BAROMETERN STOCKHOLMS

Transkript

1 STOCKHOLMS BAROMETERN ANDRA KVARTALET, AUGUSTI En rapport från Stockholms Handelskammare SVAGT NORMALT STARKT Stockholmsbarometern försvagas under andra kvartalet Från en period av stark tillväxt faller barometern ned till en normalnivå. Näringslivet skruvar ned men byggbranschen tar revansch. Handeln är dock den bransch som fortsatt går bäst överlag. Anställningarna ökar men det gör även arbetskraftsbristen. Fler Stockholmsföretag har svårare att hitta arbetskraft och det hämmar tillväxten.

2 N SVAGT NORMALT STARKT OM STOCKHOLMSBAROMETERN Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholm. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer. Stockholmsbarometern publiceras i interaktiv form på

3 Dystrare näringsliv ger svagare Stockholmsekonomi Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och har därför betydelse för hela landets välstånd. Stockholm är det enda länet i riket med ett högre bidrag till landets bruttonationalprodukt (BNP) än dess befolkningsstorlek. Konjunkturen i Stockholm försvagas under andra kvartalet 2016 och Stockholmsbarometern faller med drygt en enhet. Nedgången spär på den redan kraftiga inbromsning som skedde under årets första kvartal. Från att ha presterat bättre än normalt under två raka år ligger konjunkturen i huvudstadsregionen nu i linje med det historiska snittet. Det innebär att läget i Stockholmsekonomin nu är det svagaste sedan mitten av Att Stockholmsbarometern försvagas under årets andra kvartal beror på ett dystrare stämningsläge i huvudstadsregionens näringsliv. Det trendbrott hos huvudstadsregionens företag som noterades under årets första kvartal bekräftas under andra kvartalet Konfidensindikatorn för näringslivet försvagas med 2,3 enheter. Trots nedgången pekar barometerindikatorn på en något starkare konjunktur än normalt för Stockholms näringsliv. Däremot tycks den positiva trend som huvudstadsregionens näringsliv befunnit sig på under de senaste tre åren vara bruten. Stockholms hushåll har under flera kvartal avgett alltmer negativa tongångar. Även om stämningsläget bland huvudstadsregionens hushåll förbättras under andra kvartalet 2016 med 3,8 enheter så är läget alltjämt negativt. Hushållens konfidensnivå är klart svagare än normalt. kv kv Förändring Läget Stockholmsbarometern 101,8,7-1,1 = KONFIDENSINDIKATORER Hushåll 94,1 97,9 3,8 - Näringsliv 103,7 101,4-2,3 + Tabell 1. Det ekonomiska läget ur Stockholmsperspektiv Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Indikatorerna bygger på ett urval av företag, varav svarande (45 %) inom en rad olika branscher. Antal svarande hushåll i Stockholm är 272. Läget i Stockholmsekonomin är nu det svagaste sedan mitten av

4 ,2 105,7 Figur 1. Stockholmsbarometern jämfört med de senaste fyra kvartalen ,5 101,8 Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde =., kv kv kv kv kv 2 Det senaste årtiondet kännetecknas av stora konjunkturfall för Stockholmsekonomin. Det första skedde kring år 2008 som ett resultat av den internationella finanskrisen. Från den krisen hämtade sig Stockholm starkt. Nedgången var drastisk men återhämtningen imponerande Figur 2. Stockholmsbarometern i ett längre tidsperspektiv Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = Den andra nedgången kom år 2010 som ett resultat av den europeiska skuldkrisen. Återhämtningen från den krisen har inte varit lika övertygande. Stockholmsekonomin uppvisade tecken på att en återhämtning kunde ligga i korten början av år Uppgången blev dock kortvarig och konjunkturen föll snart snabbt tillbaka. Ett år senare tog ekonomin fart igen och tilltron till ekonomin förbättrades påtagligt. Däremot har utvecklingen i Stockholmsekonomin under de åren lämnat en hel del övrigt att önska. Det återstår en lång väg att gå innan Stockholmsekonomin når upp till den nivå som uppmättes innan de senaste årens kriser bröt ut. Den betydande försvagning som noteras under första halvåret 2016 innebär ett slag mot återhämtningen. 4

5 Byggbranschen tar revansch Näringslivet i Stockholm backar under andra kvartalet 2016 och konfidensindikatorn inom flera viktiga branscher försvagas. De privata tjänstenäringarna, där en majoritet av stockholmarna har sin sysselsättning, fortsätter att försvagas och faller ned till en nivå som är i linje med det historiska snittet. Under de senaste kvartalen har det främst varit handeln som agerat draglok för Stockholmsekonomin. Även om handeln fortsatt sticker ut som den enskilt starkaste huvudbranschen så revideras handelns konfidensindikator ned med 4,3 enheter under andra kvartalet. Partihandeln sticker fortsatt ut som den enda delbransch där läget är myck et starkare än normalt. Detta trots att andra kvartalet bjuder på en försvagning. Tillbakagången för handeln förklaras främst av ett kraftigt fall inom sällanvaruköpshandeln. Konfidensindikatorn för sällanvaruköp försvagas med hela 8,4 enheter under andra kvartalet, vilket innebär att läget snabbt har gått från starkare än normalt till svagare än normalt. Detta drastiska fall mildras något genom en förhållandevis god utveckling för övriga delbranscher inom handeln. Till exempel stärks konfidensindikatorn för livsmedelshandeln samt motorfordonshandeln. Det råder kris på huvudstadsregionens bostadsmarknad. Det finns ett skriande behov av bostäder fastän byggandet ökat under senare år. Byggbranschen har trots den stora efterfrågan gått kräftgång under ett antal kvartal. Under första kvartalet 2016 föll till och med konfidensindikatorn för byggbranschen under den historiska snittnivån. Under andra kvartalet förbättras stämningsläget i Stockholms byggbransch och konfidensindikatorn stärks med närmare tre enheter, vilket signalerar en situation som är starkare än normalt. De privata tjänstenäringarna fortsätter att försvagas under andra kvartalet Branschen ser ut att fastna i ett normalläge. Läget för finansbranschen stabiliseras efter att ha fallit kraftigt under föregående kvartal. Situationen är dyster och finansbranschens konfidensindikator är mycket svagare än normalt. Det går bättre för Stockholmsföretagen med uppdragsverksamhet, liksom för databranschen. Båda dessa delbranscher flyttar fram positionerna och hamnar på en nivå som är starkare än normalt. Databranschens förstärkning sker dessutom ovanpå en redan tydlig förbättring under föregående kvartal. Efter att ha avslutat 2015 i dur backade tillverkningsindustrin under föregående kvartal till en nivå i linje med det historiska genomsnittet. Under andra kvartalet fortsätter Stockholms tillverkningsföretag att möta motvind och konfidensindikatorn faller till en nivå som är klart svagare än normalt. Det går bättre för Stockholmsföretagen med uppdragsverksamhet, liksom för databranschen. 5

6 kv kv Förändring Bygg 101,1 103,9 2,8 + Handel 111,5 107,2-4,3 + Läget Livsmedelshandel 106,7 108,7 2,0 + Handel med motorfordon 101,8 102,7 0,9 + Partihandel 116,3 114,7-1,6 ++ Sällanvaruköp 105,4 97,0-8,4 - Privata tjänstenäringar,9,0-0,9 = Data 101,7 103,2 1,6 + Finans och försäkring 86,7 87,0 0,3 -- Uppdragsverksamhet 99,5 103,1 3,6 + Tillverkningsindustri 98,8 88,6-10,2 -- Tabell 2. Utvecklingen för olika branscher i Stockholm Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Uppdragsverksamhet Bygg Figur 3. Så går det för utvalda Stockholmsbranscher Livsmedelshandel Data Handel med motor Finans och försäkring Partihandel Sällanvaruköp Tillverkning Staplarnas nivå anger förändring under andra kvartalet jämfört med första kvartalet Staplarnas färg anger konjunkturläge för respektive bransch: rött indikerar ett läge som är sämre eller mycket sämre än normalt, och grönt indikerar ett läge som är bättre eller mycket bättre än normalt. 6

7 Mörka moln över Stockholm, men viss ljusning bland hushållen i länets centrala delar. Viss ljusning bland hushållen Hushållens långvariga pessimism har varit genomgående i stora delar av Stockholm. Det har länge tecknats en allt mörkare bild av ekonomin. Under andra kvartalet 2016 sker en viss förändring i det att hushållen i länets centrala delar rapporterar om en ljusning. Konfidensindikatorn för dessa centralt belägna hushåll stärks med hela sju enheter. Det är första gången på två år som de centralt belägna hushållen anser att läget i Stockholmsekonomin är bättre än normalt. För hushåll utanför de centrala delarna av Stockholms län håller den dystra bilden inte bara i sig utan förvärras under årets andra kvartal. Konfidensindikatorn för hushållen i de halvcentrala delarna faller med drygt två enheter, till 91,8, från en redan låg nivå. För de minst centralt belägna hushållen sjunker konfidensindikatorn till 96,5. Med andra ord är hushållen utanför länets centrala delar nedstämda och uppger att den ekonomiska situationen är mycket svagare än normalt. Centrala Halvcentrala Ej centrala Solna Botkyrka Ekerö Stockholm Danderyd Norrtälje Sundbyberg Haninge Nykvarn Huddinge Nynäshamn Järfälla Sigtuna Lidingö Södertälje Nacka Upplands-Bro Salem Vallentuna Sollentuna Vaxholm Tyresö Värmdö Täby Österåker Upplands Väsby Tabell 3. Stockholms olika delar 7

8 Hushållen i Stockholm har under en längre tid blivit alltmer pessimistiska över den ekonomiska tillvaron men näringslivet har däremot levererat mer positiva stämningsuttryck Figur 4. Konfidensindikatorer för hushåll i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = Centrala Halvcentrala Ej centrala 8

9 Medan hushållen i Stockholm under en längre tid blivit alltmer pessimistiska om den ekonomiska tillvaron så har huvudstadsregionens näringsliv tvärtom levererat mer positiva stämningsuttryck. Det har lett till en ökande skillnad mellan konfidensindikatorn för Stockholms hushåll respektive näringsliv. Denna skillnad nådde sin kulmen under fjolårets sista kvartal som ett resultat av en fortsatt stärkning för näringslivet, medan hushållens konjunkturindikator fortsatte att falla. Inte sedan år 2008, då den internationella finanskrisen bröt ut, var skillnaden mellan hushållens och företagens stämningsläge så stor som då. Stockholms företag anser alltjämt att läget i huvudstadsekonomin är starkare än normalt. Men i och med att företagens konfidensbarometer faller under det andra kvartalet 2016, samtidigt som konfidensindikatorn för hushållen stärks, så minskar nu skillnaden i stämningsläge mellan huvudstadsregionens hushåll och näringsliv. En bidragande orsak till det svagare läget överlag är den påtagliga försvagningen för företag i de minst centrala delarna av Stockholms län. Konfidensindikatorn där sjunker med närmare 4,5 enheter ned till 99,8. Det är ett betydande fall, vilket resulterar i att det inom Stockholms näringsliv endast är företag i de minst centrala delarna som inte går bättre än normalt. Konfidensindikatorn faller även för företag i länets övriga delar. I de centrala delarna faller den med ett par enheter, till 101,6, vilket endast är marginellt starkare än normalt. Däremot är försvagningen av konfidensnivån bland företagen i de halvcentrala delarna av länet liten, -0,6 enheter, vilket innebär att det är företagen i Stockholms halvcentrala delar som det nu generellt sett går bäst för Figur 5. Konfidensindikatorer för näringslivet i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = Centrala Halvcentrala Ej centrala 9

10 HUSHÅLL kv kv Förändring Läget Centrala 94,6 101,7 7,1 + Halvcentrala 94,0 91,8-2,2 - Ej centrala 98,8 96,5-2,4 - Tabell 4. Konfidensindikatorer i olika delar av Stockholm FÖRETAG kv kv Förändring Läget Centrala 103,7 101,6-2,1 + Halvcentrala 105,7 105,1-0,6 + Ej centrala 104,1 99,8-4,4 = Index, medelvärde =. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). NORMALT SVAGT STARKT Hushållen är fortfarande dystra men läget ljusnar något. NORMALT SVAGT STARKT Företagen är mindre optimistiska, vilket försvagar näringslivet. 10

11 Stockholms näringsliv halkar efter Baserat på Stockholms liksom övriga rikets respektive historiska nivåer ser Stockholms näringsliv ut att falla efter. Det står i kontrast till de senaste årens situation. De senaste två åren har näringslivet i huvudstadsregionen presterat minst lika bra som eller bättre än näringslivet i övriga riket. Under första kvartalet 2015 var läget för huvudstadens näringsliv utifrån det egna historiska genomsnittet klart starkare än för övriga riket. Skillnaden i respektive konfidensindikator var då 2,5 enheter till Stockholms fördel. Stockholms övertag gentemot näringslivet i resten av riket eliminerades under slutet av 2015 och under första kvartalet 2016 vändes skillnaden till den motsatta: konfidensindikatorn för övriga rikets näringsliv var då ett par enheter starkare i förhållande till sitt historiska snitt än i Stockholm. Detta underläge förvärras under andra kvartalet. Mätt på detta sätt har inte underläget för Stockholms näringsliv varit lika påtagligt någon gång under perioden för vilken statistik finns tillgänglig Skillnad Stockholm riket Stockholm Övriga riket 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4,0-5,0-6,0 Figur 6. Näringslivet i Stockholm jämfört med övriga riket Index, medelvärde =. Konfidensindikatorer på vänster axel, skillnad mellan Stockholm och övriga riket på höger axel. 11

12 Hushållen pessimistiska om svensk ekonomi Stockholms hushåll fortsätter att ha en negativ syn på svensk ekonomi. De justerar under andra kvartalet ned sin nulägesbild av svensk ekonomi, från en redan låg nivå. Bilden är betydligt mörkare än normalt och misstron biter sig således fast. Den nedjustering som hushållen gör i sin syn på Sveriges ekonomi under andra kvartalet utgör det kraftigaste fallet sedan finanskrisen bröt ut i slutet av Fler hushåll ser mörkare på framtiden för landets ekonomi. Faktum är att synen på utsikterna för svensk ekonomi bland Stockholms hushåll är i paritet med nivåerna som rådde under perioden då den europeiska skuldkrisen härjade Figur 7. Stockholmarnas syn på Sveriges ekonomi Säsongsrensade nettotal (bättre sämre) För närvarande Om tolv månader Mest pessimistiska är hushållen utanför länets centrala delar, både vad gäller nuläget för svensk ekonomi och förväntningarna på ett års sikt. Gemensamt för hushåll i samtliga delar av Stockholm är den mörka bilden av vart Sveriges ekonomi är på väg. Däremot är bilden något mindre dyster än nulägesomdömet. Detta skiljer sig från föregående kvartal då många hushålls framtidstro på svensk ekonomi var lägre än den allmänt negativa bilden av landets ekonomi i nuläget. 12

13 Centrala Halvcentrala Ej centrala Figur 8. Synen på Sveriges ekonomi i olika delar av Stockholm Säsongsrensade nettotal (bättre sämre) första kvartalet För närvarande Om tolv månader Jobben blir fler men arbetskraftsbristen hämmar tillväxten Alltfler företag i Stockholm anger att anställningarna ökar under andra kvartalet Nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningar, klättrar med fyra enheter till 12. Det är en återhämtning från föregående kvartals nedgång och innebär en återgång till genomsnittet för jobbtillväxten under det senaste året. Nettotalet för antal anställda når nästan upp till de förväntningar om jobbtillväxt som företagen gav uttryck för under föregående kvartal. I kontrast till den högre jobbtillväxten skruvar Stockholmsföretagen ned sina förväntningar om antalet anställda framöver. Nettotalet om det förväntade antalet anställda sjunker från 13 till sju. Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist. Dessutom har arbetskraftsbristen påtagligt förvärrats under senare år. Under andra kvartalet 2016 förvärras arbetskraftsbristen ytterligare något. Arbetskraftsbristen bland företagen i Stockholm ligger fortsatt på mycket höga nivåer. kv kv Förändring Antal anställda, utfall Antal anställda, förväntningar Brist på arbetskraft, nuläge Efterfrågeläge, nuläge Tabell 5. Anställningstryck och efterfrågan för företagen Nettotal är saldot mellan andelen företag som anger en ökning respektive en minskning. 13

14 Figur 9. Sysselsättningsläget i Stockholms näringsliv över tid Säsongsrensade nettotal, hela Stockholms näringsliv Antal anställda, utfall Brist på arbetskraft, nulägesomdöme De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där omkring var femte anställd stockholmare jobbar. Var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en lika hög andel är anställda inom tillverkningsindustrin. Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, drygt en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln medan endast en femtedel var anställda inom de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit mest. Sysselsättningen inom bygg har ökat något under de senaste femton åren, från sju procent 2010 till tio procent i dag. Tillverkning 10 % Bygg 10 % Figur 10. Inom vilka branscher jobbar stockholmarna? Handel 19 % Privata tjänstenäringar 61 % 14

15 Figur 11. Läget och utsikter för jobben inom olika Stockholmsbranscher Säsongsrensade nettotal. Utvalda branscher ur Stockholms näringsliv. Utfall Förväntan Den starkaste jobbtillväxten i Stockholm finns under andra kvartalet 2016 inom handeln. Detta trots att handeln överlag rapporterar om en svagare ekonomi. Jobben inom handeln genereras särskilt av motorfordonsbranschen där jobbtillväxten är den snabbaste på sex år. Antalet anställda ökar även inom övriga delbranscher av handeln, det vill säga inom partihandeln, livsmedelshandeln och sällanvaruköpshandeln, trots att konfidensindikatorn för två av dessa delsektorer (parti- och sällanvaruköpshandel) sjunker under andra kvartalet. Precis som föregående kvartal fortsätter Stockholms byggbransch att rapportera svaga jobbsiffror. Jobbtillväxten har i princip stannat av. Förväntningarna på nyanställningarna inom byggbranschen de kommande månaderna är dock högt ställda. Anställningarna bland tillverkningsföretagen i Stockholm har varit svag, till och med vikande, under en längre period. Visserligen ökar jobben i Stockholms tillverkningsindustri något under andra kvartalet, men företagen signalerar att anställningarna kommer att minska framöver, vilket överensstämmer med den vikande konjunkturen som branschen möter. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna haltar. Efter att ha minskat antalet sysselsatta under ett antal kvartal ökade antalet anställda inom databranschen under årets första kvartal, och även under andra kvartalet Ökningen är dock endast marginellt och långt ifrån de högt ställda förväntningar dataföretagen ställde upp under föregående kvartal. Till skillnad från årets första kvartal reviderar företagen i Stockholms databransch ned sina förväntningar avseende anställningar. Man signalerar att jobbtillväxten kommer att stanna av framöver. Företag med uppdragsverksamheter samt inom finans och försäkring ökar sin personalstyrka. Inom tjänstenäringarna är det främst företag med uppdragsverksamhet som nyanställer. Utfallet för finans- och försäkringsbranschen skiljer sig från de dystra förväntningar som företagen gav uttryck för under föregående kvartal, då en övervikt spådde att antalet anställda skulle minska. 15

16 Branschfördjupning HANDEL Bland Stockholms huvudbranscher presterar handeln under andra kvartalet 2016 klart över det historiska genomsnittet. Konfidensindikatorn försvagas dock med drygt fyra enheter, främst som ett resultat av en drastisk tillbakagång för sällanvaruköpshandeln. Den enda delbransch inom handeln som går tydligt framåt är livsmedelshandeln, vilken hindrar handelns konfidensindikator från att falla än mer Figur 12. Konfidensindikator för handeln Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket Figur 13. Konfidensindikator för delbranscher inom handeln i Stockholm Index, medelvärde = Livsmedel Sällanköpsvaror Motorfordon Partihandel 16

17 Bakom det positiva utfallet för livsmedelshandeln står en förbättrad försäljning. Inom sällanvaruköpshandeln minskar inte oväntat försäljningsvolymerna och försäljningssituationen backar kraftigt tillbaka under andra kvartalet. Lönsamheten försämras likaså. Företag inom partihandeln uppger att försäljningssituationen försämras, om än marginellt. Däremot är optimismen avseende försäljningssituationen på sex månaders sikt som starkast inom partihandeln jämfört med andra delsektorer. Livsmedelshandeln är ensam om att ha negativa förväntningar på den framtida försäljningen, men det ska ses mot bakgrund av en redan stark konfidensindikator för denna delbransch. BYGG Trots ett skriande byggbehov i huvudstadsregionen har konfidensindikatorn för Stockholms byggbransch länge stått och stampat. Visserligen har branschen gått något bättre än normalt, dock utan att övertyga. Under första kvartalet 2016 låg branschen precis på gränsen för vad som anses vara en normal konjunkturnivå. Detta efter att byggsektorns konfidensindikator hade försvagats med omkring fyra enheter. Under andra kvartalet sker en återhämtning och byggsektorn tar revansch. Tillväxten är god och konfidensindikatorn ger utryck för ett läge som är bättre än normalt. Återhämtningen beror inte minst på en positiv förändring av orderstocken för många av huvudstadsregionens byggföretag. Färre företag upplever dessutom minskade hinder för byggande. Utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt ljusnar Figur 14. Konfidensindikatorn för byggindustrin Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket 17

18 TJÄNSTER Huvudstadsregionens tjänstenäringar har försvagats under det senaste året. Mot slutet av 2015 började de privata tjänsteföretagen falla tillbaka mot en normalnivå. Den försvagning som noterades under första kvartalet 2016 fortsätter under andra kvartalet. Byggsektorn tar revansch under andra kvartalet. Tillväxten är god och konfidensindikatorn ger utryck för ett läge som är bättre än normalt Figur 15. Konfidensindikatorn för privata tjänstenäringar Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket Stockholms databransch agerar stöd för tjänstenäringarna i huvudstadsregionen tillsammans med företag med uppdragsverksamhet. Båda dessa delbranscher stärks under andra kvartalet. För databranschen ökar konfidensindikatorn och når sin högsta notering på två år. Det är främst en förbättrad utveckling av företagens verksamhet som gör att branschen nu går bättre än normalt. Förväntningarna på efterfrågan förbättras likaså. Arbetskraftsbristen förvärras dock under andra kvartalet och en högre andel av dataföretagen i Stockholm uppger att det råder brist på arbetskraft. Uppgången för uppdragsverksamheter förklaras av en positiv utveckling avseende företagens tjänster liksom en starkare efterfrågan. Även lönsamheten förbättras påtagligt och förväntningarna på den framtida efterfrågan stiger. 18

19 Figur 16. Konfidensindikatorn för utvalda delbranscher inom privata tjänstenäringar i Stockholm Index, medelvärde = Databranschen Uppdragsverksamhet Finans och försäkring TILLVERKNING Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Mot slutet av 2015 bidrog en stark orderingång på exportmarknaden till en kraftig uppgång för tillverkningsindustrin i Stockholm. Under första kvartalet 2016 föll dock konfidensindikatorn tillbaka till en nivå i linje med det historiska genomsnittet. Andra kvartalet kännetecknas av ytterligare en tillbakagång för huvudstadsregionens tillverkningsindustri. Läget är nu mycket svagare än normalt. Förväntningarna på orderingången både på hemmaplan och i utlandet tynger industrin. Försäljningspriserna i Sverige ökar något men inte tillräckligt för att kompensera för kraftigt fallande priser på exportmarknaden Figur 17. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri Index, medelvärde = Stockholm Övriga riket 19

20 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Brunnsgatan 2 Box Stockholm Tel: ANSVARIG ANALYS: Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom ah@chamber.se Mobil: ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se