Leg.vet. Rkke M Schultz {ru ryoltr offekt v tohadungttm{trd, Text Stna Helmersson Foto Rkke M Schults och Stna Helmersson Kranosacral terap forbättrar kroppens självläkande formåga. Genom att lossa på spännngar kranet och längs ryggraden kan man nverka på nervsystemet och behandla många olka problem kroppen: hältor, hormonstörnngar, magtarmproblem med mera, framhåller veternär Rkke M Schultz. Metoden har utvecklats av läkare USA och England och används stora delar av Europa och USA, av osteopater, KSTterapeuter, läkare och veternärer. Metoden bygger på Oet faktum att hjärnvätskan som pulserar runt hjärnan och ner längs ryggraden tll korsbenet och vänder uppåt gen hela tden påverkar nervtrådarna som fäster n vd ryggkotorna. Denna pulseranderörelse har en pulsfrekvens som går att känna. Runt hjärnan och ryggmärgen stter den hårda och sega hj ärnhnnanryggmärgshnnan. Den är oelastsk och stter fast kranet och fäster första halskotan och bak korsbenetsacrum. Ett kranum består av ett 30tal små skelettplattor som är löst sammanfogade och rörlga. Vd en låsnng mellan kranets många olka skelettdelar drar det hjärnhnnanryggmärgshnnan. Det drar både första nackkotan och bak korsbenet på korset. Då uppstår låsnngar 42 HAsrFocus #t r 2oo8
Om man håller med ett lött tryck mot höstens panna och övrga delar av huvudet kan man känna om det fnns en lten rörlghet när kranets benplattot buktar ut en smula och sjunker nåt en jömn puls, söger veternör Rkke M Schultz. Man kan öven kontrollera om ögonen stter på samma höjd eller om det ena ögat stter högre eller stter längre n ön det andro. och skevheter även där. Lkadant är det om hästen halkar, slntef, trampar snett, fläker sg, blr sparkad, faller baklänges, slår hur,'udet ei1er bogen eller utsätts för kraftgt dragkraft mot nacken (kastar sg bakåt när den är bunden grmman) eller går och snedbelastar sg på grund av hältot smärtor, dålgt passande sadel, smär tor munnen av opassande betslng, tandproblem eller hård ryttarhand. Vd alla dessa tllfällen går hästen och snedbelastar sg och kompenserar sg med ett felaktgt rörelsemönster som leder tii skevhet nacken och korset och ger låsnngar kranet vlket stör hjärnvätskans puls. Då denna kranosacrala rytm störs påverkar det nre organ, muskle(, leder, hormoner och hästens mentala tllstånd. När nervtrådarna Iämnar ryggraden går de genom mkroskopskt små hål den sega hjärnhnnanryggmärgshnnan för att komma ut tii alla organ kroppen. Fnns det då en sned dragnng från kranet, nacken eller korsbenet, förskjuts hålens po HAsrFocus #r 1 2oo8 43
Könns kranet stumt och stlla fnns det en blockerng och hjörnvötskans pulserande fungerar nte optmalt. Då kan mon få gång rörelsen kranet genom att hålla kvar en stund och trycka på ett specellt sdtt. Nör hjörnvätskan pulserar frtt krng hjörnan och ut löngs ryggraden,fungerar kroppens självläkande förmåga optmalt, söger veternär Rkke M Schultz. stvon. Detta påverkar de drabbade nen'trådarna som kommer kläm och då går nte sgnalerna fram på rätt sätt vlket påverkar de organ som just dessa nervtrådar går tll. Där uppstår svagheter och problem. Låsnngar och spännngar kranet, nacken och korset stör även hjärnvätskans puls som blr oregelbunden. Genom att med händernas hjälp försktgt få gång rörlgheten kra nets olka delar och längs ryggraden och korsbenet, lossar man på spännngarna. Det är detta som kallas kranosacral terap. Det startar självläknngsprocessen och är en mycket effektv behandlngsmetod, säger veternär Rkke M Schultz. Rkke M Schultz, Kokkedal, utanför Helsngöc Danmark har under många år specalserat sg på hästars problem, framförallt rörelsestörnngar. Hon har vart verksam vd Hörsholms hästklnk och har nu egen praktk 44 HAsrFocus #f 2oog och arbetar bl a Danmark, Sverge och Fnland. Hon vdareutbldar även veternärer och hästterapeuter. Genom att kombnera skolmedcn med alternatva behandlngsmetoder har hon nått mycket goda resultat med många svåra fall. På senare år har hon utbldat sg nom osteopat och kranosacral terap. Jag är förbluffad över de fantastskt goda och varaktga resultat man kan uppnå efter bara en eller ett fåtal behandlngar. Rkke behärskar akupunktur och kropraktk och har studerat hästtandvård och howård och har en del kunskaper nom homeopat och örtmedcn. Eftersom hon är medlem nternatonella organsatoner för veternärer som behärskar alternatva behandlngsmetoder åker hon ofta på fortbldnngaq, kongresser och semnarer. Genom att kombnera behand lngsmetoder kommer man oftast tll mycket längre. Jag ser helheten, varför har problemen uppstått? Det är ett detektvarbete och grundorsaken måste 1ösas om man ska bl fr från problemen. Annars är rsken stor för ständga återfall. Den kranosacrala metoden används både på männskor och djur av terapeuter (främst osteopater), läkare och veternärer över hela världen. Den kommer från USA och England där behandlngsteknken utvecklats flera steg sedan slutet av 1800ta1et. När man undersöker och stäiier dagnos enlgt den kranosacrala metoden krävs stor noggrannhet och en tränad blck och en känslg hand. Genom att studera en ndvd kan man se vssa tecken på assymetr huvudets form och utseende, som Pekar på att det kan fnnas låsnngar mellan kranets olka delar. Ett öga stter dupare n än det andra eller ögonen stter nte rktgt lka högt. Men det
Genom ott hålla över korsbensleden Sacrum kan sg takt med hjörnvötskans puls rör mon känna om det fnns en rörlghet dör eller om det ör stumt. Normalt könner man hur korsbenet rör ett regelbundet flöde. "uppmuntra"flödet, Känns det stumt eller om flödet ör oregelundet kan man bolonsera pulsen ott bl normol genom att hållo,trycka lött och försöka säger veternör Rkke M Schultz. om Både hos männskor och djur pu1det fnns låsnngar och spännngal Serar härnvätska under hjärnhnsäger Rkke M schultz, som studerat norna runt hjärnan, va nacken och kranosacral terap hos en osteopat nerlängsryggradentllkorsbenetoch Belgen, som ordnade en utbldnng. sedan tllbaka gen. Hjärnvätskans vktgaste är att man känner efter den snabbare Kranets benplattor överlappar varandra på ett snnrkt sätt för att för veternärer från hela.,. ;.,,..;,.,' ' r..: r äå",:"'tltlff:å ffff Patrca Kortekass, Oregon, USA. Kranets 2933 delar är olka #..'. ::.. j :..: sammanfogade på ett sådant sätt att det fnns en elastctet och rörlghet "sömmarna". Det fnns många hålgheter,,a, :., : ;,,::.',: r:., r..r sammare: 1014 och hos hundar är de ska kunna röra sg, öppna och stänga sg takt och därmed sätter degånghjärnvätskans puls. Vd låsnngar och spännngar hndras.,,...'.:::: denna rörlghet och :; :. hjärnvätskans puls 1 hämmas. Detta betyder ;1,,,r':"rt.:rlt,.,rt dar från hjärnan löper ut och vdare va nacken och ryggraden rörelse känns som en puls om man tll kroppens alla delar. Nervsystemet håller händerna på specella ställen, t styr alla kroppens organ som lever, ex där kranet fäster vd nacken, eller tarmar, njurar, ögon med mera samt vd korsbenet. Pulsen har ett ntervall känslot nlärnngsförmåga, hormo hos häst pä L216 varv per mnut' Hos net a funktoner, blodkärlen, ben, ho männskan är denna puls lte lång varochlederjaallt..,',' 1'r,.:,,1 kranet där nen'trå t4t8. Hjärnvätskan skyddar hjärnan och ger närng, lksom blodet ger närng. sn tur att detta påverkar alla de nerytrådar som utgår från hjärnan och ryggradens alla kotor hela vägen ner tll korsbenet. Om hjärnvätskans flöde stoppas upp eller om det snurrar för fort, påverkas nervtrådarna negatvt. Vssa nervtrådar som löper genom de områden där låsnngar fnns påverkas extra mycket negatvt. Detta kan HAsrFocus #t I 2oo8 45
Hästens huvud kranet består av ett 30tal benplattor och skelettdelar som stter hop med flexbla "sömmar"för ott det ska kunna ske en utvdgnng och en hopdragnng tokt med hjörnvötskans pulserande flöde krng hjärnan och genom nacken. blem kranet, eller så aktveras de överdrvet mycket. Låsnngar kranets olka delar kan ge många olka symptom hela kroppen och även känslomässga störnngar och beteendestörnngar. Låsnngar och spännngar kranet kan uppkomma samband med trauma. Hos männskor är det van sn tur nverka på det organ eller den kroppsdel, kroppsfunktoner som styrs av just dessa nervtrådar. Låsnngar och spännngar kan dessutom hämma blodflödet både tlt och från hjärnan så att vssa områden får en sämre blodförsörjnng eller ett uppbromsat blodflöde som gör att blodet nte pumpas bort tllräcklgt effektvt. En nerv som kommer kläm kan orsaka kolk och ett blodkärl som nte fungerar kan orsaka mgrän. Tårkanalerna kan stängas på grund av pro 46 HAsrFocus #1 r 2oog knappt, men är mycket effektvt. Det är svårt och tar lång td att lära sg. Man måste ha mycket goda kunskaper anatom och om nervsystemet och en känslg hand. Om man gör fel kan man göra mer skada än nytta. Rsken är att man låser och ändrar rytmen på hjärnvätskan och då går det galet. lgt med hopklämnng och låsnngar samband med förlossnngen. Hos hästar kan det orsakas av slag mot Genom att med en vss teknk trycka och klämma på de ben som är låsta kranet så lossar man på spän huvudet, att hästen slår hulrrdet något. Den kanske stegrar sg och slår eller slänger med huvudet och slår. Åven skador på t ex nosbenet kan orsaka låsnngar kranet och störa pulsen Normalt undersöker jag kranet, nacken och korset på hästen. Om det fnns låsnngar nacken och rotaton mellan nackkotor så fnns det alltd en skevhet korset. Båda dessa Iåsnngar måste rättas t1l och det gör jag med några handgrepp. Med små rörelser och lätt manpulaton. Det syns nngarna där. Det fantastska är att genom att man löser upp låsnngar och spännngar och får gång den normala pulsen hjärnvätskan och balanserar den korset och nacken samtdgt, så påverkar det drekt hästens kropp och mentala tllstånd. Hästarna brukar gäspa, slappna av och bl lugna. Sedan tar kroppens självläkande processer över och gör allt för att återstäila balansen där det funnts ett problem.