Optoakustisk spektroskopi och Laser inducerad fluorescence

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Optoakustisk spektroskopi och Laser inducerad fluorescence"

Transkript

1 Optoakustisk spektroskopi och Laser inducerad fluorescence Ett projekt för kursen KEN 140. Gjort av: mattias gustafsson

2 OPTOAKUSTISK SPEKTROSKOPI LASER INDUCERAD FLUORESCENCE (LIF)...3 NONLINEAR RAMAN SPECTROSCOPY WITHOUT TUNABLE LASER FOR SENSITIVE GAS DETECTION IN THE ATMOSPHERE Introduktion... 4 Experiment... 4 Resultat... 4 LIF IMAGING AND 2D TEMPERATURE MAPPING IN A MODEL COMBUSTER AT ELEVATED PRESSURE Introduktion... 5 Experiment... 5 Data analys... 5 Slutsats... 5 REFERENSER... 6 BILAGA Uppställningen för PARS BILAGA Två PARS-spektran BILAGA Uppställningen för LIF BILAGA Flygmotorn(förgasaren), samt hur ett spektra ser ut

3 Optoakustisk spektroskopi. Redan 1881 så visade Bell och Tyndal upp den första spektrafonen, så en gammal tanke är det onekligen. En laserstråle sänds genom en absorptions-cell, om laser är avstämd för molekylens translation E i E k, så kommer ett antal av molekylerna i den lägre nivån E i att exciteras till den övre nivån E k. Genom kollisioner med andra atomer och molekyler i cellen, så kommer dessa exciterade molekyler att överföra sin excitationsenergi (E k -E i ) helt eller delvis till translation-, rotation- eller vibrationsenergi till det som den krockar med. Då laserstrålen choppas vid frekvenser lägre än 20 khz, så kommer det att bli periodiska tryckskillnader i absorptionscellen, dessa kan detekteras med en känslig mikrofon om den placeras inuti cellen. Utsignalen för mikrofonen är proportionell mot tryckskillnaden. Moderna mikrofoner har en känslighet som understiger 10-7 Torr, och detta, är vanligtvis, inte begränsat p.g.a. elektroniskt brus utan utav andra störande effekter, som exempel bakgrunden som löses med att lägga till en chopper. Känsligheten kan höjas genom frekvensmodulering av lasern och med intrakavitetsabsorptionstekniker. Med spektrafonen inuti laserkaviteten så höjs känsligheten mycket. Den optoakustiska signalen minskar med ökande fluorescence, eftersom att fluorescencen tar bort energi utan att höja temperaturen i cellen, så kan det vara en idé att försöka undvika fluorescence. Optoakustisk fungerar bäst för att mäta vibrationsspektra för molekyler i det infraröda området, här har metoden en väldigt bra känslighet. Men det är även möjligt att mäta rotationsspektran i mikrovågsområdet och även elektroniska molekylspektran i det synliga- eller ultravioletta området, känsligheten är dock inte lika god i dessa fall. Laser inducerad fluorescence (LIF) LIF kan användas i många sammanhang. Inom atomära analyser så används LIF frekvent, ty dess känslighet är enormt hög (10-19 M). Känsligheten för molekylär analyser är inte lika hög, detta beror på att det blir fler linjer i spektrat. Inom atomära och molekylära analyser så används LIF för " Excitationsspektroskopi " Kollisionprocesser " Bestämma hur olika kemiska reaktioner sker genom att bestämma populationerna. Själva fluorescencen är den process som sker då en molekyl absorberar en foton och exciteras, då molekylerna sedan faller ned till en lägre nivå så emitteras det ut ljus, detta är fluorescence och det är detta som studeras i atomär-lif. Det finns vissa problem med fluorescence för molekyler dock. En är att vissa molekylers emissionslinjer sammanfaller med Dopplerbredning, som gör att dessa linjer är svåra att tolka. En elegant teknik för att undvika detta är att kombinera utvalda laserexcitationer med en hög upplösnings Fourier-transform-spektroskopi på LIF-spektan. Med LIF så kan man bestämma förbjudna övergångar för molekyler, som ej kunde bestämmas innan. Analys av sådana LIF-spektran kräver dock information om molekyldynamik för det vibrationellt kopplade nivåerna. En applikation för LIF är att bestämma populationerna vid kemiska reaktioner. Då många reaktioner av typen AB+C AC * +B, inte följer den vanliga Boltzmann-fördelningen, utan kan ge upphov till exempel till populationsinversioner, så är det mycket intressant att studera dessa reaktioner. Det är dock väldigt komplext, med diverse matematiska härledningar som ej kommer att beskrivas för tillfället. Ett annat exempel på när LIF är användbart är vid bestämningar av vibrations-rotations populationer distributioner i supersonic molecular beams, där molekylerna kyls ned till ett par Kelvin. 3

4 Nonlinear Raman spectroscopy without tunable laser for sensitive gas detection in the atmosphere 1 Introduktion De senaste åren så har spårmätningar av växthusgaser blivit allt viktigare, till exempel CO 2 och CH 4. Laserspektroskopi erhåller känsliga detektionstekniker för diverse molekyler i atmosfären. Absorptionsspektroskopi och fotoakustisk spektroskopi i IR-regionen är användbara metoder för detta ändamål. Men dessa tekniker kräver en avstämbar IR-laserkälla. Vad Yuji Oki med kollegor har gjort är att föreslå ett nytt schema för PARS (Photo Acoustic Raman Spektroscopy), där den avstämbara lasern är utbytt mot en Raman-skiftare. Raman-skiftaren innehållande den gas (med högt tryck) som skall detekteras, kombinerades med en frekvenspulsad laser. Experiment I experimentet har en frekvensdubblad Q-switchad Nd:YAG-laser med en pulsning på 10 Hz använts. Vid H 2 -detektionen så har Raman-skiftningscellen fyllts med vätgas med högt tryck. I mätcellen har en mikrofon med förstärkning använts. Att man använder en Raman-skiftare fylld med respektive gas, beror på att det automatiskt genererar Raman-skiftad strålning. D.v.s. att man får ut den korrekta våglängden för det ämnet som skall detekteras från Raman-skiftaren. För att se hela uppställningen se bilaga 1. Då PARS är ickelinjär spektroskopi, så är det tvunget att ha hög in-effekt för att få en känslig detektion, det akustiska bruset orsakad av den högenergetiska strålen som passerar genom mätcellens fönster var svår att få bukt med, så en fönsterlös-akustisk-resonanstub placerades inne i mätcellen. På denna tub så fästes sedan mikrofonen. Resonanstuben var fylld med en blandning av ämnet som skulle mätas på, samt kvävgas vid atmosfärstryck. Vid mätning av CH 4 så ser utrustningen i princip likadan ut, det som skiljer är att det är metangas i mätcellen och i Raman-skiftaren istället. Det optimala trycket i Raman-skiftaren varierade för de olika ämnena. För H 2 så var trycket 0.9 atm, men för CH 4 var det 5 atm. CARS (Coherent Anti-Stokes Raman Spectroscopy) har även använts för mätningar, men detta tas ej upp här, ty det i CARS ej används någon fotoakustisk detektor. Resultat I bilaga 2 så visas ett obehandlat spektrum, samt ett spektrum där FFT har använts. Olika koncentrationer av H 2 (tillsammans med N 2 i atmosfärstryck) har mäts upp. Varje signal består av 256 scanningar. Spektrum a är förvisso oerhört komplext, men efter att FFT har använts på spektrat så ser man att det sker förändringar mellan 1 khz-2 khz. Dessa signaler är första ordningens resonansfrekvenser i resonanstuben. För att öka S/N (signal/brus-förhållandet, bör vara så nära 1 som möjligt) för PARS-signalen så är det viktigt att den akustiska signalen är koncentrerad till enbart några få dominerande moder för resonanstuben. Baserad på experimentella observationer, så mäts skillnader i prestanda mellan PARS och CARS. Vid låga koncentrationer av H 2 är S/N för PARS är bättre än för CARS. LOD (limit of detection, d.v.s. lägsta halten som kan bestämmas) för S/N=1 uppskattas till att vara 2 ppm för PARS och 30 ppm för CARS. Vid låga koncentrationer av CH 4 är S/N för PARS också bättre än för CARS. LOD är för PARS 1ppm och 15 ppm för CARS. CH 4 -koncentration för laboratoriets luft har också mäts med PARS. En koncentration på 2-3 ppm kunde uppmätas. Detta värde är helt rimligt, då ett adekvat riktvärde kan vara runt 1.7 ppm. 4

5 LIF imaging and 2D temperature mapping in a model combuster at elevated pressure. 2 Introduktion Design och utveckling av avancerade förgasarkammare för flygmotorers gasturbiner är beroende av behandling av omfattande experimentell data som erhållits från lämpliga utrustningar. LIF-spektroskopi har bevisat sin potential för att mäta mindre ändringar av koncentrationer, för ett speciellt ämne, eller temperatur. Dess kapacitet att ge direkta mätvärden för koncentrationsändringar eller för temperaturfält i jämförelse med att göra punktmätningar gör LIF speciellt attraktivt med tanke på att driftskostnaderna är höga för testutrustningarna. Här har LIF-studier gjorts med en flygmotor, tankad med fotogen och körd med högt tryck. En tvåkanals plan LIF-uppställning har använts, som tillåter att det är möjligt simultant mäta både OH och PAH från bränslet eller för mätning av temperaturen. För temperaturmätningar så används OH-radikalen som indikatorspecie. Våglängderna för de olika dyelasrarna stäms av för att matcha de olika absorptionslinjerna för OH. Experiment Den experimentella uppställningen som använts finns på bild i bilaga 3. En temperaturmätning kräver två laserpulser med våglängder som motsvarar OH-radikalens absorptionslinjer och med en delay -tid kortare än den snabbaste processen som kan förändra karaktären på flamman. Avstämbara UV-laserpulser genererades av två stycken frekvensdubblade Nd:YAG-lasrar (532 nm), var och en av dessa pumpade en dyelaser också den frekvensdubblades, så att de låg inom intervallet nm. Data analys Utifrån LIF-signalen så kan temperaturbilder erhållas om man använder en ekvation som grundar sig på Boltzmanns fördelningslag. Denna ekvation innehåller diverse viktningar, t.ex. Einsteinkoefficienter Det är dock viktigt att ta bort regioner från temperaturbilden där det ej har gått att erhålla tillförlitliga mätvärden p.g.a. någon av dessa två anledningar, antingen beroende på S/N-förhållandet i åtminstone en av bilderna är för låga p.g.a. små lokala OH-tätheter, orsakade av för låga temperaturer eller för bränslerika mixturer, eller så kan OH-LIF-signalerna vara påverkade av interfererande bränsle-fluorescence. Den senare situationen skedde vanligtvis i närheten av bränsleinjektionerna där fotogenkoncentrationen var som högst. Slutsats De har demonstrerats att LIF-studier av OH-radikalen kan användas för visualisering av en flamma och för att mäta tidsbestämda temperaturdistributioner i relativa ogynnsamma omgivningar, karakteriserade av högt tryck och komplex kemiska sammansättningar. Begränsningar för temperaturmätningar finns i regioner där temperaturen är för låg, eller om OH-fluorescence-signalen innehåller additativa bidrag från bränsleinterferenser. Den experimentella uppställningen som har använts för OH-termometri, vilket är två oberoende lasrar för excitering och två kamerasystem för fluorescencedetektion, så är det även möjligt att mäta tidsbestämda korrelerade distributioner av bränsle och OH var för sig. 5

6 Referenser 1 Y. Oki, N. Kawada, Y. Abe, M. Maeda, Appl. Optics 161(1999) U.E. Meier, D. Wolff-Gaßmann, W. Stricker, Appl Aerosp. Sci. Technol 4(2000)

7 Bilaga 1 Uppställningen för PARS. 7

8 Bilaga 2 Två PARS-spektran. 8

9 Bilaga 3 Uppställningen för LIF. 9

10 Bilaga 4. Flygmotorn(förgasaren), samt hur ett spektra ser ut. 10

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Kvantfysik Delmoment i kursen Experimentell fysik TIF090 Marica Ericson marica.ericson@physics.gu.se Tel: 031 786 90 30 Innehåll Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter Genomförande Utrustning Assistenter

Läs mer

Spektroskopi med optiska frekvenskammar

Spektroskopi med optiska frekvenskammar Spektroskopi med optiska frekvenskammar Aleksandra Foltynowicz Institutionen för fysik, Umeå Universitet Fortbildningsdagar, Umeå Universitet, 29 okt 2013 Vad är spektroskopi? Växelverkan mellan ljus och

Läs mer

Elden och dess natur. Förbränningsfysik 410

Elden och dess natur. Förbränningsfysik 410 409 Förbränningsfysik Om hur ett examensarbete inom förbränningsdiagnostik ledde till att en ny avdelning bildades inom Fysiska institutionen och tillsammans med andra avdelningar vid LTH skapade ett Thulin-laboratorium.

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Snabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor.

Snabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor. 343 Snabba atomer och lysande stjärnor Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor. Atomspektroskopi en Lundatradition Undersökningar av atomernas

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse

SPEKTROSKOPI (1) Elektromagnetisk strålning. Synligt ljus. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH. Ljus - en vågrörelse Kosmisk strålning Gammastrålning Röntgenstrålning Ultraviolet Synligt Infrarött Mikrovågor Radar Television NMR Radio Ultraljud Hörbart ljud Infraljud SEKTROSKOI () Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi,

Läs mer

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar Växthuseffekten Vi beräknade ovan att skillnaden mellan jordens yttemperatur och den utstrålande temperaturen var 33 grader, men detta ger ingen insikt om de fysikaliska processerna bakom uppvärmningen

Läs mer

Vibrationspektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Vibrationspektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Vibrationspektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Teoretisk modell Translationer, rotationer och vibrationer z r y x Beaktas inte Translationer Rotationer Rotationspektrometri senare Vibrationer Basmodell

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Anna Martinelli Christoph Langhammer Mer info: Klicka er fram till kurshemsidan via Chalmers studieportal Spektroskopi Studier

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Bengt Edlén, atomspektroskopist 83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist

Läs mer

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST!

TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Göteborgs Universitet Datum: LÄS DETTA FÖRST! TENTAMEN I FYSIKALISK KEMI KURS: KEM040 Institutionen för kemi Del: QSM Göteborgs Universitet Datum: 111206 Tid: 8.30 14.30 Ansvariga: Gunnar Nyman tel: 786 9035 Jens Poulsen tel: 786 9089 Magnus Gustafsson

Läs mer

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration

Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Experimentell fysik 2: Kvantfysiklaboration Lärare: Hans Starnberg Assistenter: Mikael Svedendahl Martin Wersäll Kurshemsida: Spektroskopi Studier av växelverkan

Läs mer

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum) 2.6 Spektralanalys Redan på 1700 talet insåg fysiker att olika ämnen skickar ut olika färger då de upphettas. Genom att låta färgerna passera ett prisma kunde det utsända ljusets enskilda färger identifieras.

Läs mer

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.

Läs mer

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande

Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Referenslaboratoriet för tätortsluft 2012-01-24 Referenslaboratoriets rekommendation angående godkännande Mätmetod: Mätning av svaveldioxid med ultraviolett

Läs mer

Kursen är en valbar kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik.

Kursen är en valbar kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik. Naturvetenskapliga fakulteten ASTA34, Astronomi: Strålningsprocesser och stjärnatmosfärer, 7,5 högskolepoäng Astronomy: Radiation Processes and Stellar Atmospheres, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

Läs mer

Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet. Infraröd spektroskopi

Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet. Infraröd spektroskopi Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Infraröd spektroskopi Lägre energier än VIS Infraröd spektroskopi Övergångar mellan vibrationsnivåer i grundtillståndet Intensiteten är relaterad till

Läs mer

2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC)

2014-08-29. Analysmetoder. Detta pass: Gaskromatografi (GC) Analysmetoder Michael Pettersson michael.pettersson@swedgeo.se, 08-578 455 10 Utbildningsdag Oljeföroreningar 2014-09-03 2014- Detta pass: Olika analysmetoder för petroleumkolväten Fördelar och nackdelar

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

A12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler

A12. Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler GÖTEBORGS UNIVERSITET CHALMERS TENKISKA HÖGSKOLA Avdelningen för Experimentell Fysik Göteborg april 2004 Martin Sveningsson Mats Andersson A12 Laserinducerad Fluorescens från Jodmolekyler Namn... Utförd

Läs mer

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa)

Halogenlampa Spektrometer Optisk fiber Laserdiod och UV- lysdiod (ficklampa) Elektroner och ljus I den här laborationen ska vi studera växelverkan mellan ljus och elektroner. Kunskap om detta är viktigt för många tillämpningar men även för att förklara fenomen som t ex färgen hos

Läs mer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött

Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött Arbete A3 Bestämning av syrakoefficienten för metylrött 1. INLEDNING Elektromagnetisk strålning, t.ex. ljus, kan växelverka med materia på många olika sätt. Ljuset kan spridas, reflekteras, brytas, passera

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik ETE331 Framtidens miljöteknik VT2017 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella

Läs mer

Laboration 1. Introduktion 1 H-NMR, tuning-matchning, shimning

Laboration 1. Introduktion 1 H-NMR, tuning-matchning, shimning 1 H-NMR, tuning-matchning, shimning KR Teori Tuning/matching Den centrala komponenten av en probe är en liten spole, i vilken provet hamnar när man haft ned det i magneten. För att spolen skall kunna sända

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Jonbindning Spektroskopisk analys av

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst 2. Ljud 2.1 Ljudets uppkomst Ljud är en mekanisk vågrörelse som fortskrider i ett medium (t.ex. luft, vatten...) Någon typ av medium är ett krav; I vakuum kan ljudet inte fortskrida. I vätskor och gaser

Läs mer

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH

Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) UV-vis. Kromoforer. Hur analysera ofärgade ämnen? Procedur. Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH Elektromagnetiska spektrumet SPEKTROSKOPI (2) Kemisk mätteknik CSL Analytisk kemi, KTH UV-vis Elektronövergångar hos molekyler ger bandspektra. Kromofor, en del med dubbelbindningar. Mest som kvantitativ

Läs mer

M = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant

M = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant UPPGIFT 1: SLINKY SPRING Tid: 50 min. Materiel: Fjäder, plåt, linjal, kronometer, stativ och klämmor. Beskrivning: En "slinky spring" på horisontellt underlag sträcks ut sträckan x under inflytande av

Läs mer

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning. Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Analys av tandmaterial

Analys av tandmaterial U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: Miroslava Sedlakova, Maria Öhman Sektion: Materialanalys E-post: miroslava.sedlakova@swerea.se Datum: 20130604 Er referens : Lars Narhed

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Sidan 1 av 16 SKB 2011-03-23 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Undersökning av koppartrådarna Scanning Electron Microscopy - SEM Energy Dispersive X-ray Spectroscopy - EDX TOF-SIMS (Time of Flight

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Extra övningsuppgifter

Extra övningsuppgifter Optiska fibrer 1. En fiber har numerisk apertur 0,12 och kärnans brytningsindex är 1,4. Kärnans diameter är 7 µm. a) Vad är mantelns brytningsindex? b) För vilka våglängder är fibern en singelmodfiber?

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

7. Atomfysik väteatomen

7. Atomfysik väteatomen Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det nödvändigt att betrakta

Läs mer

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området

Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Elektron-absorbtionspektroskopi för biomolekyler i UV-VIS-området Principer Koncentrationsmätning Detektion Kromoforer, kolorimetriska assays DNA Komparativ analys Proteinrening Jonbindning Peptidgruppens

Läs mer

Blandade problem från elektro- och datateknik

Blandade problem från elektro- och datateknik Blandade problem från elektro- och datateknik Sannolikhetsteori (Kapitel 1-10) E1. En viss typ av elektroniska komponenter anses ha exponentialfördelade livslängder. Efter 3000 timmar brukar 90 % av komponenterna

Läs mer

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden

Denna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden Lösning till inlämningsuppgift 1 Beskriv först ljudtrycket för den infallande vågen som en funktion av tiden. Eftersom trycket ökar linjärt mellan sågtandsvågens språng och eftersom periodtiden är T=1

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

Kvantfysikens principer, FK2003 Extramaterial 2: Stern-Gerlach med fotoner, v1.1

Kvantfysikens principer, FK2003 Extramaterial 2: Stern-Gerlach med fotoner, v1.1 Marcus Berg, 008-06-04 Kvantfysikens principer, FK003 Extramaterial : Stern-Gerlach med fotoner, v. Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så det här extrabladet utgör kurslitteratur för den här

Läs mer

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler

Spektroskopi. Atomer. Breddning. Molekyler Spektroskopi Atomer Breddning Intensitet Naturlig energitillst. ändras, 0,1-1pm Doppler atom rör sig mot/fr det., 1-2 pm Kollision får/ger energi vid krock, 1-5 pm Våglängd, nm Molekyler Intensitet Absorbtion

Läs mer

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och

Läs mer

Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga CO2-givare

Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga CO2-givare Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga -givare påverkar människor Redan år 1850 upptäckte Dr Pettenkofer (M.D. 1843 i München), att -halten i luften påverkar personer som vistas i

Läs mer

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning Föreläsning 21 Sammanfattning 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering A) Fysikaliska data B) Sammansättning C) Spektroskopiska metoder 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning 1. Introduktion

Läs mer

När lasern kom till Lund

När lasern kom till Lund När lasern kom till Lund Om hur det gick till och hur det så småningom ledde till världsrekord. När lasern kom till Lund 358 Världens första laser 359 Redan 1917 insåg Albert Einstein att det nya fenomenet

Läs mer

Förbränning. En kort introduktion Christian Brackmann

Förbränning. En kort introduktion Christian Brackmann Förbränning En kort introduktion 2016-01-21 Christian Brackmann Christian.Brackmann@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/

Föreläsning. Termodynamik och Förbränning 26/ Föreläsning Termodynamik och Förbränning 26/10 2011 1 Projektstart Projekt: Förbränningsfysik För alla projekt i Förbränning, samling på torsdag 27/10 kl. 10.15 i E421. För vägbeskrivning till E421 se

Läs mer

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik

Lufttryck i ballong laboration Mätteknik (SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi

Läs mer

Ultraljudsfysik. Falun

Ultraljudsfysik. Falun Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad

Läs mer

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende Vågfysik Modern fysik & Materievågor Kap 25 (24 1:st ed.) Ljus: våg- och partikelbeteende Partiklar Lokaliserade Bestämd position & hastighet Kollision Vågor Icke-lokaliserade Korsar varandra Interferens

Läs mer

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA

Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA IFM - Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Linköpings universitet Tentamen i Modern fysik, TFYA11, TENA Tisdagen den 26/4 2011 kl. 08.00-12.00 i TER3 Tentamen består av 4 sidor (inklusive denna sida)

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

8. Atomfysik - flerelektronatomer

8. Atomfysik - flerelektronatomer Flerelektronatomer På motsvarande sätt som för väteatomen kommer elektronerna i atomerna hos grundämnen som har två eller fler elektroner också att vara instängda inom ett litet område runt kärnan. Det

Läs mer

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten SKB 2010-11-15 Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten Förslag på undersökningar och genomförda undersökningar Koppartrådar Vatten Förslutningsbleck (Pd) Glasprovrör Förslutningsfog läcker ej Luftspalt

Läs mer

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter Edvin Listo Zec 920625-2976 edvinli@student.chalmers.se Sofia Toivonen 910917-4566 sofiato@student.chalmers.se Emma Ekberg 930729-0867 emmaek@student.chalmers.se

Läs mer

FBU, maj, Revinge. Thomas K Nilsson

FBU, maj, Revinge. Thomas K Nilsson FBU, 10-11 maj, Revinge Thomas K Nilsson thomask.nilsson@srv.se 046 23 36 40 Vad finns i flaskan? Vad finns i flaskan? Vad finns i flaskan? Vad finns i flaskan? Vad finns i flaskorna? Vad finns i flaskorna?

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik Föreläsning 7 Kvantfysik 2 Partiklars vågegenskaper Som kunnat konstateras uppträder elektromagnetisk strålning ljus som en dubbelnatur, ibland behöver man beskriva ljus som vågrörelser och ibland är det

Läs mer

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12

TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 TENTAMEN KEMISK MÄTTEKNIK (KD1110), 2009-01-12 OBS! Använd ett ark per uppgift. Skriv namn på varje ark. OBS! För varje uppgift anges maximalt antal poäng. För godkänt resultat fordras 40 poäng. En sjugradig

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 4

Kinetik. Föreläsning 4 Kinetik Föreläsning 4 Fotokemi Med fotoreaktioner avses reaktioner som initieras av ljus. Exempel: Cl 2 + h ν Cl 2 * 2Cl Ljus = små odelbara energipaket med frekvens ν (Hz = s -1 ) є = h ν h = Plancks

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen

Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Bestämning av livslängden för singlettexciterad naftalen Jesper Hagberg Simon Pedersen 0 november 20 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk Kemi Handledare Nils Carlsson

Läs mer

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING 1 SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING Spektrofotometri som analysmetod Spektrofotometrin är en fysikalisk-kemisk analysmetod där man mäter en fysikalisk storhet, ljusabsorbansen, i

Läs mer

Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur

Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur Kvantfysikens principer, FK003 Extramaterial : Stern-Gerlach med fotoner Marcus Berg, 008--0 Det står inget om S-G med fotoner i Feynman, så de här extrasidorna utgör kurslitteratur för den här biten av

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet TENTAMEN I ALLMÄN CH RGANISK KEMI NSDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2007, 09.00-11.30 och 12.30-15.00. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för varje

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Fysik C & D Projekt i klimatfysik Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ:

Läs mer

Kalibreringscertifikat

Kalibreringscertifikat Kalibreringscertifikat Calibration Certificate Er kalibreringspartner NordtecKal 031-704 10 70 www.nordtec.se www.nordtec.se Kalibrering hos Nordtec Ett ackrediterat kalibreringslab Från och med februari

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Förbränning. En kort introduktion 2013-01-25. Joakim Bood Joakim.Bood@forbrf.lth.se

Förbränning. En kort introduktion 2013-01-25. Joakim Bood Joakim.Bood@forbrf.lth.se Förbränning En kort introduktion 2013-01-25 Joakim.Bood@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare Forskning inom Laserdiagnostik

Läs mer

Övningstentamen i KFK080 för B

Övningstentamen i KFK080 för B Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F(FTF40) Tid och plats: Torsdag /8 008, kl. 4.00-8.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer