Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8
Antal barn och unga 0 17 år i Norrbotten år 2003 och 2013 År Antal barn/unga 0-17 år Minskning 2003 52901 2013 45436-7456 (14 %)
Totala antalet patienter på BUP i NLL 2003 och 2013 År 2003 2013 Ökning Totalt antal pat 1698 2268 + 570 (33 %)
Antal tonåringar (13-17 år) i NLL och antalet som varit på BUP år 2013 Fördelat per upptagningsområde Antal barn och Antal barn och ungdomar 13-17 år i ungdomar på BUP i Norrbotten år 2013 NLL år 2013 Procentuell andel som sökt BUP Luleå-Boden 5 204 571 11 Gällivare 2 725 210 8 Piteå 3 150 310 10 Kalix 1 853 194 10 Totalt 12932 1285 10
Vårdtillfällen och vårdtider avd 45 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 HSL 76 81 94 96 102 92 97 81 97 108 83 131 LPT+ 5 12 9 12 19 11 13 16 15 22 34 27 VTF 81 93 103 108 121 103 110 97 112 130 117 158 Vdg 2290 2134 1537 2110 1702 1607 1793 1802 1827 1341 1627 1421 Perm 678 736 494 863 574 512 407 483 317 264 274 312
Verksamheter i länet NLL-alla orter MBHV/BVC Ungdomsmottagning Barnmottagning BUP Barnhabilitering NLL Gällivare sjukhus Barnmedicinsk avdelning NLL-Sunderby sjukhus Barnmedicinsk avdelning Barnpsykiatrisk avdelning NEP-enhet Samverkan Familjecentraler i Kalix, Haparanda
Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Hur kan vi förstå? Vad kan vi göra?
Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och att de har förmåga att hantera livets vanliga motgångar.
Vad är psykisk hälsa? Att kunna älska goda relationer till föräldrar och kompisar Att kunna arbeta klara skolan Att kunna leka, koppla av Ohälsa Problem för sig själv eller andra Nedsatt fungerande i vardagen
Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5 har magont ¼ haft psykisk störning under uppväxt 1/10 har pågående psykisk störning
Trender i tiden ÖKNING Antalet barn och unga med mild-måttlig störning som söker psykiatrisk hjälp ökar stadigt Andelen ungdomar som känner ängslan, oro och nedstämdhet har ökat ADHD är mera känt och hindrar mer idag = fler söker OFÖRÄNDRAT Ingen motsvarande ökning av barn- och ungdomar med svårare depression, ångestsyndrom eller ADHD
Epidemiologi frekvens emotionella störningar Depressioner (6%) 1% förskolebarn, 2% skolbarn, 6% tonåringar av 16-åringar har 10% ngn gång haft en depression 5% av 16-åringar har gjort ett självmordsförsök Aktuella självmordsplaner finns hos 6% Ångestsyndrom (10%) separationsångest hos 4% av 7-9-åringar generaliserad ångest (GAD) hos 4% av tonåringar tvångssyndrom hos 1-2% social fobi 1%
Självmord 1500 självmord/år i Sverige, ca 11% (170) av dem är i åldern 15-24 år ( 2008) Antalet självmord hos unga i åldern 15-19 ökar 1980 2006 2007 2008 pojkar 23 27 38 42 flickor 12 22 17 24 Totalt 35 49 55 66
Epidemiologi frekvens av ADHD o beteendestörningar Uppmärksamhetsstörning (ADHD) hos 3-6% Trotssyndrom hos 2-4 % uppförandestörning hos 2 (-10?)%
Lätt/möjligt sjuk Enkel behandling Säkert sjuk Svårare att behandla Sjuk eller frisk? Diagnos eller INTE? Psykiska funktioner är normalfördelade Krav för diagnos är funktionsnedsättning skola hemma kamrater fritid Moderna livet ställer högre krav på kognitiva funktioner och social anpassning Ökad öppenhet att söka hjälp för psykiatri
Hur kan vi förstå
Inga enkla orsak-verkan samband! Tid Familje- Band klimat till Andra vuxna förälder Livshändelse Utlösande faktor Andra svårigheter Medfödd sårbarhet Tankar om sig själv Depression Andra vuxna Kompisar Omgivnin g-faktorer Eventuella andra sjukdomar skyddsfaktorer Psykisk hälsa
Viktiga faktorer Utveckling/mognad Spädbarn/förskoleåldern tonåren Risk/skyddsfaktorer Hos barnet Hos föräldrar I miljön
Viktiga faktorer Spädbarns/förskoleperioden Trygg anknytning viktigaste skyddsfaktor Skydda barnet mot faror Uppmärksamma barnets behov och prioritera dem framför sina egna Samarbeta med barnet Stödja barnets behov av utforskande Vara förutsägbar i sina reaktioner
Viktiga faktorer Skolåldern Mognad Goda skolresultat Tonåren Kritisk period för fastställande av långsiktiga mönster av anpassning ( på många sätt liknande de första 4 åren av livet)
Faktorer kopplat till barnet Personlighetsfaktorer låg självkänsla bristande självtillit interpersonellt beroende inlärd hjälplöshet ängslighet, oro, perfektionism
Individuella riskfaktorer Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta ord på tankar och känslor. Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter. Bristande självkontroll med en låg tolerans för frustrationer. Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner. Bristande självförtroende och en negativ självuppfattning. (Hänger ofta ihop med depressiva känslor som en följd av tidigare misslyckanden.)
Temperament Negativ affektivitet, d vs personen har lätt för att uppleva hög grad av negativa känslor och svårigheter att reglera dem, och lätt att klandra sig själv, Svårigheter att uppskatta livets glädjeämnen.
Skyddsfaktorer Stödjande och samarbetande föräldrar. Ett stabilt humör. Begåvning utan några kognitiva svårigheter. Förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna. Öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga pröva andras lösningar. om det behövs. Stöd från föräldrar och andra vuxna.
Faktorer relaterade till föräldern Den viktigaste riskfaktorn för att utveckla depression är depression hos modern under de viktiga barndomsåren upp till 10 års ålder. Depression hos modern ökar risken för bristande trygghet och oförutsägbart bemötande
Andra föräldrafaktorer Psykisk sjukdom hos föräldrarna Distans och bristande engagemang hos föräldern Kritiskt negativ attityd Ineffektivt föräldraskap Försummelse, misshandel, sexuella övergrepp
Andra faktorer Familjefaktorer Långvarig konflikt mellan föräldrarna Negativt emotionellt klimat präglat av kritik och fientlighet i familjen Omgivningsfaktorer: Socioekonomisk stress Stress relaterat till skolarbete Kamratfaktorer Sociala medier
Vad kan vi göra
Insatser på olika nivåer Generell nivå- alla behöver en bra familj, en bra skola Första linjens nivå 20-30% behöver särskilt stöd på skolan, inom första linjens sjukvård, socialtjänsten Specialist nivå 2-3% behöver omfattande insatser
Spädbarns- och förskoleåldern MBHV/BVC stöd till gravida med psykisk ohälsa, rutiner att upptäcka depression hos nyförlösta mammor, upptäcka avvikelser i utvecklingen, följa BVC kontroller Samverka med förskolan för att upptäcka barn som inte mår bra Språktest, tillgång till logoped
Skolåldern Välfungerande skola, anpassad till allas behov Forskning visar på ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. Skolmisslyckande ökar risken för psykisk ohälsa samtidigt som psykisk ohälsa har en negativ påverkan på skolresultaten. Skolan kan vara hälsofara
NLL Psykosocial kompetens(psykologer, socionomer) inom första linjen/primärvården, ungdomsmottagningar Föräldrastöd, föräldrautbildningar Korta väntetider till specialistvården Tydlig vårdkedja/process för neuropsykiatriska utredningar Samverka med skola och socialtjänst!
Barn-och ungdomspsykiatrin i Norrbotten 1992 PBU 2012 BUP
Nya patientgrupper ADHD, autism Bipolär sjukdom, psykoser Missbruk Asylsökande Apatiska barn Ensamkommande ungdomar
Uppdrag Specialist nivå Likvärdig vård Förstärkt vårdgaranti 30 dagar till första besök 30 dagar till påbörjad behandling eller utredning
Utmaningar Samverkan Rekrytering, kompetensförsörjning Mäta, följa upp, utvärdera Vårdprogram
Utvecklingsbehov BUPs förändrade uppdrag Nya diagnoser, nya behandlingsmetoder Diagnossättning Missbruk vems uppdrag Prestationskrav Vårdgaranti Vårdplan SIP Samverkan skola, socialtjänst, primärvård, vuxenpsykiatri. NORRBUS, HÖK Administration, journalskrivning
Psykisk hälsa- vård på rätt nivå Högspec Specialist BUP Första linjens vård Tidiga insatser, riskgrupper Hälsoarbete, primärprevention