Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för näringslivet är stabil och tillväxten i ekonomin ökar. Konjunkturindikatorn för hela landet bibehåller 25 från kvartalet före. I takt med starkare tillväxt fortsätter också arbetsmarknaden att förbättras under tredje kvartalet i Stockholm. Under fjärde kvartalet förväntas sysselsättningen fortsätta att öka och de nya jobben kommer främst i byggindustrin, databranschen och handeln med motorfordon. När nyanställningar tar fart och antalet anställda ökar, ökar också problemen med att få tag i rätt kompetens och arbetskraft. Under tredje kvartalet drabbas särskilt företag i databranschen. Brist på arbetskraft hindrar företag att matcha den ökade efterfrågan, vilket dämpar tillväxten. Med betydande förbättrat efterfrågeläge tar byggbranschen ordentlig fart under tredje kvartalet. Både byggandet och antalet anställda ökar i snabbaste takten sedan två år tillbaka och 79 procent av företagen rapporterar om ökad orderstock. www.chamber.se Västra Trädgårdsgatan 9 Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00 Fax: 08 566 316 00 Ansvarig ekonomisk analys: Ansvarig information: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se
KONJUNKTUREN Konjunkturen i Stockholms län fortsätter att utvecklas starkt under tredje kvartalet år 2010. Att konjunkturindikatorn ökar från 31 till 32 innebär att Stockholms näringsliv har högsta tillväxttakten på nästan tre år. Den finansiella krisen bidrog starkt till den snabba försämringen av ekonomin i Stockholm, men regionen har återhämtat sig fort och ser kvartalsmässigt ut att konsekvent ha klarat sig lindrigare jämfört med övriga riket under den senaste lågkonjunkturen. Konjunkturindikatorns nivå på 32 är dessutom betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 12 och inte långt ifrån rekordnoteringen från år 2007 på 35. Konjunkturindikatorn för riket som helhet bibehåller en nivå på 25. Stockholms län bidrar därmed tydligt till att stärka hela Sveriges ekonomi. Utvecklingen för de olika branscherna varierar visserligen något, men tendensen är generellt positiv. Privata tjänstenäringar, som är Stockholms i särklass största sektor, mäter fortsatt stark tillväxt med ökad efterfrågan och förbättrad lönsamhet. Efter en period av minskad verksamhet uppvisar byggindustrin betydligt bättre form med ökad orderstock, ökat byggande och positiva utsikter framöver. Tillverkningsindustrin stärks under kvartalet med något bättre förutsättningar för både hemma- och exportmarknaden jämfört med kvartalet före. Handeln stärks ytterligare och tendensen för de olika delbranscherna är gemensamt positiv. Handeln med motorfordon fortsätter att stärkas påtagligt under kvartalet om än i långsammare takt än tidigare och förväntningarna framöver är fortsatt positiva. Livsmedelshandeln visar åter tillväxt och bryter därmed den tidigare negativa trenden. Sällanköpsvaruhandeln fortsätter att stärkas med ökad försäljningsvolym och inköp av varor. Partihandeln bibehåller fortsatt hög tillväxttakt under kvartalet med ökad försäljningsvolym och ökade nyanställningar. Databranschen utvecklas fortsatt starkt med kraftigt ökad efterfrågan på företagens tjänster, men får i takt med ökade rekryteringsbehov också ökade problem med att få tag på rätt kompetens. Konjunkturen i Stockholm fortsätter att stärkas ytterligare under årets tredje kvartalet och tillväxttakten ökar för näringslivet. Stärkt framtidstro, ökad stabilitet och stark inhemsk efterfrågan bidrar till den positiva utvecklingen som helhet. Konjunkturindikator för näringslivet i Stockholms län 1 Konjunkturindikatorn är en sammanslagning av samtliga branschers konfidensindikatorer. Den ger vägledning om hur konjunkturen utvecklas för näringslivet i stort. Konfidensindikatorn tas fram för varje bransch genom en sammanslagning av två till tre nyckelfrågor, enligt en EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort. 2
SYSSELSÄTTNINGEN I takt med att konjunkturen i Stockholms län fortsätter att kraftigt stärkas tar också sysselsättningen fart under tredje kvartalet. För det samlade näringslivet uppnår sysselsättningen under kvartalet ett nettotal på 15, vilket är något sämre än prognostiserade 24, men en förbättring jämfört med kvartalet före då nettotalet mätte 7. Antalet anställda har nu ökat två kvartal i följd efter två år av konstant minskning. I likhet med att konjunkturen snabbt vände ned år 2008 skedde också skiftet från nyanställningar till nedskärningar fort inom näringslivet. Att utvecklingen pekar på att konjunkturen har vänt ordentligt upp igen behöver däremot inte innebära att sysselsättningen per automatik ökar i samma takt. Under åren 2004-2005 hade Stockholms län jobblös tillväxt, alltså att företagens verksamhet ökade utan att sysselsättningen ökade. Stockholms näringsliv har, jämfört med övriga landet, särskilt stor andel av sysselsättningen inom tjänstesektorn, vars största och viktigaste tillgång är humankapitalet. Företagen försökte därför i så stor utsträckning som möjligt undvika att minska nyckelresursen, personalen, även om verksamheten minskade. När efterfrågan på tjänsterna åter ökade fanns redan överkapacitet inom företagen i form av arbetskraft, vilket ledde till att det tog tid innan företagen hade behov av att nyanställa igen. Under den senaste konjunkturomställningen från nedgång till uppgång har arbetsmarknaden återhämtat sig relativt fort och perioden med jobblös tillväxt tycks ha blivit betydligt kortare än vad som var fallet för fem, sex år sedan vid förra konjunkturcykeln. Sambandet mellan tillväxt och sysselsättning Figurtext: Sambandet mellan tillväxt och sysselsättning Den långa perioden av kraftiga personalnedskärningar i byggindustrin förändrades fort till kraftig ökning av antalet anställda mellan årets första och andra kvartal, vilket fortsätter under tredje kvartalet. Avsevärd ökning av antalet anställda sker också i sällanköpsvaruhandeln trots att prognoserna inför kvartalet var något sämre. Nyanställningar ökar också tydligt i handeln med motorfordon, partihandeln och privata tjänstenäringar. Sysselsättningen ökar något i tillverkningsindustrin, vilket bryter en lång period av nedskärningar. Antalet anställda är oförändrat i databranschen trots att förväntningarna inför kvartalet var positiva och att efterfrågan ökar kraftigt. I livsmedelshandeln fortsätter personalen att minska tydligt om än i långsammare takt än tidigare. 2 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor. 3
SYSSELSÄTTNINGEN forts. Prognosen för arbetsmarknaden i Stockholms näringsliv inför nästa kvartal är totalt sett fortsatt positiv även om tendensen mattas av något. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen i hela näringslivet för årets fjärde kvartal mäter 13, vilket är sämre än motsvarande siffra för tredje kvartalet på 24. Antal anställda för olika branscher Prognoserna skiljer sig något mellan olika branscher. Nyanställningar förväntas att fortsätta öka kraftigt i byggindustrin, handeln med motorfordon och databranschen, som ingår i privata tjänstenäringar. I partihandeln och privata tjänstenäringar i stort förväntas också ökning av personal, om än i långsammare takt än tidigare. I sällanköpsvaruhandeln, tillverkningsindustrin och livsmedelshandeln väntas antalet anställda i princip bli oförändrat under fjärde kvartalet. Brist på arbetskraft och kompetent personal ökar tydligt för flertalet branscher när arbetsmarknaden tycks ta ordentlig fart igen. För hela näringslivet stiger andelen företag som noterar brist på arbetskraft under tredje kvartalet från 21 till 33 procent, vilket är högsta andelen på över två år. Det drabbar särskilt företag verksamma i databranschen, följt av byggindustrin och handeln med motorfordon. Problemen återfinns också i privata tjänstenäringar i stort. Även under förra högkonjunkturen var det särskilt företag i byggindustrin, databranschen och privata tjänstenäringar i stort som drabbades. Brist på arbetskraft 4
HANDELN Handeln i Stockholm fortsätter att stärkas ytterligare under tredje kvartalet. Konfidensindikatorn 3 ökar från nettotal 26 till 30, vilket är högsta tillväxttakten sedan år 2007 och betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 14. Handeln i riket som helhet bibehåller samma tillväxttakt som kvartalet före när konfidensindikatorn åter mäter nettotal 25. De olika delbranscherna inom handeln utvecklas i stort sett i samma positiva riktning under kvartalet. Konfidensindikator för handeln Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandeln exklusive livsmedel och motorfordon, fortsätter att förbättras under kvartalet. Konfidensindikatorn ökar från nettotal 28 till 34, vilket är högre än genomsnittet sedan år 2000 på 22 och tyder på fortsatt stabil tillväxttakt. Försäljningsvolym och inköp av varor fortsätter att öka kraftigt och förväntas öka ytterligare framöver. Försäljningspriser är oförändrade och lönsamheten fortsätter att minska marginellt. Antalet anställda ökar tydligt under tredje kvartalet, men väntas bli oförändrat under fjärde. Prognosen för branschen framöver är fortsatt positiv. Handeln med motorfordon fortsätter att stärkas tydligt, men i långsammare takt än tidigare. Konfidensindikatorn minskar från nettotal 60 till 35, vilket fortfarande är betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 0. Försäljningsvolymen fortsätter att öka, om än i långsammare takt än tidigare och lönsamheten ökar tydligt för första gången på över två år. Tillväxttakten på inköp av varor är den högsta sedan undersökningen startade år 2000. Antalet anställda ökar tydligt under kvartalet, vilket också ökar utmaningen med att rekrytera rätt personal. 35 procent av företagen noterar brist på arbetskraft. Utsikterna för branschen framöver är fortsatt positiva och över 90 procent av företagen förväntar sig ökad försäljningsvolym. 3 Konfidensindikatorn tas fram för varje bransch genom en sammanslagning av två till tre nyckelfrågor, enligt en EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort. 5
HANDELN forts. Livsmedelshandeln i Stockholm stärks kraftigt under kvartalet och visar åter tillväxt. Konfidensindikatorn ökar från nettotal -22 till 10, vilket därmed bryter tidigare nedåtgående trend. Försäljningsvolymen är oförändrad efter att tidigare ha minskat och inköp av varor minskar visserligen, men i långsammare takt än tidigare. Varulagren är oförändrade medan försäljningspriser och lönsamheten ökar. Antalet anställda fortsätter att minska om än i långsammare takt än tidigare och förväntas bli oförändrat under nästa kvartal, vilket är ett trendbrott. Förväntningarna för branschen under nästa kvartal är försiktigt positiva. Utvecklingen för partihandeln fortsätter att tydligt förbättras under tredje kvartalet och konfidensindikatorn minskar marginellt från nettotal 33 till 32. Försäljningsvolymen och inköp av varor ökar kraftigt och förväntas fortsätta öka kraftigt framöver. Varulagren och lönsamheten fortsätter att öka under kvartalet. Antalet anställda ökar för första gången på över två år och förväntas fortsätta öka under nästa kvartal. Utsikterna för branschen framöver är fortsatt positiva. Konfidensindikator för handeln i Stockholms län 6
BYGGINDUSTRIN Byggindustrins konfidensindikator stärks kraftigt från nettotal -11 till 17, vilket är högre än genomsnittet sedan år 2000 på -5 och dessutom den högsta noteringen på två år. För riket som helhet stärks konfidensindikatorn från nettotal -7 till 0. Byggindustrin i Stockholm hade under den senaste högkonjunkturen under åren 2006-2007 en särskilt stark utveckling i jämförelse med landet i stort. Situationen förändrades efter finanskrisen när högkonjunktur övergick i lågkonjunktur. Trots att många offentligt finansierade infrastrukturprojekt pågick i Stockholm, såsom Norra Länken, Citybanan och Norra Bantorget, vägde det inte upp inbromsningen av bostadsbyggandet. Branschen påverkades kraftigt av att byggandet av bostäder på kort tid avbröts till följd av den turbulens på bostadsmarknaden som följde efter finanskrisen. Bostadsmarknaden har i likhet med andra delar av näringslivet tagit ordentlig fart igen, men det är först nu som den trögrörliga byggbranschen också tycks komma igång ordentligt. Företagen noterar kraftigt ökat byggande och 79 procent av företagen anger att orderstocken ökar. 44 procent av företagen anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med halvåret före då motsvarande andel var 85 procent. I takt med ökad efterfrågan ökar anbudspriserna något, men inte i samma omfattning som förväntades inför kvartalet. Orderstocken, byggandet och anbudspriserna förväntas fortsätta öka kraftigt under fjärde kvartalet. Med ökade aktiviteter ökar också företagens behov av arbetskraft och antalet anställda fortsätter öka kraftigt under kvartalet, vilket förväntas fortsätta framöver. Med ökade nyanställningar ökar också problemen med att få tag på arbetskraft. 45 procent av företagen noterar brist på arbetskraft som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med halvåret före då motsvarande andel var 9 procent. Byggindustrin ligger ofta sent i konjunkturcykeln, vilket kan förklara varför det tagit tid att vända den negativa utvecklingen trots att andra delar av näringslivet redan har haft ökad efterfrågan och tillväxt en längre tid. Vidare är det historiskt sett vanligt att byggindustrin i storstäder, särskilt Stockholm, noterar större konjunktursvängningar än övriga delar av landet. Konfidensindikator för byggindustrin 7
TILLVERKNINGSINDUSTRIN Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin stärks från nettotal -11 till 4 under årets tredje kvartal, vilket är högre än genomsnittet sedan år 2000 på -4. 80 procent av företagen noterar att produktionsvolymen kraftigt ökar, trots prognoser inför kvartalet om minskning. Produktionsvolymen förväntas fortsätta öka under fjärde kvartalet. Arbetskraften ökar något, vilket sker för första gången på över två år. Antalet anställda förväntas fortsätta öka något under nästa kvartal. Enbart 31 procent av företagen anger efterfrågeläget som största hindret för att bedriva sin verksamhet, vilket kan jämföras med halvåret före då motsvarande andel var 63 procent. 30 procent anger att det inte finns något hinder alls. Motsvarande andel halvåret före var 2 procent. Lönsamheten ökar tydligt, om än i något långsammare takt än tidigare. Hemmamarknaden utvecklas fortsatt relativt stabilt med tydligt ökad orderingång och något starkare konkurrenssituation medan priser minskar. Orderingången förväntas fortsätta stiga tydligt medan priserna prognostiseras oförändrade under nästa kvartal. Konkurrenssituationen på exportmarknaden försämras något både inom och utanför EU och priser minskar tydligt. Exporterande företag noterar att orderingången ökar kraftigt under tredje kvartalet trots prognoser inför kvartalet om kraftig minskning. Orderingången förväntas fortsätta öka framöver medan priser väntas oförändrade. Efter en längre tids försvagning har den svenska kronan stärkts avsevärt gentemot de stora valutorna dollar och euro. Mindre valutor som tappar i värde under ekonomiskt turbulenta tider börjar ofta åter stiga i värde när världsekonomin visar tecken på återhämtning. För Sverige påverkas exporten till länder såsom Tyskland, Storbritannien och övriga Skandinavien negativt av en återhämtning av kronans värde eftersom varorna blir relativt dyrare. Samtidigt beror förstärkningen av svenska valutan på en rad positiva faktorer så som förtroendeingivande penningpolitik, starka statsfinanser och ökad hantering i takt med ökad export. Eftersom Sverige utgör en liten öppen ekonomi påverkas den svenska tillverkningsindustrin i hög utsträckning av den globala ekonomiska utvecklingen, inte minst i övriga Europa. Även om den svenska ekonomin utvecklas positivt är det också viktigt med ekonomisk stabilitet i de länder med vilka vi utövar handel. Det är därför oroväckande med osäkerheten kring statsfinanserna i länder som Portugal, Irland, Grekland, Spanien och Storbritannien. Om alltför många länder minskar sina utgifter avtar handeln, vilket kan drabba små länder som Sverige hårt. Stockholmsföretag inom tillverkningsindustrin har tydlig koncentration inom telekom och läkemedel. Andra förutsättningar och trender för dessa produktbranscher kan förklara att tillverkningsindustrin i riket som helhet ibland utvecklas något annorlunda än i Stockholm. Under tredje kvartalet ökar konfidensindikatorn för riket som helhet något från nettotal 3 till 5. Konfidensindikator för tillverkningsindustrin 8
DATAKONSULTER OCH DATASERVICE Konfidensindikatorn för databranschen avtar visserligen något under tredje kvartalet från nettotal 53 till 46, men det är betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 26 och visar på fortsatt hög tillväxttakt i branschen. Verksamheter inom databranschen stod relativt väl emot den allmänna nedgången som följde efter finanskrisen år 2008 och under den senaste konjunkturcykeln har branschen, kvartalsmässigt, enbart försvagats en gång. Konfidensindikatorn för riket som helhet ökar från nettotal 61 till 54 under tredje kvartalet. Drygt hälften av företagen noterar att efterfrågan på företagens tjänster ökar, vilket är något lägre andel än kvartalet före. Efterfrågan förväntas fortsätta öka tydligt under fjärde kvartalet och på ett halvårs sikt förväntar sig 93 procent av företagen att efterfrågan ska öka, vilket är en rekordnotering. Försäljningspriserna fortsätter att minska i ungefär samma takt som tidigare, men förväntas öka något framöver. Lönsamheten ökar något, men i långsammare takt än kvartalet före och volym på inneliggande uppdrag minskar. 53 procent av företagen anger fullt resursutnyttjande, vilket är lägre än kvartalet före då motsvarande andel var 77 procent. I takt med att databranschens verksamheter har utvecklats starkt under en längre tid har också antalet anställda börjat öka. Under tredje kvartalet bryts dock den försiktigt positiva trenden från de två tidigare kvartalen och antalet anställda är i stället oförändrat trots förväntningar om kraftig ökning inför kvartalet. Det kan till stor del förklaras av att företagen inte får tag på personal. 75 procent av företagen i databranschen anger brist på arbetskraft, det vill säga att de inte får tag på expertisen eller funktionen de efterfrågar. Det är högsta andelen sedan början av år 2007 och motsvarande andel för andra kvartalet var 40 procent. Antalet anställda förväntas visserligen öka kraftigt under fjärde kvartalet, men att utfall inte alltid följer förväntningar bekräftas under det här kvartalet. Under den senaste konjunkturnedgången minskade inte databranschen i Stockholm till de nivåer som gällde i samband med IT-kraschen i början av 2000-talet. En bidragande förklaring är att IT-företagen i Stockholm har lärt sig av misstagen och därför har bättre struktur och konkurrenskraft i dag. Dessutom är IT i högre grad integrerat i hela näringslivet än tidigare, vilket försvårar för företag att genomföra större neddragningar på området. Konfidensindikator för datakonsulter och dataservice 9
PRIVATA TJÄNSTENÄRINGAR Utvecklingen för privata tjänstenäringar fortsätter stärkas under årets tredje kvartal och branschen visar stark tillväxt. Konfidensindikatorn minskar visserligen från nettotal 45 till 40, men tillväxttakten är fortsatt stark och nettotalet är betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 19. För riket som helhet minskar konfidensindikatorn från nettotal 43 till 38. Privata tjänstenäringar täcker hela privata tjänstesektorn, inklusive uppdragsverksamheten och databranschen. Branschen är av särskilt stor vikt för Stockholms län. Företagen anger att utvecklingen av verksamheten fortsätter att förbättras under tredje kvartalet. Efterfrågan på företagens tjänster fortsätter öka tydligt, om än i något långsammare takt än tidigare. Volym på inneliggande uppdrag fortsätter att minska medan försäljningspriserna ökar något. Lönsamheten ökar något för första gången sedan år 2008. Efterfrågan och försäljningspriser förväntas fortsätta öka under nästa kvartal. Sysselsättningen fortsätter öka under kvartalet, men inte i samma omfattning som förväntades inför kvartalet. Trendbrottet som skedde förra kvartalet med ökat antal anställda för första gången på två år följdes upp under tredje kvartalet, men ökningstakten tilltar inte nämnvärt. Antalet anställda förväntas fortsätta öka under fjärde kvartalet, men i långsammare takt än vad som förväntades inför det tredje. 53 procent av företagen noterar fullt kapacitetsutnyttjande. I takt med att antalet anställda har börjat öka igen ökar också utmaningen att hitta rätt personal. 21 procent av företagen noterar brist på arbetskraft. Under år 2008 klarade sig Stockholmskonjunkturen länge bättre än övriga delar av landet och stod till viss del emot den inledande konjunkturnedgången. Den globala finanskrisen senare under året blev dock startskottet även för Stockholms nedgång. När finansiella bolagens verksamheter kraftigt försämrades, påverkades också den angränsande privata tjänstesektorn tydligt negativt. Även om fallet för privata tjänstenäringar gick fort har också återhämtningen skett på relativt kort tid. Vid en konjunkturnedgång i Sverige, med liten öppen ekonomi, drabbas vanligtvis den exportintensiva tillverkningssektorn först av minskad efterfrågan, produktion och sysselsättning. Efter en tid brukar de ekonomiska problemen flytta över till tjänstesektorn. Under den senaste konjunkturcykeln ser dock privata tjänstenäringar ut att ha klarat sig påtagligt lindrigt undan, mycket tack vare en fortsatt stark efterfrågan på hemmamarknaden. Det har varit särskilt gynnsamt för Stockholms näringsliv. Konfidensindikator för privata tjänstenäringar 4 Inkluderar Hotell och restaurang, Transport, Researrangörer och resebyråer, Post och telekommunikation, Egna fastighetsförvaltare, Fastighetsmäklare och fastighetsförvaltare, Uthyrning, Datakonsulter och dataservice samt Uppdragsverksamhet. 10