Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia.

Transkript

1 Pressmeddelande Global undersökning om butiksstölder och snatterier visar: Stölderna i svenska butiker fortsätter öka svinnet betydligt högre i Sverige än i övriga Norden 630 kronor om året det är vad svinnet i butikerna kostar varje svensk. En tvåbarnsfamilj måste alltså betala drygt kronor mer om året för sina inköp, för att kompensera för stölder och snatterier. Totalt förlorade handeln i Sverige 5,8 miljarder kronor förra året. Svinnet i de svenska butikerna har ökat märkbart jämfört med i fjol och är dessutom betydligt högre än i såväl övriga Norden som i Europa totalt. Det visar den årliga oberoende undersökningen Global Retail Theft Barometer, som gjorts på uppdrag av säkerhetsföretaget Checkpoint Systems. I Sverige deltog 17 butikskedjor med sammanlagt butiker. I Sverige uppgick svinnet till 5,8 miljarder kronor motsvarande 1,35 % av butikernas omsättning. Det är en ökning från fjolårets notering 1,32 %. Sverige har det klart högsta svinnet i Norden och ligger betydligt närmare snittet för det forna östeuropa än för Europa totalt. Finland har ett svinn på 1,30 % (f.å. 1,32 %). I Norge är svinnet 1,28 % (1,26 %). Danmark ligger med 1,20 % kvar på samma nivå som föregående år och hör till de länder i världen som har lägst svinn. Stölderna och snatterierna i Sverige motsvarar en extra beskattning av de hederliga konsumenterna motsvarande cirka 630 kronor per svensk, säger Louise Alplin, som är sverigechef för Checkpoint Systems. Årets rapport visar att svinnet globalt har minskat något jämfört med föregående år. I genomsnitt stal kunder, illojala anställda samt leverantörer och återförsäljare i de 36 länderna för motsvarande 1,34 % av butikernas omsättning. I reda pengar handlar det om att handeln i de tillfrågade länderna blev av med varor för motsvarande 685 miljarder kronor. Mest stjäls det räknat i procent av butiksomsättningen i Indien, Mexico, Thailand, Sydafrika och Malaysia. Lägst svinn hade Japan, Österrike, Schweiz, Tyskland och Danmark. Mest stöldbegärligt är dyra märkesvaror, som antingen är attraktiva att ha eller som är lätta att sälja vidare. Listan över de mest stulna produkterna toppas av: Alkohol

2 Kosmetika och hudprodukter Damkläder Parfymer Rakblad DVD-skivor och videospel Barnkläder Accessoarer Designkläder Färskt kött, fisk, skaldjur, ost och andra dyra matvaror. Mest attraktivt är produktnyheter. För de mest populära produkterna, som t ex den senaste Harry Potter-boken och nya DVD-filmer, kan svinnet vara så högt som 8 %. Anställda stjäl för allt mer Svenska handlare bedömer att närmare hälften av svinnet (47,3 %) beror på kunder som stjäl, medan anställda står för 31 % av svinnet. Jämfört med föregående års undersökning har kundstölderna minskat något och personalstölderna har ökat med ett par procentenheter. De övriga källorna till svinnet är interna fel, stölder i leverantörs- och återförsäljarledet samt bedrägerier. Trenden med ökade personalstölder gäller även för övriga länder i undersökningen. I Nordamerika och Latinamerika bedömer handlarna till och med att de anställda står för den största andelen av stölderna. Skillnaden är signifikant vad gäller värdet av det som stjäls av kunder respektive anställda. De kunder som ertappades under perioden hade i genomsnitt stulit för ett värde motsvarande kronor. Det genomsnittliga värdet av det som anställda ertappades med att stjäla var över fem gånger större: kronor. Skillnaden är ännu större i Europa, där ertappade anställda stal för i snitt kronor. Orsaken är framför allt att storskaliga bedrägerier är mycket vanligare i Europa än i andra delar av världen. Minskande satsningar på stöldskydd I Europa spenderades 0,34 % av butiksförsäljningen, eller 66,2 miijarder kronor på stöldförebyggande åtgärder. Det är en minskning jämfört med I Sverige investerades cirka 1,4 miljarder kronor på stöldförebyggande åtgärder. Sammantaget med kostnaderna för svinnet 5,8 miljarder kronor uppgick därmed den totala kostnaden för svinn och stöldförebyggande åtgärder till drygt 7,2 miljarder kronor. Det är alarmerande att satsningarna på stöldskydd minskar samtidigt som stölderna och bedrägerierna ökar. Räknar man in även kostnaderna för stöldförebyggande åtgärder ökar den extra beskattningen av varje svensk visserligen från 630 till nästan 780 kronor per person. Att spara in på stöldskydd är ändå kontraproduktivt. Det är tvärtom så att satsningar på stöldförebyggande åtgärder leder till en lägre totalkostnad i slutänden genom minskat svinn. Detta gäller särskilt nu när vi går in i en ovanligt kraftig lågkonjunktur, vilket tyvärr innebär en risk för att butiksstölderna ökar ytterligare, säger Louise Alplin.

3 Nästan en tredjedel av de 50 mest stulna produkterna stöldskyddas inte alls av handlarna. Generellt stöldskyddar europeiska handlare en mindre andel av sina varor, jämfört med handlare i stora delar av övriga världen. För de varor som stöldskyddas är elektroniska varularm den enskilt mest använda metoden. Det användes för närmare 40 % av produktlinjerna. Låsta skåp eller lådor samt produktlarm användes för 16 % av produkterna i Europa. Jag hoppas att den här rapporten ska ge svenska handlare ökade kunskaper om trenderna när det gäller svinn och om vad man kan göra för att bekämpa det. Årets undersökning visar att det finns ett fortsatt stort behov av att skydda varorna i butik, säger Louise Alplin. Om rapporten Global Retail Theft Barometer är den största undersökningen i sitt slag och omfattar tiden juli 2007 juni Den har genomförts av professor Joshua Bamfield vid Centre for Retail Research, med stöd från Checkpoint System. Undersökningen redovisar svinnet i detaljhandeln i 36 länder i Nordamerika, Europa, Afrika och Asien-Stillahavsområdet. Informationen kommer från 920 detaljhandelsaktörer med totalt butiker och en gemensam försäljning på miljarder kronor. Svarsfrekvensen var 23,6 %. Nya länder i årets undersökning är Argentina, Brasilien, Mexiko, Sydafrika och Malaysia. Till redaktionen: Undersökningen The Global Retail Theft Barometer 2008 kan beställas i tryckt form eller som pdf-fil från InformationsCompagniet på telefon alt cecilia.wikstrom@infocomp.se Not: Samtliga belopp är beräknade på Riksbankens växelkurs den då en euro kostade 9,6245 kronor. Mer information, kontakta: Louise Alplin, Sverigechef Checkpoint Systems, , louise.alplin@eur.checkpt.com Om Centre for Retail Research (CRR): Brittiska Centre for Retail Research är ett oberoende konsult- och undersökningsföretag, med inriktning på förändringar inom detaljhandel, och med fokus på stöld och bedrägerier. Undersökningen Global Retail Theft Barometer har bekostats av en oberoende fond, som inrättats av Checkpoint Systems. Om Checkpoint Systems: Checkpoint Systems, Inc. är ett internationellt företag specialiserat på produktidentifiering och svinnlösningar för detaljhandeln och deras distributionskedjor. Företaget, som är listat på New York Stock Exchange, har mer än anställda över hela världen, direktförsäljning i 30 länder, och distributörer i ytterligare 50 länder. Produktportföljen omfattar digitala RFvarularm och RFID-system (Radio Frequency Identification), RF-baserad källskyddsmärkning, streckkods- och etikettsystem, samt ett globalt nätverk av 29 produktionsenheter för etiketter och lösningar för detaljhandelsförsäljning. Mer info:

4 Global Retail Theft Barometer 2008 i sammandrag Det totala svinnet i butikerna (lagerförlust på grund av brott eller svinn) kostade de svenska konsumenterna 5,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,35 % av butikernas omsättning. Globalt är svinnkostnaden 685 miljarder kronor (71 miljarder euro), vilket motsvarar 1,34 % av butiksförsäljningen. Svinnet i procent av butiksförsäljningen: Region Förändring Sverige 1,35 % 1,32 % (+ 2,3 %) Norge 1,28 % 1,26 % (+ 1,6 %) Danmark 1,20 % 1,20 % ( 0,0 %) Finland 1,30 % 1,32 % ( 1,5 %) Västeuropa 1 1,26 % 1,25 % (+ 0,8 %) Centraleuropa 2 1,36 % 1,36 % ( 0,0 %) Hela Europa 1,27 % 1,26 % (+ 0,8 %) Nordamerika 1,48 % 1,52 % ( 2,6 %) Sydamerika 1,60 % 1,59 % (+ 0,6 %) Sydafrika 1,59 % 1,53 % (+ 3,9 %) Asien/Stillahavsomr 1,20 % 1,24 % ( 3,2 %) Globalt 1,34 % 1,36 % ( 1,5 %) 1 Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Schweiz, Österrike, Spanien, Portugal, Italien, Grekland. 2 Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Ungern och Slovakien. Trenden med minskande svinn i Europa bröts 2007, och nu pekar utvecklingen på fortsatt ökande svinn. De länder som hade högst svinn var: Indien (3,1%) Mexico (1,68%) Thailand (1,59%) Sydafrika (1,59%) Malaysia (1,53%). Lägst svinn hade: Japan, Österrike och Schweiz (1,01%) Tyskland (1,13%) Danmark (1,20%). Den största enskilda källan till svinnet i de svenska butikerna är kundstölder, som står för drygt 47 procent av svinnet. Oärliga anställda svarar för 31 procent, medan leverantörer står för nästan 5 procent. Resten knappt 17 procent beror på interna fel.

5 Region Kunder Anställda Leverantörer Internt Sverige 47,3 % 31,0 % 4,9 % 16,8 % Västeuropa 47,6 % 30,1 % 6,5 % 15,9 % Centraleuropa 40,2 % 36,1 % 6,2 % 17,6 % Hela Europa 46,8 % 30,7 % 6,5 % 16,0 % Globalt 41,2 % 36,5 % 5,8 % 16,5 % Under perioden greps drygt 2,8 miljoner butikstjuvar i de europeiska länderna. Ca 3 % av dessa var anställda. De ertappade kunderna i Europa hade i snitt stulit för ett värde motsvarande 707 kronor, medan de anställda som ertappades hade stulit för ett genomsnittligt värde av kronor, dvs närmare 30 gånger större än värdet vid en kundstöld. Orsaken är storskaliga bedrägerier som är mycket vanligare i Europa än i andra delar av världen. Interna bedrägerier kostade de europeiska handlarna 80,6 miljarder kronor. Den vanligast förekommande metoden vid internt bedrägeri var: Varustöld (30,4 %) Stöld av kontanter, kuponger och presentcheckar (27,2 %) Återbetalningsbedrägerier och falska prissänkningar (21,9 %) Maskopi (12,4 %) Stora ekonomiska bedrägerier (8,1 %). De stöldförebyggande kostnaderna uppgick globalt sett till 167 miljarder kronor, eller 0,33% av butiksomsättningen. Det är en liten minskning jämfört med året innan, troligen orsakad av ökad ekonomisk återhållsamhet inom detaljhandeln i de flesta länder. Säkerhetspersonal stod för nästan 56 % av de stöldförebyggande kostnaderna i Europa. Drygt 30 % gick till säkerhetsutrustning som t ex varularm, videoövervakning mm. De totala kostnaderna för svinn och svinnbekämpning (dvs kostnaderna för stölder begångna av kunder, illojala medarbetare, leverantörer och återförsäljare, interna fel samt kostnaderna för stöldförebyggande åtgärder) uppgick i Sverige till 7,2 miljarder kronor. Drygt en tredjedel (34,5 %) av de 50 mest stulna produkterna i Europa hade inte försetts med någon form av stöldskydd. Generellt stöldskyddar europeiska handlare en mindre andel av de mest stulna varorna än handlare i övriga världen. För de varor som stöldskyddats var elektroniskt varularm den enskilt mest använda skyddsmetoden (36 %). Låsta skåp eller lådor samt produktlarm användes för 16 % av produkterna. Drygt en tredjedel (32,3 %) av handlarna räknade med att inom kort börja använda någon form av varularm för de stöldbegärliga varor som idag istället hålls inlåsta i skåp eller liknande. Den metod som främst kommer att användas är elektroniska varularm med eller utan källskyddsmärkning, men även RFID-teknik övervägs.