Kurshandledning 9NAA05

Lärarutbildningen vid Linköpings universitet VT-17 Kurshandledning 9NAA05 En förskola och skola för alla: verksamhetsförlagd utbildning, 7,5hp Kursteam Nedzad Mesic kursansvarig: nedzad.mesic@liu.se Britt Westanmo, kursmentor: britt.westanmo@liu.se 1

INNEHÅLL: VÄLKOMMEN TILL VÅRTERMINEN 2017... 3 KURSHANDLEDNINGEN... 4 EXAMINATIONSFORMER... 5 URKUND, FUSK OCH PLAGIAT... 6 ARBETSUPPGIFT: BARN- OCH ELEVHÄLSA (SDLF)... 8 ARBETSUPPGIFT: HELHETSANSVAR MED FOKUSERING PÅ DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN (SDLF)... 10 ETISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR LÄRARUTBILDNING LINKÖPINGS UNIVERSITET.... 12 De fyra forskningsetiska principerna... 12 LITTERATURLISTA TILL KURS 9NAA05... 14 2

Välkommen till vårterminen 2017 En förskola och skola för alla: verksamhetsförlagd utbildning 7,5hp (9NAA05). Vi hoppas att den här studiehandledningen ska hjälpa dig att orientera dig genom kursen. En kurs som förhoppningsvis kommer att förbereda dig inför din kommande profession och som ska inspirera och stödja dig i professionell utveckling för arbete och reflektion i förskola och skola och erbjuda förutsättningar för lärande. Tillsammans med dig hoppas vi att vi ska göra kursen till en värdefull och intressant fortsättning på din utbildning. Den här kursen hänger samman med kursen 9NAA04. 9NAA05 är den verksamhetsförlagda delen och den ska hämta sina förklaringsmodeller och sin teori från 9NAA04. Kursen 9NAA05 examineras till en del under kursen 9NAA04. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen 9NAA05 blir också ett forskningsfält för genomförandet av den individuella examinationen i kursen 9NAA04. Genom detta hoppas vi att ni kommer att uppleva de båda kurserna som en helhet. När vi planerat den här kursen har vi utgått från förskolan och skolan som arenor för möten. Vi har tänkt utifrån tre viktiga områden, som vi vet har betydelse för möjligheten att genomföra en förskola och skola för alla: självständigt organisera och leda lärande och delaktighet i förskola/fritidshemmet och skolan argumentera för egna ståndpunkter och kunna kommunicera dem utifrån gällande styrdokument och aktuell forskning utifrån forskning och erfarenhetsbaserad kunskap reflektera över och kommunicera sin egen progression och sina egna utmaningar inom lärarprofessionen Kursansvarig är Nedzad Mesic, Britt Westanmo är kursmentor. Du är alltid välkommen med frågor och tankar kring dina studier och kursen. Våra adresser är nedzad.mesic@liu.se tel:073 5436977, rum B423, och britt.westanmo@liu.se. Vi använder oss av LISAM* för kontakt och information. OBS! Glöm inte att ta ut kursplanen för 9NAA05 *LiU har idag flera olika IT-lösningar som fokuserar på att ge stöd åt aspekter av vardagen för studenter och medarbetare på LiU. Detta projekt beaktar i sin utvecklade form flera komponenter; intranätsaspekten för medarbetare (www.liu.se/insidan) och studenter (www.student.liu.se), Studentportalen och lärmiljön/lärplattformen (It s learning).i ett första steg, beskrivet i detta direktiv, fokuseras behovet av en interaktiv lärmiljö som kombinerat med Studentportalen utgör grunden för kursgivningen vid LiU. Steg två tillskapar en övergripande struktur för en sammanhållen LiU gemensam social samarbetsyta, eller annorlunda uttryckt en intranätsfunktion för studenter och medarbetare vid LiU.Projektet genomförs i fyra delprojekt; interaktiv lärmiljö, Studentportal, Intranät för studenter och Intranät för anställd. Detta projekt hanterar enbart delarna interaktiv lärmiljö och Studentportal. 3

Kurshandledningen Kurshandledningen är upplagd så att du ska kunna använda den parallellt med ditt schema för VT2017. Vi uppmanar dig att titta på det elektroniska schemat varje vecka då ev. förändringar visas där. Mer information kring schemat får ni på introduktionen av kursen onsdag v.4. I kurshandledningen hittar du bl.a. information om arbetsformer, kursens innehåll, vfu och examinationsuppgifter. I slutet finns en referenslista som också innehåller den obligatoriska litteraturen. Ytterligare information kring kursen får du på kursintroduktionen: Kursintroduktion av 9NAA05, v.4 Tider Kursen En förskola och skola för alla: verksamhetsförlagd utbildning 9NAA05 ges ht-2017, VFU:n pågår under v.6, 7 och 9, 10, 11. 4

Examinationsformer Koder och poäng i kursen: 9naa05, En förskola och skola för alla: verksamhetsförlagd utbildning, 7,5hp Examinator Nedzad Mesic Sociala och didaktiska lärarförmågor SDLF, 7,5hp Omexamination (igentagning) Examinerande inslag tas igen i samråd med kursansvarig och kursmentorer. För kännedom om det regelverk som styr arbete med omexamination, bedömningar av kompletteringar etc., följ länken: http://www.liu.se/utbildning/program/larare/student/exo?l=sv 5

Urkund, fusk och plagiat Det finns regler om plagiering på universitet och även i forskarsamhället, detta är en forskningsetisk fråga, läs t.ex. Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och det vetenskapliga skrivandet. Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller från andra källor såsom från internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten m.m.) betraktas som fusk. Ibland inte minst vad gäller t.ex. hemtentamina händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket kan bli betraktat som plagiat. Det är också viktigt att omformulera det man läst, det är också på det sätt som man student visar att man har förstått det som man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuell framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra. Läraren har skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer. För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni läser till en självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidhänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext. Läs mer om fusk och disciplinärenden: https://www.student.liu.se/regler-rattigheter-sakerhet/lagar-reglerrattigheter/disciplinarenden/fusk?l=sv (alternativt sök på fusk i sökfältet på: www.liu.se) Ni kan även ta del av nedanstående rapport i ämnet: http://www.liu.se/didacticum/filarkiv-cul/1.94087/culrapportnr62003.pdf Inlämnade texter i kursen Texter som du lämnar i kursen ska vara skrivna i Times New Roman. 12 punkter, 1,5 radavstånd. Din text ska vara skriven på korrekt svenska. OBS! Alla texter även kortare paper ska innehålla korrekta referenser och åtföljas av litteratur/referenslista. Kom ihåg! I allt arbete tillsammans med människor är det viktigt att vi arbetar med och medvetandegör våra attityder och hur vi förhåller oss, vilket språk vi använder och vad vi säger då vi talar om och till människor och om situationer. I lärares fall handlar det i huvudsak om förhållandet till barnen/ungdomarna, deras familjer och sina kollegor. Att vara professionell och använda ett icke värderande språk är viktigt - något att öva på i arbetsgruppen. 6

Tystnadsplikt och sekretessfrågor är en vital del i kursen. Tänk därför på att efterfråga den försäkran om tystnadsplikt vi förväntar oss att du tar del av och skriver under då du kommer till din vfu plats. För gärna en dialog med din vägledare och övrig personal om dessa frågor. I studiehandledningen finns en sida som handlar om forskningsetik och utbildning som du bör ta del av inför bl.a. hemtentamen. Gå gärna in på nedanstående internetadresser kring etik i forskning: http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/start/start http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering är också en vital del i lärarprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån utvärdering. Vi tar gärna emot synpunkter från dig kring allt som har med kursen att göra under kursens gång. Vi återkommer i slutet av kursen med utvärderingsfrågor i Linköpings universitets utvärderingssystem, KURT. Vi inbjuder er att under hela kursen ta kontakt för frågor och ev. utvärdering och synpunkter som kan resultera i förbättringar. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med er och hoppas att kursen kommer att inspirera till studier, reflektioner och lärande. Nedžad Mešić & Britt Westanmo Linköpings universitet. 7

Arbetsuppgift: Barn- och elevhälsa (SDLF) Utgångspunkten för att genomföra denna arbetsuppgift är den del av kursen som behandlar begreppet åtgärdsprogram/handlingsplan. Utifrån dels teoretiska perspektiv, som ges inom kursen, men också från praktisk verksamhet ska studenten se över och dokumentera VFUenhetens arbete kring elevhälsan. Elevhälsan som begrepp står för alla de insatser, stödfunktioner, resurser, dokument och handlingsplaner som rör barns/elevers välbefinnande. Syftet med elevhälsan är att verka förebyggande, men också att agera aktivt och snabbt vid situationer där en elev inte mår bra. Till uppgiften hör också obligatorisk litteratur, som ska fördjupa din kunskap om elevhälsan. Gustafsson, L. H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Mål för uppgiften är att studenten ska kunna: identifiera, dokumentera och analysera faktorer i förskola/förskoleklass/skola/fritidshem och i samhället som möjligheter eller hinder för individens delaktighet och lärande med stöd i aktuell forskning och gällande dokument Förberedelse: Ta kontakt med handledaren och förklara hur arbetsuppgiften är utformad. Införskaffa den obligatoriska litteraturen. Genomförande: Studenten ska undersöka och dokumentera följande när det gäller enhetens elevhälsa: enhetens/kommunens/nationella styrdokument ansvarsfördelningen inom enheten dokumentation och uppföljning; hur gör man, var gör man, vem gör? stödresurser som finns att tillgå Studenten ska också observera och dokumentera vilket språk pedagogerna väljer att använda när man pratar om och med barn/elever och föräldrar, samt reflektera kring detta. Under arbetet med uppgiften ska studenten använda den obligatoriska litteraturen och ställa elevhälsan i den egna verksamheten i relation till Gustafssons tankar. 8

Uppföljning av vfu: Uppföljningen kommer att ske genom ett diskussionsforum på LISAM. 1. Under vecka 8 kommer det på angiven plats på kursplattformen att startas diskussionstrådar med frågeställningar, funderingar eller kopplingar till litteraturen utifrån vfu-uppgiften. 2. Trådarna kommer att startas av kursmentorn. 3. Det är studentens uppgift att gå in och läsa de olika trådarna och se vad andra studenter har skrivit samt komma med egna inlägg och kommentarer av upplevelser från vfu:n. Det kan t.ex. handla om att man lyfter fram något bra exempel från sin enhet, lägger fram någon fundering kring något som brister i enhetens elevhälsa eller en förankring i litteraturen som är knuten till uppgiften. Det är valfritt vilken eller vilka trådar som studenten väljer. 4. Studenten förväntas kommentera någon/några av trådarna minst tre gånger eller mer under anvisad tid. För att bli godkänd krävs att studenten: undersökt och dokumenterat enhetens elevhälsa utifrån ovan angivna utgångspunkter (se under rubriken genomförande ) varit aktiv på LISAM diskussionsforum med minst tre inlägg som rör innehållet i trådarna har en relevant och stark koppling till den egna vfu-enhetens verksamhet i samtliga inlägg, och utgår från de föreskrivna utgångspunkterna under rubriken genomförande. Återkoppling: (på diskussionstrådarna) Ges av kursmentorerna vid avslutningen av trådarna. (ej godkända) Ev. kompletteringar meddelas av kursmentor inom 10 arbetsdagar. Vad studenten behöver hjälp med på enheten: Studenten behöver tid och möjlighet att tillsammans med handledaren diskutera kring arbetsuppgiften samt hur olika genomföranden skulle vara möjliga. 9

Arbetsuppgift: Helhetsansvar med fokusering på den individuella utvecklingsplanen (SDLF) Utgångspunkten för att genomföra denna arbetsuppgift är hur studenten har arbetat med sin utvecklingsplan och var studenten nu står i förhållande till kriterierna på avancerad nivå enligt dokument kring utvecklingsplan. Slutmålet för helhetsansvaret är att studenten ska ha uppnått många av de förmågor som beskrivs under kriterierna. Arbetsuppgiften beskrivs därför utifrån ett antal kriterier som studenten ska arbeta med under vfu:n. Under helhetsansvaret ska studenten utgå ifrån den ordinarie verksamheten; planera, genomföra, leda och utvärdera och utveckla det innehåll som är aktuellt just då. Till detta kommer också att studenten ska planera, genomföra, leda och utvärdera lärande i verksamheten som utgår utifrån de kriterier som beskrivs nedan: (planera) Främja barns/elevers lärande med olika flexibla och kreativa lösningar utifrån barns olika behov (planera) Planera för barns/elevers och föräldrars inflytande (genomföra) Delta med lyhördhet i diskussioner i olika forum och argumentera för sina åsikter på möten (leda) Fungera som demokratisk arbetsledare för och samarbetspartner till såväl barn/elever som vuxna (leda) Ha utvecklat sin personliga ledarstil (utvärdera och utveckla) Använda utvärdering som ett naturligt instrument för egen utveckling Mål för uppgiften är att studenten ska kunna: självständigt organisera och leda lärande och delaktighet utifrån individ, grupp och organisation, som bygger på forskning och erfarenhetsbaserad kunskap argumentera för egna ståndpunkter och kommunicera dem utifrån professionen med stöd i gällande styrdokument och aktuell forskning forskning och erfarenhetsbaserad kunskap reflektera över och kommunicera sin egen progression och nya utmaningar i yrkesrollen. Förberedelse: Ta kontakt med din handledare och förklara hur arbetsuppgiften är utformad. Fundera sedan tillsammans hur helhetsansvaret ska förberedas med tanke på den ordinarie verksamheten, din utvecklingsplan och de specifika kriterierna. Genomförande: Genomför ett helhetsansvar under minst sju dagar. Fokusera på de egna uppsatta målen och de kriterier som står ovan. 10

Uppföljningsseminariet: Under seminariet så kommer innehållet att utgå från ditt arbete med utvecklingsplanen; alltifrån de första skrivna orden i auo1 till hur det ser ut just nu. Även de reflektionsdokument som har förekommit kring din egen utveckling kommer att vara utgångspunkt. Som student förväntas du vara inläst på detta och ha en klar bild över hur du har utvecklats, vad som har varit svårigheter, tydliga fördelar, återkommande tankar och funderingar etc. Vid seminariet kommer vi sedan att diskutera kring olika antaganden och frågeställningar som kan vara intressanta just nu men också intressanta i relation till det faktum att du snart är ute och arbetar i din profession. För att bli godkänd krävs att studenten: genomför ett helhetsansvar om minst sju dagar har skrivit en utvecklingsplan med tillhörande dokumentering från studenten och handledaren på ett konstruktivt sätt har deltagit vid uppföljningsseminariet lämnat in utvecklingsplanen samt reflektionsdokumentet på LISAM har blivit godkänd, på det av handledaren inskickade, Underlag för bedömning. Återkoppling: (på utvecklingsplanen) av handledaren (på uppföljningsseminariet) Ges av deltagare vid seminariet samt kursmentor Vad studenten behöver hjälp med på enheten: Studenten behöver tid och möjlighet att tillsammans med handledaren diskutera kring arbetsuppgiften samt hur olika genomföranden skulle vara möjliga. Studenten behöver också feedback på genomförd arbetsuppgift i form av kommentarer i utvecklingsplanen. 11

Etiska överväganden för Lärarutbildning Linköpings universitet. Att bedriva forskning och systematiskt studera grupper och individer är viktigt inom utbildningen till lärare. Ett grundläggande etiskt förhållningssätt då du som student befinner dig i pedagogiskverksamhet är att hämta stöd från Läraryrkets etik se länk: http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/start/start Lärarstudenter behöver också arbeta med och öva metoder för att kartlägga verksamhetsfält och interaktion mellan människor. I utbildningen förekommer undersökningar för att fullgöra olika arbetsuppgifter, studiebesök i skilda verksamheter samt verksamhetsförlagd utbildning som i sig är ett deltagande i och studie av barn, ungdomar och vuxnas vardag. Då du som student utför ett arbete av forskande karaktär, t. ex. intervjuer med barn och observationer i verksamheter har du dessutom att beakta forskningsetiska krav Lärarutbildningen avslutas med ett större enskilt forskningsarbete på AV-nivå. Enskilda individer och grupper har ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn i sin vardag och sina livsförhållanden. Individer får inte heller utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta krav, som kallas individskyddskravet, är den självklara utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. De regler som tidigare formulerats av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet går idag att hitta på Vetenskapsrådets hemsida: http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml På Vetenskapsrådets hemsida finns en speciell webbplats där information om forskningsetik finns samlad http://www.codex.vr.se/omcodex.shtml. Ett annat dokument som förklarar de forsknings-etiska riktlinjerna är http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf Från detta dokument har vi hämtat en sammanfattning av De fyra forskningsetiska principerna : De fyra forskningsetiska principerna Informationskravet: Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. (s.7) Samtyckeskravet: Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär). (s.9) De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. (s.10) I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare. (s.10) 12

Konfidentialitetskravet: All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter. (s.12) Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. (s.12) Nyttjandekravet: Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. (s.14) Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård, tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda. (s. 14) Ytterst är det den undersökandes eget ansvar att se till att studier av människor är av god kvalité och etiskt acceptabla. Forskning som involverar barn och ungdomar är ur etiskt perspektiv särskilt problematiskt och kräver ytterligare etiska överväganden. Det ligger i sakens natur att det är svårare att erhålla t.ex. ett adekvat samtycke, då barns/ungdomars möjligheter att överblicka konsekvenser är begränsad, och den inbyggda maktrelation som råder mellan barn/ungdomar å ena sidan och vuxna å den andra gör att barnet/ungdomen kan känna sig tvingad att delta. Särskilda regelverk omgärdar barns och ungdomars rättigheter av den här anledningen t.ex. Europarådet rekommendation 1121 (1990) och den Europeiska konventionen av 25 januari 1996, om barns rättigheter samt FN:s Deklaration om barnets rättigheter. I förhållandet barn/ungdomar vuxen finns alltid en maktrelation som tidigare nämnts, därför är det av extra stor betydelse att vi är helt på det klara med att barnet/ungdomen har givits möjlighet att uttrycka önskan om medverkan eller inte. Viktigt är också att individens kroppsspråk får indikera om barnet verkligen uppfattar situationen som positiv. Individens önskan och välbefinnande bör vara det som slutligen avgör om det är möjligt att genomföra studien. Föräldrar/vårdnadshavare, ansvarig personal ska alltid vara informerade och få möjlighet att diskutera, fråga och besluta kring sin eller sina barns medverkan i undersökningar (Se ovan regel 2). Studier av individer ska alltid föregås av forskningsetisk reflektion. Diskutera med ansvarig lärare, mentor och/eller vägledare om du är osäker. Läs också kring forskningsetik på Codex hemsida: Uppsala Codex Forskarens etik: http://www.codex.uu.se/forskninghumsam.shtml Nedžad Mešić, ISV 13

Litteraturlista till kurs 9NAA05 En förskola och skola för alla, verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 hp Obligatorisk litteratur: Gustafsson, L. H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur 14