Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013
Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 3
Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare upplaga går också bra.) James Rachels, Rätt och fel: Introduktion till moralfilosofi 4 Peter Singer, Praktisk etik, 2 uppl. Lars Bergström
Bergström + Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp Gruppindelning: Grupp 1: födda jan t.o.m. april Grupp 2: födda maj t.o.m. aug Grupp 3: födda sep t.om. dec 5
Examination Salstentamen bestående av totalt nio frågor; tre frågor per bok Skrivningsdatum: se schema 6
Inledning: Vad är moralfilosofi?
Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss James Rachels Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad är moralens natur? 2. Vad kräver moralen av oss? 8
När man försöker besvara frågan Vad kräver moralen av oss? så bedriver man normativ etik Denna fråga kan i sin tur delas upp i två delfrågor: 1. Vad kräver moralen av oss generellt sett? (normativ etisk teori) 2. Vad kräver moralen av oss med avseende på ett eller annat specifikt, konkret område (tillämpad etik) 9
Frågor om moralens natur behandlas inom den delen av moralfilosofin som kallas metaetik Till skillnad från den normativa etiken (etisk teori och tillämpad etik) så är metaetiken inte normativ Normativ = värderande 10
Normativa etiska teorier är teorier i moral medan metaetiska teorier är teorier om moral Man kan säga att en normativ etisk teori tar ställning till vad som är rätt och fel medan metaetiken handlar om vad rätt och fel är 11
Moralfilosofins tre delar: (huvudsakligen:) 1. Metaetik - Bergström 2. Normativ etisk teori - Rachels 3. Tillämpad etik - Singer 12
Tillämpad etik Exempel på frågeställningar: Är det moraliskt fel att äta kött? Kan abort vara moraliskt rättfärdigat? Bör vi acceptera eutanasi? Kan det vara rätt att bryta mot lagen? Tillämpning av etiska teorier på konkreta problem. Svar på sådana frågor är värderingar! 13
Normativ etisk teori Exempel på frågeställningar: Hur bör man leva/handla (moraliskt sett)? Vilken/vilka generella moraliska principer bör man följa? Är vad som spelar roll inom etiken främst att göra folk lyckliga? Eller att vara en god människa? Eller att respektera andra personer? Svar på sådana frågor är också värderingar (av en mer generell typ) 14
Metaetik Exempel på frågeställningar: Kan moraliska värderingar vara sanna? Kan man ha kunskap i moraliska frågor? Om ja, hur får vi sådan kunskap? Vad betyder ord som rätt, fel, bör, god, etc. (när de används i moraliska sammanhang)? Dessa frågor handlar om värderingar, men svar på dem är inte värderingar! 15
Värdeteori Metaetiken kan sägas vara en del av ett vidare fält som kallas värdeteori Medan metaetiken handlar om specifikt moraliska värden och värderingar (samt normer) Så handlar värdeteori om alla typer av värden och värderingar (moraliska, estetiska, politiska, vetenskapliga, etc.) 16
Empirisk värdeforskning I värdeteorin studeras normer, värden och värderingar från en filosofisk synvinkel Normer och värderingar studeras dock inte bara inom filosofin utan också inom en rad vetenskaper, t.ex. antropologi, sociologi, samhällsvetenskap, historia, etc. Sådan empirisk värdeforskning är inte en del av värdeteorin, men vissa resultat från sådan forskning kan vara av filosofiskt intresse 17
Något förenklat kan man säga såhär: Inom empirisk värdeforskning intresserar man sig för vilka värderingar folk faktiskt har Inom värdeteori (inklusive metaetik) intresserar man sig för vad värderingar är Inom normativ värdefilosofi (inklusive normativ teori & tillämpad etik) så intresserar man sig för vilka värderingar som är sanna eller korrekta 18
En empirisk observation som kan vara av filosofisk relevans är att de värderingar folk faktiskt har tycks variera från ett samhälle till ett annat från en kultur till en annan och från en historisk epok till en annan Även inom ett och samma samhälle kan olika grupper och individer omfatta olika värderingar 19
Det man inom en kultur, grupp, samhälle, tidsepok, etc. anser vara moraliskt rätt och riktigt kan te sig fullkomligt motbjudande för de som lever inom en annan kultur, grupp, tid, etc. Ex. 1. Hanteringen av de döda 2. Behandling av gamla, sjuka och spädbarn (infanticid) 20
Det empiriska faktum att det råder olika värderingar och moralkoder i olika samhällen, kulturer, tidsepoker, etc. har ibland använts som ett argument för att värderingar inte kan vara sanna i objektiv mening Objektiv = (ungefär) oberoende av våra uppfattningar, känslor, attityder Men är detta ett bra argument? 21
Argumentet om kulturella skillnader Specifik version: Premiss: Eskimåerna ser inget fel med infanticid, medan vi Européer anser detta vara fel Slutsats: Därför är infanticid vare sig (objektivt) rätt eller fel Generell version: Premiss: Olika kulturer (etc.) har olika moralkoder Slutsats: Därför finns det ingen (objektiv) sanning i moraliska frågor 22
Dessa argument är ogiltiga. Även om premissen är sann så kan slutsatsen ändå vara falsk Av det blotta faktum att vi tycker olika följer det inte logiskt att det inte finns någon objektiv sanning i frågan Jämför med följande: I vissa samhällen har man ansett att jorden är platt, men i andra att den är rund. Det följer knappast från detta att det inte finns någon objektiv sanning i denna fråga! 23
Längre fram skall vi titta på ett annat argument för en liknande slutsats som också tar sin utgångspunkt i observationen att det råder olika värderingar i olika samhällen, kulturer etc. Vi frågar oss då: Vad är den bästa förklaringen till att vi har olika värderingar? Är det (1) att det finns en objektiv sanning i värdefrågor som bara vissa kulturer har upptäckt? Eller (2) att det är våra olika levnadsförhållanden och livsvillkor som format våra värderingar? 24
Men hur omfattande är oenigheten gällande värderingar mellan olika samhällen, kulturer (etc.)? Både Bergström och Rachels påpekar att skillnaderna nog är mindre än de först verkar Det finns värderingar som delas av alla samhällen, kulturer (etc.) 25
Rachels menar vidare att det finns vissa moralregler som alla samhällen måste ha gemensamt eftersom dessa regler är nödvändiga för att ett samhälle ska kunna existera Ex. sanningsenlighet, förbud av dödande 26
Den oenighet som råder mellan t.ex. oss och eskimåerna angående infanticid kan verka stor. Men kanske är denna oenighet bara ytlig? Vi måste fråga oss varför vi är oeniga Beror det på att vi har olika grundläggande värderingar eller beror det snarare på att våra gemensamma värderingar ger olika utslag under olika levnadsvillkor? 27
Som Rachels påpekar så utövar eskimåerna infanticid inte för att de saknar respekt för människolivet eller för att de inte anser att barn bör beskyddas utan för att de lever under mycket hårda förhållanden De är nomader; de ammar länge; det är ofta brist på mat; och de har inte alltid haft tillgång till preventivmedel, etc. Man bedrev selektiv infanticid för att man var tvungen till det (och vi skulle göra likadant!) 28
Fundamental oenighet? Den oenighet som beror på skillnader i levnadsvillkor räknas som icke-fundamental Fundamental oenighet skulle råda mellan två parter när det inte finns någon mer grundläggande värdering som de båda har gemensamt Oenigheter kan också vara icke-fundamentala i det att de beror på olika uppfattningar i sakfrågor 29
Två personer kan t.ex. ha olika åsikter i värdefrågan om huruvida vi bör tillåta genmodifierade grödor eller inte Men om denna oenighet kan förklaras helt och hållet i termer av att de har olika åsikter i sakfrågor så är oenigheten i värdefrågan inte fundamental Detta eftersom oenigheten då inte handlar om att de har olika grundläggande värderingar. (Båda kan t.o.m. vara anhängare av samma etiska teori.) 30
1. Inom Islam anses det vara fel att äta fläskkött 2. Prostitution är fel 3. Mona Lisa är i Paris 4. Mona Lisa är vacker 5. Kungshuset ligger i Lund 6. Kungshuset bör bevaras 7. Det förekommer mycket lidande i världen 8. Det vore bättre om alla var lyckliga 9. Kunskap har ett egenvärde 10.Evolutionsläran är sann 11.Gud existerar 12.Karin tror att homosexualitet är en synd 31
Fundera! Vilka av dessa är uppfattningar i sakfrågor och vilka är uppfattningar i värdefrågor? Vilka kan testas empiriskt? Vilka tror du det råder mest oenighet om? Varför då? 32
Oenighet förekommer alltså både i värdefrågor och i sakfrågor Är oenigheten generellt sett större i värdefrågor än i sakfrågor? Vad tror du? (Påståendet att det råder större oenighet i värdefrågor har använts som premiss i ett argument för tesen att värderingar är uttryck för känslor och inställningar snarare än föreställningar) 33
Bergström påpekar att när det gäller våra åsikter i sakfrågor, så finns det (åtminstone ibland) ganska väletablerade metoder för att avgöra vad som är sant och vad som är falskt metoder som används inom olika vetenskaper Men hur är det i värdefrågor? Kan man bevisa eller rättfärdiga värderingar? Om ja, hur då? Detta är en värdeteoretisk fråga 34
Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt Kan man dra några moralfilosofiska slutsatser av empiriska observationer? 1. Kan man dra några normativa slutsatser? 2. Kan man dra några värdeteoretiska slutsatser? 35
Både Bergström och Rachels är tydliga med att empiriska undersökningar av folks faktiska värderingar inte kan visa något alls om vilka värderingar som är sanna eller korrekta Även om alla skulle omfatta en viss värdering så följer det inte logiskt att denna värdering är sann eller riktig! Likadant, även om alla eftersträvar lycka så följer det inte logiskt att lycka är eftersträvansvärt 36