Nya infrastrukturplaner 2018-2029 Dialogmöte 2, Linköping 2017-01-27 Välkomna!
Agenda 09.00-09.05 Inledning, Göran Gunnarsson, Ordförande Trafik- och samhälls-planeringsnämnden, Region Östergötland 09.05-09.15 Regeringens Infrastukturproposition och Direktiv, Stefan Dahlskog, Region Östergötland 09.15-09.35 Ny nationell plan 2018-2029, Peter Linnskog, Trafikverket 09.35-10.00 Storregional systemanalys för Stockholm- Mälarregionen, inkl Östergötland och Gotland, Maria Nimvik Stern, Mälardalsrådet och Stefan Dahlskog 10.00-10.25 Fika 10.25-10.40 Regional Cykelstrategi, Eleonor Mörk, Region Östergötland 10.40-11.20 Ny Länstransportplan, LTP 2018-2029, Stefan Dahlskog och Eleonor Mörk 11.20 Diskussion 12.00 Slut 2
Regeringens Infrastrukturproposition och direktiv
4 Infraproppen
5 Infraproppen
6 Infraproppen
Regerings direktiv? 7
Ny nationell plan 2018-2029
Förberedelser inför åtgärdsplanering 2018-2029 TMALL 0141 Presentation v 1.0
Från ägarens mål till genomförande Transportpolitiska mål 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt Inriktningsplanering Infrastrukturproposition Verksamhetsplanering Verksamhetsplan 1-4 år Genomförande 1-xx år 10
Infrastrukturproposition Förslag om hur svenska vägar, järnvägar och infrastruktur för sjöfart och luftfart ska utvecklas och skötas på 12 års sikt. Under hösten 2016 lämnas propositionen från regeringen till riksdagen (med budgeten) Propositionen ger ekonomiska ramar och en övergripande inriktning för drift, underhåll och utveckling av transportsystemet från 2018 till 2029. När propositionen är beslutad i riksdagen ger regeringen Trafikverket och regionerna ett direktiv för att ta fram transportplaner (beräknas februari 2017). 11
Från ägarens mål till genomförande Transportpolitiska mål 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt Inriktningsplanering Infrastrukturproposition Verksamhetsplanering Verksamhetsplan 1-4 år Genomförande 1-xx år 12
Åtgärdsplaneringen Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till nationell plan för transportsystemet och de regionala planupprättarna att ta fram regionala transportplaner. Direktiv för nästa period (2018-2029) beräknas komma februari 2017. Trafikverket ska föreslå hur utveckling och vidmakthållande av transportinfrastrukturen bör inriktas under planperioden 2018-2029 för att på bästa sätt bidra till att det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen nås. Trafikverket lämnar förslag till ny nationell plan preliminärt före sommaren 2017. Beslut om ny nationell plan samt ramar för regionala planerna beräknas komma våren 2018. 13
Viktiga utmaningar att beakta Skilda förutsättningar i stad och landsbygd måste beaktas Ett robust system kräver åtgärder och prioriteringar Ny teknik skapar möjligheter men kräver flexibel planering Minska klimatutsläppen 14
Inriktningsunderlaget slutsatser Vidmakthållande kräver ökade resurser till underhåll Behoven väsentligt större än ramarna i gällande plan Oförändrade anslagsnivåer medför hårda prioriteringar Begränsat utrymme för investeringar Större utrymme för trimningsåtgärder i befintligt system Fokusera på åtgärder som bättre utnyttjar befintlig kapacitet, bland annat sjöfart Stora investeringar i infrastruktur löser inte klimatproblemen Vägtrafiken är central Styrmedel nödvändiga för att minska utsläppen Val av åtgärder ska alltid göras utifrån kostnadseffektivitet och långsiktig hållbarhet 15
Viktiga stråk i region Öst väg Nationell Plan Låsningar: V50 Nykyrka-Brattebro V56 Räta linjen E22 Förbi Söderköping Nya objekt: E4,E22 hamnen i Norrköping 16
Viktiga stråk i region Öst - järnväg Låsningar: Kardonbanan Godsbangård Godsstråket genom Bergslagen Ostlänken 17
Storregional systemanalys 2016
Storregional Systemanalys 2016 Stockholm-Mälarregionen inklusive Östergötland och Gotland
Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 regioner, 6 associerade Fokusområden Infrastruktur och transporter (En Bättre Sits) Kunskaps- och kompetensförsörjning Internationella jämförelser och lärande Storregionala mötesplatser Mälartinget och Almedalen
En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår storregion Länsplaneansvariga och kollektivtrafikmyndigheter i sju län Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland Processen leds av politiskt förtroendevalda med tjänstemannastöd Brett samarbete Funktionell arbets-, utbildningsoch bostadsregion Förutsättning för Sveriges utveckling och internationella konkurrenskraft
Systemanalysens avgränsning och syfte Inriktningen är på de storregionala förhållanden, samband, utmaningar, behov och brister. Fokus ligger på de gemensamma prioriteringarna. Inomregionala förhållanden behandlas i respektive läns regionala utvecklingsplaner/-strategier och länstransportplaner och trafikförsörjningsprogram Ska vara en politiskt genomarbetad och förankrad utvecklingsstrategi för storregionens transportsystem för inspel till Trafikverket och Departementet. Ska kunna användas i olika sammanhang, men främst när de långsiktiga transportplanerna på nationell och regional nivå tas fram Frivilligt gemensamt projekt för gemensamma prioriteringar
Process Omfattande faktaunderlag av rapporter och fördjupningar, se www.enbattresits.se 33 temamöten med politiken under perioden september 2013-november 2015, flera studiebesök samt ett stort antal tjänstemannamöten Löpande länsvis politisk förankring och formaliserade politiska beslut i de sju länen Steg 1: Analysera nuläget Steg 2: Konkretisera mål Fastställa principer och funktioner som stödjer målen Steg 3: Prioritera trafik och infrastruktur
Mål (politiskt antagna 2012) Att skapa en region där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Stockholm-Mälarregionen där utvecklingen är långsiktigt hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling Viktiga utgångspunkter: De övergripande nationella transportpolitiska målen samt målen för den regionala tillväxtpolitiken; lägst arbetslöshet i EU 2020, 250 000 nya bostäder till 2020 samt nå de nationella miljömålen
Nuläge och utmaningar Stark befolkningstillväxt, framför allt i de större städerna, med ökade person- och godsflöden, varav en hög andel på väg Ökad integration av storregionens bostads-, studieoch arbetsmarknader, men stor kvarvarande potential Stora kostnader för trängsel och förseningar, över 6 miljarder kronor per år enbart i Stockholmsregionen Fortsatt höga utsläpp av växthusgaser från transportsektorn, framför allt biltrafiken Behov av att möta ett ökat transportbehov med en omställning mot hållbara transporter samt att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande och en bättre integration
Utveckling i storregionen
Prioriterade funktioner I första hand måste tillgängligheten mellan nodstäderna i de storregionala stråken in mot Stockholm (och Arlanda) förbättras. Även tillgängligheten i de centrala delarna av Stockholm samt till/från Stockholms regionala stadskärnor måste förbättras. I andra hand måste tillgängligheten i de regionala tvärförbindelserna förbättras. Fokus på en ökad tillgänglighet och sammankoppling med spårtrafiken som grund utveckla en kvalitativ, kapacitetsstark storregional kollektivtrafik. Avgörande för att nå klimatmålen. Effektiv godshantering och varuförsörjning, med ökad andel gods på järnväg och med sjöfart Stabila och långsiktiga förutsättningar för Gotlands transporter
Strategier och åtgärder Styr mot beteendeförändring: Bygg transportsnålt och kollektiv-trafiknära, se till hela resan, premiera kollektivtrafiken och tillgodose konkurrensneutralitet mellan trafikslag för godstransporter Ställ om fordonsparken: Infrastruktur, incitament och styrmedel för fossilfria fordon Återställ funktionalitet: Eliminera eftersläpande underhåll på 12 år, i storstadsnära spårsystem inom 6 år. Driftsäkra stödsystem. Förbättra prestanda: Utökade trimingsåtgärder och en effektivare användning av infrastrukturen Öka kapaciteten: Framför allt i spårsystem för person- och godstrafik
Öka kapaciteten Till 2030, förutom redan beslutade objekt i Nationell plan, lyfts dessutom följande behov, utgående från de prioriterade funktionerna: Ostkustbanan: Fyra spår på hela sträckan Stockholm-Uppsala. Därtill ny station för regionaltåg i Solna, med anslutning till pendeltåg, tunnelbana och spårväg. Mälarbanan: Kapacitet för utökad trafik till nytta även för en utökad trafik på Svealandsbanan Svealandsbanan: Kapacitet för utökad trafik på sträckan Folkesta- Rekarne, till nytta även för trafiken med UVEN. Hallsberg rangerbangård: Ökad kapacitet på överlämnings- och rangerbangård, vilket är en förutsättning för ökad andel gods på järnväg samt för att möjliggöra trafik med längre tåg. E4: Utökad kapacitet norr om Förbifart Stockholm och till Arlanda, som annars blir en flaskhals i en redan hårt belastad infrastruktur. E18: Kapacitetsökning på sträckan Västjädra-Köping för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet.
Öka kapaciteten Först förutsätts att redan beslutade åtgärder i Nationell plan genomförs. För Östergötlands del innebär detta följande åtgärder: Ostlänken med tillhörande stationer, inkl Kardonbanan och godsbangård Rv 50 utbyggnad till 2+1-väg norr om Motala Godsstråket genom Bergslagen utbyggnad till dubbelspår Förbifart Söderköping på E22
Regional cykelstrategi
Mer och säkrare cykeltrafik i Östergötland Regional cykelstrategi för Östergötland Samrådshandling 2016-11-24
Process regional cykelstrategi Vår 2016 Höst 2016 2017 Projektplanering Upphandla konsult Startmöte konsult och arbetsgrupp Insamling underlag kommuner/trv Analyser Seminarier Slutrapport kartläggning Förslag strategi Remiss/granskning Startmöte för arbetsgrupp juni Kartläggning Oktober cykelseminarium Samrådsförslag cykelstrategi TSN 8 december Remisstid till 17 februari 2017 33 Beslut cykelstrategi TSN 29 mars 2017
Syfte med cykelstrategin Kartlägga cykelvägnätets standard och brister idag utmed statligt vägnät Skapa ett kunskapsunderlag för att visa på faktorer påverkar cykling och var det geografiskt finns starkast potential till ökad cykling Förankra föreslagna metoder, målsättningar, prioriteringsprinciper hos intressenter Anta en cykelstrategi med insatsområden, prioriteringsprinciper för satsning på cykelvägsinfrastruktur. Samordning och kunskapsutbyte mellan kommunerna, samt stödja kommuner utan egen cykelstrategi 34
Cykelstrategins innehåll Övergripande samhällsnyttan med ökad cykling (hälsa, klimat, tillgänglighet) Övergripande påverkansfaktorer Nulägesbeskrivning potentiella resor med cykel generellt och Östergötlands förutsättningar Prioriteringsprinciper för Östergötland Förslagslista objekt längs statligt vägnät Genomförande 35
Kartläggningen Stråken har identifierats baserat på tätortsstorlek, avstånd mellan tätorter, arbetsplatsområden, skolor, kopplingar till kollektivtrafik, samt andra målpunkter. I de identifierade stråken är cykel restidsmässigt konkurrenskraftigt mot bil. Generellt finns cykelvägar redan i de stråk där restidskvoten mellan cykel och bil är som minst, men det finns fortfarande sträckor där cykel är konkurrenskraftigt men där cykelväg saknas. 36
Prioriteringsprinciper I första hand är cykelåtgärder med fokus på vardagsresor prioriterat: Öka förutsättningarna för arbetspendling med cykel Koppla cykelnätet till kollektivtrafikens bytespunkter Öka förutsättningarna för skolresor med cykel Öka förutsättningarna för att nå allmän service/fritidsaktiviteter med cykel Förbättra cykelparkeringar vid kollektivtrafiknoder 37
Prioriteringsprinciper sid 20 I andra hand stöds cykelåtgärder för rekreation och turism: 38
Genomförande 50% kostnadsfördelning väghållare får mindre betydelse fler kilometer cykelväg byggs. Medlen till cykelvägar utmed kommunalt vägnät större än till de utmed statligt vägnät. störst potential till att utveckla cykling är inom eller i anslutning till tätorter där flest korta resor görs Arbeta för gemensamma rutiner för att minska risken att beviljade bidrag inte genomförs Krävs underlag som med god kvalitet, förstudie/förprojektering, vid ansökningstillfället, samt politisk förankring. Förhandsbesked Region/Trv. 39
Genomförande De 13 stråk som identifierats att arbeta vidare med är följande: ~ 75 km ~ 260 Mkr (3500 kr/m) ~ 130 Mkr i LTP-medel för de regionala stråken Motala-Vadstena 25-30 Mkr (planskildhet) 40
Genomförande För de stråk som identifieras föreslås att fördjupade studier för att klargöra kostnad: investeringskostnad de med störst nytta aktuell kommuns prioritering Utveckla användandet av samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler för cykelvägsinfrastruktur 41
42 Remissen
43 Frågor?
Ny LTP 2018-2029 Förutsättningar och utgångspunkter
Utgångspunkt de Nationella transportpolitiska målen Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet preciseras i ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa: Funktionsmålet: Transortsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt till ökad hälsa. 45
LTP:s roll i det regionala utvecklingsarbetet Utgår från, och ska stödja, strategierna i RUP Strukturbild Östergötland viktigt underlag Bidra till att de långsiktiga målen för kollektivtrafiken, så som de uttrycks i RTP 46
LTP får omfatta följande åtgärder (1997:263) Investeringar i statliga vägar som inte är nationella stamvägar Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur Åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet Driftbidrag till icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen Investeringar och förbättringsåtgärder i nationell plan Byggande och drift av enskilda vägar 47
LTP får medfinansiera följande åtgärder (2009:37) väg- och gatuanläggningar för regional kollektivtrafik spåranläggningar för regional kollektivtrafik stationer, terminaler, vänthallar, hållplatser mm för regionalt resande flygplatsanläggningar som tillgodoser ett allmänt behov transportinformatik eller fysiska åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala gator och vägar åtgärder för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för funktionshindrade kajanläggningar för fartyg i regional kollektivtrafik investeringar i fartyg i regional kollektivtrafik 48
49 Prognos för persontransportarbete för olika transportslag, miljader personkilometer, 2010 och 2030 (källa: Trafikverkets basprognos 2030))
50 Prognos för godstransportarbete per trafikslag 2010 och 2030, miljarder tonkilometer källa: Trafikverkets basprognos för godstransporter)
Marknadsandelar olika trafikslag - nationellt Marknadsandelar för antal resor med olika trafikslag 2011 och 2015 per vardag total Sverige, källa Trafikanalys och egen bearbetning Marknadsandelar för antal personkm med olika trafikslag 2011 och 2015 totalt Sverige, källa Trafikanalys och egen bearbetning 60,0% 80,0% 50,0% 40,0% 70,0% 60,0% 50,0% 30,0% 2011 40,0% 2011 20,0% 10,0% 2015 30,0% 20,0% 10,0% 2015 0,0% Gång och cykel Bil Kollektivtrafik Övrig 0,0% Gång och cykel Bil Kollektivtrafik Övrig 51
Marknadsandelar för olika trafikslag i Östergötland 2014 (källa ÖstgötaTrafikens RVU 2014) 52
Resornas fördelning över dygnet 2014 (källa ÖstgötaTrafikens RVU 2014) 53
Arbetspendling mellan kommuner 2014, källa SCB 54
55 Arbetspendling mellan tätorter i Östergötland 2014 (fler än 20 pendlare)
56 Ortstruktur i Östergötland
57 Restid med bil respektive kollektivtrafik till Norrköping eller Linköping (källa ÖstgötaTrafiken)
Regional mål och strategier Fyra viktiga strategier i RUP Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region 58
Regional mål och strategier Prioriterade strategier: 1. Skapa bästa möjliga integrering inom regionen 2. Medverka till ett bra utbyte med Stockholmsregionen 3. Skapa goda resmöjligheter med kringliggande regioner och där prioritera relationer där det går att skapa förutsättningar för daglig pendling 59
Trafikflöden, totalt, 2016 60
Trafikflöden, tung trafik, 2016 61
Viktiga nationella/regionala/ lokala transportstråk Nationella stråk (svarta): N1 (Stockholmsregionen-) Nyköping-Norrköping-Linköping-Mjölby-Ödeshög-Jönköping (-Göteborgs /Skåneregion) N2 (Mälardalen-) Katrineholm-Norrköping- Söderköping-Västervik (-Kalmar/Blekinge) N3 (Bergslagen-) Örebro-Motala-Mjölby Regionala stråk (röda): R1 Norrköping-Finspång-Örebro R2 Linköping-Kisa-Vimmerby R3 Linköping-Åtvidaberg-Västervik R4 Mjölby-Boxholm-Tranås Lokala stråk (blåa): L1 Motala-Vadstena-Ödeshög L2 Vadstena-Skänninge-Linköping L3 Motala-Borensberg/Fornåsa-Linköping L4 Österbymo-Tranås L5 (Linköping-)Norsholm-Skärblacka-Finspång L6 (Linköping-)E4-V Husby-Söderköping 62
Ny LTP 2018-2029 Tre olika inriktningar
Förutsättningar Planeringsramen för samtliga alternativ är 1 470 Mkr Utgångspunkten är Regeringens direktiv, Storregional Systemanalys, RUP, Strukturbild Östergötland, RTP, Regional Cykelstrategi, ÅVS:er och kommunträffar Samma låsningar i namngivna objekt i alternativen: - Rv 34 Borensberg-Motala (2+1 väg) - Rv 23/34 Skeda Udde-Rimforsa (2+1 väg) - Tillgänglighet för kollektivtrafik till nya RC i Norrköping och Linköping - Rv 35 Hackefors-Vårdsberg samt förbi Grebo (2+1 väg), inkl omstigningshållplats vid Grebo - Lv 210 anslutningar till E22 i samband med ny förbifart Söderköping - Smärre åtgärder på Lv 131, 206, 209 och 1153 samt ny bro över Södra stambanan i Linghem (tas från trimningsåtgärder) - samma avsättning till enskilda vägar och ÅVS/utredning som i nuvarande plan 64
Anspråk på LTP Från kommunträffarna: Sammansyn/konsensus viktigt Bytespunkter/omstigningshållplatser kolltrafik och andra trafikslag, strategi alt plan för detta De flesta kommuner har höga ambitioner för GC Framkomlighet i de större tätorterna och i synnerhet Linköping och Norrköping 65
Anspråk på LTP Trimningsåtgärder (från kommunträffar) Lv 131 Tranås-Österbymo Lv 206, Vadstena-Skänninge, trafiksäkerhet mm Lv 209, Norrköping-Ö Husby, trafiksäkerhet mm Lv 1153, Skärblacka-Torp, trafiksäkerhet Lv 1088, Kolmetorpsvägen anslutning Rv 34-Rv 50 Lv 212, Valdemarsvik-Fyrudden, trafiksäkerhetsåtgärder. Lv 215, Finspång-Falla-Skärblacka-Kimstad-E4, trafiksäkerhetsåtgärder Rv 34, ombyggnad av trafikplats Malmen Lv 1050 Motala-Fornåsa-St Sjögestad, ombyggnader för ökad trafiksäkerhet Lv 818, fortsatt upprustning Börrum-Finnkroken för ökad trafiksäkerhet Lv 501, ny anslutning till E4 vid Östgötaporten Lv 801, ny bro över Göta kanal vid Vännerberga, omledningsväg för E22 Lv 210, breddning sträckan Lagnö-Tyrislöt för ökad trafiksäkerhet E4, anslutning från E4 till Bråvallaområdet E22, anslutning från E22 till Brånnestad Lv 903, trafiksäkerhetsåtgärder på sträckan från E4 till Kolmårdens djurpark, framförallt genom Krokeks samhälle och vid infarten till djurparken Lv 211, Borensberg-Kvarn, trafiksäkerhet E4, Östra Staby, ny anslutning till Gärstad och Ekängen Lv 881 Djurövägen, trafiksäkerhet Lv 891, 903 E4-Djurparken via Jönåker, trafiksäkerhet och tillgänglighet Lv 911 Kvarsebo-Nävekvarn, trafiksäkerhet och tillgänglighet Rv 51 Finspång-Svennevad, trafiksäkerhet främst tung trafik, ÅVS genomförd Rv 35 Åtvidaberg-länsgränsen, trafiksäkerhet för 80 km/h Lv 731 Åtvidaberg-Falerum, trafiksäkerhet Rv 32 Mjölby-Boxholm-länsgränsen-Sommen, trafiksäkerhetsåtgärder Lv 919 Ödeshög-Vadstena-Motala, trafiksäkerhetsåtgärder för bibehållen hastighet Lv 503/1009 Ödeshög-Tranås, trafiksäkerhetsåtgärder Planskild korsning med S Stambanan i Mantorp Ny anslutning från Lv 919 till företagsparken vid E4 Lv 944 Vadstena-Hov-Väderstad, trafiksäkerhetsåtgärder 66
Anspråk på LTP Cykelåtgärder (från kommunträffar) Lv 799, GC-väg Vrinnevi i Norrköping-Djurtorp-V Husby. Lv 716, GC-väg Hjulsbro i Linköping-Vårdsberg. Lv 796, GC-väg Tallboda-Linghem-Gistad. Rv 34, GC-åtgärder gamla vägen i samband med nybyggnad. Lv 636, GC-väg Mantorp-Sjögestad. Lv 942, GC-väg Mjölby-Hogstad-Väderstad Lv 1120, GC-väg Kungsbro-Björkö. Lv 881, Djurövägen GC-väg. Rv 50, GC-väg Motala-Vadstena-Alvastra. Lv 1032, GC-väg Rappestad-Vikingstad. Lv 757, GC-väg delar av sträckan Vårdsberg-Linghem. Lv 210, GC-väg sträckan V Husby-Söderköping. Lv 210, GC-väg Söderköping-Mogata Lv 2010, GC-väg Lagnö-Tyrislöt Lv 1030, GC-väg Skäggetorp-Malmslätt Lv 636, GC-väg Vikingstad-Mjärdevi Rv 50, GC-väg Motala-Nykyrka Lv 1177, GC-väg Kvillinge k:a-jursla Rv 32, GC-väg Vadstena/Motala-Fivelstad-Skänninge Lv 215, GC-väg Skärblacka-Ljusfors GC-väg längs gamla Riksettan Valdemarsvik-Gusum- Ringarum (gamla banvallen) GC-väg Ödeshög-Gränna Rv 32, GC-väg Mjölby-Boxholm-Sommen-Tranås GC-bro över Motala ström och Göta kanal i Borensberg Lv 131, GC Österbymo-Asby Lv 134, GC Österbymo-Rydsnäs 67
Strategi för utbyggnad av bytespunkter? Östra Husby? Ljunga? Valdemarsvik, nytt RC? Ringarum? Gusum? Kisa RC, upprustning? Brokind, upprustning? Grebo, görs i samband med ny Rv 35 Fivelstad? Väderstad? Mm Möjliga bytespunkter/ omstigningshållplatser 68
Anspråk på LTP ÅVS:er: - Genom Finspång, Ny förbifart 58 Mkr som kan etappindelas 40+18 Mkr - Genom Kisa, Ny förbifart 140 Mkr som inte går att etappindela - Rv 51 Finspång-Svennevad som listar ett antal mer eller mindre åtgärder som kan hanteras inom trimningsåtgärder (TS och Framkomlighet) - Funktionsutredning elektrifiering Kimstad- Skärblacka Bruk - Genom Krokek och anslutning Djurparken, ÅVS görs under 2017 RTP: - Anpassning av hållplatser för funktionshindrade, totalt 200 Mkr. Kräver 50 % medfinansiering från kommuner 69
Behov av ÅVS/Utredning Rv 32 Mjölby-Boxholm-Sommen Rv 34 Borensberg-St Sjögestad Rv 35 Rödsten-Åtvidaberg Lv 206 Vadstena-Skänninge, inkl kollåtgärder i Fivelstad Lv 209 Norrköping-Ö Husby, inkl kollåtgärder i Ö Husby och Ljunga Ny pendeltågstation i Malmslätt på sikt samt kopplingar till Mjärdevi/ Universitetet Ytterligare? 70
Tre inriktningsalternativ Inriktning mot utvecklad kollektivtrafik och gångoch cykel Regionala vägstråk och förbifarter Balanserad inriktning 71
Inriktning utvecklad kollektivtrafik samt gång- och cykel Rejäl ökning av anslagen till medfinansiering cykel längs det kommunala vägnätet (förutsätter kommunala medel) Ökning av anslagen till medfinansiering kollektivtrafik vilket bla innebär att alla hållplatser, enligt RTP, kan anpassas för funktionshindrade. Vidare kan utbyggnad av omstigningshållplatser påbörjas (förutsätter kommunala medel) Minskade anslag till större vägobjekt, vilket innebär att inga nya större vägobjekt, förutom deletapp förbifart Finspång, samt redan beslutade objekt kan genomföras Minskade anslag till mindre vägobjekt, vilket innebär att ett antal mindre åtgärder inte kan genomföras. 72
Inriktning regionala vägstråk och förbifarter Ökade anslag till större vägobjekt, vilket exempelvis innebär att, förutom redan beslutade objekt, både förbifart Finspång och Kisa kan genomföras Samma anslagsnivå till mindre vägobjekt, vilket innebär att ett antal mindre åtgärder kan genomföras. Minskning av anslagen till medfinansiering kollektivtrafik vilket innebär att vi inte klarar att anpassa hållplatser för funktionshindrade enligt RTP och inte heller påbörja arbetet med byteshållplatser Minskning av anslagen till GC längs det statliga och kommunala vägnätet 73
Balanserad inriktning Denna inriktning skiljer sig inte nämnvärt mot nuvarande plan en ökning till medfinansiering GC längs kommunalt vägnät medan minskat till det statliga vägnätet. Exempelvis kan förbifart Finspång byggas och förbifart Kisa kan påbörjas. Vidare innebär inriktningen att en del mindre vägåtgärder kan genomföras. Anslagen till medfinansiering kollektivtrafik innebär att ett antal hållplatser, enligt RTP, kan anpassas för funktionshindrade. Vidare kan viss utbyggnad av omstigningshållplatser göras 74
Jämförelse nuvarande plan och de olika planinriktningarna LTP 2014-2029 Större väginvesteringar Mindre väginvesteringar Kollektivtrafik Koll- och GC-inriktning Större väginvesteringar Mindre väginvesteringar Kollektivtrafik Cykel Cykel Övrigt Vägalternativ Större väginvesteringar Mindre väginvesteringar Kollektivtrafik Övrigt Balanserat alternativ Större väginvesteringar Mindre väginvesteringar Kollektivtrafik Cykel Cykel 75 Övrigt Övrigt
ÅTGÄRDS- GRUPP LTP 2014-2025 KOLLTRAFIK OCH GC-ALT VÄG-ALT BALANSE- RAT-ALT Större väginv. 735 684 855 745 RC Nkp/Lkp 200 200 200 200 Mindre väginv., Tsoch framkomlighet 203 128 215 180 GC statligt vägnät 65 39 24 34 Medfinans Koll + koll längs statlig väg Jämförelse nuvarande plan och de olika planalternativen, Mkr 110 185 90 170 Medfinas Ts o Miljö 57 198 50 105 Enskilda vägar 20 24 24 24 ÅVS/Utredningsmedel 10 12 12 12 TOTALT 1 400 1 470 1 470 1 470 76
Exempel på översiktlig bedömning av de olika inriktningarna, jmf idag Funktion/Alternativ Koll och cykel Regionala vägar Balanserat CO2-utsläpp Buller Resor med "gröna" färdmedel Trafiksäkerhet Arbetspendling Godstrafik Markanspråk/Landskap Bebyggd miljö mm???? = stor negativ påverkan = negativ påverkan = liten påverkan = positiv påverkan = stor positivt påverkan 77
Miljöbedömning av Länstransportplan 2018-2029 Eleonor Mörk, Region Östergötland
Agenda Kort repetition miljöbedömningsprocessen Kort om avgränsning LTP 2018-2029 Remissvar och synpunkter Ändringarsförslag i avgränsningen Fastställa avgränsningen 79
Vägledning Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet (Trafikverket 2011) NV Handbok 2009:1 80 Två möten med Länsstyrelsen i Östergötland samt att gruppen har granskat samrådshandlingen för avgränsningen Diskuterat avgränsningar med Trafikverkets representanter för miljöbedömning nationell plan.
Formella krav på miljöbedömning Avgränsa miljöbedömning Samråda avgränsning Utarbeta miljökonsekvensbeskrivning Samråda om miljöbeskrivningen Överväga resultaten och samråda Anta planen/programmet av plan Redovisa hur man kom fram till alternativ 81
Tid plan för avgränsning miljöbedömning MKB Höst 2016 Vår 2017 Höst 2017 Utarbeta avgränsning Samråda avgränsning Besluta avgränsning Utarbeta plan och miljöbedömning Beslut samråd Samråda plan och MKB Justera Plan och MKB 5 oktober beslut om samråd av avgränsning för miljöbedömning 9 december remissvar 25 januari besluta avgränsning 8 juni Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), samrådsversion LTP 82
83 Avgränsning i sak
Avgränsning i sak 7 av 16 miljökvalitetsmål (nation/regional) Begränsad klimatpåverkan (CO 2) God bebyggd miljö (buller, trafiksäkerhet, föroreningar) Frisk Luft (NO x, partiklar) Ett rikt växt- och djurliv (barriärer, föroreningar) Giftfri miljö (transporter med farligt gods) Bara naturlig försurning (SO 2, något mindre relevant) Ingen övergödning (något mindre relevant) 84
Avgränsning i tid Kort sikt: 4-5 år (påverkan utifrån strategiska alternativ liten) Medellång sikt: 2030 (i samband med planperiodens slut) Lång sikt: 2050 (långsiktiga miljöpolitiska ambitioner, exempelvis nollnettoutsläpp av växthusgaser) 85
Avgränsning i rum Funktionella transportstråken i Östergötland: Nationella Länsöverskridande Viktiga inomregionala 86
Remissvar 21 remissinstanser och 14 svar 5 stycken med synpunkter Regeringens direktiv för åtgärdsplaneringen Miljömålsberedningen förslag om nya klimatmål Miljöbedömningen blir en integrerad del av planarbetet Alternativhanteringen 87
Ändringar Avgränsningen kompletteras med information om Miljömålsberednings förslag till nytt nationellt långsiktigt klimatmål och att om en proposition kommer RÖ implementera det i planprocessen i samma takt som övriga instanser. I Östergötlands nuvarande länsplan hanterades hållbarhetsalternativ på objektsnivå. Alternativhanteringen ändras till ett större fokus och insats i miljöbedömningen att belysa olika planinriktningar. För den senare delen av planen som är strategisk påverkbar, ses ett sådant angreppssätt ge en tydligare bild av helheten. 88
Tre inriktningsalternativ (ofta målkonflikt mellan hänsynsmål och funktionsmål som är jämbördiga) Utvecklad kollektivtrafik, gång- och cykel Regionala vägstråk och förbifarter Balanserad 89
Exempel på översiktlig bedömning av de olika inriktningarna, jmf idag Funktion/Alternativ Koll och cykel Regionala vägar Balanserat CO2-utsläpp Buller Resor med "gröna" färdmedel Trafiksäkerhet Arbetspendling Godstrafik Markanspråk/Landskap Bebyggd miljö mm???? = stor negativ påverkan = negativ påverkan = liten påverkan = positiv påverkan = stor positivt påverkan 90
91 Frågor?
Tidplan ny LTP Februari 2017 utrymme för diskussion om inriktning LTP 29 mars 2017 preliminär inriktning LTP diskuteras i TSN 8 juni 2017 TSN beslut om samrådsversion samt remiss nationell plan, juni-september 2017 25 augusti 2017 remisseminarium under samrådstiden 21 september 2017 TSN remissvar nationell plan Okt/november 2017 behandling av LTP i politiska referensgruppen för eventuella justeringar efter samrådet 7 december 2017 TSN slutligt beslut sedan till regeringen Våren 2018 fullmäktige fastställer LTP