VI BYGGER HÅLLBAR TILLVÄXT

VI BYGGER HÅLLBAR TILLVÄXT

VI BYGGER HÅLLBAR TILLVÄXT Samhällsbyggnadssektorns roll för tillväxten kan knappast överskattas. Branschen påverkar både tillväxten i sig och tillväxtens förutsättningar genom sin roll i näringslivets och det offentligas investeringar (allt från affärer till sjukhus och skolor), genom infrastruktursatsningarna, och givetvis genom bostadsbyggandet. Men sektorns betydelse är inte begränsad till investeringarna. Mycket viktigt är också att det är genom underhåll/installationer och smärre ombyggnader som en god boendesituation skapas. Det är också i hög grad investeringar och underhåll/installationer i fastigheter och infrastruktur som avgör hur samhällets energi och miljöpåverkan förändras. Samhällsbyggnadssektorn är alltså avgörande för hur vi kan uppnå en hållbar tillväxt, dvs tillväxt som är både ekonomiskt, socialt och miljömässigt långsiktig och stabil. Samhällsbyggnadssektorn i ekonomin Samhällsbyggnadssektorn består av: Fastighetsägare och förvaltare Byggföretag Installationsföretag Byggmaterialföretag Arkitekter och teknikkonsulter Den samlade samhällsbyggnadssektorns betydelse för ekonomin är betydligt större än vad de flesta tror. I korthet kan sektorn summeras som: Bygginvesteringar 200 mdr kr Byggmarknadens storlek 275 325 mdr kr. Därav installationsmarknaden ca 70 mdr kr Antal anställda i sektorn 450 000 personer (12% av den totala sysselsättningen) 250 000 installatörer och byggare 60 000 i byggmaterialindustrin 22 000 arkitekter och konsulter 120 000 i fastighetsbolag etc Antal företag i sektorn 60 000 Exporten av byggmaterial 50 mdr och snabbt ökande Betydelsen i ekonomin är än större än vad ovanstående siffror pekar på, eftersom en rad företag inom andra sektorer arbetar gentemot boendet och byggandet. För varje bygge och installation behövs transporter, byggmaskiner, bensin, uthyrning, finansiella tjänster det mesta dessutom tillverkat i Sverige. Hit hör också mäklare och utbildningsföretag mm. Samhällsbyggnadssektorn skapar alltså jobb för företag i många andra sektorer. Försiktigt räknat kan dessa uppskattas till ca 200 000 250 000 personer ytterligare. Sammantaget är därmed närmare 700 000 personer beroende av samhällsbyggnadssektorn. 1

Strukturomvandlingen och internationaliseringen skapar tuffare krav Det svenska näringslivet och ekonomin genomgår för närvarande en snabb strukturomvandling. Den allt tuffare globala konkurrensen i kombination med EUs gynnar ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige. Men den ställer samtidigt krav på investeringar i ny teknik, ny kunskap, ny infrastruktur och nya bostäder. En andra viktig utmaning finns i de förändrade demografiska förutsättningarna. Vi måste investera så att det framtida Sverige både blir konkurrenskraftigt och människovänligt. Det är i detta perspektiv mycket illavarslande att Sverige under lång tid satsat betydligt mindre i bygginvesteringar än övriga länder. I grova drag skulle bygginvesteringarna i Sverige behöva vara 30-40% högre än vad de är. Ett speciellt problem i detta sammanhang är bristen på FoU i byggsektorn. Byggnäringens uppdrag blir alltmer komplexa och krävande, samtidigt som den globala konkurrensen blir tuffare. Företagens innovationsverksamhet har ökat som en följd av skärpta krav från kunder och samhälle på kvalitet och miljöhänsyn. Nya produkter och produktionskoncept tas fram i rask takt. Det gör att det finns ett stort behov av insatser för forskning och utveckling i samhällsbyggnadssektorn. Högskolor och andra forskningsmiljöer drabbades hårt av att staten drog ner byggforskningsanslagen med 70 % under perioden 1991-2000. Ökade insatser från företagen har inte kunnat kompensera för denna kraftiga nedskärning. Situationen i dag är allvarlig med tanke på skolornas stora betydelse för sektorns kompetensförsörjning. Den samlade byggnäringen vill därför satsa på ett strategiskt utvecklingsprogram tillsammans med staten. Programmet fokuserar på fyra områden: Ökat slutkundvärde; Helhetssyn och samspel i värdekedjan; Kunskap samt Innovationer. En annan långsiktigt avgörande faktor för tillväxten är branschens rekrytering. Det gäller att sektorn är en attraktiv arbetsgivare, inte minst för kvinnor och personer med utländsk härkomst som hittills varit svagt representerade i företagen. Sektorn måste öppna sig till flera grupper. Arbetskraften bör spegla samhället. Det är nödvändigt att anpassa produktionssätt och arbetsplatser så att de passar för både kvinnor och män. För att den nya arbetskraften ska kunna komma in i byggsektorn på ett bra sätt och i tillräcklig omfattning krävs ett nära samarbete med skolan på alla nivåer. Bygginvesteringar som % av BNP 2004 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Sverige Österrike Slovenien Cypern Frankrike Storbritannien Italien Belgien Slovakien Grekland Tyskland EU-snitt Ungern Nederländerna Tjeckien Danmark Estland Finland Polen Portugal Irland Spanien 2

Samhällsbyggnadssektorn, tillväxten och sysselsättningen Ett räkneexempel Bygginvesteringarna i Sverige har sedan 90-talets början varit lägre än i flertalet andra länder, och dessutom betydligt lägre än vad som behövts för att bostadsmarknaden och transportsystemen ska fungera effektivt. Vi har dessutom ett snabbt växande underhållsberg framför allt i miljonprogrammets bostäder. Ökade bygginvesteringar är positivt för den ekonomiska tillväxten, för den sociala hälsan och välbefinnandet och för miljön. Det skulle också bidra till många nya jobb i samhället. Låt oss anta att bygginvesteringarna i Sverige stiger till knappt 10% per år, dvs till samma nivå som EU-genomsnitttet. Vad skulle det betyda för sysselsättningen? Vi antar att bostadsbyggandet ökar till ca 50 000 lägenheter per år långsiktigt, att underhållssatsningarna i bostäder dubbleras samt att det underhållet av offentliga lokaler, liksom väginvesteringarna och vägunderhåll, stiger med ca 20%. Detta skulle ge ca 65 000-75 000 nya jobb i byggsektorn och ytterliggare 40 000 50 000 jobb i andra sektorer. Sammanfattningsvis minst 100 000 nya jobb! En riktig politik för bostadsbyggande saknas En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxt och framåtskridande. Utan bostäder fungerar inte arbetsmarknaden effektivt. Företagen får svårare att hitta personer med rätt kompetens att anställa. Finns det inga bostäder, går det inte heller för människor att ta de jobb som erbjuds. Ungdomar kan kanske inte välja den utbildning de vill ha om det inte går att hitta en bostad på studieorten. Strukturomvandling och kompetensutveckling saktar av. Detta slår i sin tur på både den kortsiktiga och långsiktiga tillväxten i landet. Under det senaste decenniet har dock Sverige i både ett historiskt och ett internationellt perspektiv satsat väldigt lite på nybyggnation av bostäder. Antalet nybyggda lägenheter har varit lägst i Europa. De senaste åren har bostadsbyggandet ökat i god takt och väntas hamna en bit över 30 000 både 2006 och 2007. Den procentuella ökningstakten har varit god sedan 1998. Men i absoluta tal är nivån fortfarande inte mycket att hurra för. 3

Antal färdigställda lägenheter per 1000 invånare 2001 Källa: Eurostat Om Sverige ska bygga lika många nya bostäder per invånare som snittet i OECD kräver det att det byggs ungefär 50 000 nya bostäder varje år, istället för nuvarande drygt 30 000. Samma nivå når vi upp till om vi tittar på bostadsinvesteringarnas andel av BNP och jämför med OECD. Det faktum att vi bygger så lite är allvarligt främst för de som inte finner en bostad, men också för samhällsekonomin. Om vi fortsätter att bygga bostäder i den takt vi gör nu, kan den samhällsekonomiska förlusten på sikt beräknas till 10-20 mdr per år. Statsminister Göran Persson har tidigare sagt att nyproduktionen bör komma upp i 40 000 bostäder per år. Statsministern baserar sin beräkning på att ett hus står i hundra år och att beståndet är fyra miljoner bostäder. Denna beräkning tar dock inte hänsyn till demografiska förändringar. Sveriges befolkning växer med ca 30 000 invånare per år. I dag bor ungefär två invånare per bostad ( 4,4 miljoner bostäder på 9 miljoner invånare). Befolkningsökningen innebär ett behov av ytterligare 15 000 bostäder per år. Utöver detta tillkommer den brist som finns redan nu med bland annat. 180 000 människor i bostadskö bara i Stockholm och Göteborg. Statsministerns målsättning räckte alltså inte för att förbättra situationen på bostadsmarknaden. Under våren har därför också statsministern höjt ambitionen. Han säger nu att det skulle behöva bygga 50 000 lägenheter per år. Politiken för att uppnå detta saknas dock fortfarande. 4

Påbörjandet av lägenheter 1940-2006 Källa: SCB och BI Av diagrammet ovan framgår att bostadsbyggandet i det närmaste kollapsade under 1990- talet. Det som hände var att bostadspolitiken lades om 1992, vilket innebar att kostnaderna för att bygga liksom för att bo i nybyggda bostäder ökade dramatiskt. Den bostadsproduktion som var påbörjad eller befann sig i ett sent planeringsstadium fullföljdes, men få nya projekt sattes igång. Den gradvisa nedgången till år 1995 återspeglar alltså bara att det tog tid att lägga om produktionen. Perioden 1995 till 2000 blev en sexårsperiod med rekordlågt bostadsbyggande. Sammanlagt producerades under dessa sex år 74 690 lägenheter, vilket inte alls motsvarade behovet av nya lägenheter. Det innebär att det i förhållande till behovet byggdes minst 100 000 för få lägenheter!! En svag byggmarknad (och framför allt en lågt bostadsbyggande) ökar risken för makroekonomisk instabilitet. Ett högre byggande mer baserat på marknadens efterfrågan skulle leda att hus- och lägenhetspriserna skulle utvecklas mer stabilt. Detta skulle i sin tur vara positivt vad gäller hushållens skuldsättning och räntekänslighet, och därmed bidra till en större finansiell stabilitet. Stor bostadsbrist inte minst för ungdomar Boverket genomför varje år en enkät till samtliga kommuner i landet för att få en bild av läget på bostadsmarknaden, lokalt i varje enskild kommun. I början av 200-talet skedde en snabb ökning av antalet kommuner med bostadsbrist, och trots det bättre byggande de senaste åren fortsatte andelen att öka även 2005. Drygt var tredje kommun hade brist på bostäder år 2005. 5

Därutöver hade ca 50 kommuner brist på bostäder i centralorten, men totalt sett balans på bostadsmarknaden. Kommuner med bostadsbrist, procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa. Boverket Allt fler ungdomar bor kvar hemma Ett annat sätt att visa att det byggt för lite det senaste decenniet, är att allt fler unga bor kvar hemma. Hyresgästföreningen har under flera genomfört denna typ av undersökning. De visar att andelen så kallade mambos gradvis ökat. Andelen 20-27-åringar som bor kvar hemma ökade från 15 till 21 procent mellan 1997 och 2003, för att sedan sjunka marginellt till 2005. enligt Hyresgästföreningens rapport skrift Unga vuxnas boende år 2005.Knappt var tredje 20-23-åring bodde kvar hemma år 2005 jämfört med 25% år 1997. Andelen hade dock sjunkit något jämfört med 2003. I gruppen 24-27 år har andelen som bodde hemma i stort sett varit konstant (6-8 procent) vid varje undersökningstillfälle. Sammantaget visar undersökningarna tydligt på problemet för studerande att hitta bostad, trots att studentbostadsbyggandet varit relativt högt de senaste åren. Andelen hemmavarande 20-27-åringar 25 20 15 10 5 0 År 1997 År 1999 År 2001 År 2003 Källa: Hyresgäströrelsen 6

Det faktum att allt fler ungdomar bor hemma skulle möjligen kunna bero på att antalet ungdomar varit osedvanligt stort under denna tid. Så är det dock inte alls. Antalet ungdomar var tvärtom lågt under 1990-talet. Det kommande årtiondena väntas emellertid antalet ungdomar växa snabbt. I diagrammet nedan visas antalet 20-åringar fram till 2010. Antalet kommer successivt att växa från drygt 100 000 personer till omkring 133 000. Antalet 20-åringar 2002-2010 145000 135000 125000 115000 105000 95000 85000 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Källa: Byggnads Den väntade utvecklingen stärker bilden av att et behövs fler bostäder för ungdomar. Utan ett ökat bostadsbyggande blir det därmed allt svårare att hitta någonstans att bo under studierna. Detta hotar den långsiktiga tillväxten och den nödvändiga förändringen av ekonomin i mer kunskapsintensiv riktning. Vi blir allt äldre hus ska vi klara det? En stor utmaning för landet och tillväxten är ökningen av antalet äldre och då framför allt av dem som är över 80 år. För 60 år sedan var det ca 70 000 av landets invånare som var över åttio år. Om 20 år pekar prognoserna på att det är 750 000 personer som är över åttio år. Ett ökat antal äldre påverkar makroekonomin på flera sätt. För det första ökar kostnaderna för vård och omsorg. För det andra blir det relativt sett färre yrkesaktiva som via sina skatter ska försörja de övriga. Tillväxt blir i detta perspektiv än viktigare, eftersom det är det enda sättet att göra den gemensamma kakan större - någon större höjning av det allmänna skattetrycket i Sverige är ju knappast möjligt. Bygginvesteringar är därvidlag helt nödvändiga. För det andra kommer de växande grupperna av äldre att ställa nya krav på bostäder, vårdinrättningar och transportsystem. Detta kommer att kräva investeringar och nya typer av systemlösningar. En annan viktig fråga inför framtiden är den koncentration av befolkningen som sker till storstadsregionerna. Här gäller det att se till att utvecklingen av befolkning, bostadsbyggande och infrastrukturen inte blir obalanserad. 7

Bristande underhåll ett hot mot miljö och hälsa En följd av det låga byggandet under det senaste decenniet är att Sverige har ett förhållandevis gammalt bostadsbestånd. I Sverige är bara ca 10% av lägenheterna byggda efter 1980, jämfört med EU-genomsnittet på 20%. De svenska bostäderna börjar alltså bli gamla. Kort sagt, behovet av underhåll och reparationer ökar. Lägenheternas ålder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Belgien Tyskland Sverige Storbritannien Danmark Grekland Spanien EU-snitt Österrike Nederländerna Luxemburg Finland Irland >1980 1971-1980 1946-1970 1919-45 <1919 Boverket konstaterar i sin rapport Bättre koll på underhåll om att det finns ett underhållsberg. Betydande insatser behövs nu för att bibehålla en bra och modern bostadsstandard. Miljonprogrammet behöver underhållas och vårdas. Boverkets undersökning visar bland annat: mellan 500 000 och 1,3 miljoner lägenheter i flerbostadshus behöver åtgärda installationer och tekniska system som vatten- och avloppsstammar, el- och ventilation, men även fönster, balkonger och fasader under de närmaste 15-20 åren. Detta är ca en tredubbling jämfört med idag. Ca 65 000 lägenheter per år behöver få vatten- och avloppsledningar utbytta jämfört med drygt 20 000 lägenheter per år idag. Även en betydande del av 1960-70-talets småhusbestånd kommer att behöva genomgå liknande åtgärder. Bristen på underhåll har medfört att vi har fått en rad tickande bomber som hotar människors hälsa, välbefinnande och eller miljön och därmed tillväxten. Vi kan peka på: Dåliga vattensystem Vattenskadorna kostar idag ca 5 mdr kr per år. Om vi skjuter på investeringarna i ytterliggare 10 år ökar kostnaderna med mer än 40%. Varje år drabbas ca 1000 personer av legionella. Av dessa dör var tionde person. 8

Dålig inomhusmiljö Ca 70 procent av landets kommuner har haft sjuka-hus-problem i grundskolorna de senaste åren. Minst 45 procent av alla skolbarn lider av allergi eller annan överkänslighet. Ca 3 miljoner svenskar har allergiska och astmatiska besvär. Astma utvecklas bland annat av dåliga inomhusmiljöer, exempelvis hus med fuktproblem. Vi tillbringar 90 procent eller mer av tiden inomhus och inomhusluften är i regel sämre än luften utomhus. Energislöseri Det bristande underhållet och för låga investeringar i ny teknik leder till energislöseri. Detta påverkar hela samhället eftersom boendet svarar för 40 procent av energiförbrukningen. Det pågår en rad initiativ för att energiarbetet ska komma igång på allvar i byggsektorn. Faktorer som ytterligare ökar fokuseringen på energiområdet är troliga framtida förändringar som skärpta byggregler, sänkt skatt på energieffektiva hus, hårdare villkor för elvärme samt högre el- och energipriser. I småhus och flerbostadshus kan energieffektiviseringen främst åstadkommas genom förbättringar av isolering och ventilation, kombinerat med förändrat brukarbeteende. I lokalbyggnader uppnås de största vinsterna genom åtgärder som leder till minskat värmeöverskott, exempelvis ökat solskydd och energieffektiv belysning. Sammantaget finns det ca 40 miljoner kvm fönsterarea i bostadsbeståndet. Bara genom att ersätta dagens fönster med energiglas kan vi spara 7-8 TWh/år. Detta motsvarar el från två kärnkraftsreaktorer. Risk att vatten- och avloppsnäten inte klarar sig De totala vatten- och avloppsledningarna i Sverige räcker fyra varv runt ekvatorn. Återanskaffningsvärdet för ledningarna är 350 miljarder kronor. Grävs ledningarna upp och byts ut i samma takt som idag, tar det 225 år att rusta upp vattenledningarna och 310 år för avloppen. Denna låga reinvesteringsgrad är givetvis långsiktigt ohållbar. Fortsätter den, hotas våra vatten- och avloppssystem av allvarliga skador. Det finns en risk att vi blir utan rent kranvatten i våra bostäder. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det låga underhållet både hotar enskildas miljö och hälsa, men också att det på olika sätt försämrar bostadsmarknadernas funktion och miljön i stort. Infrastruktur lönsamt för samhället Det finns också en mycket stark koppling mellan investeringar i infrastruktur och näringslivets konkurrenskraft. För ett litet avlångt och avlägset land som Sverige är effektiva transporter mycket viktigt för företagens konkurrenskraft. Men effektiva transporter är också viktiga för att få arbetsmarknaden att fungera. Dagens politiska debatt handlar i hög grad om varför inte sysselsättningen ökar trots att konjunkturen är stark. Det finns en rad olika förklaringar till det. En orsak kan dock vara att dåliga kommunikationer helt enkelt gör det omöjligt för personer att söka jobb där de finns, om man samtidigt av familjeskäl måste bo kvar. Utan fungerande transporter av varor och personer, eller fungerande IT-nätverk, minskar därmed näringslivet konkurrenskraft dramatiskt. Satsningar på infrastruktur är mycket lönsamma samhällsekonomiskt sett. De studier som gjorts visar i korthet att: 9

Infrastrukturinvesteringar leder till förbättrad produktivitet, lägre kostnader, bättre fungerande arbetsmarknader, förbättrad konkurrenskraft och därmed högre tillväxt. Varje miljard som satsas på vägprojekt ger i snitt tillbaka 170 milj kr tack vare större intäkter via bättre fungerande marknader, och 170 miljoner i lägre kostnader när t ex inköp kan ske effektivare. Sverige satsar betydligt mindre än vad som behövs på underhåll av väg- och järnvägssystemen. Dagens låga nivåer räcker inte ens till för att bevara de redan gjorda investeringarna. Källa: BI Anläggningsinvesteringar Väg och järnvägsinvest (% 1995 av BNP) - 2004 1,6 120,00 1,4 110,00 1,2 100,00 1,0 1995 = Index 100 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 90,00 80,00 70,00 60,00 1970 72 74 1995 96 76 97 78 98 80 99 2000 2001 2002 82 84 86 88 90 92 94 2003 2004 96 98 SVERIGE EU 0 2 4 Även på infrastruktursidan har underhållssatsningarna varit alltför låga under det senaste decenniet. I förhållande till kapitalstocken satsas mindre än hälften på drift och underhåll av transportinfrastrukturen jämfört med för flerbostadshusen (där ju som visats ovan nivån dessutom är alldeles för låg). Kraven på god vägkvalitet växer dessutom i takt med att transporterna på vägarna ökar, och den internationella konkurrensen hårdnar. I grova drag skulle Sverige behöva satsa dubbelt så mycket på drift och underhåll av transportnäten. Klokt byggande bra för miljön Vi har ovan delvis redan berört kopplingen mellan underhållsinvesteringar och miljön. Utöver betydelsen för den ekonomiska tillväxten spelar samhällsbyggnadssektorn även en avgörande roll för miljön och för den sociala utvecklingen. Samhällsbyggnadssektorns aktiviteter påverkar därmed direkt livskvaliteten kraftigt. Sektorns agerande har stor betydelse för resten av samhällets möjligheter till en hållbar utveckling. Detta kan exemplifieras med att fastighetskapitalet utgör mer än hälften av de samlade kapitalstockarna, eller att hushållens utgifter för boendet motsvarar omkring 30% av den totala privata konsumtionen. Byggsektorn svarar för en betydande del av de totala materialflödena och avfallsmängderna i samhället. De material och metoder som byggsektorn använder, påverkar byggnaderna under 10

hela deras livstid. Byggnader och byggmaterial skall vara återanvändningsbara. Detta kan ske i fyra steg. Det första steget är att byggnaderna utformas och underhålls på ett sådant sätt att de går att använda flexibelt under lång tid. Det andra steget är att de utformas så att de kan plockas isär och delarna användas igen. Det tredje steget är att de ingående materialen kan återvinnas, och det fjärde sista steget är att de på ett miljövänligt sätt blir avfall/energi. Samhällsbyggnadssektorn svarar också sammantaget för omkring hälften av OECD-ländernas energianvändning. De material och metoder som samhällsbyggnadssektorn använder, påverkar dessutom byggnaderna under hela deras livstid Detta innebär både utmaningar och möjligheter för samhällsbyggnadssektorn. Det visar dels möjligheten till energieffektivare byggande, dels den stora potential för energibesparing (och därmed lägre utsläpp av växthusgaser) som finns via ombyggnad av existerande fastighetsbestånd. Sektorns miljöarbete är också viktigt för att förbättra arbetsmiljön. Samhällsbyggnadssektorn äger lösningen för många av andra branschers och industriers miljöproblem. Det handlar om att skapa nya produkter som kommer att lösa nuvarande problem T ex kan sektorns företag återställa förorenade områden. De kan genom att bygga och speciellt bygga om på rätt sätt bidra till en dramatisk minskning av energianvändningen under byggnadernas fortsatta livstid. De kan återvinna/utvinna spillvärme från andra industrier som sedan lägga ut spillvärmen på fjärrvärmenätet. Genom att välja bort farliga ämnen i produktion minskar man risker för kommande generationer. Den stora mängden olika kemikalier i byggmaterialen är en stor riskfaktor i branschen. Användningen av byggprodukter och byggmaterial som innehåller farliga kemiska ämnen måste begränsas till sådana ämnen som inte innebär långsiktigt negativa effekter på hälsa och miljö. Byggsektorn har lanserat ett nytt arbetssätt för bedömning och val av byggmaterial, under namnet BASTA. Genom att fokusera på egenskaper som är direkt hälso- och miljöfarliga syftar BASTA-systemet till att minska användningen av de allra farligaste byggvarorna. Det minskar också risken för höga saneringskostnader samtidigt som fastighetens värde stiger. Sektorn har tagit fram ett långsiktigt miljöprogram inom Kretsloppsrådet (www.kretsloppsradet.com). Programmet fokuserar på fyra områden: Energihushållning Materialhushållning Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av en god innemiljö 11

Sammanfattning Samhällsbyggnadssektorn är en av de största näringarna i svensk ekonomi. 430 000 personer är direkt beroende av sektorn och ytterligare ca 270 000 personer är på annat sätt beroende av sektorns utveckling Samhällsbyggnadssektorn är avgörande för målet att nå hållbar tillväxt. Ekonomiskt eftersom en fungerande bostadsmarknad och fungerande transporter är helt avgörande för sysselsättningen och näringslivets konkurrenskraft. Socialt eftersom den byggda miljön är oerhört viktigt för integration, hälsa, trivsel, familjebildning m.m. Ekologiskt eftersom bygg- och bostadssektorn svarar för uppemot 40 % av energiförbrukningen i samhället. Det är också genom nya processer och investeringar i nybyggnation och underhåll som vi kan minska energianvändningen, förbättra inomhusluften, minska mängden avfall m.m. Sverige har investerat för lite i byggande och installation det senaste decenniet. Vi satsar mindre på byggande än flertalet andra länder Den internationella konkurrensen hårdnar och strukturomvandlingen skjuter fart. Detta kräver ett högre byggande för att hänga med. Vi har ett stort underhållsberg i miljonprogrammets bostäder. Det finns en stor bostadsbrist. Vi saknar en forskningspolitik för samhällsbyggnadssektorn En ny politik för byggande är en politik för tillväxt, sysselsättning och bättre miljö. Om Sverige investerade i byggande som andra EU-länder kan det bidra till 100 000 nya riktiga jobb på arbetsmarknaden. Frågor besvaras av Lars Jagrén, Sveriges Byggindustrier, 08-698 58 62 eller Mats Björs, Betongvaruindustrin, 08-564 102 31. Betongvaruindustrin Byggmaterialindustrierna Elektriska Installatörsorganisationen EIO Glasbranschföreningen Maskinentreprenörerna Målaremästarna Plåtslageriernas Riksförbund STD Svensk Teknik och Design Svenska Fabriksbetongföreningen Sveriges Byggindustrier Trä- och Möbelindustriförbundet VVS-Installatörerna Omslagsbild: Copyright HSB Turning Torso. Foto: Pierre Mens 12