnhärad (13 km). Orten har haft en dyster befolkningsutveckling de senaste decennierna och mellan år 2000 och 2013 tappade man 19 % av befolkningen. I Lästringe bor idag cirka 100 personer. För denna orten finns ingen statsitik på åldrar och flyttmönster då det är en småort och inte en tätort. Lästringe har tidigare utgjort en station för Nyköpingsbanan men den är nu nerlagd. Lästringe kan därför beskrivas som ett före 10

detta stationssamhälle. Det finns bussförbindelser till Tystberga, Nyköping, Vagnhärad och Gnesta. Tystbergas bebyggelse utgörs i huvudsak av friliggande villor men även några flerbostadshus. Det finns inget serviceutbud i Lästringe men förskola och grundskola till och med årskurs 5. Det finns en frikyrka som är en så kallad gemensam församling, vilket betyder att den är knuten till flera trossamfund: dessa är Svenska Missionskyrkan, Pingströrelsen och Evangeliska Frikyrkan. Lästringe omfattar ungefär 50 fastigheter, vilka är utspridda i ett större odlingslandskap. Utmärkande byggnader i samhället är bland annat det gamla stationshuset och Lådan med en åttakantig dansbana. Serviceutbudet i Sjösa är begränsat på grund av närheten till Nyköping. Sjösa har grundskola upp till årkurs 6 men saknar exempelvis exempelvis livsmedelsaffär. Sjösas ortstruktur består av friliggande villor, som är omringar av ett jord- och odlingslandskap. 2.6 Tystberga Tystberga är en tätort i Nyköpings kommun cirka 20 km nordost om Nyköping. I Tystberga bor idag cirka 840 personer och orten har likt flera andra orter i analysen haft en negativ befolkningsutveckling det senaste decenniet. Mellan år 2000 och 2013 minskade befolkningens storlek med 10 %. Flyttnettot är negativt och det är även så att andelen äldre är högre än rikets snitt i Tystberga, vilket skapar ett underskott av naturlig befolkkningstillväxt. Tystberga växte fram som ett stationssamhälle i anslutning till Nyköpingsbanan, men idag är stationen nedlagd. Det finns bussförbindelser mellan Tystberga och bland annat Lästringe och Gnesta. I Tystberga finns mataffär samt grundskola till och med årskurs 6. Figur 5. Första tåget till Tystberga år 1913. Figur 6. Anläggande av Sjösa station och bangård år 1913. 2.7 Sjösa Sjösa är en tätort i Nyköpings kommun belägen vid Sjösafjärden, cirka 7 km nordost om Nyköping. Sjösa har cirka 470 invånare, och hade en oförändrad befolkningsutveckling mellan år 2000 och 2013. Även om flyttnettot är negativt för Sjösa finns en hög andel yngre invånare, och andelen äldre är här lika låg som i Västerljung; 22%. Det ger möjlighet till orten växer genom att fler barn föds. Sjösa järnvägsstation invigdes 15 december 1913 som en del i Nyköpingsbanan men lades ner sista december 1976. Det finns bussförbindelser mellan Sjösa och bland annat Nyköping och Trosa/Vagnhärad. Ortsstruktur Östra Sörmland 2050 2.8 Nyköping Nyköping är den största av de orter som presenteras i denna analys. Nyköping ligger vid kusten ungefär en timmes färd, ca 100 kilometer, från Stockholm och runt 35 500 personer bor i staden. Nyköping hade en positiv befolkningsutveckling mellan år 2000 och 2013 och växte med hela 15 % under tidsperioden. Att Nyköping har en en befolkningssammansättning där andelen 55+ är 38 % (rikets snitt är 31%) inverkar inte markant på tillväxten då flyttnettot här är högt. 2015-05-18 11

Nyköping anknöts till järnvägslinjen Eskilstuna-Flen-Oxelösund år 1877 och år 1913 drogs Nyköpingsbanan som tidigare nämnts förbi staden. Motorvägen E4 passerar precis utanför Nyköping och är en viktig transportled för staden. Passagen förbi Nyköping karaktäriseras av rastplatsen Nyköpingsbro som invigdes 1986, vilket säkert uppmärsammats av den som åkt bil förbi staden. En annan viktig väg till och från Nyköping är riksväg 53 mellan Oxelösund och Eskilstuna. Cirka 7 kilometer från Nyköpings centrum ligger den internationella flygplatsen Skavsta, med avgångar till flera stora europeiska resmål. Flera bussförbindelser trafikerar inom Nyköping samt binder samman staden med mindre orter utanför. I Nyköping finns kommersiell handel samt ett utbrett serviceutbud och lasarett. Nyköping har förskola, grundskola och gymnasium samt högskoleutbildningar. Stora arbetsgivare förutom Nyköpings kommun och Landstinget Sörmland är Schneider Electric Sverige AB, Stockholm Skavsta Flygplats AB, Studsvik AB, Eberspächer Exhaust Technology Sweden samt ABB AB Cewe-Control. Staden karaktäriseras främst av sin närhet till vattnet i och med kusten och Nyköpingsån. Längs ån löper populära promenadstråk utmed historiska platser och sevärdheter. Nyköping består av flera lägenhetsområden samt områden med småhus och villor. Nyköping kommer att få en station för Ostlänken. Första gången Nyköping omnämnts som just Nyköping är på ett mynt från år 1230 där det går att läsa texten NVCOPIE. Från detta går att dra slutsatsen att Nyköping redan då var relativt etablerat som stad och begrepp. Den mest berömda historiska platsen i Nyköping är Nyköpingshus Figur 7. Nyköpings hamn. 2.9 Enstaberga Enstaberga är en tätort i Nyköpings kommun, belägen vid Nyköpingsbanan omkring 1 mil väster om Nyköping och lika långt öster om Jönåker. Enstabergas befolkningsutveckling har varit något negativ de senaste decennierna och idag bor det cirka 430 personer i Enstaberga. Under 2013 var flyttnettot svagt positivt och orten ökade med 2 personer. Enstaberga ligger på samma åldersfördelning som riket, och har 31% invånare som är 55 eller äldre. Enstaberga växte fram som ett stationssamhälle till Nyköpingsbanan, där järnvägsstationens etablerande skapade underlag för post-, telefon- och telegrafstation samt ett kommersiellt serviceutbud i form av olika affärer. Enstaberga var i en expansiv fas där antalet villor i området ökade fram till 1950-talet. År 1971 upphörde dock tågen på Nyköpingsbanan att stanna i Enstaberga, vilket fick expansionen att avta. I Enstaberga finns bussförbindelser, till bland annat Svalsta, Jönåker och Nyköping. Det finns inget serviceutbud i Enstaberga. Närmaste förskola och grundskola till och med årskurs 6 finns i Svalsta och dit är det ca 2 km. I Nyköping finns ett större utbud av skolor. I Enstaberga ligger idag ett par byggmaterialstillverkare, exempelvis Enstaberga Cementgjuteri och ABEBE som är största arbetsgivare med 18 anställda. Enstaberga hör till stor del ihop med de små orterna Svalsta och Bergshammar och bildar tillsammans med dessa ett kluster. I Svalsta ligger den förskola och grundskola upp till årskurs sex där barn från Enstaberga går i skolan. Dit är det cirka två kilometer. Ortstrukturen består av friliggande villor, som är omringat av ett jord- och odlingslandskap. 12

Figur 8. Flygfoto över Enstaberga från 1970. 2.10 Jönåker Jönåker är en tätort i Nyköpings kommun och är belägen 1,5 mil från Nyköping, på slätten i Kiladalen. Jönåkers befolkningsutveckling har varit något negativ de senaste decennierna och idag bor cirka 610 personer i orten. Det negativa flyttnettot är inte stort (-2 personer 2013) men åldersfördelningen har också en svag övervikt av invånare som är 55+. Jönåker kan beskrivas som ett före detta stationssamhälle, vilket växte fram i början av 1900-talet då Nyköpingsbanan fick en station i Jönåker. Stationen är nedlagd idag. Det finns bussförbindelser mellan Jönåker och Nyköping. Jönåker är ett vanligt stopp på vägen för resande till och från Kolmårdens djurpark, som ligger cirka 10 km bort. Detta har gjort att det i orten finns ett större serviceutbud än vad som annars hade funnits. Man hittar bland annat en lanthandel och två restauranger. Det finns också golfbana och badplats i Jönåker. Utöver detta finns också motorcrossbana och grundskola upp till årskurs 6. Jönåker breder ut sig längs den gamla Riksettan som bildar centrum i orten. Ortsstrukturen består främst av friliggande villor. Jönåker har gett namn åt den klassiska Jönåkerpannan som är en betongtakpanna. Figur 9. Jönåkers järnvägsstation. Figur 10. Jönåker år 1950. 2.11 Ålberga Ålberga är en tätort i Nyköpings kommun belägen cirka 2,5 mil väster om Nyköping. Ålberga har haft en negativ befolkningsutveckling det senaste decenniet och i dagsläget bor drygt 230 personer på orten. Här är flyttnettot negativt i kombination med en högre andel äldre 40 % är 55 eller äldre, jämfört med rikets snitt på 31 %. Från år 1915 utgjorde Ålberga en station längs Nyköpingsbanan. Stationen är idag nedlagd och stationshuset rivet sedan 1980-talet. Det finns bussförbindelser från Ålberga till bland annat Enstaberga, Jönåker, Kolmården och Nyköping. Ålbergas livsmedels-butik lades ned 2012 och för närvarande finns inget annat serviceutbud I Ålberga finns en grundskola med undervisning upp till årkurs 4. Det går cirka 50 elever på skolan. Ortstrukturen består av friliggande villor, som är omringat av ett jord- och odlingslandskap. 13

2.12 Oxelösund Oxelösund är en tätort i Södermanland och centralort i Oxelösunds kommun, beläget vid kusten 1,5 mil från Nyköping. År 1970 bodde cirka 15 000 personer i Oxelösund, men sedan dess har ortens invånarantal sjunkit. Idag bor där drygt 11 000 personer och mellan år 2000 och 2013 låg befolkningsutvecklingen på en svag ökning med +3%. Pr 2013 var flyttnettot positivt med knappt 200 inflyttare. Detta väger upp något för att åldersstrukturen visar en högre andel äldre; 42% är över 55 år. Bruksorten Oxelösund har växt fram främst tack vare utvecklingen av hamnen, järnvägen och järnverket. På 1870-talet försågs Oxelösund med järnväg, syftet var främst att transportera Bergslagens produkter direkt ut till Östersjön via Oxelösunds hamn. Det finns flera bussförbindelser inom och till/från Oxelösund, den tätaste trafiken går mellan Oxelösund och Nyköping. I Oxelösund finns förskola, grundskola, gymnasium och folkhögskola. År 1913 startades Oxelösunds järnverk AB (senare SSAB Oxelösund) som varit en stor arbetsgivare i orten sedan dess. I relation till de flesta andra kommuner har Oxelösund därför en hög andel arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin; 54 % jämfört med 18 % i riket. SSAB har idag ca 2 400 anställda i kommunen. Utöver SSAB finns också cirka 300 små och medelstora företag i Oxelösund. Ortstrukturen präglas av hamnverksamhet, industrier och bostadsområde med villor. Sankt Botvids kyrka är utformad som ett sjömärke, och ger karaktär åt staden. Oxelösund har varje år en återkommande marknad, Oxelö Marknad, som lockar runt 15-20 000 personer årligen. Figur 11. Oxelösund ligger vid kusten och har en skärgård. 2.13 Stigtomta Stigtomta, där stigarna möts, är en tätort i Nyköpings kommun, belägen cirka 15 km nordväst om Nyköping längs med riksväg 52 som passerar igenom samhället. Mellan år 2000 och 2013 hade Stigtomta en oförändrad befolkningsutveckling och år 2013 låg befolkningsmängden på runt 1 920 personer. Under 2013 flyttade 23 personer från Stigtomta, men här kan finnas möjlighet till tillväxt genom en högre andel invånare som är yngre i familjebildande ålder. Stigtomta är ett före detta stationssamhälle där järnvägens framväxt till stor del format orten. Järnvägsstationen är idag dock nedlagd. I Stigtomta finns bussförbindelser till bland annat Katrineholm, Flen och Nyköping. Det finns ett grundläggande serviceutbud i form av dagligvaruhandel, bensinmack, frisör, slakteri, pizzeria, en foderbutik och en restaurang. I Stigtomta finns förskola och grundskola till årskurs 6 samt seniorboende. Stigtomta består av friliggande villor, som är omringade av ett jordbruks- och odlingslandskap. Utanför Stigtomta finns möjlighet att inhandla strutskött, ägg och potatis från lokala uppfödare/odlare. Figur 12. Stigtomta järnvägsstation. 14

2.14 Vrena Vrena är en tätort i Nyköpings kommun, belägen cirka 25 km från Nyköping och 35 km från Katrineholm. Mellan år 2000 och 2013 hade Vrena en negativ befolkningsutveckling på 4 % och idag bor cirka 630 personer i orten. Ett svagt negativt flyttnetto i kombination med hög andel invånare som är 55 år eller äldre ger lägre förutsättning för ortens befolkningstillväxt. Vrena hade järnvägsstation från 1875, men denna är idag nedlagd. I Vrena finns bussförbindelser till bland annat Katrineholm, Flen och Nyköping. För den omkringliggande landsbygden är Vrena en viktig ort för tillgången till offentlig service och i viss utsträckning också handel. I Vrena finns bland annat en matbutik och ett viltslakteri. Här finns friskola med klasser från F till 6. Holmens bruk tillverkade masonit och mineralull i Vrena fram till 2003. Bruket exporterade till flera länder och hade som mest uppåt 200 anställda. År 2003 lade dock bruket ner och denna nedläggning kan till viss del förklara den negativa befolkningsutvecklingen för orten. Sjöarna som omsluter Vrena ger karaktär åt orten som också präglas av friliggande villor och ett odlingslandskap. Ortnamnet Vrena sägs komma från "den vredskande ån" och Vrena har tack vare läget vid denna forsande å sedan 1500-talet varit en industriort med både tegelbruk och sågverk. Figur 13. Vrena år 1970. 2.15 Skavsta flygplats Skavsta är en internationell flygplats i Nyköpings kommun, belägen cirka 7 km från Nyköping. Här finns inga boende men dock har Nyköpings gymnasium två program här, bland annat en flygteknisk utbildning som är högt aktad och efterfrågad. Platsen har ett utbud som utgör service till flygplatsen, bensinstation, biluthyrning och liknande. Skavsta är i sig självt en viktig arbetsplats för orter i närområdet. Skavsta kommer bli en station för Ostlänken. 15

2.16 Sammanfattning Ortskaraktärsanalys Ett tydligt mönster i analysen av orternas karaktär är just järnvägen och den betydelse den har haft för orternas framväxt och även befolkningstillväxten respektive minskningen fram till idag. Orter med järnväg för persontrafik idag: Vagnhärad Nyköping Orter där stationen är nedlagd: Oxelösund (har godstrafik) Västerljung Lästringe Tystberga Sjösa Enstaberga Jönåker Ålberga Stigtomta Vrena Trosa och Skavsta flygplats har aldrig haft järnväg. Trosa har dock utvecklat en egen karaktär av sommar- och hamnstad med närhet till skärgård, som inte liknar övriga orters karaktär eller förutsättning. Skavsta å andra sidan är som beskrivet inte bostadsort, utan består av flygplats och ett antal arbetsplatser. I figur 15 på motstående sida är orterna utplacerade (svarta prickar) och kort beskrivna för att lättare kunna placera dem i förhållande till varandra och även till Ostlänkens dragning (blå linje) och de planerade stationerna (blå cirklar). Orter vid vatten har en möjlighet att utveckla sin attraktivitet med bostäder, upplevelser och aktiviteter längs vattnet och eventuella hamnar. Orterna i inlandet blir mer beroende av andra typer av platsspecifika karaktärsdrag för att locka invånare, besökare och näringsliv. Orternas historia kan ofta vara en utgångspunkt, och en utveckling av detta kan göras genom olika typer av djupanalyser med hjälp av till exempel cultural planning. I figur 14 till höger summeras orterna i två kategorier där vissa orter bedöms ha starkare fördelar i sin ortskaraktär, baserat på tillgång till järnväg, en stark historia/själ och ortens läge vid ex vatten. Kursiva orter (i detta fallet Stigtomta) är något svårbedömda och är egentligen kanske mitt emellan de två kategorierna, De orter som har en naturlig tillväxt i form av att ha lägre andel äldre (definieras som 55+) än riket förutsätts ha bättre förutsättningar att växa på naturlig väg. Kombineras detta med flyttnettot ser vi att vissa orter har dubbel fördel av att även växa genom inflyttning. Dessa detaljer återfinns i Appendix. Andra faktorer som spelar in för orternas framtid är förhållandet orterna emellan, det vill säga om de har nära till varandra, eller till en annan större ort eller attraktion. Vissa orter kan ha möjligheten att växa ihop och bör dra nytta av den närheten i planeringen framöver, andra kanske bör titta på orter som ligger utanför denna analys för att hitta möjligheter i sin tillväxt, som exempelvis Jönåker och Kolmården. På vilket sätt orterna förhåller sig till varandra i form av pendling och dag- och nattbefolkning redovisas i nästkommande kaptiel: Ortsstrukturanalys. Vagnhärad Nyköping Oxelösund Trosa Jönåker Skavsta flygplats Sjösa Västerljung Lästringe Tystberga Enstaberga Ålberga Vrena Stigtomta Figur14: Bedömning av ortskaraktär järnväg, historia/själ, läget etc. 16

Figur 15: Karta över ortskarakärer (blå linje illustrerar Ostlänkens dragning). Ortsstrukturanalys Östra Sörmland 17 2015-05-18

3. Ortsstrukturanalys En ortsstrukturanalys tittar på förhållande mellan orter, dess pendlingsmönster, hierarki, vad de tillför varandra i arbetsmöjligheter och/eller bostäder hur deras relation ser ut och hur regionen i stort fungerar. Denna analys kompletterar orternas karaktär med mer kvantitativ information om flöden och funktioner och är ett underlag för att titta på vidare utveckling av exempelvis infrastruktur. 3.1 Restider och pendling Orterna i analysen ligger med relativt jämna mellanrum som ett stråk mellan Södertälje och Norrköping. Tyréns går här igenom orternas förbindelser och pendling från Nordost till Sydväst. Vagnhärad, som är orten närmast Stockholm ligger 23 minuters bilresa från Södertälje, vilket föranleder en relativt stor pendlingsström. Trosa, som ligger 8 minuter med bil från Vagnhärad, har dels ett stort utbyte med Vagnhärad samt en stark pendlingsström till Södertälje. Vagnhärad och Trosa ligger båda tidsmässigt relativt nära Gnesta men här är utbytet av arbetskraft betydligt mindre. Orterna har inte heller något större utbyte med Nyköping. Från Vagnhärad finns tågförbindelse till Stockholm via Södertälje. Restiden med tåg är 18 minuter till Södertälje. Vagnhärad har även direkttågförbindelse med Nyköping. Resan tar 26 minuter. Söder om Vagnhärad ligger Västerljung, 7 minuters bilfärd bort, samt Lästringe, ytterligare 12 minuter bort. Boende i Västerljung pendlar i huvudsak till Trosa, Södertälje och Vagnhärad. Buss mellan Västerljung och Vagnhärad går lika snabbt som bilen. Bussförbindelsen till Lästringe är dock sämre, 12 minuters bilresa blir 24 minuters bussfärd. Lästringe är en mycket liten ort och har ingen större utpendling men den största pendlings-strömmen går till Södertälje, följt av Stockholm och Nyköping. Tystberga ligger 13 minuters bilfärd söder om Lästringe och 21 minuter längre söderut ligger även Sjösa. Sjösa ligger i sin tur 10 minuter nordost om Nyköping. Dessa tätorter har närmare till Nyköping än till Trosa/Vagnhärad vilket även syns i pendlingsmönstren. Ungefär en fjärdedel av den totala pendlingen från Tystberga och hälften av den totala pendlingen från Sjösa går till Nyköping. Från Tysberga går buss till Nyköping som tar 22 minuter. Sjösa är dock mindre tillgänglig med buss, de 10 minuterna med bil blir 25 minuters bussfärd. Direktbuss mellan Tystberga och Sjösa finns ej. Nyköping är en tydlig inpendlingsort för orterna i regionen med ca 7 000 inpendlare och 6 000 utpendlare. Majoriteten av utpendlingen är långväga sådan och går utanför analysområdet. Målen för Nyköpings utpendling inom analysområdet är Oxelösund och Skavsta, samt Södertälje och Stockholm om man ser lite utanför. Utpendlingen till Norrköping och Linköping är mindre än inpendlingen från dessa orter, så är dock inte fallet med Södertälje och Stockholm. Oxelösund ligger 14 minuter söder om Nyköping. Från Oxelösund går den största enskilda pendlingsströmmen till Nyköping, men faktum är fler pendlar från Nyköping till Oxelösund är tvärt om. Pendlingsströmmen från och till Nyköping utgör ungefär hälften av den totala in- och utpendlingen för Oxelösund. Bussen mellan Oxelösund och Nyköping tar 28 minuter men går med tät trafik. Skavsta ligger 10 minuter från Nyköping och 17 minuter från Sjösa. Skavsta har även 10 minuters bilfärd till Enstaberg och Stigtomta. Skavsta, som bara är en arbetsplats, har ingen utpendling. Ungefär hälften av inpendlingen kommer från Nyköping men även invånare från Oxelösund och Norrköping pendlar till Skavsta. Buss mellan Nyköping och Skavsta tar 13 minuter men till de mindre orterna finns ingen direktbuss. Enstaberga och Jönåker ligger 13 minuter respektive 23 minuter rakt väster om Nyköping. Från dessa orter pendlar man till Nyköping och till viss del Oxelösund. Mycket liten del av pendlingen går västerut till Norrköping och Linköping. Buss från Nyköping går direkt till Jönåker via Enstaberga. Ortsstrukturanalys Östra Sörmland 18 2015-05-18

Figur 16: Kartan visar restid med bil mellan de olika orterna. Källa maps.google 19

Stigtomta och Vrena ligger nordväst om Nyköping på väg mot Flen och Katrineholm. Från båda dessa orter pendlar man huvudsakligen till Nyköping. Från Stigtomta också i viss mån till Oxelösund och från Vrena går pendling även till Flen. Bussar mot Katrineholm och Flen stannar i Stigtomta och Vrena. Orterna väster om Nyköping har dåliga förbindelser med varandra med buss. Restiden ligger inte sällen på en timma. Ålberga ligger 10 minuter väster om Jönåker och har ca 33 minuter till Norrköping. Från Ålberga går pendlingen i ungefär lika stora delar till Nyköping som till Norrköping. Ålberga har samma bussförbindelse med Nyköping som Jönåker har, restiden med buss är dock över en timma. Utifrån pendlingsmönstrena går det att se en tydlig uppdelning där: De östra orterna i huvudsak pendlar in mot Stockholms län, gränsen går vid Lästringe. De övriga orterna kretsar kring Nyköping. Den västra gränsen förefaller gå vid Ålberga, efter det tar Norrköpings och Linköpings arbetsmarknad över. Vrena är den orten längst norr ut från Nyköping som ingår i analysen. Det är dock troligt att Nyköpings omland sträcker sig längre norrut än så eftersom endast en liten del av pendlingen från Vrena går mot Flen och Katrineholm. Ortsstrukturanalys Östra Sörmland 20 2015-05-18

Figur 17: Kartan visar restid med buss och tåg mellan de olika orterna. Källa maps.google 21

3.2 Orternas hierarki Orterna kan rangordnas på olika sätt och hierarkin dem emellan blir något olika beroende på ur vilken synvinkel orterna betraktas. Utifrån folkmängd får man en generell bild över orternas hierarki. Störst är Nyköping med 35 000 invånare, följt av Oxelösund med 11 000 invånare. Trosa ligger på 5 000 invånare. Vagnhärad har drygt 3 000 och Stigtomta knappt 2 000. Därefter kommer de mindre tätorterna med under 1 000 invånare. En lista utifrån antal arbetsplatser, här uppskattat via dagbefolkningen, ger en ungefär likadan lista. Skillnaden är att Skavsta dyker upp mellan Trosa och Vagnhärad med nästan 800 arbetsplatser. Genom att dela dagbefolkningen med nattbefolkningen får man en lista på kommunerna utifrån deras roll i den lokala arbetsmarknaden. Skavsta hamnar såklart högst eftersom det enbart är ett arbetsplatsområde. Efter Skavsta kommer Nyköping och Oxelösund som båda har många arbetsplatser utifrån sin storlek. Även Trosa hamnar högt här samtidigt som Vagnhärad hamnar relativt lågt. Både Västerljung och Jönåker har fler arbetsplatser per capita. Listan ger en tydlig bild av vilka orter som fungerar som arbetsplatsnoder i området och vilka som är rena bostadsorter. Detta förhållande vittnar även om vilka orter som är beroende av de andra orternas närhet och vilka som är mer självständiga. Det är exempelvis tydligt att Trosa och Vagnhärad, som är någorlunda lika stora, är det på olika grunder. Trosa har mer av ett eget näringsliv medan Vagnhärad snarare är stort på grund av sitt utmärkta pendlarläge. Fortsatt analys av just pendlingen visar också på orternas roll på arbets-marknaden. Vid en jämförelse med inpendlingen och antalet arbetstillfällen framträder (förutom Skavsta) ett flertal av småorterna. Detta visar på problematiken av kompetensmatchning på en liten ort. De företag som finns i Jönåker och Enstaberga kan inte rekrytera från den egna orten utan har inpendlande arbetskraft i hög utsträckning. Tabellen nedan visar orterna rangordnade efter befolkning, arbetsplatser och arbetsplatser per capita. Vagnhärad och trosa är rödmarkerat för att visa hur orterna skiljer sig. Skavsta är orangemarkerat för att visa dess speciella profil. Nyköping och Oxelösund är blåmarkerade för att visa deras position.statistik för år 2012. Ort Befolkning Ort Arbetsplatser Ort Arbetsplatser per capita Nyköping 34 734 Nyköping 14 861 Skavsta Oxelösund 10 900 Oxelösund 4 799 Nyköping 0.49 Trosa 5 095 Trosa 1 972 Oxelösund 0.44 Vagnhärad 3 265 Skavsta 797 Trosa 0.39 Stigtomta 1 935 Vagnhärad 714 Jönåker 0.36 Tystberga 850 Stigtomta 247 Västerljung 0.24 Vrena 631 Jönåker 226 Vagnhärad 0.22 Jönåker 621 Tystberga 141 Tystberga 0.17 Sjösa 475 Västerljung 91 Enstaberga 0.16 Enstaberga 425 Enstaberga 66 Ålberga 0.14 Västerljung 385 Vrena 36 Stigtomta 0.13 Ålberga 243 Ålberga 34 Sjösa 0.06 Lästringe 97 Sjösa 29 Vrena 0.06 Skavsta 0 Lästringe 0 Lästringe 0.00 Ortsstrukturanalys Östra Sörmland 2015-05-18 22

De större orterna som utnämnts till arbetsmarknadsnoder för de andra orterna är relativt självständiga. Av de som jobbar i Nyköping bor mer än hälften också i Nyköping. Samma gäller för Oxelösund. Vagnhärad utmärker sig återigen genom sitt pendlarläge: 65 % av de som arbetar i Vagnhärad pendlar in. Utpendling per capita blir en tydlig rankinglista över vilka orter som är tydliga bostadsorter. Samtliga småorterna ligger i topp. I dessa orter pendlar nästan halva befolkningen till en annan ort. Återigen hamnar Vagnhärad högt på listan stor del av befolkningen pendlar ut. De övriga större orterna ligger längre ner på listan. Av Trosas invånare pendlar 30 % ut och av Nyköping och Oxelösunds befolkning pendlar 20 % ut. Sista listan visar pendlingsnettot uttryckt som en kvot mellan antal inpendlare och utpendlare. Här hamnar Nyköping i topp med 17 % fler inpendlare än utpendlare. Oxelösund kommer tvåa med lika stora delar in- och utpendling. Här utmärker sig även Trosa som en ort med relativt stor utpendling och kommer på en fjärde plats efter Jönåker. Vagnhärad har en utpendling som ligger i paritet med många av småorterna. 3.3 Samband och kluster Pendlingsströmmar följer i regel ett mönster, där varje enskild pendlingsström avgörs av orternas struktur och geografiska läge. Pendling sker i hög grad: Till orter med kort resväg från bostadsorten. Till orter med många arbetsplatser. Pendlingsströmmen från en ort står dessutom ofta i relation till dess folkmängd. Restiden mellan två orter, utpendlingsortens folkmängd samt inpendlingsortens utbud av arbete kan ses som de viktigaste förutsättningarna för pendling mellan de två orterna. Tabellen nedan visar orterna rangordnade efter inpedning per arbetstillfälle, utpendling per capita och inpendling delat på utpendling (pendlingsnettokvot). Skavsta är återigen orangemarkerad för att visa dess specifika profil. De större orterna är blåmarkerade för att visa dess positioner. Statistik för år 2012. Ort Inpendling per arbetstillfälle Ort Utpendling per capita Kommun/Ort Skavsta 1.00 Sjösa 0.51 Nyköping 1.17 Jönåker 0.76 Enstaberga 0.48 Oxelösund 1.00 Enstaberga 0.71 Stigtomta 0.43 Jönåker 0.74 Sjösa 0.69 Västerljung 0.43 Trosa 0.67 Västerljung 0.65 Vrena 0.43 Vagnhärad 0.36 Vagnhärad 0.65 Ålberga 0.42 Västerljung 0.35 Tystberga 0.60 Vagnhärad 0.40 Tystberga 0.25 Stigtomta 0.60 Tystberga 0.39 Enstaberga 0.23 Trosa 0.52 Lästringe 0.37 Stigtomta 0.17 Nyköping 0.48 Jönåker 0.37 Ålberga 0.14 Vrena 0.47 Trosa 0.30 Lästringe 0.11 Oxelösund 0.45 Nyköping 0.20 Sjösa 0.08 Ålberga 0.41 Oxelösund 0.20 Vrena 0.06 Lästringe 0.00 Skavsta N/A Skavsta N/A Pendlingsnettokvot 23

Tyréns har applicerat den modellen på orterna i analysen samt de närliggande större kommunerna. Analysen visar att de ovan beskrivna förutsättningarna för pendling till stor del förklarar den faktiska pendlingen i området. Den pendling som modellen skattar kan ses som den pendling som är att vänta givet orternas förutsättningar inklusive geografiska läge. Avvikelser från den skattade pendlingen kan i den bemärkelsen tolkas som att pendlingen är högre än väntat eller lägre än väntat. Tyréns har identifierat ett antal orter vars pendling mellan varandra är högre än väntat. Dessa orter har sålunda en bättre sammanknuten arbetsmarknad än vad som ges av förutsättningarna. Dessa orters starka samband bör betraktas som positivt i och med att de boende i utpendlingsorten har en större lokal arbetsmarknad att tillgå än vad de annars skulle ha, samt att företagen till inpendlingsorten har ett större arbetskraftsutbud att rekrytera från. Analysen visar samma bild som framkommit i beskrivningen av restid och pendling samt i analysen av orternas hierarki: Ett kluster kring Nyköping med särskilt tydliga samband mellan Nyköping och Oxelösund, Skavsta och Stigtomta. Samt ett kluster med Vagnhärad och Trosa och med en tydlig koppling till Södertälje. Oxelösund och Nyköping Pendlingen mellan Oxelösund och Nyköping är mycket stark, åt båda hållen. Drygt 1 000 personer pendlar från Nyköping till Oxelösund och nästan 900 från Oxelösund till Nyköping. Den starka pendlingsströmmen är större än väntat givet förutsättningarna. Orsaken är givetvis att båda orterna har ett starkt näringsliv i Östra Sörmland och kan ses som ett kluster inom vilket man bosätter sig och arbetar fritt, där kommungräns och avstånd inte utgör ett hinder. Nyköping och Skavsta Skavstas roll bland de analyserade orterna är olik de andras. Sambandet mellan Skavsta och Nyköping är fullkomligt ensidigt eftersom Skavsta endast är ett arbetsplatsområde utan boende. Nästan hälften av de som arbetar på Skavsta pendlar in från Nyköping. Enligt Tyréns analys borde Nyköpings del av inpendlingen vara lägre och övriga kringliggande orter samt de större orternas del vara större, utifrån förutsättningarna. Nyköping och Stigtomta Stigtomta är den största av småorterna som ligger kring Nyköping. Från Stigtomta pendlar det 445 personer in till Nyköping och 48 personer pendlar åt andra hållet. Den kopplingen är betydligt starkare än vad de övriga småorterna har till Nyköping. Stigtomta är förvisso en utpräglad bostadsort men har egna arbetsplatser: närmare 150 personer pendlar in till Stigtomta. Vagnhärd och Trosa Vagnhärad och Trosa är en annan duo med liknande samband. Här är det dock pendlingen från Vagnhärd till Trosa som överträffar förväntningarna mest. Pendlingen från Vagnhärad till Trosa är 229 personer. Båda dessa två orter har även en stark anknytning till Södertälje och övriga Storstockholm. Kopplingarna mellan dessa två orter och Nyköpingsklustret är på den nivå som är att vänta givet förutsättningarna. 24

Figur 18: Kartan visar de två klustren. Nyköpingklsutret med Oxelösund, Skavsta och Stigtomta är markerat med lila. Trosa och Vagnhärad med sin starka koppling till Södertälje är markerat med orange. 25

3.4 Befolkningsutveckling och arbetsmarknad En orts befolkningsutveckling drivs av två faktorer: flyttnetto och födelsenetto. Flyttnetto är inflyttning till orten minus utflyttning från orten, medan födelsenetto är antalet födda minus antalet döda. För att en orts befolkning skall växa måste åtminstone en av faktorerna vara positiv och om den andra faktorn är negativ, måste den positiva faktorn överväga den negativa. Båda faktorerna har gemensamt att en förutsättning för dem är att det finns tillgång till arbetsmöjligheter på orten, eller inom pendlingsavstånd. En ort där det inte finns jobb kommer ha svårt att behålla människor som vill bilda familj, samt att attrahera såväl inrikes som utrikes inflyttare. På så sätt är de olika tätorteras framtida befolkningsutveckling tydligt sammankopplad med dess koppling till den lokala arbetsmarknaden. 3.4.1 Orterna längs Ostlänken Nyköping och Vagnhärad kommer få en förbättrad kommunikation med såväl Norrköping och Linköping, som med Södertälje och Stockholm. På så sätt kommer näringslivet i Nyköping och Vagnhärad få förbättrade förutsättningar samtidigt som boende på orterna får en större arbetsmarknad att tillgå inom pendlingsavstånd. Det finns alltså starka drivkrafter till befolkningstillväxt i och med att Ostlänken får stationer på dessa orter. 3.4.2 Större orter utanför Ostlänken De större orter som inte får en station längs Ostlänken får en indirekt positiv effekt eftersom orter inom pendlingsavstånd får starkare arbetsmarknad. Samtidigt minskar den relativa attraktiviteten hos de orter som inte får en station, med risk för att boende och företag flyttar till de orter med Ostlänksstation. 3.4.3 Mindre orter utanför Ostlänken De mindre orterna utanför Ostlänken har i dagsläget redan få arbetsplatser på orten och är beroende av sin närhet till en större arbetsplatsnod. Dessa orters får mestadels positiva effekter eftersom deras arbetsmarknad inom pendlingsavstånd stärks. Att deras relativa attraktivitet minskar är förmodligen inte väsentligt eftersom pendling redan innan har varit en förutsättning för de boende på orten. Ortsstrukturanalys Östra Sörmland 26 2015-05-18