Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter



Relevanta dokument
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

Klassificering av information exempel och jämförelse. Anki Heimonen Kommunalförbundet ITSAM

Projekt earkiv

Förstudie e-arkiv. Kronoberg och Blekinge

Processorienterad arkivredovisning enligt RA-FS 2008:4

Bilaga 5 Beskrivning av projektet earkiv. Upphandling earkiv 2013

FALK 2011 Information från Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor

Riksarkivets författningssamling

Arkivfrågor när en myndighet startar

Vad är processorienterad arkivredovisning?

Processer i verksamhetsbaserad arkivredovisning. Nora Liljeholm / Riksarkivet /

r.\ 2. Slutrapport projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning 1. Tjänsteskrivelse: Information om projekt Verksamhetsbaserad arkiwedovisning

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er

PROCESSORIENTERAD ARKIVREDOVISNING. Page 1

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas,

Klassa 2.0 kort introduktion

Välkommen till Eskil"una

Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Sverige

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information

Strategi för långsiktig informationsförvaltning och införande av e-arkiv

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)

Resultaten från eard projektet Om förvaltningsgemensamma specifikationer

Klassificering av verksamhetsinformation (för statliga myndigheter) Nora Liljeholm / Riksarkivet /

Införande av verksamhetsbaserad arkivredovisning vid Malmö högskola

Införande av verksamhetsbaserad informationsredovisning i SLL. Landstingsstyrelsens förvaltning

Sverige ligger bra till i internationella jämförelser

e Arkiv Pia Hedenblad, Försäljningschef SKI

Vägen mot e-arkiv. Hur vi skapar förutsättningar för e-arkiv och ett digitalt informationsflöde KORTVERSION AV FÖRSTUDIERAPPORTEN

esamhället och arkivet kommunal verksamhetsutveckling

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA /1121 Håkan Lövblad

Klassa 2.0 kort introduktion

ÄNDAMÅLSENLIG ARKIVHANTERING

Förvaltning av FGS:er (Förvaltningsgemensamma specifikationer för e-arkiv och e-diarium) Karin Bredenberg /

Titel: VAR 2 - Verksamhetsbaserad arkivredovisning Projekt: VAR 2Verksamhetsbaserad arkivredovisning Dnr: TS

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

FormatE. Om översynen av RA-FS 2009:2

Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) Jan Aspenfjäll & Tomas Wallin

Förenklad förstudie och samarbetsförslag

Dnr Kst 2016/194 Riktlinjer för hantering av arkiv i Järfälla kommun

eard Projektet Karin Bredenberg /

Göran Kristiansson Nordisk El-Arkivseminar Island maj E-delegationsuppdraget Förstudie e-arkiv och e-diarium

Långsiktig informationshantering med stöd av e-arkiv. Caspar Almalander Projektledning e-arkiv och e-diarium (eard)

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kommunikationsplan för Riksarkivets förvaltningsgemensamma specifikationer (RA-FGS:er)

Förstudie e-arkiv Begreppslista Begreppslista 1.0

Vad är Förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS)?

Elektronisk arkivering

FGS:erna i dag och hur får vi dem att bli fler (FGS = Förvaltningsgemensamma specifikationer)

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er

Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Göteborgs universitet

E-arkiv och e-diarium (eard) översiktlig beskrivning. Version 2.0

Att utveckla, förvalta, och införa FGS:er Utvecklingsprocess

Göteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.

Information från Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), juridiska avdelningen

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

UPPFÖLJNING FÖR PERIODEN JUNI - AUGUSTI AV. Uppdrag. Mål

Nässjö kommunarkiv. Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö

Strukturerad offentlig information som förutsättning för vidareutnyttjande

Aktuellt från Riksarkivet

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

INFÖRANDE AV VERKSAMHETSBASERAD ARKIVREDOVISNING ENLIGT RA-FS 2008:4 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

Guide till projektmodell - ProjectBase

Tillsynsperspektiv på verksamhetsbaserad arkivredovisning och mätning av mognadsnivåer. Patrik Höij / Sofia Särdquist /

Klassa 2.0 kort introduktion

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

En enklare, öppnare och effektivare förvaltning Förvaltningsgemensamma specifikationer. Sambruk/KommITS höstkonferens 2013

Katja Kamila

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Vad är informationsförvaltning

Arkivreglemente. Styrdokument

Anvisning om dokumenthantering vid KTH

Slutrapport. Enhetliga specifikationer. Tema Väg och Järnväg

Redovisningsplaner

Verksamhetsbaserad arkivredovisning

Arkivimpulser! E-arkiv, e-förvaltningens grundpelare eller To e or not to e. Caspar Almalander

Riksarkivet, kommunerna och landstingen

Erfarenheter av jobba med klassificering och Klassa

STOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Handbok för fullmäktiges beredningar

E-delegationens arbete. Claes Thagemark

Digital strategi för Uppsala kommun

Redovisning av enkätsvaren 2017 Har du nya utmaningar i din verksamhet?

Projektplan. Elektroniskt bevarande

Vägen till en förvaltningsgemensam e-arkiv lösning. Torbjörn Hörnfeldt, Enhetschef, Utveckling och e-förvaltning

Digital arkivering och historiklagring Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Att införa verksamhetsbaserad informationsredovisning - VIR

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

Verksamhetsbaserad informationsredovisning. Vallentuna kommun

Införande av Samrådsgruppens klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Transkript:

1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB) Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Aktuell beslutspunkt Delegerad projektbeställare (DPB) Ulrika Gustafsson, SKL Författare/Projektledare Tom Sahlén, Arkivkonsult HB

2 (7) 1. Syfte Att utarbeta en hierarkiskt uppbyggd klassificeringsstruktur för verksamheter inom kommuner, landsting och regioner. Strukturen för verksamhetsstöd ska utformas på ett sätt som kan utgöra exempel för hela den offentliga sektorn. Strukturen ska kunna beskrivas och systematiseras till ett punktnoterat schema. Schemat ska kunna användas som en diarieplan men även kunna nyttjas till dokumentmetadata, struktur för e-arkivet etc. 2. Bakgrund och nyttoaspekter Inom offentlig sektor är man på väg mot en förvaltning där alla offentliga tjänster planeras, beställs, produceras och levereras med stöd av elektroniska processer via webbgränssnitt mot medborgare och andra intressenter. Genom att informationen producera, presenteras och lagras elektroniskt kommer inom en snar framtid även mindre förvaltningar att vara beroende av organiserade metadatastrukturer inte bara för återsökning av lagrad elektronisk information utan även för den direkta tjänsteutövningen. Metadata tydliggör dokumentens status och autenticitet. Metadatastrukturer krävs även i systemförvaltningen för att kunna hantera verksamhetsmodellering och för att få överblick. Det handlar även om att skapa strukturer för återsökning, för att hantera information som lagras i ett e-arkiv samt för att forma instrument för ledning, styrning och kontroll, men även för transparens och delaktighet. Utan struktur och metadatamärkning torde det i princip bli omöjligt att nyttja data från en myndighets databaser i nya sammanhang enligt PSI-direktivets intentioner. Beroenden och kopplingar finns till Riksarkivets pågående projekt e-arkiv och e- diarium. Detta projekt tar sikte på att förenkla för offentlig sektor att utbyta elektronisk information och göra det enklare att på ett samlat sätt se och följa ärenden inom och mellan myndigheter. Inom projektet ska man ta fram förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) som ska definiera informationens struktur. Beroenden och kopplingar finns även till det projekt som under 2012 pågår på Sveriges kommuner och landsting och som bland annat syftar till upphandling av ett ramavtal för e-arkiv som ska ge kommuner och landsting möjlighet att anskaffa och implementera e-arkiv för att uppnå målen för e-förvaltningen. Det behöver tas fram en struktur som kan beskrivas och systematiseras till ett punktnoterat schema. Detta schema kommer att överta den roll som diarieplanen hittills spelat i den offentliga förvaltningen men det finns en allmän koncensus om att den även ska användas till dokumentmetadata, struktur för e-arkivet osv. Syftet är att utveckla ett schema som kan tjäna som grundläggande informationsstruktur i en kontinuerligt pågående informationsförvaltning som omfattar både dokument, datalager och metadata.

3 (7) 3. Effektmål Nr Beskrivning med mätbarhet Tidpunkt E1 E2 Gemensam klassificeringsstruktur för verksamhetsstöd inom kommunal sektor som även kan utgöra exempel för den övriga offentliga sektorn. Gemensam klassificeringsstruktur för kärnverksamheter inom kommunal sektor. 2012-12-31 2012-12-31 4. Produktmål (beskrivning av det som ska tas fram) Nr P1 P2 P3 P4 P5 P6 P7 P8 P9 Beskrivning Beskrivning av bakgrund och motiv Tillämpade begrepp och metoder Beskrivning av nyttoeffekter och tillämpningsområden. Orientering om redan framtagna klassificeringsstrukturer i syfte att få överblick över vad som är gjort. Förslag till gemensam klassificeringsstruktur för verksamhetsstöd inom kommunal sektor. Förslag till gemensam klassificeringsstruktur för kärnverksamheter inom kommunal sektor. Förslag till förvaltning av klassificeringsstrukturen. Presentation av förslag på klassificeringsstruktur vid konferens. Övergripande råd och rekommendationer kring kommuner och landstings eget arbete med processkartläggning och användande av en processorienterad klassificeringsstruktur. Uppdragets ansvarsdel: 5. Uppdragets preciserade produktmål och avgränsningar P1 Beskrivning av motiv för utveckling av gemensam klassificeringsstruktur, metoder och begrepp i verksamhetsklassificering, förhållandet till äldre klassificeringar och modernt standardiseringsarbete.

4 (7) P2 Begrepp och metod för verksamhetsanalys och processbeskrivning redovisas. P3 Beskrivning av olika informationsmiljöer och andra verksamhetsmiljöer där klassificeringsstrukturen kan användas. P5-P6 Klassificeringsstrukturen kan innefatta en eller flera nivåer av verksamhet samt processgrupp och process. Underindelning av process (aktiviteter, transaktioner) ska normalt inte klassificeras (punktnoteras). Begrepp och indelningar ska i möjligaste mån harmoniseras med RA-FS 2008:4. 1 Samtliga kommunala och landstingskommunala verksamheter ska återfinnas i klassificeringsstrukturen. Redovisningen ska ta utgångspunkt i de uppdrag för kommuner och landsting som finns formulerade i lag eller andra centrala styrdokument. Klassificeringsstukturen för stöd- och ledningsprocesser ska utvecklas med beaktande av behov i hela den offentliga sektorn. Arbetet bör i denna del bedrivas i samverkan med bl a Riksarkivet. P7 Den klassificeringsstruktur som utvecklas får karaktären av en standard för verksamhetsmetadata i kommuner och landsting. Det är angeläget att den upprätthålls långsiktigt och att ändringar sker på ett organiserat sätt. Det förutsätter att det finns en utpekad ansvarig förvaltare. P9 Det som utvecklas är en generell produkt som behöver anpassas till lokala förhållanden. En del av anpassningen kan bestå i att bryta ned strukturen till en mer detaljerad nivå (delprocess/aktivitet/transaktion). Som vägledning för arbetet avser projektet att utarbeta en enkel manual. 1 Riksarkivet har för statliga myndigheter utfärdat föreskrifter genom RA-FS 2008:4 som anger att en myndighet ska upprätta en arkivredovisning som består av flera delar: en arkivbeskrivning, en klassificeringsstruktur med processbeskrivningar, och en arkivförteckning. Arkivbeskrivning och arkivförteckning följer av lag, dock har Riksarkivet i egenskap av arkivmyndighet för statlig sektor utfärdat föreskrifter om särskild klassificeringsstruktur.

5 (7) 6. Planerad tid, aktiviteter och budget för uppdraget 1 Formera grupp 2 Organisera projekt apr maj juni-aug sep-nov dec Offentlig sektor 3 Värdera exempel 4 Vårt förslag 5 Test och dialog med intressenter 6 Remiss + hemsida 7 Upprätta slutförslag Kärn verksamhet Kommuner 8 Värdera exempel 9 Vårt förslag 10 Test och dialog med intressenter 11 Remiss + hemsida 12 Upprätta slutförslag Kärnverksamhet Landsting Värdera exempel Vårt förslag Test och dialog med intressenter Remiss + hemsida Upprätta slutförslag maj-dec Q 1-2 2013 13 Skriva bakgrundstext 14 Publicera Lansera Förberedelser 1. Fastställa projektplan (feb-mars -12) 2. Organisera projektet med styrgrupp och remissgrupp (feb-mars -12) Ledning & stöd 3. Omvärldsanalys och värdering av infångade exempel (april -12) 4. Upprätta koncept för ledning & stöd (maj -12) 5. Utföra test av koncept och kommunicera förslaget för ledning & stöd med Riksarkivet m fl intressenter (juni-okt -12) 6. Remittera traditionellt och på hemsida (sep-nov 12) 7. Upprätta slutligt förslag (dec -12) Kärnprocesser i kommun resp landsting 8. Omvärldsanalys och värdering av infångade exempel (maj -12) 9. Upprätta koncept för kärnprocesser (juni -12) 10. Utföra test av koncept och kommunicera förslaget för kärnprocesser med SKL, SCB m fl intressenter (juni-okt -12) 11. Remittera traditionellt och på hemsida (sep-nov 12) 12. Upprätta slutligt förslag (dec -12) Gemensamt 13. Skriva bakgrundstext m m (2012) 14. Publicering & lansering (Q 1-2 2013)

6 (7) Beräknade kostnader Baserat på aktiviteter i bilaga 1 100 timmar à 600 (moms tillkommer) 60 000 Resor 2 000 SUMMA 62 000 7. Uppdragsorganisation och bemanning Benämning: Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Uppdragstagare: Arkivkonsult HB, Tom Sahlén. Styrgrupp: Ledamöterna i Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor. Referensgrupp: elektroniskt organiserad remissgrupp bestående av representanter för tio kommuner, fem landsting samt fem representanter från statlig sektor. Arbetet bedrivs på distans, inga fysiska sammandrag Avstämning: minst en gång/månad med Ulrika Gustafsson, SKL. 8. Övrigt kring Uppdraget (externa beroenden, intressenter, information/förankring, uppföljning och rapportering) Projektet ges särskilt utrymme på samrådsgruppens webbplats. Inkomna och egna förslag publiceras fortlöpande. Referensgruppen utfäster sig att inom en vecka reagera på de förslag som distribueras. Utarbetade processtrukturer förankras löpande i styrgruppen. Projektets slutresultat, processkartor och klassificeringsstruktur, publiceras på Riksarkivets, SKL:s och Samrådsgruppens hemsida samt utges eventuellt som tryck. Information om projektet ges på FALK-konferensen i maj 2012 samt ev inom andra grupperingar och nätverksträffar. Information om projektet ges även på konferens anordnad av Samrådsgruppen 2013.

7 (7) Bilaga 1 Projektets aktiviteter med tidsåtgång Aktivitet med annan T Sahlén finansiering 1 Formera 5 2 Organisera projektet 5 Ledn. och stöd 3 Värdera exempel 10 4 Upprätta koncept 20 5 Test, kommunikation Remissgrupp (elektroniskt) - 6 Remissutskick/svar Utskick via samrådsgruppens hemsida (blankett) 7 Slutligt förslag 10 Kärnprocesser 8 Värdera exempel 10 9 Upprätta koncept 20 10 Test, kommunikation Remissgrupp (elektroniskt) - 11 Remissutskick/svar Utskick via samrådsgruppens - hemsida (blankett) 12 Slutligt förslag 10 13 Skriva bakgrund 10 14 Publicering Sker bl a via hemsidor, Samrådsgruppen, SKL och RA) SUMMA 100