Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa en tillräcklig försörjning och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster. Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en dryg femtedel av socialutgifterna, eftersom poster som hör till socialutgifterna finansieras också via andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster har socialutgifterna utvecklats måttligt. För Finlands del understiger socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten samt de köpkraftskorrigerade socialutgifterna per capita den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas stiga något 2003 och vara 26,2 %. Faktorer som under de närmaste åren kommer att inverka på hur socialskyddet efterfrågas och utvecklas utgörs av befolkningens åldrande och funktionsförmåga, den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, den europeiska integrationen, sysselsättningsgraden och långtidsarbetslösheten, fattigdomen och utslagningen, ibruktagandet av ny teknologi, den regionala utvecklingen i landet och förändringarna bland personalen inom social- och hälsovården. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs fortsättandet i arbete samt upprätthållandet av befolkningens arbetsoch funktionsförmåga. När det gäller socialskyddet är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. Verksamheten på gemenskapsnivå, såsom målsättningen, handlingsprogrammen för olika regioner samt jämförelseindikatorer som beskriver de politiska resultaten, har blivit intensivare inom socialskyddssektorn. Socialskyddets främsta uppgift ligger i att bromsa upp en försvagning av försörjningskvoten, dvs. proportionen sysselsatta/icke sysselsatta. Det görs genom att upprätthålla befolkningens arbets- och funktionsförmåga. En minskning av långtidsarbetslösheten är också en av de närmaste årens stora frågor. Om detta arbete är framgångsrikt kan risken för fattigdom och utslagning minskas avsevärt. I takt med att befolkningen åldras accentueras betydelsen av att servicesystemet fungerar och är heltäckande samt finansieras på ett hållbart sätt. Tryggandet av social- och hälsovårdstjänster för alla befolkningsgrupper förutsätter att kommunernas ekonomi utvecklas balanserat, tillgången till tjänster för utsatta grupper tryggas, kommunerna samarbetar och nya handlingsmodeller införs samt ekonomiska drivfjädrar används allt mera inom serviceproduktionen. Social- och hälsovårdsministeriet fastställde de strategiska riktlinjerna för utvecklandet av social- och hälsovårdspolitiken under de närmaste åren i sin rapport "Strategier för social- och hälsovårdspolitiken år 2010 mot ett socialt hållbart och ekonomiskt livskraftigt samhälle", som utgavs 2001. Enligt rapporten kan helheterna inom utvecklandet av social- och hälsopolitiken sammanfattas i följande fyra strategiska riktlinjer: Främja hälsa och funktionsförmåga Göra arbetet mera lockande Förhindra och lindra utslagning Trygga väl fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd. Andra dokument som ligger till grund för förvaltningsområdets målsättning för 2003 är statsrådets principbeslut om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, de åtgärdsriktlinjer som utarbetats av kommissionen för utredande av socialutgiftsfinansieringen (Somera) samt statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden. För socialoch hälsovårdens del gäller fortfarande det mål- och verksamhetsprogram för social- och hälsovården för åren 2000 2003 som regeringen godkänt 1999. I fråga om arbetarskyddet är det bakomliggande dokumentet den arbetarskyddsstrategi som godkändes 1998. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
De konkreta åtgärder som de i strategidokumenten inskrivna målen förutsätter ingår i kapitel- och momentförklaringarna under huvudtiteln. I de resultatavtal som ingås med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet enas man om respektive instans ansvar för uppnående av målen. Resultatavtalsförfarandet inom förvaltningsområdet ändras 2003 så, att en resultatavtalsstruktur som innefattar de fyra perspektiven i referensramen Balanced Scorecard införs. Perspektiven är samhällelig verkningsfullhet, processer och strukturer, personalförnyelse och arbetsförmåga samt resurser och ekonomi. Målen för samhällelig verkningsfullhet i resultatavtalen härleds från de ovan nämnda strategidokumenten. Tidsperspektivet vid uppställningen av mål för resultatavtalen blir sådant att man kommer överens om långsiktiga mål som omspänner högst fyra år samt mål på årsnivå. Utfallet av målen följs genom kriterier som överenskoms särskilt. Förvaltningsområdets utgifter kapitelvis 2001 2003 År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 År 2003 budgetprop. 1000 Ändring 2002 2003 1000 % 01. Social- och hälsovårdsministeriet 45 716 50 905 65 290 14 385 28 02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården 19 838 22 980 20 610-2 370-10 03. Arbetslöshetsnämnden 1 648 1 697 1 725 28 2 04. Prövningsnämnden 1 458 1 552 1 556 4 0 06. Rättsskyddscentralen för hälsovården 3 825 3 860 4 300 440 11 07. Institutet för arbetshygien 33 334 34 320 35 210 890 3 08. Folkhälsoinstitutet 30 274 33 929 34 584 655 2 09. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral 4 242 4 377 4 570 193 4 10. Strålsäkerhetscentralen 9 593 10 417 11 109 692 7 11. Läkemedelsverket och Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling 1 246 1 333 2 549 1 216 91 12. Statens skolhem 588 588 588 13. Arbetarskyddets distriktsförvaltning 19 995 20 730 21 306 576 3 14. Statens sinnessjukhus 265 607 607 15. Utjämning av familjekostnader 1 377 538 1 368 000 1 360 700-7 300-1 16. Allmän familjepension 41 104 42 000 41 000-1 000-2 17. Utkomstskydd för arbetslösa 538 358 663 200 698 200 35 000 5 18. Sjukförsäkring 529 060 695 500 683 100-12 400-2 19. Pensionsförsäkring 1 430 171 1 483 575 1 508 500 24 925 2 20. Olycksfallsförsäkring 12 769 12 500 13 000 500 4 21. Frontveteranpensioner 122 957 118 000 107 000-11 000-9 22. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering 268 585 263 293 261 950-1 343-1 23. Annat skydd för personer som lidit skada av krigen 3 114 3 280 3 030-250 - 8 28. Annat utkomstskydd 11 067 12 100 18 196 6 096 50 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 2 560 989 2 719 656 2 967 549 247 893 9 33. Vissa utgifter inom social- och hälsovården 5 900 10 900 5 000 85 53. Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning 9 210 9 345 9 500 155 2 57. Semesterverksamhet 182 631 186 000 193 300 7 300 4 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
År 2001 bokslut 1000 År 2002 ordinarie statsbudget 1000 År 2003 budgetprop. 1000 Ändring 2002 2003 1000 % 92. Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet 346 299 377 285 390 585 13 300 4 Sammanlagt 7 605 874 8 146 929 8 470 514 323 585 4 Det totala antalet anställda 3 440 3 520 3 530 1) F ö r k l a r i n g : 01. Social- och hälsovårdsministeriet Utöver de grundläggande uppgifterna koncentrerar sig social- och hälsovårdsministeriet på att konkretisera de strategiska riktlinjer för förvaltningsområdet som skrivits in i förklaringen i samband med motiveringarna under huvudtiteln. Under år 2003 uppmärksammas följande frågor inom samtliga av ministeriets resultatområden: Verkställigheten av riktlinjerna för de social- och hälsopolitiska strategierna 2010. Genomförandet av folkhälsoprogrammet Hälsa 2015. Konkretiseringen av de principiella riktlinjer som socialutgiftskommissionen, vilken utrett socialskyddets finansiering, dragit upp. Genomförandet och uppföljningen av förslagen i det nationella hälsovårdsprojektet. Resultatområdesspecifika särskilda mål Genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården samt beredning av programmet för åren 2004 2007. Utarbetandet av en strategi för revidering av lagstiftningen om social- och hälsovårdstjänster. Utvecklandet av arbetsförhållandena för de anställda inom social- och hälsovården samt deras arbets- och funktionsförmåga, yrkesskicklighet och kompetens. Befästandet av kvalitetspolitiken inom förvaltningsområdet. Utarbetandet av en nationell handlingsplan mot fattigdom och social utslagning 2003 2005. Det effektiverade förebyggandet av utslagning genom bättre samarbete mellan olika aktörer. Utvecklandet av det regionala samarbetet, serviceproduktionen och kompetensen. Vidtagandet av de åtgärder som ingår i den nationella narkotikastrategin. Genomförandet av åtgärdsförslagen i redogörelsen om barns och ungas välfärd. Åtgärderna till förmån för en sammanjämkning av familje- och arbetslivet. Utvecklandet av utkomstskyddet för arbetslösa i en sporrande riktning. Utvecklandet av pensionssystemet i en riktning som stöder arbetstagarnas fortsatta medverkan i arbetslivet, arbetsförmågan och möjligheterna att få arbete. Förtydligandet av EU-lagstiftningen om den på boende baserade sociala tryggheten. Verkställandet av riktlinjerna i arbetarskyddsstrategin med särskild inriktning på upprätthållandet av den åldrande arbetskraftens arbetsförmåga. 1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 415 årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
Breddandet av programmet för främjande av arbetslivets dragningskraft och den i arbetsför ålder varande befolkningens funktionsförmåga (VETO-programmet), verkställandet av arbetsolycksfallsprogrammet och det forsknings- och åtgärdsprogram som skall hjälpa arbetstagarna att orka i arbetet. Utnyttjandet av datateknik vid utvecklandet av social- och hälsovårdens funktioner och service. Utvecklandet av resultatstyrningen inom förvaltningsområdet. Beredningen av social- och hälsovårdens datareform 2005. Genomförandet av delstrategierna för utvecklande av organisationens verksamhet (estm, personalstrategi, kommunikationsstrategi). Ekonomimål Nettoutgiftsbaserad resursfördelning mellan resultatområdena: 1 000 % Ledningen och de särskilda enheterna 3 730 11,7 Stödet för ledningen Administrativa avdelningen 9 531 29,9 Ekonomi- och planeringsavdelningen 3 315 10,4 Försäkringsavdelningen 2 710 8,5 Familje- och socialavdelningen 3 602 11,3 Hälsoavdelningen 3 985 12,5 Arbetarskyddsavdelningen 5 005 15,7 Sammanlagt 31 878 100,0 För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer och inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer samt enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) samt ersättningar enligt 45 lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) för övervakning och styrning av Penningautomatföreningen samt ersättningar som med stöd av social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för kostnaderna för uppföljningen av och forskningen kring spelberoende (381/2002) uppbärs hos penningspelssammanslutningarna för uppföljningen av och forskningen kring de problem som orsakas av deltagande i lotterier. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (offentligrättsliga, 1 000 euro): 2) Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 513 695 733 Särkostnader 479 655 659 Driftsåterstod 34 40 74 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 44 40 39 Kostnader sammanlagt 523 695 698 Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) -10 0 35 Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten, Arbetarskyddsförvaltningen (företagsekonomiska, 1 000 euro): 2) En del av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda verksamhet övergår 2003 för de offentligrättsliga prestationernas del till arbetarskyddets distriktsförvaltning. Kostnadsmotsvarighetsuppgifterna ingår därför i kalkylerna i kapitel 33.13. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 98 96 96 Särkostnader 77 77 77 Driftsåterstod 21 19 19 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 2 0,1 0,1 Kostnader sammanlagt 79 77,1 77,1 Räkenskapsperiodens överskott (+)/underskott (-) 19 18,9 18,9 Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten (offentligrättsliga och företagsekonomiska prestationer): utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 611 791 829 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 556 732 736 Driftsåterstod (t ) 55 59 93 % av intäkterna 9 7,5 11,2 Andel av gemensamma kostnader (t ) 46 40,1 39,1 Överskott (+)/Underskott (-) (t ) 9 18,9 53,9 % av intäkterna 1,5 2,4 6,5 Intäkterna i % av de totala kostnaderna 102 103 107 Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet för de offentligrättsliga prestationerna och lönsamhet för de företagsekonomiska prestationerna. 19. Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 16 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt skattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser. Anslaget är en överföring från moment 28.81.(23). 2003 budget 16 000 000 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 31 878 000 euro. Anslaget får även användas för anordnande av huvudfesten på den nationella veterandagen, till betalning av utgifter för beredskapen med tanke på det medicinska räddningsväsendet och undantagsförhållanden och anskaffning av anordningar och inventarier i samband härmed samt till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som social- och hälsovårdsministeriet godkänner. Av anslaget får högst 270 000 euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården. F ö r k l a r i n g : Såsom tillägg har beaktats 160 000 euro som utgifter för utvecklande av arbetarskyddsdistriktens resurser. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 75 000 euro som överföring av JOPA-projekt till moment 33.13.21 (JOPA: en decentraliserad och flexibel serviceadministration). Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 32 724 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 783 000 Övriga omkostnader 31 941 000 Bruttoinkomster 846 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 829 000 offentligrättsliga prestationer 733 000 övriga prestationer 96 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Övriga inkomster 17 000 Nettoutgifter 31 878 000 2003 budget 31 878 000 2002 budget 32 046 000 2001 bokslut 30 977 861 62. Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 5 474 000 euro. År 2003 får nya beslut om beviljande av medel fattas för sammanlagt 3 374 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2002 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2003. Anslaget får användas för statlig medfinansiering av mål 1-, mål 2- och mål 3-program, gemenskapsinitiativen Equal, Interreg och Urban samt innovativa åtgärder vilka finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 26.98.61 och 34.05.61 får anslaget även användas för anställande av den tekniska hjälp och personal motsvarande högst fyra årsverken som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. F ö r k l a r i n g : En del av anslaget är finansiering som riktas till utvecklande av regionerna. Det beräknas att 2 137 000 euro används för den statliga medfinansieringen i Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt och 3 337 000 euro för den statliga medfinansieringen i Europeiska socialfondens projekt. Användningen av bevillningsfullmakten beräknas åsamka staten utgifter enligt följande (miljoner euro): Bevillningsfullmaktsår 2003 2004 2005 2006 Sammanlagt Förbindelser 2000 2002 4,590 3,126 - - 7,716 Förbindelser 2003 0,884 1,392 0,755 0,343 3,374 Sammanlagt 5,474 4,518 0,755 0,343 11,090 Bevillningsfullmakten under momentet beräknas fördela sig på fonder och program enligt följande (miljoner euro): Mål 1 Mål 2 Mål 3 Gemeskapsinitiativ Sammanlagt Europeiska regionala utvecklingsfonden 0,595 0,154-0,591 1,340 Europeiska socialfonden 0,236 0,044 1,754-2,034 Sammanlagt 0,831 0,198 1,754 0,591 3,374 2003 budget 5 474 000 2002 budget 2 796 000 2002 tilläggsb. 2001 bokslut 466 676 63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 6 000 000 euro. Anslaget får användas till finansiering av forskningsoch utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och beslutsfattande samt till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets verksamhetsområde. Anslaget får även användas till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner. Anslaget får användas till avlöning av personal motsvarande högst 12 årsverken. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att anslaget skall användas för genomförande av följande projekt: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
Fortsättning och effektivering av pågående projekt: Genomförande och verkställande av social kreditgivning Verkställande av socialpolitiska förstadsprojekt Projektet för verkställande av handlingsprogrammet för förebyggande av våld mot kvinnor samt prostitution Projekt som hänför sig till mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården Projektet som gäller specialservice som bildar nätverk Välfärdsklusterverksamhet samt genomförande av strategin för utnyttjande av datateknik inom socialoch hälsovården Forsknings- och åtgärdsprogrammet gällande möjligheterna att orka i arbetet Det riksomfattande programmet gällande olycksfall i arbetet Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Information om familjeledigheter Verkställande av det nationella projektet för tryggande av hälso- och sjukvården EU:s ramprogram och särskilda program: Nationell medfinansiering i programmet DAPHNE Nationell medfinansiering i EU:s jämställdhetsprogram Inledande av nya projekt: Utvecklande av en nationell elektronisk patientjournal Programmet VETO Verkställande av programmet för förebyggande av sexuellt utnyttjande av barn Utveckling av hälsofrämjande motion Försök angående regionalt samarbete inom miljö- och hälsoskyddets område 2003 budget 6 000 000 2002 budget 8 410 000 2002 tilläggsb. 300 000 2001 bokslut 7 047 074 64. Främjande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik samt byggande av behövlig infrastruktur (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 1 682 000 euro. Anslaget får användas för utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter samt för sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt. Anslaget får användas till avlöning av personal motsvarande högst ett årsverke. F ö r k l a r i n g : Anslaget grundar sig på det principbeslut gällande användningen av inkomster av försäljning av statens egendom 2000 2003 som statsrådet fattade den 26 maj 2000. Användningen av anslaget fördelar sig på flera år och med hjälp av det stöds utvecklandet av social- och hälsovårdens servicesystem. Understöd betalas till kommuner, samkommuner och andra serviceproducenter. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken förbättra en jämn tillgång på service och kvaliteten på den samt att stöda människors egen företagsamhet, boende hemma och möjligheter att klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet. 2003 budget 1 682 000 2002 budget 3 364 000 2001 bokslut 3 363 759 67. Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag) Under momentet beviljas 4 256 000 euro. Anslaget får användas till betalning av internationella organisationers medlemsavgifter, finansiella bidrag och utgifter för stödande av speciella program. 2003 budget 4 256 000 2002 budget 4 289 000 2001 bokslut 3 860 780 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården F ö r k l a r i n g : Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården skall främja välfärd och hälsa samt arbeta för att garantera högklassiga och resultatrika social- och hälsovårdstjänster för hela befolkningen på lika grunder. I detta syfte producerar och förmedlar centralen information och kunnande inom social- och hälsovårdssektorn till beslutsfattarna och aktörerna på området. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården är en sakkunnigcentral inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och dess kärnfunktioner är forskning och utveckling samt dataarkiv och information. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården genomför social- och hälsovårdsministeriets strategiska mål (Social- och hälsopolitiska strategier 2010), av vilka de viktigaste från Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovårdens synpunkt är välfungerande tjänster och ett skäligt utkomstskydd, förebyggande och motarbetande av utslagning samt främjande av hälsan och funktionsförmågan. Förändringar i verksamhetsmiljön Under år 2003 påverkas Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovårdens verksamhet av mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården och folkhälsoprogrammet Hälsa 2015. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården inriktar forsknings- och utvecklingsprojekt och informationsproduktion på att tjäna nämnda program. Utvecklandet av Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovårdens verksamhet fortgår i enlighet med den internationella utvärdering som blev klar 1999 och den uppföljningsrapport som sammanställdes 2001 samt förslagen i den utredarrapport som utarbetades 2000. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården utvecklar sina produkter och tjänster tillsammans med de viktigaste samarbetspartnerna och kunderna. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården år 2003: Effektmål Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovårdens forsknings- och utvecklingsarbete, informationsproduktion och informationsförmedling inriktas särskilt på att stöda följande mål inom social- och hälsovården: Att social- och hälsovårdstjänsterna utgår från klienternas behov och fungerar på ett sammanhängande sätt. Att metoder som gör verksamheten lönsammare, effektivare och verkningsfullare används inom social- och hälsovården. Att de regionala och sociala välfärdsskillnaderna hålls under kontroll. Att främjandet av välfärd och hälsa beaktas i allt beslutsfattande. Att styrningen av informationen inom social- och hälsovården fungerar på ett interaktivt och resultatrikt sätt. Servicemål År 2003 beräknas Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården producera följande tjänster för sina kunder i form av avgiftsbelagd service: Utbildningsdagar 233 240 250 Antalet publikationer böcker 28 28 28 duplikat 43 43 43 Publikationsupplaga 29 361 30 000 30 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
Ekonomimål Den avgiftsfria verksamhetens (budgetfinansierad och samfinansierad verksamhet) fördelning (1 000 euro): 2001 bokslut 2002 prognos 2003 uppskattning Tjänster 6 926 7 000 6 925 Välfärd 5 630 5 400 5 330 Information 5 014 5 504 5 320 Förvaltningstjänster 7 699 8 102 7 963 Hedec - 558 558 Stiftelsen för alkoholforskning 542 542 542 Husprojektet - 2 508 - Sammanlagt 25 811 29 614 26 638 Enheten för internationellt utvecklingssamarbete (Hedec) vid Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården tillhandahåller sakkunnigtjänster i anslutning till utvecklingssamarbetet inom det sociala området, hälsovården och befolkningsfrågor samt annat utlandsbistånd och fullföljer projekt inom detta område. Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen. Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet för de offentligrättsliga prestationerna och lönsamhet för de företagsekonomiska prestationerna. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 5 966 6 000 6 000 Övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 6 100 100 Intäkter sammanlagt 5 972 6 100 6 100 Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader material, förnödenheter och varor 268 90 90 personalkostnader 1 552 1 300 1 300 hyror 168 180 180 köpta tjänster 2 417 1 980 1 980 övriga särkostnader 2 188 2 100 2 100 Särkostnader sammanlagt 6 593 5 650 5 650 Driftsåterstod -621 450 450 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader kostnader för stödfunktioner 479 420 420 kapitalkostnader 35 30 30 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 514 450 450 Kostnader sammanlagt 7 107 6 100 6 100 Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) -1 135 0 0 Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten (offentligrättsliga och företagsekonomiska prestationer): utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 5 972 6 100 6 100 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 6 593 5 650 5 650 Driftsåterstod (t ) -621 450 450 % av intäkterna -10 7 7 Andel av gemensamma kostnader (t ) 514 450 450 Överskott (+) / underskott (-) (t ) -1 135 0 0 % av intäkterna -19 0 0 Intäkterna i % av de totala kostnaderna 84 100 100 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 20 610 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter samt till betalning av utgifter för användningen av social- och hälsovårdens statistikdatabas och utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet som på uppdrag eller i form av gemensamma projekt bedrivs utanför Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. Anslaget får dessutom användas för statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning och till betalning av utgifter som verksamheten vid Stiftelsen för alkoholforskning åsamkar Forsknings- och utvecklingscentralen för socialoch hälsovården samt till betalning av understöd för kompletterande utbildning och utgifter för projekt som genomförs i utlandet. F ö r k l a r i n g : Av anslaget har 542 473 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 2 508 000 euro för kostnader föranledda av flyttningen till nya lokaliteter, vilket belopp ingick som utgift av engångsnatur i budgeten för 2002. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 32 480 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 6 100 000 Särskilda utgifter för gemensamma projekt 5 720 000 Övriga omkostnader 20 660 000 Bruttoinkomster 11 870 000 Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 6 100 000 Gemensamma projekt 3) 5 720 000 Övriga inkomster 50 000 Nettoutgifter 20 610 000 2003 budget 20 610 000 2002 budget 22 980 000 2001 bokslut 19 837 598 03. Arbetslöshetsnämnden F ö r k l a r i n g : Arbetslöshetsnämnden är första besvärsinstans i ärenden som gäller arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, medlemskap i arbetslöshetskassor, studiesociala förmåner för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, alterneringsersättning, stöd för arbetslösas frivilliga studier och integrationsstöd samt i vissa lönegarantiärenden. Dess- 3) Användningsrätten till odelade anslag inom utrikesministeriets förvaltningsområde har beaktats som inkomst. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
utom är arbetslöshetsnämnden enda besvärsinstans i ärenden som baserar sig på lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden. År 2001 anhängiggjordes 7 572 besvärsärenden. Antalet besvärsärenden som anhängiggörs beräknas uppgå till ca 8 500 år 2002 och ca 9 000 år 2003. Antalet ärenden som anhängiggörs stiger genom dels den ekonomiska osäkerheten, dels revideringen av lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa. Arbetslöshetsnämndens prestationer, dvs. beslut som meddelas med anledning av besvär, är avgiftsfria. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för arbetslöshetsnämnden år 2003: Effektmål Arbetslöshetsnämnden främjar medborgarnas rättssäkerhet genom enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att avgörandena kvalitativt sett skall ligga på en sådan nivå att ändringsgraden vid försäkringsdomstolen i fråga om de beslut som arbetslöshetsnämnden har fattat med anledning av besvär kvarstår oförändrad, dvs. ca 12 %. utfall prognos uppskattning Servicemål Behandlingstid för besvären (mån.) 5,7 5,0 5,0 Ekonomimål Beslutspris (euro/avgörande) 189 190 190 Produktiviteten av arbetet (avgöranden/årsv.) 263 260 285 Utvecklingsmål Produktiviteten av arbetet och arbetets kvalitet förbättras ytterligare genom att lönesystemet utvecklas och personalomsättningen därmed minskas. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 725 000 euro. 04. Prövningsnämnden 2003 budget 1 725 000 2002 budget 1 697 000 2001 bokslut 1 648 073 F ö r k l a r i n g : Prövningsnämnden är en nämndliknande besvärsinstans för socialförsäkringen och kan jämställas med en specialdomstol. Den är första besvärsinstans i folkpensionsärenden, i rehabiliteringsärenden som Folkpensionsanstalten behandlar och i ärenden som gäller allmänt bostadsbidrag samt högsta besvärsinstans i sjukförsäkringsärenden samt i ärenden som gäller bostadsbidrag för pensionstagare, barnbidrag, stöd för hemvård av barn och privatvård, militärunderstöd och moderskapsunderstöd. År 2001 inkom 10 551 besvärsskrifter till prövningsnämnden. År 2003 beräknas antalet besvärsärenden förbli på samma nivå. Inom lagstiftningen sker inga väsentliga förändringar under budgetåret. På senare tid har större uppmärksamhet än förr ägnats åt motiveringen till besvärsinstansernas beslut. Besluten kräver mera individuella motiveringar, vilket gör behandlingen i nämnden långsammare. Prövningsnämndens samtliga prestationer är avgiftsfria. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för prövningsnämnden år 2003: Effektmål Prövningsnämnden främjar rättssäkerheten i frågor som gäller försörjningen genom att så snabbt som möjligt producera rätta, enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att kvaliteten på avgörandena skall ligga på en sådan nivå att ändringsgraden vid försäkringsdomstolen i fråga om prövningsnämndens beslut kvarstår oförändrad, dvs. kring 20 %. De tilläggsutredningar som försäkringsdomstolen får inverkar på ändringsgraden. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
utfall prognos uppskattning Servicemål Behandlingstid för besvären (mån.) 5,6 5,0 7,0 Ekonomimål Beslutspris (euro/avgörande) 174 155 173 Produktiviteten av arbetet (avgöranden/årsv.) 314 344 310 Utvecklingsmål Produktiviteten av arbetet och arbetets kvalitet förbättras ytterligare genom att lönesystemet utvecklas och uppmärksamhet ägnas åt personalutbildningen. Genom dessa åtgärder minskas personalomsättningen. 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 556 000 euro. 05. Försäkringsinspektionen 2003 budget 1 556 000 2002 budget 1 552 000 2001 bokslut 1 457 853 F ö r k l a r i n g : Försäkringsinspektionen skall övervaka och inspektera försäkrings- och pensionsanstalterna samt försäkringsmäklarna, styra och övervaka verkställigheten av arbetslöshetsförmåner samt samarbeta med högskoleväsendet i syfte att främja och bedriva vetenskaplig forskning inom försäkringsbranschen. Förändringar i verksamhetsmiljön Den internationellt sett försvagade ställningen för försäkringsanstalter, som varit en följd av att den globala ekonomins tillväxt avstannat klart, förutsätter att det reageras snabbt på sådana problem som tillsynsobjekten eventuellt drabbas av. Försäkringsinspektionen reagerar handlingskraftigt på eventuella behov av att ändra regleringen som uppkommer till följd av genomgripande strukturella förändringar inom finanssektorn. En del av tillsynsobjekten ingår i inhemska eller gränsöverskridande försäkringsbolagskonglomerat eller försäkrings- och finanskonglomerat vilkas tillsyn kräver nära samarbete med Finansinspektionen samt med dem som utövar tillsyn över försäkrings- och finansbolag i andra länder. Insatsområden Försäkringsinspektionens verksamhet syftar till att försäkringsmarknaden i Finland är stabil och tillhandahåller trygga och konkurrenskraftiga försäkringstjänster. Viktiga mål för tillsynen är att tillsynsobjektens ekonomi är i skick, att produkterna och marknadsföringen uppfyller de krav som ställs i bestämmelserna och att behandlingen av ersättningsfrågor är adekvat. Det säkerställs att försäkringsmäklarnas verksamhet är förenlig med bestämmelserna och att praxis vid tillämpning av utkomstskyddet för arbetslösa är enhetlig och effektiv. De viktigaste resultatmålen Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Försäkringsinspektionen år 2003: Effektmål Tillsynsobjekten analyseras med hjälp av ett databasbaserat analysverktyg, varvid den interna kontrollen och riskhanteringen övervakas särskilt. Nya produkter av betydelse och marknadsföringen av dem inspekteras i liv- och skadeförsäkringsbolagen. Försäkringsbolagens ersättningsprocesser inspekteras. Det kontrolleras att villkoren för försäkringsmäklarnas verksamhet är uppfyllda. Försäkringsinspektionen satsar kraftigt på övervakningen av finans- och försäkringskonglomerat. Dokumenteringen av övervakningen av arbetslöshetskassornas ekonomi och förvaltning samt deras tillämpningspraxis utvecklas, varvid uppmärksamhet samtidigt ägnas åt verksamhet som förebygger missbruk av arbetslöshetsförmåner. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
Servicemål Målet för servicenivån är att ansökningar och klagomål skall behandlas snabbt och följdriktigt genom fortsatt utveckling av anvisningarna och behandlingsrutinerna. I synnerhet satsar man på att utnyttja databaser på ett effektivt och integrerat sätt vid inspektionerna samt på att ta elektroniska kommunikationstjänster i bruk. Ekonomimål Budgeten för Försäkringsinspektionen baserar sig på nettobudgetering och ämbetsverkets bruttoutgifter och bruttoinkomster har budgeterats under moment 12.33.05. Den nettobudgeterade avgiftsbelagda verksamheten uppvisar inget överskott. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten Försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 3 811 4 766 5 010 Övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 1 2 0 Intäkter sammanlagt 3 812 4 768 5 010 Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader material, förnödenheter och varor 60 84 95 personalkostnader 2 599 3 244 3 400 hyror 454 585 620 köpta tjänster 546 612 650 övriga särkostnader 93 142 145 Särkostnader sammanlagt 3 752 4 667 4 910 Driftsåterstod 60 101 100 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader avskrivningar 89 101 100 räntor 21 15 25 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 110 116 125 Kostnader sammanlagt 3 862 4 783 5 035 Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) -50-15 -25 Tillägg för investeringsutgifter 56 101 100 Avdrag för avskrivningar, kalkylerade räntor och förändringar i semesterlöneskulden -106-116 -125 Kostnader sammanlagt 3 812 4 768 5 010 Överskott (+) / underskott (-) 0 0 0 Tabell med jämförelsetal som beskriver den avgiftsbelagda verksamheten: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 3 812 4 768 5 010 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 3 752 4 667 4 910 Driftsåterstod (t ) 60 101 100 % av intäkterna 1,6 2,1 2,0 Andel av gemensamma kostnader (t ) 110 116 125 Överskott (+) / underskott (-) (t ) -50-15 -25 % av intäkterna -1,3-0,3-0,5 Intäkterna i % av de totala kostnaderna sammanlagt 98,7 99,7 99,5 Investeringar (t ) 56 101 100 % av intäkterna 1,5 2,1 2,0 Sammanlagda kostnader utan avskrivningar, räntor och förändringar i semesterlöneskulden 3 812 4 768 5 010 + investeringar sammanlag 4) (t ) Intäkterna i % av ovan nämnda kostnader och investeringar 100,0 100,0 100,0 Överskott av fakturerade försäkringstillsynsavgifter (t ) 1 036 0 0 Kostnadsuppgifter enligt uppgiftsområde (1 000 euro): ordinarie Tillsynsobjektsgrupp bokslut statsbudget budgetprop. Livförsäkringsbolag 646 875 921 Skadeförsäkringsbolag 812 1 037 1 092 Arbetspensionsförsäkringsbolag 711 899 947 Pensionsstiftelser och pensionskassor 489 494 521 Övriga försäkringskassor 154 166 175 Genom lag inrättade pensionsanstalter 59 63 67 Kommunernas pensionsförs. och Statens pensionsfond 67 72 76 Pensionsskyddscentralen 14 15 16 Försäkringsföreningar 169 235 248 Försäkringsmäklare 89 86 91 Arbetslöshetskassor 584 795 837 Arbetslösh.förs.kassan och Utbildnings- och avgångsbidragsfonden 10 12 12 Övriga tillsynsobjekt 11 8 8 Sammanlagt 3 815 4 759 5 010 Årsverken sammanlagt 54,4 65 66 Kostnader 1 000/årsv. 70 73 76 4) Gottgörs med stöd av lagen om bestridande av kostnaderna för försäkringsinspektionen (479/1944) vid faktureringen följande år. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
06. Rättsskyddscentralen för hälsovården F ö r k l a r i n g : Rättsskyddscentralen för hälsovården skall ombesörja kvaliteten på den hälsovårdsservice som tillhandahålls medborgarna samt patientsäkerheten genom att utöva tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Rättsskyddscentralen för hälsovården skall dessutom sköta de uppgifter som åläggs den enligt bestämmelser i lagstiftningen om utredande av dödsorsak, rättspsykiatri, avbrytande av havandeskap och sterilisering eller i annan lagstiftning samt sådana andra uppgifter inom hälso- och sjukvården som vederbörande ministerium bestämmer. Förändringar i verksamhetsmiljön Antalet ärenden som inkommit till Rättsskyddscentralen för hälsovården för avgörande: 2001 utfall 2002 mål 2003 mål Legitimering av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 6 500 7 000 7 000 Registrering av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 4 000 4 500 4 500 Antalet klagomål 235 235 250 Utlåtanden om misstankar om fel i samband med vården 110 125 140 Övriga tillsynsärenden 106 140 160 Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Rättsskyddscentralen för hälsovården år 2003: Effektmål Rättsskyddscentralen för hälsovården utvecklar och förenhetligar metoderna för tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt samarbetet och arbetsfördelningen med länsstyrelserna så, att gemensamma arbetsmöten ordnas regelbundet, det för Rättsskyddscentralen för hälsovården och länsstyrelserna gemensamma systemet för statistikföring och uppföljning av tillsynsärenden utvecklas och den gemensamma publikation som upptar sammanfattningar av avgöranden i tillsynsärenden utvecklas. Rättsskyddscentralen för hälsovården utvecklar kvaliteten på och innehållet i tillsynen över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården tillsammans med andra tillsynsmyndigheter så, att den information som insamlas vid tillsynen kan utnyttjas mera än nu genom att informations- och samarbetsevenemang ordnas tillsammans med undervisningsmyndigheterna samt de myndigheter som leder sjukvårdsdistrikten och hälsocentralerna. Rättsskyddscentralen för hälsovården gör sin verksamhet verkningsfullare och främjar för sin del patientsäkerheten och kvaliteten på hälsovårdstjänster genom att göra sin verksamhet mera översiktlig. Servicemål Behandlingstiderna för tillstånds- och tillsynsärenden som inkommer till Rättsskyddscentralen för hälsovården bibehålls i genomsnitt på följande nivå: 2001 utfall 2002 mål 2003 mål 1. Tillstånd legitimering av yrkesutbildade personer som avlagt sin examen i Finland 1 3 dagar 1 3 dagar 1 3 dagar Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
ansökningar om tillstånd för avbrytande av havandeskap 1 5 dagar 1 5 dagar 1 5 dagar 2. Andra tillståndsärenden tillståndsärenden som avgörs utan ytterligare utredningar 1 3 dagar 1 3 dagar 1 3 dagar tillståndsärenden som kräver utlåtanden eller ytterligare utredningar, högst 90 dagar 90 dagar 90 dagar 3. Utlåtanden i ärenden som gäller sinnestillstånd (inkl. undersökningsperioden) 3 4 mån. 3 4 mån. 3 4 mån. 4. Tillsyn klagomål där en patient har avlidit - - 3 4 mån. klagomål 6 12 mån. 6 18 mån. 6 12 mån. andra tillsynsärenden 6 24 mån. 6 24 mån. 6 24 mån. Ekonomimål Budgeten för 2003 för Rättsskyddscentralen för hälsovården baserar sig på nettobudgetering för den avgiftsbelagda verksamhetens del. De inkomster som nettointäktsförs under omkostnadsmomentet är sådana tillstånds- och tillsynsavgifter som avses i lagen (1074/1992) och förordningen (1121/1992) om rättsskyddscentralen för hälsovården enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har bestämt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro): Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten offentligrättsliga prestationer 378 497 500 övriga prestationer enligt AvgiftsL 28 20 20 Intäkter sammanlagt 406 517 520 Kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Särkostnader material, förnödenheter och varor 14 15 15 personalkostnader 277 298 300 övriga särkostnader 96 96 100 Särkostnader sammanlagt 387 409 415 Driftsåterstod 19 108 105 Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemensamma kostnader avskrivningar 2 2 2 material, förnödenheter och varor 1 1 1 övriga 66 67 70 Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 69 70 73 Kostnader sammanlagt 456 479 488 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16
Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) -50 38 32 Tabell med jämförelsetal som beskriver utvecklingen inom den avgiftsbelagda verksamheten: utfall prognos uppskattning Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 406 517 520 Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten (t ) 387 409 415 Driftsåterstod (t ) 19 108 105 % av intäkterna 4,7 20,9 20,2 Andel av gemensamma kostnader (t ) 69 70 73 Överskott (+) / underskott (-) (t ) -50 38 32 % av intäkterna -12,3 7,4 6,2 Fördelning i fråga om ämbetsverkets sammanlagda kostnader: 2002/2003 bokslut mål mål förändring, % Den bruttobudgeterade verksamheten (t ) 2 035 2 260 2 400 6,2 Årsverken (årsv.) 27,4 27,9 29,6 Den nettobudgeterade verksamheten (t ) 476 513 520 1,3 Årsverken (årsv.) 8,6 9,1 9,1 21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 2 400 000 euro. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 140 000 euro som utgifter för inrättande av en ny tjänst och anskaffning av adb-system samt med anledning av den övriga utgiftsökningen. Utgifter och inkomster: Bruttoutgifter 2 920 000 Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 520 000 Övriga omkostnader 2 400 000 Bruttoinkomster, inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 520 000 offentligrättsliga prestationer 500 000 övriga prestationer 20 000 Nettoutgifter 2 400 000 2003 budget 2 400 000 2002 budget 2 260 000 2001 bokslut 2 033 897 26. Utgifter för sinnesundersökningar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 900 000 euro. Anslaget får användas till betalning av statliga ersättningar enligt 32 mentalvårdslagen (1116/1990) till statens sinnessjukhus och sjukhusenheterna inom fångvårdsväsendet. Anslaget får också användas till betalning av ersättningar för utlåtanden som gäller sinnestillstånd och som Rättsskyddscentralen för hälsovården beställer. 2003 budget 1 900 000 2002 budget 1 600 000 2001 bokslut 1 790 604 07. Institutet för arbetshygien Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17
F ö r k l a r i n g : Institutet för arbetshygien är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Institutet för arbetshygien främjar förbättrandet av arbetshygienen, arbetarskyddet och arbetsförhållandena för den del av befolkningen i Finland som är i arbetsför ålder och strävar efter god arbetsförmåga och arbetslivskvalitet samt förebyggande av arbetsoförmåga. Institutet för arbetshygien producerar, sammanställer och förmedlar på vetenskaplig forskning grundad information om växelverkan mellan arbete och hälsa samt främjar den praktiska tillämpningen av denna information. Forskningen ligger till grund för institutets sakkunskap. Med hjälp av utbildning, informationsförmedling och service för arbetsplatserna omvandlas kunskaperna så att de har praktiska effekter. Tidsbundna verksamhetsprogram koncentrerar sig på lösningen av aktuella problem. Förändringar i verksamhetsmiljön Under de närmaste åren förändras arbetslivet främst av globaliseringen, den internationella konkurrensen, tillämpningen av data- och kommunikationsteknik samt befolkningens åldrande. En framgångsrik hantering av förändringar i arbetslivet är på väg att bli en viktig konkurrensfaktor jämsides med innovationsförmåga, kompetens och effektivitet. Brådska uppfattas fortfarande som det viktigaste problemet i arbetslivet. Svårigheterna att orka i arbetslivet märks i form av att arbetstagarna går i pension tidigt och andelen psykiska störningar som grund för invalidpension stiger. Social- och hälsovårdsministeriet har ställt upp ett strategiskt mål enligt vilket arbetstagarna i framtiden håller sig kvar i arbetslivet 2 3 år längre än nu. Institutet för arbetshygien stöder uppnåendet av målet genom sin verksamhet. Lagen om företagshälsovård har setts över, och den har klargjort företagshälsovårdens uppgifter och verksamhetssätt. Den aktuella reformen av lagen om skydd i arbete reglerar i synnerhet de psykiska arbetarskyddsfrågorna på lagnivå. Arbetsplatserna, servicesystemet och myndigheterna behöver nya handlingsmallar samt utbildning för genomförande av lagreformer. Den yrkesutbildade personalen inom företagshälsovården och arbetarskyddet åldras, men det nuvarande utbildningssystemet förmår inte svara på framtida behov. Så behövs till exempel åtminstone en fördubbling av antalet utbildningsåtgärder för läkare som specialiserar sig på företagshälsovård. Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för Institutet för arbetshygien år 2003: Effektmål och insatsområden 2003: Förebyggande av yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar: Allergier, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt arbetsrelaterad cancer står i blickpunkten. Institutet för arbetshygien undersöker yrkessjukdomspatienter i enlighet med sina ansvarsområden på riksnivå och regional nivå. Institutet deltar i analyserna av resultaten av projektet Hälsa 2000. Förbättrad kvalitet i arbetsmiljön: Institutet för arbetshygien utvecklar metoder som är avsedda att kartlägga riskfaktorer och bedöma risker samt säkerhetskriterier och modellösningar för att minska olycksfall och arbetsmiljörelaterad exponering. Riskbedömningar som gäller kemikalier görs på uppdrag av myndigheterna. Institutet för arbetshygien är med om att utveckla normer och standarder inom området. I verksamhetsprogrammet Arbetsmiljö 2005 kartläggs på ett övergripande sätt den exponering som finländarna utsätts för i arbetsmiljön. Vidare pågår verksamhetsprogram för förebyggande av hälsorisker i samband med icke-joniserande strålning samt exponering och hälsorisker i samband med trädamm. Utveckling av arbetstagarnas psykiska resurser: Institutet för arbetshygien undersöker psykisk överbelastning och hur de anställda orkar i sitt arbete samt utvecklar praktiska lösningsmodeller för att förebygga utbrändhet. Handlingsmallar skapas för kartläggande och utveckling av personalens kompetens. I ett verksamhetsprogram utreds möjligheterna att utveckla resurserna under olika skeden i karriären. Institutet för arbetshygien undersöker hur olika arbetstidsformer inverkar på arbetsbelastningen, funktionsförmågan och livskompetensen, särskilt familjelivet. Utveckling av arbetsgemenskaperna: Institutet för arbetshygien utvecklar verksamhetsmodeller för arbetsorganisationerna, vilka främjar inlärning samt sunda och fungerande arbetsgemenskaper. Institutet för arbetshygien undersöker förutsättningarna för att organisationerna skall vara framgångsrika. Det utreder jämställdheten på arbetsplatserna och utvecklar angreppssätt som syftar till att främja jämställdheten i arbetslivet, tillvarata olikheterna och öka toleransen. Verksamhetsmodeller utvecklas för förebyggande av vålds- och konfliktsituationer. Främjande av verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan: Institutet för arbetshygien utvecklar metoder för verksamhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan, tillämpar metoderna i interventionsprojekt och bedömer effek- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18