Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version:141020"

Transkript

1 Schema och lite information för kzu200, moment-2 (struktur, 7.5hp) version: Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical chemistry (2 nd edition), Oxford University Press. ISBN: Boken bör gå att beställa ifrån flertalet internetbokhandlar... Datum Tid för campusträffar = nov 14-nov Kursstart, utskick av egenproducerat material, senast nu bör ni vara registrerade och komma åt MONDO, SUs elektroniska studiekommunikationssystem. Campusträff-1 (fysisk träff här i Stockholm) Atomens elektronstruktur, atomorbitaler och lite om molekylorbitalteori. Lab1 = emissions-spektroskopi, hopprep och atomens elektronstruktur. 21-nov Möjlighet till web-möte med Lasse E. eller Sven W. Lab2 = Radialfunktioner (lab på egen hand i hemmet eller skolan) 28-nov Campusträff-2 (fysisk träff här i Stockholm) Spektroskopi: UV/Vis, IR, NMR Lab3 = Absorptionsspektroskopi. 5-dec Möjlighet till web-möte med Lasse E. eller Sven W. Lab4 = VSEPR molekylers form (lab på egen hand i hemmet eller skolan) 12-dec Campusträff-3 (fysisk träff här i Stockholm) Lab5 = Partikeln i en endimensionell låda, absorptionsspektra för några färgämnen. 19-dec Möjlighet till web-möte med Lasse E. eller Sven W. Lab6 = Kvantkemiska beräkningar på H 2 (lab på egen hand i hemmet eller skolan) 9-jan Möjlighet till web-möte med Lasse E. eller Sven W. 16-jan 19-jan Hemtentamen Kursstart för moment 3 (reaktion) På följande sidor finns några korta listor med avsnitt i läroboken som jag föreslår ska läsas, jag har ofta men inte alltid avstått ifrån att markera saker som viktiga eller framförallt som oviktiga eller kursiva ty då kan man få intrycket att det inte är något att ta fasta på. Kursens Mondo-sida innehåller fortlöpande mer information.

2 Kommentarer till laborationerna Lab 1 6 refererar till ett labhäfte vi använder, bara 1, 3 och 5 görs här på SU. Ni får själva på egen hand genomföra lab 2, 4 och 6 som samtliga är rena datorlaborationer. För att genomföra de laborationer som vi tänkt som hemlab behöver ni för: lab-2) ha bra kunskaper i excel eller annat beräkningsprogram. Jag rekommenderar dock Octave. lab-4) måste ni kunna installera Avogadro ifrån webplatsen avogadro.cc lab-6) måste ni kunna installera Nwchem Ni behöver alltså tillåtelse att installera program på era egna datorer. Vi har också datorer här på SU som kan användas under campus-träffarna. Campusträffarna äger rum mellan med följande approximativa schema: 1. Uppföljning och frågor på det lästa materialet, genomgång inför experiment 2. Lunch 3. Laborativa moment. 4. Uppföljning av dagen och lite intro till nästa campusträff.

3 Approximativt innehåll med kapitelnumrering som antas ha gåtts igenom till var och en av campusträffarna. Vissa kommentarer förekommer. Läs och försök förstå begreppen, i värsta fall bara memorera. Känns begreppen bekanta så läs något annat för tillfället... Campusträff-1 Chapter 3 (atomic structure and properties) 3.1 atommodellens utveckling fram till våra dagar, Rutherfords försök. 3.2 elektromagnetisk strålning, energi, våglängd, frekvens och vågtal, svartkroppsstrålare och vågpartikeldualismen hos elektromagnetisk strålning. 3.3 Bohrs atommodell, trender i joniseringsenergi, fyrverkeri och solspektra Vågpartikeldualismen hos materia, Heisenbergs osäkerhetsrelation. 3.5 Vågfunktioner (orbitaler), radial och vinkeldelar, nodplan. 3.6 Mångelektronatomer, aufbau principle, skärmning 3.7 Periodicitet i periodiska systemet, joniseringsenergi och electron gain energy. 3.8 kärnkemi, datering m.h.a. radioaktiva element, rökdetektorer. Räkneövning 1 och 2 (separat häfte)

4 Campusträff-2 Chapter 4 (Diatomic molecules) 4.1 Bindningsenergier och bindningsavstånd. 4.2 Lewismodellen. 4.3 Elektronegativitet, Paulings men även Mulliken (separat utdelat papper). 4.4 Valensbindningsmodellen och molekulorbitalteori, likheter och skillnader. 4.5 Valensbinndingsteori hybridisering MO-teori, inledning Valensbindningsbeskrivning av H 2, bindande och antibindande MO, paritetssymboler. 4.8 Molekylorbitalenergidiagram, bindningstal 4.9 Kombination av orbitaler, speciellt p-orbitaler Andra radens homonukleära diatomiga molekyler, F 2 och O Andra radens homonukleära diatomiga molekyler, N 2, C 2, B 2, Be 2 och Li Heteronukleära diatomiga molekyler, likheter och skillnader. Chapter 10 (Molecular Spectroscopy) Generell introduktion till spektroskopi Spektropskopi på molekyler, bestämda energinivåer, fundera på formel 10.1 noga Absorptions och emissions-spektra. Absorbans och transmittans. Lambert-Beer. Och Boltzmannfördelningen av objekt på flera olika energinivåer Rotationsspektroskopi, mikrovågsugnar. Chapter 18 (Isomerism and stereochemistry) 18.1 Isomerism i allmänhet Konformationer, staggered och eclipsed 18.3 konfigurationsisomeri: cis och trans samt E och Z med prioriteringsregler Optisk aktivitet, Cahn-Ingold-Prelog och RS-systemet. Räkneövning 3 och 4 (separat häfte)

5 Campusträff-3 Chapter 5 (Polyatomic molecules) Mera om Lewismodellen, formell laddning och oktettregeln VSEPR enkel metod för att bestämma molekylers form. Resonansformer enligt Lewis Polära bindningar och polära molekyler. 5.4 Valensbindningsteori för polyatomära molekyler. Hybridiseringsbegreppet. 5.5 Resonans. 5.6 Molekylorbitalbeskrivning av bindningen i polyatomära molekyler kursivt Chapter 6 (Solids) Kovalenta nätverksstrukturer. 6.2 Tätpackningar 6.3 Metallbindning och bandteori. 6.4 Diverse strukturer och röntgenkristallografi. 6.5 Jonmodeller av fasta material. Gitterentalpi (Viktigt begrepp!) 6.6 Gitterenergi (Viktigt också...). 6.7 Bindningstyper. Räkneövning 5 och 6 (separat häfte)

Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815

Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815 Schema och lite information för kzu200, moment-1 (jämvikt, 7.5hp) version:160815 Lärobok: Burrows, A., Holman, J., Parsons, A., Pilling, G. & Price, G. Chemistry 3 introducing inorganic, organic and physical

Läs mer

Föreläsningarnas innehåll och motsvarande avsnitt i läroboken.

Föreläsningarnas innehåll och motsvarande avsnitt i läroboken. Inledande kemi (18,5 hp) KZ2004 Kursen Inledande kemi består av två moment 1) Kemisk jämvikt 10 hp (teori 6,5 hp och laborationer 3,5 hp) och 2) Molekylstruktur 8,5 hp (teori 5 hp och laborationer 3,5

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler

Läs mer

Institutionen för material- och miljökemi (MMK)

Institutionen för material- och miljökemi (MMK) 2014-08-29 Institutionen för material- och miljökemi (MMK) Schema för Inledande kemi (18,5 hp; IK), Kemisk dataanalys (4 hp; KDA) samt Forskning, kommunikation och vetenskaplighet (2,5 hp; FKV) HT2014

Läs mer

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration

Läs mer

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler Kapitel 8 Innehåll 8.1 Olika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration

Läs mer

Institutionen för material- och miljökemi (MMK)

Institutionen för material- och miljökemi (MMK) 2016/08/05 Institutionen för material- och miljökemi (MMK) Preliminärt schema HT2016 för kurser: Inledande kemi (18,5 hp; IK) Kemisk dataanalys (4 hp; KDA) Forskning, kommunikation och vetenskaplighet

Läs mer

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet.

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler. Krafter som håller grupper av atomer samman och får dem att fungera som en enhet. Kapitel 8 Innehåll Kapitel 8 och 9 Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler 8.1 lika typer av kemisk bindning 8.2 Elektronegativitet 8.3 Polära bindningar och dipolmoment 8.4 Joner: elektronkonfiguration

Läs mer

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning 8.5 Energieffekter i binära joniska föreningar Faktorer som påverkar stabiliteten och strukturen för fasta binära joniska ämnen. Coulomb (elektrostatisk)

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM040 Fysikalisk kemi, 15 högskolepoäng Physical Chemistry, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kemi och molekylärbiologi

Läs mer

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

.Kemiska föreningar. Kap. 3. Föreläsning 2 Kemiska bindningar Kovalenta, polära kovalenta och jonbindningar. Elektronegativitet. Diatomära molekyler Molekylorbitaler, bindande och antibindande. Bindningstal. Homo- och heteroatomära

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Kemiska bindningar. Matti Hotokka Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +

Läs mer

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp

Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II. 45hp Lärosätets namn Stockholms universitet. Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare, åk

Läs mer

KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 KOKA20 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)

Läs mer

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar 3.1 Ex: H + H H 2 Kovalent kemisk bindning Kovalent bindning: - Elektron(moln) delas av kärnorna - Systemet av elektroner och kärnor söker lägsta energi -

Läs mer

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0

Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i Materia, 7,5 hp, CBGAM0 Tid Måndag den 9 januari 2012 08 15 13 15 Lärare Gunilla Carlsson tele: 1194, rum: 9D406 0709541566 Krister Svensson tele: 1226,

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Fyrverkeri i olika färger Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 7.2 Materians karaktär Illuminerad saltgurka

Läs mer

Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230

Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230 Välkommen till Kemikurserna KER 210/220/230 Leif A. Eriksson KER 210/220/230 Allmän/Analytisk/Organisk Farmaceutisk Kemi 1. Presentation av lärare 2. Kurslitteratur 3. Genomgång av schema 4. Innehåll 5.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM011 Grundläggande kemi 1, 15 högskolepoäng Basic Chemistry 1, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kemi

Läs mer

Kursansvarig: Björn Åkerman

Kursansvarig: Björn Åkerman Vad skall du bli när du blir stor? Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt. Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler. Ingenjörer behöver

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Avsnitt 7.1 Elektromagnetisk strålning Kapitel 7 Fyrverkeri i olika färger Atomstruktur och periodicitet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Illuminerad saltgurka Kapitel 7 Innehåll Kvantmekanik

Läs mer

System. Repetition. Processer. Inre energi, U

System. Repetition. Processer. Inre energi, U Repetition System Snabbgenomgång av föreläsningarna Termodynamik Intermolekylär växelverkan Mätnogrannhet Atom- och molekylstruktur Isolerat ingen växelverkan med omgivningen Slutet utbyte av energi, men

Läs mer

Mall för beskrivning av kurs (5) :1044

Mall för beskrivning av kurs (5) :1044 1 (5) Lärosätets namn Stockholms universitet, Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Kursens namn Kemi för lärare,

Läs mer

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning.

Skriv reaktionsformler som beskriver vad som bör hända för följande blandningar: lösning blandas med 50 ml 0,05 H 3 PO 4 lösning. Lösning till tentamen 95 för Grundläggande kemi hp Sid (5). a) Perklorsyra är en stark syra varför pk a värde saknas i SI Chem Data. Behövs inte heller för phberäkning eftersom HClO 4 H O ClO 4 H 3 O går

Läs mer

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Molekylorbitaler. Matti Hotokka Molekylorbitaler Matti Hotokka Betrakta två väteatomer + ( ) ( ) 1s A 1 s B 1 s ( A) 1 s( B) + s 1 ( A) s 1 ( B) ' 1 s ( A) 1 s( B) Vätemolekylens molekylorbitaler När atomerna bildar en molekyl smälter

Läs mer

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet

Kapitel 7. Atomstruktur och periodicitet. Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Kapitel 7 Innehåll Kapitel 7 Atomstruktur och periodicitet Kvantmekanik Aufbau Periodiska systemet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 7 Innehåll 7.1 Elektromagnetisk strålning 7.2

Läs mer

Atomer och molekyler, Kap 4. Molekyler. Kapitel 4. Molekyler

Atomer och molekyler, Kap 4. Molekyler. Kapitel 4. Molekyler Kapitel 4. Molekyler 1 Överblick Överblick Så här långt har vi fokuserat på enskilda fria atomer, men i naturen är det egentligen bara ädelgaserna som uppträder som fria atomer. Alla andra grundämnen hittas

Läs mer

Kurs PM, Modern Fysik, SH1011

Kurs PM, Modern Fysik, SH1011 Kurs PM, Modern Fysik, SH1011 Allmänt Kurshemsida finns på http://www.mi.physics.kth.se/web/teaching_modern_physics_sh1011.htm dock hänvisas till BILDA för fortlöpande information och uppdateringar. Föreläsningar

Läs mer

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

Kemisk bindning II, A&J kap. 3

Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Varför är vattenmolekylen böjd medan koldioxid är rak? Kan en stabil e 2 molekyl bildas? - Lewisstrukturer Beskriver valenselektronerna i en molekyl (Förra föreläsningen!)

Läs mer

Preliminärt detaljschema för kursen Kemi 15 Hp, Miljö och Hälsoskydd, Ht 2015, version

Preliminärt detaljschema för kursen Kemi 15 Hp, Miljö och Hälsoskydd, Ht 2015, version Preliminärt detaljschema för kursen Kemi 15 Hp, Miljö och Hälsoskydd, Ht 2015, version 20150602 Ni förväntas komma väl förberedda till SG, vilket innebär att ni bör ha läst igenom texten i boken i förväg

Läs mer

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14 Fysik TFYA68 Föreläsning 11/14 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 38-39* (*) 38.1, 38.4, 39.1-3, 6 koncept enklare uppgifter Översikt och breddningskurs! 2 Introduktion Kvantmekanik

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 F2 Periodiska systemet

Läs mer

Fysik TFYA86. Föreläsning 11/11

Fysik TFYA86. Föreläsning 11/11 Fysik TFYA86 Föreläsning 11/11 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 40-42* (*) 40.1-4 (översikt) 41.6 (uteslutningsprincipen) 42.1, 3, 4, 6, 7 koncept enklare uppgifter Översikt

Läs mer

KVANTFYSIK för F Inlämningsuppgifter I6

KVANTFYSIK för F Inlämningsuppgifter I6 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Mikroteknologi och nanovetenskap Elsebeth Schröder (schroder vid chalmers.se) 29-11-28 (rev: 29-12-2) KVANTFYSIK för F3 29 Inlämningsuppgifter I6 Bedömning: Bedömningen av de

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11

Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11 Fysik TFYA86 Föreläsning 10/11 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 38-41* (*) 38.1, 38.4, 39.1-3, 6 40.1-4 (översikt) koncept enklare uppgifter Översikt och breddningskurs!

Läs mer

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM321 Tillämpad kvantkemi, 10 högskolepoäng Applied Quantum Chemistry, 10 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Kapitel 1. Kemiska grundvalar Kapitel 1 Kemiska grundvalar Kapitel 1 Innehåll 1.1 Kemi: en översikt 1.2 Den vetenskapliga metoden 1.3 Storheter och enheter 1.4 Osäkerheter i mätningar 1.5 Signifikanta siffror och beräkningar 1.6 Enhetskonvertering

Läs mer

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera

Läs mer

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9

Arbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9 Arbetshäfte kemi 9 Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi.!1 Repetition Grundämne eller kemisk förening 1. Rita och beskriv skillnaden mellan ett grundämne och

Läs mer

Väteatomen. Matti Hotokka

Väteatomen. Matti Hotokka Väteatomen Matti Hotokka Väteatomen Atom nummer 1 i det periodiska systemet Därför har den En proton En elektron Isotoper är möjliga Protium har en proton i atomkärnan Deuterium har en proton och en neutron

Läs mer

1.5 Våg partikeldualism

1.5 Våg partikeldualism 1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens

Läs mer

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

Grundbegrepp I-1. - M. W. Hanna, Quantum Mechanics in Chemistry, Benjamin, Menlo Park, CA, 1969.

Grundbegrepp I-1. - M. W. Hanna, Quantum Mechanics in Chemistry, Benjamin, Menlo Park, CA, 1969. I. GRUNDBEGREPP Grundbegrepp I-1 Källor: - M. W. Hanna, Quantum Mechanics in Chemistry, Benjamin, Menlo Park, CA, 1969. - M. Karplus och R. N. Porter, Atoms & Molecules. An Introduction for Students in

Läs mer

I Einsteins fotspår. Kvantfysik och Statistisk fysik. Lars Johansson, Karlstads universitet. I Einsteins fotspår

I Einsteins fotspår. Kvantfysik och Statistisk fysik. Lars Johansson, Karlstads universitet. I Einsteins fotspår Kvantfysik och Statistisk fysik Lars Johansson, Karlstads universitet 1 Inledande anmärkningar Runt förra sekelskiftet: övergångsperiod mellan klassisk och modern fysik Perifera anomalier sökte sin lösning:

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion

Läs mer

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp

Introduktion till kursen. Fysik 3. Dag Hanstorp Introduktion till kursen Fysik 3 Dag Hanstorp Vi har fem sinnen: Syn Hörsel Smak Lukt Känsel Hur stor är räckvidden på de olika sinnena? Hur skulle vår världsbild påverkas om vi människor hade saknat

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2019. Naturvetenskapliga fakulteten KEMM30, Kemi: Molekylära drivkrafter och kemisk bindning, 15 högskolepoäng Chemistry: Molecular Driving Forces and Chemical Bonding, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Läs mer

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA

Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11/TENA Lördagen den 25/8 2012 kl. 14.00-18.00 i TER4 och TERD Tentamen består av 2 A4-blad (inklusive

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

KURSPROGRAM 2013: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)

KURSPROGRAM 2013: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) 1 KURSPROGRAM 2013: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) Grundläggande kemi läses av både Bioteknik- (B) och Kemiteknikprogrammet (K). Kursen börjar veckan innan första läsperioden med ett

Läs mer

KURSPROGRAM 2012: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)

KURSPROGRAM 2012: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) 1 KURSPROGRAM 2012: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) Grundläggande kemi läses av både Bioteknik- (B) och Kemiteknikprogrammet (K). Kursen börjar veckan innan första läsperioden med ett

Läs mer

KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013

KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 KOKA01 Läsanvisningar till läroboken, 6. upplagan, 2013 Kapitel F A-C, E F kursivt (från fysik och gymnasium förväntas ni kunna: SI-enheter, energi, atomteori, molbegreppet, formelräkningar, omsättningar)

Läs mer

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Modern teori för atomer/molekyler kan förklara atomers/molekylers egenskaper: Kvantmekanik I detta och nästa kapitel: atomers egenskaper och periodiska

Läs mer

2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning]

2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning] 530117 Materialfysik HT 2010 2. Materials bindning 2.1 Grundämnen och enskilda atomers struktur [mest Callister Ch. 2, Mitchell Ch. 2; också egen forskning] Grundämnen i universum 2 Grundämnen i jordskorpan

Läs mer

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner En orientering Nikodemus Karlsson Februari 00 . Bohrs Postulat Niels Bohr (885-96) ställde utifrån iakttagelser upp fyra postulat gällande väteatomen ¹:. Elektronen

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

KE02: Kemins mikrovärld

KE02: Kemins mikrovärld KE02: Kemins mikrovärld Annika Nyberg annika.nyberg@mattliden.fi samt wilma! Kursbok: Kaila et al KEMI 2 Kemins mikrovärld Bedömning Prov: 80% Inlämningsuppgifter: 20% Period 1: KE02 Period 3: KE04 (KE05

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

KURSPROGRAM 2010: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng)

KURSPROGRAM 2010: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) 1 KEMICENTRUM 2010-08-26 (modifierat 100903) Polymer och materialkemi LTH KURSPROGRAM 2010: GRUNDLÄGGANDE KEMI FÖR K och B (9 högskolepoäng) 'Grundläggande kemi' läses av både Bioteknik- (B) och Kemiteknikprogrammet

Läs mer

Kursanvisningar och schema till Kurs 2, moment 2: NEUROPSYKOLOGI OCH KOGNITION, 7,5 hp

Kursanvisningar och schema till Kurs 2, moment 2: NEUROPSYKOLOGI OCH KOGNITION, 7,5 hp Stockholms universitet Psykologprogrammet, T2 Psykologiska institutionen Termin 2 VT 2013 Kursanvisningar och schema till Kurs 2, moment 2: NEUROPSYKOLOGI OCH KOGNITION, 7,5 hp Innehåll... 2 Uppläggning...

Läs mer

Allmän kemi. Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum

Allmän kemi. Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT. Fastställd av. Fastställandedatum DNR LIU-2017-02621 1(5) Allmän kemi Programkurs 6.0 hp General Chemistry 8BKG13 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum

Läs mer

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A4 Ab initio

1. INLEDNING 2. TEORI. Arbete A4 Ab initio Arbete A4 Ab initio 1. INLEDNING Med Ab inition-metoder kan man, utgående från kvantmekanikens grundlagar, beräkna egenskaper som t.ex. elektronisk energi, jämviktskonformation eller dipolmoment för atomära

Läs mer

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Hans Weber, Avdelningen för Fysik, 2004 Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057). 1. Partikel i en en dimensionell

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI KEM050 Oorganisk kemi, 15 högskolepoäng Inorganic Chemistry, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för kemi och molekylärbiologi

Läs mer

GRUNDERNA FÖR MOLEKYLÄR SPEKTROMETRI

GRUNDERNA FÖR MOLEKYLÄR SPEKTROMETRI GRUNDERNA FÖR MOLEKYLÄR SPEKTROMETRI Rapport B??? Institutionen för fysikalisk kemi Åbo Akademi 2001 i FÖRORD Detta kompendium utgör en grundkurs i molekylär spektrometri för kemister. De teoretiska grunderna

Läs mer

Atom- och kärnfysik med tillämpningar FAFF10, 15 hp

Atom- och kärnfysik med tillämpningar FAFF10, 15 hp Atom- och kärnfysik med tillämpningar FAFF10, 15 hp Idag: Kursintroduktion Repetition av kvantmekaniken 1 Per Johnsson, Atomfysik/LTH Per Johnsson, Jan Pallon & Gillis Carlsson FAFF10 2013 Atomfysik Atom-

Läs mer

Atommodellens historia och atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Atommodellens historia och atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén Atommodellens historia och atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Atomen och atommodellen Allt är uppbyggt av atomer: Vi själva och allt runt omkring oss är uppbyggt av olika ämnen, som i sin tur är uppbyggda

Läs mer

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.) Föreläsning 1. Kemins indelning Enheter Atomer, isotoper och joner Grundämnen och periodiska systemet Atomernas elektronstruktur och atomorbitaler Periodiska egenskaper Kemi Grundläggande begrepp. Kap.

Läs mer

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kapitel 2. Kovalent bindning Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI NBAK00 Naturvetenskapligt basår, Kemi, 15 högskolepoäng Introduction to Natural Sciences: Chemistry, 15 Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer 15 hp VT17 del 3:

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer 15 hp VT17 del 3: Stockholms universitet Version: 2017-03-05 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL2011 Gener, celler och populationer 15 hp VT17 del 3: KURSSTART:

Läs mer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik Fysik 8 Modern fysik Innehåll Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik 1. Relativitetsteori Speciella relativitetsteorin Allmänna relativitetsteorin Two Postulates Special Relativity

Läs mer

Molekylmekanik. Matti Hotokka

Molekylmekanik. Matti Hotokka Molekylmekanik Matti Hotokka Makroskopiskt material Består av enskilda molekyler Makroskopiskt material För att förstå det makroskopiska materialets egenskaper måste enskilda molekyler undersökas Modeller

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Spektroskopi med optiska frekvenskammar

Spektroskopi med optiska frekvenskammar Spektroskopi med optiska frekvenskammar Aleksandra Foltynowicz Institutionen för fysik, Umeå Universitet Fortbildningsdagar, Umeå Universitet, 29 okt 2013 Vad är spektroskopi? Växelverkan mellan ljus och

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT

Tentamen i Organisk kemi, 7.5 hp (KO3003) FACIT Tentamen i rganisk kemi, 7.5 hp (K3003) 1. (10 p) a) Ange om molekylerna 1 och/eller 2 är aromatiska. (1 p) b) Namnge föreningarna 1 och 2. (1 p) c) Vilken förening är starkast bas av 3 och 4? (2 p) d)

Läs mer

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är

Läs mer

Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 3

Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 3 Dnr: BIGLN5/20172 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 3 Kurskod: BIGLN5 Kursens benämning: Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 3 Scientific Literacy

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Arbete A1 Atomens spektrum

Arbete A1 Atomens spektrum Arbete A1 Atomens spektrum 1. INLEDNING I arbetet presenteras de elektroniska energitillstånden och spektret för den enklaste atomen, väteatomen. Väteatomens emissionsspektrum mäts med en gitterspektrometer

Läs mer

Industriutbildningar. Hösten 2014

Industriutbildningar. Hösten 2014 Industriutbildningar Hösten 2014 Högskoleutbildningar via IDC Industriutbildningar är framtagna för, och anpassade till, företagens medarbetare genom ett samarabete mellan IDC West Sweden och Högskolan

Läs mer

Tentamen Biokemi 2 KEM090

Tentamen Biokemi 2 KEM090 Tentamen Biokemi 2 KEM090 2011 10 28 Max: 70 poäng Godkänt: 35 poäng Väl godkänt: 52 poäng Inga hjälpmedel tillåtna OBS! Besvara inte mer än en fråga per sida! Markera varje sida med personlig kod, datum

Läs mer

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Joakim Edsjö 15 oktober 2007 Fysikum, Stockholms Universitet Tel.: 08-55 37 87 26 E-post: edsjo@physto.se Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7 Teoretisk Kvantmekanik II HT 2007 Tanken med dessa frågor

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer