Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter



Relevanta dokument
Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Kvantfysik i praktiken lysdioder och laserdioder

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

A12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende


Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Bohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum

Spektroskopi med optiska frekvenskammar

Växelverkan ljus materia. Biologiska effekter i huden Radiometri. Beräkningsexempel

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Fotoelektrisk effekt. Experimentuppställning. Förberedelser

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Arbete A1 Atomens spektrum

Vågrörelselära och optik

Rydbergs formel. Bohrs teori för väteliknande system

Bengt Edlén, atomspektroskopist

8. Atomfysik - flerelektronatomer

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LULEÅ lp2 96 Avd. för Fysik Per Arve. Laboration i Kvantfysik för F

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler

När lasern kom till Lund

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Arbetsplatsoptometri för optiker Optisk strålning & strålskydd

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Fysik Världen kring oss. Kvällens punkter. Vad är strålning? Polarisation. Elektromagnetisk strålning

Optisk spektroskopi på människor

Fotoelektrisk effekt.

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Chalmers tekniska högskola och Oktober 2007 V1, V2. Projektlaborationer

Kurs PM, Modern Fysik, SH1011

M = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Optoakustisk spektroskopi och Laser inducerad fluorescence

Snabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor.

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

DEN FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN

GRUNDERNA FÖR MOLEKYLÄR SPEKTROMETRI

Milstolpar i tidig kvantmekanik

Fotoelektriska effekten

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Kapitel 35, interferens

Gauss Linsformel (härledning)

Atomer, ledare och halvledare. Kapitel 40-41

Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH

ETE331 Framtidens miljöteknik

Optokomponenter Laborationshandledning

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE310 Miljö och Fysik

Diffraktion och interferens

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv.

Introduktionsföreläsning i FTF Kristallstruktur, elekronstruktur+excitationer, egenskaper (optiska, magnetiska )

Laborationskurs i FYSIK B

Uppfyller läroböcker i fysik kursmålen?

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Elektromagnetisk strålning. Lektion 5

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG FH Konjugerade molekyler

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism

Kursen är en valbar kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik.

Vibrationspektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11

Optik. Läran om ljuset

10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Materialfysik vt Materiens optiska egenskaper. Det elektromagnetiska spektret

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

Bestäm koncentrationen av ett ämne med spektrofotometri. Niklas Dahrén

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Hur påverkas vi av belysningen i vår omgivning?

Janne Rydberg och hans formel

ETE310 Miljö och Fysik

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Grundämnenas upptäckt - laboration

Inledning i ramanspektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Transkript:

Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter 2011 10 11 Kvantfysik Spektroskopi Interaktionen mellan strålning, elektromagnetisk eller partikiar, och materia. Kärnmagnetisk resonans UV VIS (Optisk) spectroscopy Partikelspektroskopi, t.ex. tex elektronstrålespektroskopi Masspektroskopi etc http://www.treklens.com Energi i diskreta nivåer Optisk spektroskopi Absorption Optisk spektroskopi Spridning E.g. Raman scattering 1

Optisk spektroskopi Emission Atomspektroskopi när ljuskällan är själva provet & Fluorescens Fosforescens Luminiscens Vad är ett spektrum? Atomärt emissionsspektrum (krypton): Vad är ett spektrum? Atomärt emissionsspektrum (krypton): Molekylär fluorescens: Varför är det sådan skillnad? Molekylär fluorescens: Bohrs atommodell grunden till kvantfysiken Atomens energinivåstruktur Energinivåer för Na Atomära energinivåer karakteriseras genom sina kvanttal: n, l, j, L, S, J Vilka övergångar som kan observeras bestäms av olika urvalsregler, t ex S = 0 (om spinnbankopplingen är svag). Niels Bohr, 1885 1962 Nobelpriset i fysik, 1922 E n E n' h Krypton 2

Molekylspektrum diatomärt Molekylspektrum diatomärt r E r E Molekylspektrum flera atomer Många valenselektroner och många tätt liggande energinivåer Bandstruktur Emission och absorption i breda våglängdsintervall i stället för skarpa linjer Uppgifter Studier av atomära spektra (1 & 3) Bestäm emissionsspektrumet för ett grundämne. Konstruera ett energinivådiagram. Studier av molekylspektra (2 & 4) Bestäm fluorescensspektrumet från jodmolekylen och beräkna vibrationsenergin. Extrauppgifter Studera spektralfördelningen hos olika ljuskällor t ex studera lysrör, glödlampor, lysdioder eller svartkroppsstrålare. (Uppg. 1,2,3,4) Studera ytterligare emissionsspektrum t.ex. Ne, Ar, Kr eller från hålkatodlampor. (Uppg. 1) Studera absorption i lösningar, t ex. laserfärgämnen och metallsalter. (Uppg. 1, 3) Genomförande Studera hur I 2 spektrumet förändras med andra lasrar och då man varierar temperaturen. (Uppg 2) Undersök hur I 2 :s vibrationsenergier avviker från en harmonisk oscillator (Uppg. 2) Bestäm emissionsspektrumet från en okänd hålkatodlampa, identifiera buffertgas och grundämnen i katoden (Uppg. 3). Studera I 2 :s absorptionsspektrum (Uppg. 4) Studera intensitetsvariationer i I 2 :s fluorescensspektrum samt leta efter rotationsövergångar. (Uppg. 4) 3

Ljuskällor Med kontinuerligt spektrum t ex glödlampor Med linjespektrum t ex spektrallampor Monokromatiska t ex lasrar Med både linjer och kontinuum t ex lysrör Svartkroppsstrålning Solen Glödlampor Infrarödvärmare Spektralfördelningen ges av Plancks strålningslag, beror av Temperaturen Spektrallampa hålkatodlampa LASER Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation Ihålig metallkatod Buffertgas Grundtillstånd Inverterad population: E 1 E 1 Anod E 0 E 0 Genom att pumpa in energi i systemet erhålls en inverterad population. Spontaneous emission Stimulerad emission E 1 E 1 E 0 E 0 4

Laserkavitet för resonans Medium Lasrar Helium neonlaser kontinuerlig, synlig, måttlig effekt (mw) Laser ljus Excimerlaser pulsad (ns), UV, hög effekt (medel W, i pulser MW) CO 2 laser kontinuerlig eller pulsad, IR, hög effekt 100 % spegel Pump 99 % spegel Färgämneslaser kontinuerlig eller pulsad, avstämbar våglängd Kristallaser (Rubin, Nd:YAG, Ti:safir) oftast pulsad, även korta pulser (ps, fs), synlig eller IR, kan nå höga effekter Förstärkning av vissa våglängder Halvledarlaser oftast kontinuerliga, kompakta, lätthanterliga, måttlig effekt (mw) Ljusbrytning i prisma n 1 sin 1 n 2 sin 2 Transmissionsgitter Gitter Reflektionsgitter Gitterspektrometer d d m 2 3 1 0-1 m 2 3 1 0-1 d sin sin m m = 0, ±1, ±2, Viktiga parametrar: Avstånd spalt gitter Spaltbredd Gitterparameter (linjer/mm) 5

et er Gasfas fria atomers och molekylers egenskaper Lösning eller matris påverkan från matrix / omgivningen Ögat Fotografisk film Fotodioder Diodmatriser, CCD Fotomultiplikator Fotomultiplikator Genomförande & Våglängd (nm): Gitterposition Spalter Spänning (Volt) Datainsamling Spänning (V) Assistenter Mikael Svedendahl Epost : mikael.svedendahl@chalmers.se Telefon : 031 772 31 23 Våglängd (nm) Si Chen Epost : si.chen@chalmers.se Telefon : 031 772 30 74 6

Projektupplägg Förstudie Genomförande Rapport Spektroskopi och kvantfysik in real life Fluorescensdiagnostik Fluorescensdiagnostik CCD camera Pp Autofluorescence IX 470 ± 50 nm 610 700 nm Filtered Hg lampor 365, 405 nm NADH, collagen Pp IX fluorescence ALA treated tumour I abnormal 1.4 I normal Ericson et al. J. Photochem. Photobiol. 2003 MRI Kärnmagnetisk resonansspektroskopi Analys av universum 25 20 15 10 5 120 100 80 60 40 20 20 40 60 80 100 7

Lycka till! 8