BAROMETERN STOCKHOLMS

Transkript

1 STOCKHOLMS BAROMETERN FÖRSTA KVARTALET 2017, MAJ En rapport från Stockholms Handelskammare SVAGT NORMALT STARKT Konjunkturen i Stockholm fortsätter att vara starkare än normalt. Men Stockholmsbarometern försvagas något under första kvartalet 2017, vilket beror på ett minskat förtroende hos näringslivet. Byggbranschen går mot strömmen och rapporterar om ljusare tider. Konjunkturen för Stockholms byggbransch är den starkaste på sex år. Stockholmsekonomin hålls tillbaka av en rekordhög arbetskraftsbrist. Många företag har svårt att hitta arbetskraft, inte minst inom bygg- och databranschen, vilket hämmar tillväxten.

2 STARKT NORMALT SVAGT OM STOCKHOLMSBAROMETERN Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholm. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer. Stockholmsbarometern publiceras i interaktiv form på

3 Stockholmsekonomin återhämtar sig Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och har därför betydelse för Sveriges välstånd. Stockholm är det enda länet i riket med ett högre bidrag till landets bruttonationalprodukt (BNP) än dess befolkningsstorlek. Konjunkturen i Stockholm försvagas under det första kvartalet 2017 och Stockholmsbarometern faller med drygt en halv enhet. Försvagningen innebär att den period av återhämtning som konjunkturen i huvudstadsregionen upplevde under andra delen av 2016 avbryts. Konjunkturen är starkare än normalt men alltjämt svagare än under Den inbromsning som Stockholmsekonomin upplevde under första delen av 2016 fick konjunkturen i huvudstadsregionen att närma sig en nivå i linje med det historiska snittet. Läget för Stockholmsekonomin var det svagaste sedan mitten av Det var främst ett dystrare stämningsläge i huvudstadsregionens näringsliv som bidrog till inbromsningen. Hushållen i Stockholmsregionen har sedan länge varit dystra, vilket hållit tillbaka konjunkturen. Under andra delen av 2016 förbättrades konjunkturen i Stockholmsekonomin, främst som ett resultat av mer optimistiska hushåll. Det räckte dock inte för att Stockholmskonjunkturen skulle återgå till den nivå som rådde under Försvagningen av Stockholmskonjunkturen under första kvartalet 2017 förklaras av mindre optimistiska företag. Konfidensindikatorn för huvudstadsregionens näringsliv försvagas med 1,8 enheter, vilket innebär att nivån närmar sig ett konjunkturläge som är i linje med det historiska snittet. Stockholms hushåll har länge varit dystra vad gäller ekonomin men sedan ett år tillbaka har hushållen blivit alltmer optimistiska. Den trenden fortsätter under första kvartalet Konfidensindikatorn för hushållen i Stockholm stärks med drygt fyra enheter. Förstärkningen under första kvartalet sker ovanpå en tydlig ökning under föregående år. Hushållen anser att läget är starkare än normalt. Förtroendet bland hushållen i huvudstadsregionen är nu det starkaste på sex år. kv kv Förändring Läget Stockholmsbarometern 103,9 103,3-0,6 + KONFIDENSINDIKATORER Hushåll 104,4 108,7 4,3 + Näringsliv 103,3 101,8-1,8 + Tabell 1. Det ekonomiska läget ur Stockholmsperspektiv Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Indikatorerna bygger på ett urval av företag, varav svarande (44 %) inom en rad olika branscher. Antal svarande hushåll i Stockholm är

4 ,9 103,3 Figur 1. Stockholmsbarometern jämförd med de senaste fyra kvartalen ,6 100,8 102,7 Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden kv kv kv kv kv 1 Det senaste årtiondet kännetecknas av stora konjunkturfall för Stockholmsekonomin. Det första skedde kring 2008 som ett resultat av den internationella finanskrisen. Från den krisen hämtade sig Stockholm starkt. Nedgången var drastisk men återhämtningen imponerande Figur 2. Stockholmsbarometern i ett längre tidsperspektiv Barometerindikator baserad på både hushåll och företag i Stockholm. Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden Den andra nedgången kom 2010 som ett resultat av den europeiska skuldkrisen. Återhämtningen från den krisen har inte varit lika övertygande. Stockholmsekonomin uppvisade tecken på att en återhämtning kunde ligga i korten början av Uppgången blev dock kortvarig och konjunkturen föll snart snabbt tillbaka. Ett år senare tog ekonomin fart igen och tilltron till ekonomin förbättrades påtagligt. Däremot har utvecklingen i Stockholmsekonomin under de åren lämnat en hel del övrigt att önska. Den betydande försvagning som kom under första halvåret 2016 innebar ett slag mot återhämtningen. Förstärkningen under den senare delen av 2016 kompenserade inte heller helt ut för den sammantagna konjunkturförsvagningen av Stockholmskonjunkturen under Försvagningen som sker under första kvartalet 2017 innebär ytterligare en utmaning. Det återstår en lång väg att gå innan Stockholmsekonomin når upp till den nivå som uppmättes innan de senaste årens kriser bröt ut. 4

5 Byggbranschen mot strömmen Näringslivets konfidensindikator backar med 1,8 enheter under första kvartalet 2017, vilket ligger bakom försvagningen av Stockholmskonjunkturen överlag. Men medan flera delnäringar möter motvind vänder Stockholms byggbransch upp och rapporterar om den starkaste konjunkturen på sex år. Byggbranschens konfidensindikator stärks med drygt tre enheter till 107,7. Databranschens konfidensindikator vänder upp efter förra kvartalets tillbakagång. Konfidensindikatorn stärks med betydande fem enheter till 110,1 och passerar därmed gränsen för vad som kännetecknar en konjunktur som är mycket starkare än normalt. Trögare går det för den så viktiga handeln. Under första delen av 2016 agerade handeln draglok för Stockholmsekonomin. Konfidensindikatorn för handeln försvagades dock påtagligt mot slutet av 2016 och konjunkturindikatorn föll med närmare fem enheter under fjolårets tredje kvartal. Försvagningen som skedde under fjolårets sista kvartal innebar att handeln i Stockholm hamnade på en nivå som endast var i linje med det historiska genomsnittet. Handeln fortsätter att försvagas under det första kvartalet 2017 och konfidensindikatorn faller med nästan två enheter till 99,1. Läget är i linje med det historiska genomsnittet. Inom handeln går det sämst för sällanvaruköpshandeln, vars konfidensindikator försvagas med nästan en enhet till 94,8. Denna försvagning sker ifrån en redan låg nivå och delbranschen går nu klart sämre än normalt. Inom handeln är fallet störst för partihandeln. Konfidensindikatorn försvagas med nästan fem enheter, men delbranschen går trots försvagningen något starkare än normalt. Två delbranscher inom handeln rapporterar om en ljusare tillvaro jämfört med föregående kvartal. För motorfordonshandeln stärks konfidensindikatorn med 1,3 enheter, vilket innebär att delbranschen klättrar sig tillbaka till en normalnivå efter två motiga kvartal. Livsmedelshandelns konfidensindikator återhämtar sig efter förra kvartalets tillbakagång. Stockholmsföretagen verksamma inom livsmedelshandeln rapporterar åter om en konjunktur som är mycket starkare än normalt. Konfidensindikatorn stärks med betydande 5,5 enheter till 111,1. Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna har gått sidledes under en tid och försvagas under första kvartalet 2017 med 2,8 enheter. Det leder till att konjunkturen för Stockholms tjänstenäring nu ligger i linje med det historiska snittet. Företag med uppdragsverksamhet upplever en försvagad konjunktur och delbranschens konfidensindikator försvagas med 3,5 enheter, vilket ger en normalnivå för konjunkturen. Konfidensindikatorn för finans- och försäkringsbranschen liksom för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Situationen förbättrades under fjärde kvartalet Läget för tillverkningsindustrin förstärks och når under första kvartalet 2017 upp till en nivå som är starkare än normalt. För finans- och försäkringsföretagen i Stockholm försvagas läget och konfidensindikatorn tappar nästan sex enheter, ned till en normalnivå. Stockholms byggbransch går upp och rapporterar om den starkaste konjunkturen på sex år. 5

6 kv kv Förändring Bygg 104,4 107,7 3,3 + Handel 101,1 99,1-1,9 = Läget Livsmedelshandel 105,7 111,1 5,5 ++ Handel med motorfordon 98, ,3 = Partihandel 107,7 102,9-4,8 + Sällanvaruköp 95,7 94,8-0,9 - Privata tjänstenäringar ,2-2,8 = Data 105,1 110, Finans och försäkring 105,2 99,4-5,8 = Uppdragsverksamhet 103,8 100,3-3,5 = Tillverkningsindustri 111,6 117,3 5,7 ++ Tabell 2. Utvecklingen för olika branscher i Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). Tillverkning Livsmedelshandel Figur 3. Så går det för utvalda Stockholmsbranscher Data Bygg Motorfordonshandel Sällanvaruköp Uppdragsverksamhet Partihandel Finans och försäkring Staplarnas nivå anger förändring under andra kvartalet jämfört med första kvartalet Staplarnas färg anger konjunkturläge för respektive bransch: rött indikerar ett läge som är sämre eller mycket sämre än normalt, gult indikerar ett läge som är ungefär normalt, grönt indikerar ett läge som är bättre eller mycket bättre än normalt. 6

7 Stockholms hushåll alltmer optimistiska Hushållens långvariga pessimism har varit genomgående i stora delar av Stockholm under en längre period och hushållen har tecknat en allt mörkare bild av ekonomin. Trenden vände dock under 2016 och hushållen började rapportera om en ljusning. Den riktiga vändningen kom under fjolårets tredje kvartal då hushållens konfidensindikator steg med sex enheter till en nivå över det historiska genomsnittet. Förstärkningen förklarades främst av en märkbar ljusning bland hushållen i huvudstadsregionens halvcentrala delar, där läget gick ifrån att vara svagare till starkare än normalt. Hushållen i Stockholm fortsätter att bli mer hoppfulla om ekonomin under första kvartalet Stockholmshushållens konfidensindikator stärks påtagligt med 4,3 enheter, vilket främst förklaras av en ökad optimism bland hushåll utanför de centrala delarna av länet. Hushållen utanför Stockholms centrala delar skruvar upp sin tilltro till ekonomin. I de halvcentrala delarna stärks konfidensindikatorn med drygt sju enheter till en nivå som är klart starkare än det historiska snittet. Hushållen i de ej centrala delarna går från att vara dystra till att se klart ljusare på tillvaron. Deras konfidensindikator stärks med hela 10,8 enheter till 107. Tilltron bland de centralt belägna hushållen är fortsatt god. Konfidensindikatorn är 108,3, vilket indikerar ett läge som är påtagligt bättre än normalt. Däremot faller de centralt belägna hushållens konfidensindikator med 1,5 enheter under första kvartalet Den påtagliga förstärkningen av de ej centralt belägna hushållens konfidensindikator tillsammans med den marginella försvagningen bland de centrala hushållen gör att skillnaden mellan de olika delarna av länet minskar under första kvartalet Centrala Halvcentrala Ej centrala Solna Botkyrka Ekerö Stockholm Danderyd Norrtälje Sundbyberg Haninge Nykvarn Huddinge Nynäshamn Järfälla Sigtuna Lidingö Södertälje Nacka Upplands-Bro Salem Vallentuna Sollentuna Vaxholm Tyresö Värmdö Täby Österåker Upplands Väsby Tabell 3. Stockholms olika delar 7

8 Figur 4. Konfidensindikatorer för hushåll i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden Centrala Halvcentrala Ej centrala Medan hushållen i Stockholm under en längre tid blivit alltmer pessimistiska över den ekonomiska tillvaron så har huvudstadsregionens näringsliv tvärtom levererat mer positiva stämningsuttryck. Det har lett till en ökande skillnad mellan konfidensindikatorn för Stockholms hushåll respektive näringsliv. Denna skillnad nådde sin kulmen under slutet av 2015 och bibehölls under första halvåret Under sista halvåret 2016 eliminerades emellertid näringslivets försprång som ett resultat av att hushållens konfidensindikator stärktes snabbare än företagens. Det innebär att stämningsläget för första gången på länge var ljusare hos hushållen än hos företagen. Försvagningen av näringslivets konfidensindikator i kombination med mycket positivare hushåll gör att skillnaden mellan Stockholmsnäringslivets och hushållens konfidensindikatorer accentueras under första kvartalet Inte på fyra år har hushållen i Stockholm haft en så tydligt ljusare bild av ekonomin jämfört med företagen. Företag i samtliga delar av Stockholms län rapporterar om en vikande konjunktur. Försvagningen är tydligast bland företagen i länets minst centrala delar. Där faller konfidensindikatorn med 4,5 enheter till 99,3, vilket motsvarar en nivå i linje med det historiska genomsnittet. I de centrala och halvcentrala delarna av länet försvagas näringslivets konfidensindikator med omkring 2,5 enheter. Dessa företag möter dock alltjämt en konjunktur som är starkare än normalt. 8

9 Figur 5. Konfidensindikatorer för näringslivet i olika delar av Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden Centrala Halvcentrala Ej centrala 2017 I de centrala delarna av länet försvagas näringslivets konfidensindikator med omkring 2,5 enheter. Dessa företag möter dock alltjämt en konjunktur som är starkare än normalt. 9

10 HUSHÅLL kv kv Förändring Läget Centrala 109,8 108,3-1,5 + Halvcentrala 101,4 108,5 7,1 + Ej centrala 96, ,8 + Tabell 4. Konfidensindikatorer i olika delar av Stockholm FÖRETAG kv kv Förändring Läget Centrala 105,6 103,3-2,3 + Halvcentrala 107,3 104,7-2,6 + Ej centrala 103,7 99,3-4,5 = Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden. Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt (++), 101,1 110 starkare än normalt (+), ungefär normalt (=), 90 98,9 svagare än normalt (-), under 90 mycket svagare än normalt (--). NORMALT SVAGT STARKT Hushållens läge förbättras kraftigt under första kvartalet NORMALT SVAGT STARKT Företagens situation försämras under första kvartalet

11 Större tilltro till svensk ekonomi men tvivel på sikt Nulägesbilden av svensk ekonomi bland Stockholms hushåll ljusnar något under första kvartalet Hushållen har länge varit dystra i sin bild av Sveriges ekonomi. Men för första gången sedan 2014 anser fler att ekonomin är bättre än motsvarande period för ett år sedan. Stockholms hushåll justerar emellertid ned sin bild av för svensk ekonomi på sikt. Allt färre hushåll tror att den ekonomiska situationen kommer att förbättras det kommande året Figur 6. Stockholmarnas syn på Sveriges ekonomi Säsongsrensade nettotal (bättre sämre) För närvarande Om tolv månader Det är främst hushållen i de centrala samt icke centrala delarna av Stockholms län som anser att den ekonomiska situationen är bättre nu än för ett år sedan. I samtliga delar av Stockholm är hushållen dystra inför svensk ekonomi de kommande 12 månaderna. Särskilt är hushållen utanför de centrala delarna pessimistiska om hur den ekonomiska situationen kommer att utveckla sig det närmaste året Centrala Halvcentrala Ej centrala Figur 7. Synen på Sveriges ekonomi i olika delar av Stockholm Säsongsrensade nettotal (bättre sämre) första kvartalet För närvarande Om tolv månader 11

12 Fortsatt rekordhög arbetskraftsbrist Antalet anställningar fortsätter att öka i Stockholm under första kvartalet Däremot minskar ökningstakten i anställningarna något. Nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningar, sjunker med fyra enheter. Trots den starka sysselsättningen i Stockholm ligger anställningarna klart under de förväntningar som ställdes upp av företagen under föregående kvartal. Förutom att anställningstakten justeras ned under första kvartalet 2017 dämpas förväntningarna på framtida nyanställningar. Företagen i Stockholm räknar fortsatt med att anställningarna kommer att öka framgent, men nettotalet för anställningsförväntningarna minskar med tio enheter. Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist. Dessutom har arbetskraftsbristen påtagligt förvärrats under senare år. Arbetskraftsbristen dämpas på marginalen under första kvartalet 2017 men är forttsatt på en rekordhög nivå. kv kv Förändring Antal anställda, utfall Antal anställda, förväntningar Brist på arbetskraft, nuläge Efterfrågeläge, nuläge Tabell 5. Anställningstryck och efterfrågan för företagen Nettotal är saldot mellan andelen företag som anger en ökning respektive en minskning. Säsongsrensade värden Figur 8. Sysselsättningsläget i Stockholms näringsliv över tid Säsongsrensade nettotal, hela Stockholms näringsliv Antal anställda, utfall Brist på arbetskraft, nulägesomdöme 12

13 De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där omkring var femte anställd stockholmare jobbar. Var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en lika hög andel är anställda inom tillverkningsindustrin. Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, drygt en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln medan endast en femtedel var anställda inom de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit mest. Sysselsättningen inom bygg har ökat något under de senaste femton åren, från sju procent 2010 till tio procent i dag. Tillverkning 10 % Bygg 10 % Figur 9. Inom vilka branscher jobbar stockholmarna? Handel 19 % Privata tjänstenäringar 61 % 13

14 Figur 10. Läget och utsikter för jobben inom olika Stockholmsbranscher Säsongsrensade nettotal. Utvalda branscher ur Stockholms näringsliv Utfall Förväntan Den starkaste jobbtillväxten i Stockholm finns under första kvartalet 2017 inom motorfordonshandeln. Detta trots att delbranschen inte upplever att konjunkturen är starkare än normalt. Även föregående kvartal rapporterade företag inom denna delbransch att anställningarna ökade. Inom handeln i övrigt bidrar livsmedelshandeln till en positiv sysselsättningstillväxt, vilket ligger i linje med delbranschens förbättrade konjunkturläge, liksom i mindre utsträckning partihandeln, medan sällanvaruköpshandeln rapporterar om stiltje på jobbfronten. Samtliga delbranscher inom handeln förväntar sig att öka antalet anställningar framöver. Inom de privata tjänstenäringarna ökar anställningarna på bred front under första kvartalet Det är främst inom Stockholms databransch som anställningarna ökar påtagligt, vilket sker ovanpå en mycket stark jobbtillväxt under föregående kvartal. Detta ligger i linje med den förbättrade konjunktur som databranschen upplever under första kvartalet Företag med uppdragsverksamheter påvisar en ökning av anställningarna liksom företag inom finans och försäkring. Samtliga av dessa tre tjänstedelbranscher uppger att de ser att anställningarna kommer att öka på sikt. Inom Stockholms byggbransch ökar anställningarna något och situationen förbättras jämfört med föregående kvartal då jobbtillväxten var svag. Förväntningarna på nyanställningarna inom byggbranschen föregående kvartal var relativt högt ställda. Dessa förväntningar infrias dock inte under det första kvartalet Däremot reviderar byggföretagen upp sin tilltro på ett ökat antal anställningar framöver. Anställningarna bland tillverkningsföretagen i Stockholm har varit svaga, till och med vikande, under en längre period. Därutöver minskar antalet jobb i Stockholms tillverkningsindustri något under första kvartalet 2017 och företagen signalerar om att anställningarna dessutom kommer att minska än mer framöver. 14

15 Branschfördjupning HANDEL Konjunkturläget för företag inom Stockholms handel försämras under första kvartalet Konfidensindikatorn försvagas med nästan två enheter, ovanpå den påtagliga försvagning som skedde under andra halvåret 2016, vilket innebär att konjunkturläget nu är i linje med det historiska genomsnittet. Livsmedelshandeln och partihandeln går dock fortsatt bättre än normalt, även om konfidensindikatorn för Stockholms partihandelsföretag backar under första kvartalet Figur 11. Konfidensindikator för handeln Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden Stockholm Övriga riket Bakom det försämrade läget för partihandeln står bland annat en påtagligt försämrad lönsamhet. Nulägesomdömet vad gäller försäljningssituationen försvagas och varulagren ökar. På sex månaders sikt bedömer emellertid företagen att försäljningssituationen kommer att vara relativt god Figur 12 Konfidensindikator för delbranscher inom handeln i Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden Livsmedel Sällanköpsvaror Motorfordon Partihandel 15

16 BYGG Trots ett skriande byggbehov i huvudstadsregionen har konfidensindikatorn för Stockholms byggbransch länge stått och stampat. Visserligen har branschen gått något bättre än normalt, dock utan att övertyga. Under 2016 pendlade branschen på gränsen för vad som anses vara en normal konjunkturnivå. Tillväxten i Stockholms byggbransch förstärks tydligt under första kvartalet Byggandet ökar och nulägesomdömet vad gäller orderstocken stärks. Samtidigt är arbetskraftsbristen inom Stockholms byggbransch mycket hög, vilket håller tillbaka konjunkturen Figur 13. Konfidensindikatorn för byggindustrin Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden Stockholm Övriga riket 16

17 TJÄNSTER Huvudstadsregionens tjänstenäringar tappar fart under första kvartalet Efter en tids kräftgång faller de privata tjänsteföretagens konfidensindikator till en normalnivå. Stockholms databransch agerar stöd för tjänstenäringarna i huvudstadsregionen. Konfidensindikatorn stärks påtagligt under första kvartalet 2017, vilket förklaras av både en ökad efterfrågan och en förbättrad lönsamhet. Men en högre andel dataföretag i Stockholm uppger att brist på personal som ett problem. Arbetskraftsbristen ökar sålunda från en redan hög nivå jämfört med föregående kvartal. Ett annat hinder som uppges öka i omfattning är brist på lokaler och/eller utrustning Figur 14. Konfidensindikatorn för utvalda delbranscher inom privata tjänstenäringar i Stockholm Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden Databranschen Uppdragsverksamhet Finans och försäkring 17

18 TILLVERKNING Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin kännetecknas av stor variation. Mot slutet av 2016 skedde en stark återhämtning i Stockholms tillverkningsindustri och konjunkturläget gick in i ett läge som var mycket starkare än normalt. Förstärkningen fortsätter under första kvartalet Bakom det nu starka konjunkturläget finns en påtagligt starkare orderingång, både på hemmaplan och på exportmarknaden. Produktionsvolymen ökar. Samtidigt förväntar sig fler företag att orderingången kommer att vika framöver. Figur 15. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsindustri Index, medelvärde = 100. Säsongsrensade värden Stockholm Övriga riket 18

19 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Brunnsgatan 2 Box Stockholm Tel: ANSVARIG ANALYS: Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom ah@chamber.se Mobil: ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se