Dnr 59117/2012 1 IPS Södertörn Projektbeskrivning till ansökan till Socialstyrelsen för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning
Dnr 59117/2012 2 Ansökan IPS projektet Södertörn Dnr 59117/2012 Värmdö kommun ansöker om 5 600 000 för år 2013 Samarbetspartners: Carema Hjärnhälsan AB Tyresö kommun Haninge kommun Nynäshamn kommun Försäkringskassan Södertörn samt Nacka-Södermalm Arbetsmarknadsområde Huddinge som innefattar Haninge, Tyresö, Nynäshamn samt Nacka - Värmdö. Bakgrund: IPS-Södertörn- är ett utvecklingsprojekt som bygger vidare på erfarenheter från EU-projektet KomAn. Fördelen är att IPS utgår från de kunskaper och resurser som utvecklats inom KomAn, där man sett ett stort behov av fördjupade insatser för att målgruppen ska komma i arbete eller studier. Syfte och mål 1. Pröva om IPS ger bättre resultat I ett tidigt skede såg man i KomAn att det behövdes ett mera omfattande stöd för personer med stora psykiska funktionsnedsättningar än vad KomAn kunde erbjuda. En större helhetssyn behövs med samverkande team bestående av socialtjänstens handläggare, psykiatripersonal, Se handledare, studie- och yrkesvägledare, boendestödjare, arbetsterapeut och budget- och skuldrådgivare samt andra viktiga personer för deltagaren. Sammanhang behöver skapas över hela dygnet genom boendestöd och även där träffverksamheter och föreningsliv kan involveras. Mål: att utveckla metoden och en samverkansform som står sig efter projekttiden att ha dokumenterat metoder och verktyg så att de kan användas av andra att samtliga deltagare deltar i en personligt utformad sysselsättning att minst samma andel deltagare kommer i arbete eller reguljära studier som för KomAn-dvs 20% 2. Pröva IPS där även vuxenutbildningen medverkar Många personer har låg utbildning och ska därför ges möjlighet att studera för att skaffa sig en yrkesutbildning för att lättare komma ut i arbete. Det personliga stödet de behöver inför och under studierna får de genom att man byter ut Se handledaren mot studie- och yrkesvägledare som kan stötta under längre tid utifrån rätt profession. Mål: att på nationell nivå sprida insikten om behovet av samverkan mellan arbetsförmedling och vuxenutbildning för målgruppen att utveckla en samverkansform som står sig efter projekttiden att 80 procent fullföljer sin studieplanering (korta eller långa kurser viktigast att man når sitt eget mål).
Dnr 59117/2012 3 Målgrupper Målgruppen är personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, flera funktionsnedsättningar samt unga vuxna där det saknas diagnos och där det kan finnas svag begåvning utan att det är en utvecklingsstörning. Tanken är att inte ta in några nya deltagare under 2013. Att under längre arbeta med de som tagits in för att kunna mäta över tid. Genomförande Styrning och ledning Projektet styrs av en central styrgrupp som representeras av socialcheferna från varje kommun, chefer från vuxenutbildningen, Carema Hjärnhälsan (numera Capio), Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen representeras av områdeschefer. I varje kommun finns även en lokal styrgrupp. Styrgrupperna följer verksamheten genom gemensamma möten och svarar för att omsätta erfarenheterna i reguljär verksamhet. Två projektledare tillsattes på deltid och gör då de administrativa uppgifterna, ekonomi och verksamhetsuppföljning. På grund av den geografisk spretiga organisationen tar resor en stor del av tiden och det var redan tidigt tydligt att tiden inte räcker till för att kunna stötta och handleda IPS handledarna i den mån IPS metoden kräver därför fick korrigering göras med ökad arbetstid. Samordnande insatser i miniteam och inremittering Tanken är att jobba med 10-20 personer per handledare i integrerade team i varje kommun. I samtliga kommuner har miniteamen kommit i gång och är välfungerande. Teamen består av IPS handledare, studie- och yrkesvägledare, arbetsterapeut, psykiatripersonal från Capio, koordinator från försäkringskassan, budget och skuldrådgivare och projektledare. Miniteamen träffas minst var fjortonde dag för inremittering och uppföljning av ärenden. Tanken är att fånga upp och stötta deltagare parallellt med planeringen mot arbete eller studier för att försöka bryta utanförskap. Nära samarbete sker med handläggare som remitterat in, boendestödjare, anhöriga samt andra viktiga personer i samråd och tillsammans med deltagaren. Under arbetets gång 2012 har det kommit fram att behovet för budget- och skuldrådgivare är väldigt långvarigt och tidskrävande. Resorna över kommungränserna har tagit en stor del av tiden och därför har styrgruppen beslutat att börja implementera den delen i kommunerna genom de redan befintliga budget- och skuldrådgivarna. De kommer att avsätta en viss del av sin tid för vår målgrupp. Många av deltagarna behöver hjälp med att strukturera upp sin dag, stöd i hur man kommer upp på morgonen, passa tider, behöver hjälpmedel av olika slag och det kan arbetsterapeuten börja jobba med i ett tidigt skede. Oftast redan i kartläggningsfasen för att sedan vara med på arbetsplatsen och stötta i vad som behövs där.
Dnr 59117/2012 4 Utbildning handledning Gemensam IPS utbildning för hela personalstyrkan samt inbjuden deltagare från brukarorganisation har genomförts i juni samt en sista dag augusti 2012. Fortsatt metodhandledning sker regelbundet varje månad genom Misa. En av projektledarna har även gått IPS utbildningen på Lunds universitet. Projektpersonalen har både gått på KomAns spridningskonferenser samt samordningsförbundens KUR utbildningar. Gemensamt seminarium anordnades tillsammans med Stockholms stads IPS projekt i oktober där även andra IPS projekt bjöds in. En dag per månad träffas hela personalgruppen från alla kommuner för att planera, byta erfarenheter och kunskaper, få ett gemensamt tänk och metodutveckling. Under en av planeringsdagarna gjordes trohetsskalan i respektive miniteam för att mäta var vi ligger och vad vi behöver fokusera på i framtiden. Utvärderingen bifogas. Se bilaga 1. IPS handledarna har varit inbjudna till KomAn projektets SE handledar nätverk och studie- och yrkesvägledarna har varit med i KomAns utbildningsnätverk. Fortsatt samverkan kommer att ske med de SE handledare som är implementerade i den ordinarie verksamheten efter KomAns avslut. Medverkan målgruppsorganisationer Information har genomförts i brukarråd och även i kommunala handikapprådet. RSMH har även suttit med i en lokal styrgrupp. Samverkans möten har genomförts och planeras fortsättningsvis tillsammans med Attention Riks för samarbete framförallt i deras projekt, Vägen till Jobb. De informerar arbetsgivare om Aspergers syndrom i förhållande till arbetslivet och kommer att börja sitt arbete i IPS- Södertörns kommuner. Samverkan med Attention-Riks finns för fortsatta diskussioner hur vi skulle kunna använda kamratstödjare i vårt arbete samt få in återhämtningsutbildningar. Samarbete har inletts med NSPH för att våra deltagare på ett lätt sätt skall kunna ta del av deras kursverksamhet Din egen makt. Arbetsförmedlingen För att våra deltagare inte ska drabbas av oro över inkomsten eller att anställning ska fördröjas ser vi ett stort behov av att arbetsförmedlingen finns med i projektet och vid våra möten. Praktik kan fördröjas för att beslut inte kan tas när arbetsplats finns tillgängligt. Vid kontakter med arbetsförmedlingen har de framfört att tanken är att medfinansiera personal till projektet eftersom vi har ett stort behov av detta nu när våra deltagare börjar komma ut på arbetsplatser. På grund av den omorganisation som pågår på Arbetsförmedlingen har det varit svårt att få klart det eftersom det varit oklart vem som är ansvarig. Kontaktperson finns nu och Arbetsförmedlingen kommer att göra klart detta så snart som möjligt. Kompletterande bilaga kommer då att sändas till socialstyrelsen. Arbetsgivarkontakter Handledarna jobbar aktivt med att knyta kontakter med olika arbetsgivare. Samtidigt är det viktigt att vi utgår från våra deltagare och tar därför många arbetsgivarkontakter direkt utifrån deltagarens önskemål och intressen. Viktigt för arbetsgivarna: Personligt stöd, att finnas till hands under lång tid både för deltagaren och arbetsgivaren. Rätt kompetens, skräddarsydd utbildning. Anställningsstöd till arbetsgivaren.
Dnr 59117/2012 5 Studier Många av våra deltagare har börjat studera och behöver stöd av både studie- och yrkesvägledare samt arbetsterapeut för att kunna fullfölja utbildningen och fortsätta sin planering mot arbetslivet. Aktivitets- och tidsplan Drift samt utvärdering och implementering Endast ett fåtal nya deltagare skrivs in under 2013- för minskat tryck på handledarna så att de ska kunna jobba utifrån metoden. januari utvärderingsdiskussion med parterna i styrgruppen mars- seminarium om implementering med övriga IPS projekt i Stockholmsområdet oktober-november ska implementeringsbeslut vara klart hos parterna Samarbete Samverkan sker inom IPS projektets ordinarie samverkansstruktur. IPS- nätverket för hela området träffas minst en dag per månad Teammöten i miniteamen minst två gånger per månad IPS centrala styrgrupp minst varannan månad IPS lokala styrgrupper minst varannan månad Budget Se bilaga 2 Risker Deltagarnas försörjning Eftersom samtliga yrkesprofessioner är med i miniteamens möten kan vi på ett tidigt stadium se om risk finns för deltagarens försörjning. Om en deltagare slutar i projektet lämnas ärendet åter till inremitterande instans. Forskning Cepi, Umeå och Lunds universitet, forskar om IPS Södertörn och de har varit med redan från start. De gör regelbundna intervjuer med personal samtidigt som vi sänder in forskningsblanketter. Trots att det är ett merarbete är det värdefullt för vår utveckling av arbetsmetoden. Långsiktighet Vi har på ett tidigt skede lyft frågan i styrgrupperna om implementering i de ordinarie verksamheterna. Vi ser ett stort behov för vår målgrupp som behöver ett mera omfattande stöd än vad man tidigare kunnat erbjuda för att komma ut i arbete eller studier. Samtliga kommuner i IPS Södertörn är med i samordningsförbund och implementeringsfrågan kommer även att lyftas där. Vi kommer också att ha beskrivna metoder och arbetssätt som kan leva vidare i ordinarie verksamheter. Sammanfattning KomAn projektets erfarenhet där de såg att en mindre grupp behöver mera omfattande resurser. Mer dagligt stöd än som kan ges idag och ännu längre tid på sig ut i studier och arbete. För att utveckla den metoden prövar IPS att arbeta med hela nätverket, både det professionella men även med andra viktiga personer för personen för att se om vi får ett bättre resultat. Vi arbetar även med något färre deltagare per handledare. Går det att komma längre, eller handlar det om daglig verksamhet? Kan man undvika att personen far illa eller upplever misslyckande genom att arbeta i integrerade team?
Dnr 59117/2012 6 Kan vi få arbetsgivare att våga mera genom att etablera varaktiga kontakter och inte bara de tillfälliga som ofta blir när en praktik upphör. Vuxenutbildningen är en viktig del i projektet eftersom många, framförallt unga funktionshindrade, har bristande utbildning och behöver stöd i sina studier för att kunna fullfölja. Det finns inte i den ordinarie KomVux utbildningen idag. Vi har uppmärksammat i IPS projektet att många av våra deltagare önskar fullfölja sina studier eller skaffa sig en yrkesutbildning för att bättre kunna konkurrera på marknaden. Att få möjlighet till arbete, klara av en praktik, fullfölja sina studier och tillhöra ett sammanhang är viktigt för alla, men framförallt för våra målgrupper för att få en bättre livskvalité och öka självkänslan.
Socialchef Ylva Sjögren Nacka 2013.03.08 Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg Betr.. Verksamhetsbidraget till Brottsofferjouren för år 2013. Som torde vara välbekant har ditt fögderi slarvat bort vår ansökan för andra året i följd! Vi har därför haft kontakt med Stefan Dozzi ett flertal gånger per mail, telefon och öga mot öga. Senast detta skedde var måndagen den 4 mars vid BRÅ-mötet i kommunens lokaler, varvid framkom att oklarheter förefanns och att Stefan inte var till fullo uppdaterad. I anledning av detta tillskriver vi dig med en bifogad uppställning av verksamhetsstödets historik de senaste 10 åren. Ganska brokig sådan. Istället för att kompensera för det ökande kostnadsläget och dito brottsutsatta medborgare, har man gått ned från 2002/2005 års 3:- per innevånare, till de senaste årens 1:85 per dito, och knappt det, vilket inte är acceptabelt, om vi skall kunna upprätthålla den funktion, som vi gör. Tankegångarna har inte varit i paritet med verkligheten. De beslutade utbetalningarna har, som synes, levt ett eget liv, med variationer över hela året! Under åren 2007-2011 stabiliserades gången och ersättningen kom tre år i november månad året innan dvs strax efter besluten i socialnämnden. Övriga två gångerna i januari månad!! Då fungerade allt bra, och meningen med stödet är ju att det skall komma, som det gjorde under denna period och inte frampå höstsidan av verksamhetsåret. Att slarvet med ansökan i oktober 2011, ledde till försening förra året, har ju sin förklaring. Men så tycks även innevarande år drabbas. Enligt statistik och utredningar inom brottsofferstödsområdet generellt, är det i storleksordningen kronor 5:- per kommuninnevånare, som borde vara det adekvata läget. på verksamhetsstödet. När då Värmdö väljer att lägga sig på mindre än 2;- per innevånare, så måste vi börja diskutera huruvida inte kommunen i fortsättningen, själv får ta hand om och ge stöd till sina brottsoffer. Ser man strikt ekonomiskt så innebär det en kraftigt förhöjd kostnad, mot att ge brottsofferjouren bidrag med t.ex. 4 kronor per capita. Det skulle då hamna i storleksordningen 160.000 jämfört med minst en kommunal heltidstjänst inklusive sociala kostnader, som torde ligga på 4-500.000 kronor. Kanske läge att framhålla detta för ekonomisidan. Vi har tidigare redovisat antal brottsutsatta som vi hjälper under ett år, inklusive verksamheten med vittnes-och målsägandestöd vid tingsrätten. Samt hur arbetet går till. Behövs det ytterligare uppgifter, kanske det skulle vara läge för en sammankomst, där vi muntligen kan redogöra och försöka få gehör från socialkontor och politiker. Räknar med att vi får någon form av kontakt i detta viktiga ärende. Med vänlig vinterhälsning Lennart Ingman Verksamhetschef BOJ NTV