Temadag: Det nya marina vattenbruket

Relevanta dokument
Testbädd för vattenbruk

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Kunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Småskalig marin fiskodling

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Nya foder för fisk i odling

Från vatten till jord problem blir resurser. Karin Tonderski, IFM Biologi Vetenskapsdagen 2017

Världsfiske och vattenbruk

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Odla och levandeförvara fisk

Sotenäs Symbioscentrum. Peter Carlsson

Industriell symbios i Sotenäs kommun

VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Äldre lagstiftning hämmar innovationsoch teknikutveckling. inom marina näringar.

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Testbädd Cirkulär Blå Ekonomi - marint va8enbruk, värdehöjande av marin råvara och marin energi/biogas

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Landbaserat recirkulerande vattenbruk (RAS)

Odling av makroalger längs västkusten

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Slutrapport, januari Vattenbruk på västkusten

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Underlagsmaterial samråd

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Planering för va-enbruk

Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth

VÄLKOMNA TILL EN RAS

Matproduktion och miljökvalitetsnormer för marina vatten

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Akvakultur en uthållig produktionsform för framtidens matproduktion?

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Olle Stenberg t

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Myter och fakta om laks.

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Med denna skrivelse vill Matfiskodlarna redogöra för vad som ska anses vara bästa möjliga teknik vid produktion av matfisk avseende arten regnbåge.

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Kan mikroalger rena avloppsvatten?

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Ät fisk med gott samvete. Urban hållbar produktion av fisk med industriella restflöden.

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Presentation. Kungshamn

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Virtue med fördjupning om eutrofiering

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Vattenbruk. - en grön näring som hämmas. av omodern lagstiftning

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Marin Biomassa. Mer biogas från ett renare hav. Olle Stenberg CEO Marin Biogas Skandinavisk Biogaskonferens - 1 -

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Vass till biogas är det lönsamt?

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Case fiskodling Malmön

Ett forsknings- och utvecklingsprogram ägt av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Figur A. Produktion inom svenskt vattenbruk

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Sotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Testanläggning för värdehöjande av marin råvara

Marin Biogas. Förnyelsebar energi från ett rent hav. Fredrik Norén, Marin Biogas - 1 -

SMÅSKALIG MARIN FISKODLING OCH LEVANDELAGRING. Beskrivning av teknik och ekonomi

Detta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Japanska ostron i Sverige Hot eller möjlighet? Åsa Strand Ins:tu:onen för Biologi och Miljövetenskaper, Göteborgs universitet

Hur äter vi hållbart?

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige.

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Produktionen av matfisk skattas till ton. Produktionen av sättfisk skattas till 700 ton. Antalet sysselsatta skattas till 400 personer

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

GALLERI. text Johan Augustin FOTO Jonas Gratzer. icon riktar kameran mot: tsukiji fish market, tokyo. höst 2015 icon 101

Transkript:

Temadag: Det nya marina vattenbruket Att odla sjömat i öppna och slutna system Kristina Snuttan Sundell och Annette Ungfors Vattenbrukscentrum Väst och Institutionen för biologi och miljövetenskaper Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Öppna odlingssystem Potentiella problem med matad vattenbruk i öppna system: Inga barriärer mellan den odlade fisken och omgivningen ökad närsaltbelastning rymningsrisk smittspridning Styrkor med öppna system: positiv effekt på vild fisk och lokalt fiske positiv effekt på biologisk mångfald positiv effekt på reproduktion hos vild fisk 1

Culture environment Öppna versus slutna system Culture environment Inlet Inlet Sludge Traditional cage system External Sludge environment Closed containment system Öppna versus slutna system Well tested and profitable growout platform Environment in open cage Fish use energy to adapt to environmental changes Less energy available for promoting growth, welfare, health Not currently industry reliable in large scale Environment in closed system Less energy spent on adapting to environment More energy available to growth, welfare, health Control reduces prod. risk New pathogen, parasite or climatic challenge? Sea lice Traditional cage system External environment Closed containment system 2

Nya marina odlingssystem för fisk och skaldjur > vattenbruk med tillfört foder Havsbaserade, halvslutna system Mjuka odlings baljor Hårda odlings baljor Landbaserade, slutna, recirkulerande system RAS Havsbaserade halvslutna system Akva future AS och Möla klekkeri Nekton exempel på flexibla slutna odlingsstrukturer 3

Anläggningen Slamfilter 100 µm Dödfisk Tät kasse Havsbaserade halvslutna system Aquafarm AS Neptun exempel på hårdskalig sluten odlingsstruktur Havsbaserat odlingskar, Aquafarm, Haugesund Foto: A. Ungfors 4

Neptun världens största prototyp för semi sluten lax produktion 9 Bild: Sigurd Handeland Neptun världens största prototyp för semi sluten lax produktion 10 Bild: Jan Eirik Jensen 5

Neptun världens största prototyp för semi sluten lax produktion Man kan tillsätta O 2 4 pumpar Kapacitet 100 m 3 vatten/min Vatten in: från 25 meters djup optimal temperatur, ingen lus Ej på bild: slamsamlare som tar upp rest produkter Neptun världens största prototyp för semi sluten lax produktion Sedimentfälla för uppsamling av avfall från odlingen, 60 80% av partikulärt material samlas upp 6

Resultat från försök med Neptun i jämförelse med öppna kassar 1100 1000 Body weight (g ind -1 ) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1.okt.13 Stocking Stocking semi-closed ref. cages 1.nov.13 1.des.13 1.jan.14 1.feb.14 1.mar.14 Date 1.apr.14 Weight based on feed intake ref. cages Weight based on feed intake semi-closed Weight sampling semi-closed 1.mai.14 1.jun.14 Bra tillväxt! Från 100 g 1 kg på 6 månader Resultat från försök med Neptun i jämförelse med öppna kassar 1100 1000 Body weight (g ind -1 ) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1.okt.13 Stocking Stocking semi-closed ref. cages 1.nov.13 1.des.13 1.jan.14 1.feb.14 1.mar.14 Date 1.apr.14 Weight based on feed intake ref. cages Weight based on feed intake semi-closed Weight sampling semi-closed 1.mai.14 1.jun.14 Bra tillväxt! Från 100 g 1 kg på 6 månader 7

Havsbaserade halvslutna system Preline Fishfarming systems exempel på hårdskalig rörformad sluten odlingsstruktur AKVA FUTURE AS FoU anläggning med halvslutna flexibla system med regnbåge och Göta älvs lax 8

RAS recirkulerande landbaserade odlingssystem Exempel från Billund Aquaculture Danmark Resultat från försök i RAS system I jämförelse med öpnna system och halvslutet havsbaserat system Landbasert lukket anlegg, RAS, til 1 2.5 kg Lukket anlegg i sjø, til 1 kg Kummulativ overlevelse (%) 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 5 Landsgjennomsnitt overlevelse i åpne nøter Kummulativ overlevelse (%) 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 5 Semi-lukket Åpen not 0 1.feb.14 1.apr.14 Ytrestøyl, Terjesen et al, 2015 1.jun.14 Dato 1.aug.14 1.okt.14 0 1.okt.13 1.nov.13 1.des.13 Handeland et al., 2014 1.jan.14 1.feb.14 1.mar.14 Dato 1.apr.14 1.mai.14 1.jun.14 9

KVALITETSKRÄFTAN HB Levandeförvaring burfångad havskräfta, Fjällbacka FoU renisnganläggning: Flocazur LANTFISK AB Varmvattensarter, samarbete jordbrukare Demo och testbäddar i Surte, Ale kommun Produktion av varmvattensarter som tilapia och Pangasisus 10

Andra sätt att DIREKT minska näringsläckage Användning högenergi foder = ökad andel fett och kolhydrater, minskad andel protein Bättre upptag hos fisken av kvävet i fodret (minskat läckage) och bättre tillväxt Optimal utfodring (minimera spill) kameraövervakning, automatik med manuell justering Näringsupptag mha filtrerare Exempel på filtrerande grupper: Skaldjur: blåmussla, ostron, Sjöpungar/Ascidier: tarmsjöpung Ciona intestinalis Skillnader i vilken storlek på partiklarna som filtreras, om arten själv kan välja/sortera storlek Optimal säsong för tillväxt Ekonomiskt värde Närsaltsackumulering, hög eller låg 11

Musselodling Naturliga larver i vattnet settlar på odlingsstrukturerna Snabb tillväxt 18 24 månader till skörd Pumpar aktivt vatten över gälarna 9L/timme! Partiklar i vattnet fångas upp av gälarna och näring byggs in i musselköttet Naturligt består maten främst av växtplankton (2 200 μm) och partikulärt organsikt material (POC) Tar upp ca. 10 kg N per ton våtvikt; 360 kg N per ha Problem med ejder och timing av settling Andra extraktiva arter: 12

Alger Fotoautotrofer, solljuset + koldioxid (CO 2 ) som kolkälla Tar upp lösta näringsämnen som ammonium och nitrat (NH 4, NO 2 3 ) och fosfatfosfor (PO 2 4 ) ur vattnet, byggstenar i molekyler Grönalger, Rödalger, Brunalger Inga rötter utan hapterer som fästanordning Tar upp näring utefter hela sin yta Snabbväxande, behöver inte tillgång till botten rep Innehåller spännnade ämnen som kan användas: lignin, cellulosa, agar, karragenan, mannitol Tar upp ca. 5 kg N per ton våtvikt; 500 kg N per ha Multitrofa odlingssystem Odling av fisk kombineras med odling av organismer som tar upp oorganiska och organiska utsläpp från vattnet; alger, musslor, ostron, sjögurkor Kan vara havsbaserade eller landbaserade 13

IMTA konceptet IMTA= Integrated MultiTrophic Aquaculture, dvs odling av flera arter från olika trofinivåer i samma vattensystem Fodertillsats Extraherande arter Suspensionsätare/fi ltrerare partiklar Lösta näringsämnen Illustration av Miljöstiftelsen Bellona Ocean Forest Landbaserad IMTA Recirkulerande (97%) vattenbruk, Dalian, norra Kina Foto: BTh Björnsson 14

Havsbaserad IMTA Kräftdjur, sjögurkor, sjöborrar, havsborstmaskar, filtrerande fiskarter Illustrationer av Miljöstiftelsen Bellona Ocean Forest Havsbaserad IMTA skiss 15

Internationella exempel Norge. Project Exploit, SINTEF Bolag Ocean Forest mellan Leröy AS och Bellona. Laxproduktion, musselfoder, blåmussla och algproduktion. CtrlAqua nytt Norkst center för utveckling av slutna och halvslutna odlingssystem Danmark. STOR SATSNING! Aktionsplaner från regeringen: femdubbla fiskproduktionen upp till 40 000 ton men med max 2400 ton kväve utsläpp. Musslor och alger är tillåtna som biofilter om det bevisas hur mycket som skördas (upptag). Flertal projekt och företag som satsar inte minst på algproduktion (Seaweed seed supply, Hjarno havbrug). Kommersiell produktionskostnad: 8 per kg upptaget kväve www.havbrug.dk www.algecenterdanmark.dk Regionala initiativ Akva Future AB/Scanfjord AB, Mollösund, Orust kommun Foto: Anette Ungfors 16

Cirkulära system Musselodling Fiskodling, öppen, sluten eller på land Mask mjöl Algmjöl Prima musselmjöl Algodling Sedimentätare Tack för att ni lyssnade! Frågor? 17