Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript

1 Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE För temporär betalning av förmåner ur allmänna fonden för social trygghet enligt 12 d i lagen om Folkpensionsanstalten får användas anslag som reserverats för betalning av andra förmåner ur samma fond under följande moment: , 51, 52, 53, 54, 55, 60 och , 52, 56. F ö r k l a r i n g : Omvärlden Viktiga utmaningar under de närmaste åren när det gäller socialskyddet är befolkningens ändrade åldersstruktur, den globaliserade ekonomin och den tekniska utvecklingen, som förändrar verksamhetsfältet för socialskyddet och tränger undan gamla verksamhetsformer. Den ändrade åldersstrukturen medför ökade kostnader för den offentliga ekonomin. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen och samhällsekonomins tillväxtpotential försvagas. Världsekonomins utveckling blir allt minde förutsägbar. Verksamhetsmiljön är mångfasetterad och nationalstatliga gränser minskar i betydelse. Den europeiska integrationen fördjupas och utvidgas, rörligheten över gränserna ökar och den kulturella mångfalden innanför gränserna ökar. Naturens försämrade bärkraft på det globala planet påverkar både människor och miljö. Den ändrade verksamhetsmiljön påverkar samhället i stort. Alla ska ha tillgång till social- och hälsovårdsservice, pensioner och det övriga socialskyddet, även om trycket på den offentliga ekonomin ökar. Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt en verkningsfull och effektiv social- och hälsovårdsservice. Budgetpropositionens utgångspunkter Regeringens mål är att minska fattigdom, ojämlikhet och utslagning, stabilisera den offentliga ekonomin och stärka en hållbar ekonomisk tillväxt samt förbättra sysselsättningen och konkurrenskraften. För att minska skillnaderna i inkomster, välfärd och hälsotillstånd stärks och reformeras basservicen, tryggas en människovärdig ålderdom och satsas resurser på förebyggande av sociala och hälsorelaterade problem samt på mentalvård och missbrukarvård. Utkomstskyddet förbättras och differentieringen av bostadsområden förhindras. I anslutning till dessa åtgärder höjs bl.a. grunddagpenningen enligt utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet samt utkomsstödets grunddel, och en äldreomsorgslag kommer att beredas. Största delen, två tredjedelar, av socialutgifterna finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialskyddsavgifter, kommunala skattemedel samt klientavgifter. Den andel som finansieras under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör ungefär en femtedel. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Slutsumman för huvudtiteln ökar enligt budgetpropositionen med ca 592 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde En stadig grund för välfärden Tillgång till välfärd för alla En livsmiljö som stöder hälsa och välfärd Inom ramen för social- och hälsovårdsministeriets strategiska projekt genomförs en analys av könskonsekvenserna. Social- och hälsovårdsministeriet genomför i tillämpliga delar principerna för lagen om utveckling av regionerna (1651/2009). Vid den regionala fördelningen av Europeiska unionens strukturfondsmedel (ERUF- och ESF-programmen) förhandlas de regionala resurserna för projekt inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fram med det ansvariga ministeriet, dvs. arbets- och näringsministeriet. Med hjälp av en dispositionsplan ser man till att resurserna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Samhälleliga effektmål strategivis En stadig grund för välfärden Välfärd och välstånd skapas med hjälp av arbete och genom en delaktighet som omfattar alla. Finansieringen av det finländska välfärdssamhället vilar på en balanserad ekonomisk utveckling. Den ändrade åldersstrukturen medför ökade kostnader för den offentliga ekonomin. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen och samhällsekonomins tillväxtpotential försvagas. Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt en verkningsfull och effektiv social- och hälsovårdsservice. Inom ramen för socialskyddet ökas människors välfärd genom att deras hälsa och funktionsförmåga stöds, deras föränderliga livssituationer beaktas, den sociala samhörigheten stärks och samhällsförhållandena stabiliseras. Den sociala tryggheten främjas också av en stabil ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft som uppnås genom att arbetsförmågan stärks och sysselsättnings-, utbildnings- och rehabiliteringsmöjligheter erbjuds. Beskattning, avgifter, sociala förmåner, inkomstöverföringar och service ska bilda en helhet som uppmuntrar till arbete och säkerställer att arbetstagaren är frisk vid sin pensionering. Ett sporrande och rättvist socialskydd uppmuntrar människor att själva främja sin hälsa. Målet är att hälsa och välbefinnande beaktas i allt beslutsfattande arbetskarriärerna förlängs genom god arbetshälsa livets olika delområden balanseras finansieringen av socialskyddet är hållbar. En stadig grund för välfärden, nyckeltal 2000 utfall 2009 utfall 2010 utfall 2011 uppskattning 2012 uppskattning Delmål: hälsa och välbefinnande beaktas i allt beslutsfattande En prognostiseringsmetod används i kommunen, andel % av kommunerna viktad med befolkningen Friskvård främjas aktivt i kommunen (% av målvärdet) i kommunledningen inom primärvården i idrottsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Delmål: arbetskarriärerna förlängs genom god arbetshälsa Förväntad pensioneringsålder för 50-åringar 60,6 61,7 62,3 62,6 62,8 män 60,6 61,6 62,3 62,5 62,7 kvinnor 60,6 61,8 62,4 62,6 62,8 Inledd åldersstandardiserad sjuk- eller invalidpension 1) bland åringar (arbetspensioner), sammanlagt 8,7 7,6 7,2 7,0 6,8 män 9,1 7,7 7,2 7,0 6,8 kvinnor 8,3 7,5 7,2 7,0 6,8 Andel sjukdagar av arbetsdagar och sjukdagar (löntagare), % 4,0 4,6 4,5 4,4 4,3 män 3,6 4,1 4,0 3,9 3,8 kvinnor 4,5 5,2 4,9 4,8 4,7 1) Inledda sjuk- eller invalidpensioner avspeglar hur stor del av de icke-pensionerade arbetspensionsförsäkrade som under året har gått i sjukpension (anges oftast i promille). Att indikatorn är åldersstandardiserad anger i fråga om förändringar i inledda sjuk- eller invalidpensioner att befolkningens åldersstruktur inte påverkar den. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Andel arbetstagare av den avlönade personalen som omfattas av företagshälsovård, % Frekvensen av olycksfall på arbetsplatsen (löntagare, per miljon arbetstimmar) 30 28,6 30 2) 28,6 27,8 Yrkessjukdomar och misstänkta yrkessjukdomar som ersatts (löntagare) Delmål: livets olika delområden i jämvikt Andel dagar av föräldradagpenningen som betalats till fäder, % 4,2 6,7 7,1 7,5 7,9 Delmål: finansieringen av socialskyddet är hållbar Socialutgifter/BNP, % 25,1 30,6 30,5 3) 30,5 31,1 Socialutgifter, /invånare (2010 års prisnivå) Finansiering av socialutgifterna, % av skattemedel 43,1 45,0 46,3 46,3 46,4 av arbetsgivarna 37,6 37,3 36,0 36,2 36,3 annan 19,2 17,7 17,7 17,5 17,3 Social- och hälsovårdsväsendets utgifter i förhållande till kommunernas totala utgifter, % 50,9 55,0 55,2 55,5 55,6 Tillgång till välfärd för alla Alla har rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad och att få tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Ett människovärdigt liv i alla förhållanden ska tryggas. Dessa rätttigheter och likställighetsprincipen finns inskrivna i grundlagen. Trots samhällets ansvar för de grundläggande fri- och rättigheterna ansvarar individen för de val han eller hon gör. När individens och samhällets rättigheter och skyldigheter befinner sig i jämvikt främjas den sociala hållbarheten. Den som lever endast på socialskydd löper stor risk att att glida in i fattigdom. Utslagningen bland unga, ojämlikheten bland barn och barnfamiljer och utslagningen över generationsgränserna är oroväckande. När befolkningens ålderstruktur ändras leder det till att antalet åldringar ökar, sjukdomar som demens och andra kroniska sjukdomar blir allt vanligare och antalet patienter som lider av flera sjukdomar samtidigt ökar. Det innebär att utgifterna för social- och hälsovårdsservice och behovet av personal ökar, om inte servicens produktivitet förbättras. Social- och hälsovården kommer att förbli en arbetskraftsintensiv bransch. Produktiviteten kan förbättras genom att serviceorganisationer och produktionssätt förnyas. Målet är att minska välfärds- och hälsoskillnader placera kunden i centrum för servicen revidera servicestrukturer och arbetssätt stärka den sociala samhörigheten. Tillgång till välfärd för alla, nyckeltal 2000 utfall 2009 utfall utfall uppskattning uppskattning Delmål: minska välfärds- och hälsoskillnader Andelen som upplever sitt hälsotillstånd som dåligt eller medelmåttligt (25 64 år), % män 37,6 35,0 36,8 36,6 36, års utbildning 42,3 40,4 38, eller fler års utbildning 29,3 27,0 30, ) Förhandsuppgift. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 kvinnor 33,7 34,0 32,9 32,7 32, års utbildning 38,5 36,3 36, eller fler års utbildning 29,4 30,4 29,4.... Upplevd hälsa hos unga: minst två symptom dagligen (klass 8 9), % ) Förväntad livslängd hos nyfödda 77,7 79,8 79,9 80,1 80,1 män 74,1 76, kvinnor 81,0 83, Förväntad livslängd hos 25-åringar män 50,5 51,6 5) grundskolutbildning 47,8 48, utbildning på mellanstadiet eller högre nivå 52,8 53, kvinnor 57,1 58, grundskolutbildning 55,3 55, utbildning på mellanstadiet eller högre nivå 58,6 59, Andel åringar som obehindrat kan röra sig ute ensamma, % män 76 6) kvinnor Andel som röker dagligen, % män (25 64-åringar) 28,3 23,3 24, kvinnor (25 64-åringar) 19,9 16,5 15, pojkar (klass 8 9) flickor (klass 8 9) Total alkoholkonsumtion, l/pers. 8,8 10,2 10,0 10,2 10,3 Andel överviktiga (BMI 25 eller högre) av åringar, % män 58,4 65,5 62, kvinnor 41,2 46,8 48, Potentiellt förlorade levnadsår (PYLL) på grund av självmord i åldrarna (per inv.) män kvinnor Andel låginkomsttagare 7), % befolkningen som helhet 11,3 13,1 13,2 13,1 13,0 barn 11,6 13,1 13,3 13,2 13,1 Mottagare av allmänt bostadsbidrag (hushåll), antal Mottagare av utkomststöd, antal hushåll ) personer andel åringar som fått stöd under en längre tid, % 2,4 2,1 2,0 1,9 1,9 3) Uppskattning. 4) Förhandsuppgift. 5) Enligt 2007 års uppgifter. 6) Enligt 2001 års uppgifter. 7) Medlemmar i hushåll som underskridit fattigdomsgränsen (den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet understiger 60 % av den ekvivalenta medianinkomsten för samtliga hushåll). Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 män 2,7 2, kvinnor 2,0 1, Ginikoefficient (disponibla inkomster) 9), % 26,7 25,9 25,8 25,8 25,9 Unga som inte har fått någon utbildning efter grundskolan och inte arbetar eller studerar (eller är vårdlediga, pensionerade eller fullgör beväringseller civiltjänst), % 4,1 4,7 10) 4,8 4,9 4, åriga pojkar 5,2 5, åriga flickor 3,0 4, Kvinnors inkomst för ordinarie arbetstid i förhållande till mäns motsvarande inkomster, % 80,6 81,8 81,8 81,8 82,0 Hälsoskillnader mellan befolkningsgrupperna följs upp inom primärvården, andel hälsocentraler viktad med befolkningen, % Delmål: placera kunden i centrum för servicen Tillgång till vård antal som köat till specialiserad sjukvård i över 6 mån väntetiden till hälsocentralläkares mottagning är längre än 14 dagar (% av befolkningen) mun- och tandvård: antal som köat längre än 6 månader psykiatrisk specialiserad sjukvård, antal yngre än 23 år som köat längre än 3 månader Antal patientskador som ersatts av patientförsäkringscentralen Infektioner i anslutning till hälso- och sjukvård: 11) fall/år av smitta från resistenta mikrober (MRSA i blod/likvor) fall/år av antibiotikarelaterad diarré (Clostridium diff.) Delmål: revidera servicestrukturer och arbetssätt Andel som fyllt 75 år och som får service för äldre personer, % regelbunden hemvård 12,1 11,4 11,6 11,7 11,8 män 9,0 8, kvinnor 13,5 13, serviceboende med heldygnsomsorg 1,7 5,1 5,4 5,7 6,0 män 1,1 3, kvinnor 2,0 6, ålderdomshem och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar 8,3 5,4 5,1 4,7 4,2 män 5,6 3, kvinnor 9,7 6, stöd för närståendevård 3,0 4,1 4,2 4,3 4,4 Serviceboende för gravt handikappade ) Uppskattning. 9) Ginikoefficienten beskriver ojämn fördelning av variabeln (i detta fall disponibel inkomst). Ju större ginikoefficienten är, desto ojämnare är inkomsterna fördelade. 10) Enligt 2008 års uppgifter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 Antal gemensamma ansvarsområden befolkningsunderlaget mindre än inv Antal hälsocentraler befolkningsunderlaget mindre än inv Bristen på läkare vid hälsovårdscentralerna, % 11 6,8 6,0 5,5 5 Bristen på andra viktiga grupper av yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården än läkare, %.... 3,6 3,0 2,8 Personalresurser för förebyggande hälsovårdsservice, % av nationella rekommendationer rådgivningsläkare , skolhälsovårdsläkare , rådgivningshälsovårdare , skolhälsovårdare , Omfattande hälsoundersökningar genomförs (% av hälsocentralerna) inom mödrarådgivningen inom barnrådgivningen inom skolhälsovården Delmål: stärka den sociala samhörigheten Arbetslösa längre än ett år, antal män kvinnor åringar placerade utom hemmet, % 0,9 1,3 1,3 1,2 1,2 pojkar 1,0 1, flickor 0,9 1, Bostadslösa, antal män kvinnor Antal brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom Andel invandrare av social- och hälsovårdspersonalen, % 1,9 3,2 3,3 3,4 3,5 En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet Livsmiljöns tillstånd påverkar människors hälsa och välbefinnande. Sämre naturförhållanden, upprepade naturkatastrofer och tillståndet i ekosystemet totalt sett minskar möjligheterna att må bra. Social och ekologisk hållbarhet förutsätter att ett gott liv kan tryggas också när det finns allt mindre resurser att fördela. Varje generation borde lämna efter sig en mera livsduglig miljö. En rättvis fördelning av välfärden är en utmaning såväl lokalt som globalt. Förändringarna i den globala befolkningsstrukturen, de ekonomiska störningarna, fattigdomen och ojämlikheten utgör prövningar för homogeniteten i samhället. En ökande ojämlikhet och bostadsområdenas differentiering för också med sig säkerhetsrisker. Klimatförändringen, miljöproblemen och de allt knappare naturresurserna kan ge upphov till många slags hot mot människors hälsa, såsom pandemier och epidemier. De tar ingen hänsyn till gränser, kan sprida sig snabbt och bekämpningen av dem kräver samarbetsförmåga och beredskap av myndigheterna. Världsomfattande ekonomiska kriser har visat hur viktigt det är med fungerande skyddsnät och finans- och försäkringsmarknadens betydelse. Samhällets vitala funktioner måste tryggas också i undantagsförhållanden. Målet är att stärka miljöns livsduglighet 11) Indikatorn ersätts senare med en som bättre beskriver patientsäkerheten. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 garantera samhällets funktion i specialsituationer. En livsmiljö som stöder hälsa och trygghet, nyckeltal 2000 utfall 2009 utfall 2010 utfall 2011 uppskattning 2012 uppskattning Delmål: stärka miljöns livsduglighet Olyckor i hemmet och på fritiden, antal döda ) män kvinnor Epidemier som sprids via vatten antal epidemier antal insjuknade Halter av miljögifter i bröstmjölk (totala mängden toxiska ekvivalenter av PCDD/F- och PCB-föreningar) 15, ,0 5,0 Delmål: garantera samhällets funktion i specialsituationer Arbetspensionsförsäkringsbolags, arbetspensionsförsäkringsstiftelsers och arbetspensionskassors kapitaltäckningsgrad.. 24,13 29, Arbetspensionsfonder/BNP, % 50,1 72, ) Effektivitet och resultat Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde genomförs effektivitets- och resultatprogrammet enligt regeringens riktlinjer med hjälp av åtgärder som reellt ökar effektiviteten. De nämnda åtgärderna för att öka effektivitet och resultat omfattar alla ämbetsverk och inrättningar inom förvaltningsområdet som bereder en plan för genomförande av programmet. Överföringen till Kuopio av verksamheten vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet fortsätter stegvis. Förbättring av produktiviteten En ökad produktivitet inom den offentliga sektorn utgör en del av regeringens ekonomisk-politiska strategi enligt regeringsprogrammet. Det nuvarande produktivitetsprogrammet inom statsförvaltningen kommer att ersättas med ett nytt effektivitets- och resultatprogram. Enligt regeringsprogrammet kommer omfattningen av de mål som ställts upp för att öka funktionernas effektivitet att kvarstå till sina totala ekonomiska konsekvenser. Förvaltningsområdets anslag År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop Ändring % 01. Förvaltning Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) ) Uppskattning. 13) Förhandsuppgift. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop Ändring % 03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) Produktivitetsanslag för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (reservationsanslag 2 år) Nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år) Mervärdesskatteutgifter inom socialoch hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år) Tillsyn Strålsäkerhetscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) Omkostnader för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (reservationsanslag 2 år) Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag) Samarbete mellan Finland och Ryssland om strål- och kärnsäkerhet (reservationsanslag 3 år) Forskning och utveckling Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år) Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Utjämning av familje- och boendekostnader samt vissa tjänster Omkostnader för allmänna fonden för social trygghet och servicefonden som betalas till Folkpensionsanstalten (förslagsanslag) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

9 År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop Ändring % 50. Moderskapsunderstöd och statens understöd vid internationell adoption (förslagsanslag) Barnbidrag (förslagsanslag) Vissa familjeförmåner som ska ersättas av staten (förslagsanslag) Militärunderstöd (förslagsanslag) Bostadsbidrag (förslagsanslag) Underhållsstöd (förslagsanslag) Tolktjänster för gravt handikappade (förslagsanslag) Utkomstskydd för arbetslösa Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag) Statsandel till inkomstrelaterad dagpenning (förslagsanslag) Statsandel till grunddagpenning (förslagsanslag) Statsandel till arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag) Statsandel till vuxenutbildningsstöd (förslagsanslag) Statsandel till alterneringsersättning (förslagsanslag) Sjukförsäkring Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag) Pensioner Statens andel av sjömanspensionskassans utgifter (förslagsanslag) Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare (förslagsanslag) Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare (förslagsanslag) Statens pensionsersättning för tiden för vård av barn och för tiden för studier (förslagsanslag) Statens andel i kostnaderna för lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring (förslagsanslag) (57.) Särskilt understöd till invandrare (förslagsanslag) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

10 År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop Ändring % 60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag) Stöd till veteranerna Statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen (förslagsanslag) Fronttillägg (förslagsanslag) Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag) Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år) Statsunderstöd för rehabilitering av makar till krigsinvalider (reservationsanslag 2 år) Frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontmän (reservationsanslag 2 år) Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år) Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år) Av kommunerna anordnad socialoch hälsovård Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälsooch sjukvården (reservationsanslag 3 år) Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkaroch tandläkarutbildning (förslagsanslag) Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar och patientöverföringar (förslagsanslag) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

11 År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop Ändring % 35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomststödet (förslagsanslag) Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag) Statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdens reparationsprojekt (reservationsanslag 3 år) Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten (reservationsanslag 3 år) Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag) Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år) Främjande av hälsa och funktionsförmåga Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år) Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år) Hälsoövervakning (reservationsanslag 2 år) Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år) Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år) Statlig ersättning för kostnaderna för utbildning av specialister i företagshälsovård (reservationsanslag 3 år) Statsunderstöd för verksamheten vid UKK-instituutti (reservationsanslag 2 år) Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag) Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år) Statlig ersättning för kostnaderna för försöket med vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år) Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

12 År 2010 bokslut 1000 År 2011 ordinarie statsbudget 1000 År 2012 budgetprop Ändring % 50. Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag) Understöd från Penningautomatföreningen Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag) Sammanlagt Det totala antalet anställda 14) Förvaltning F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet består av omkostnader för social- och hälsovårdsministeriet, besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden, besvärsnämnden för social trygghet, statens sinnessjukhus och barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd samt av vissa andra utgifter. De verksamhetspolitiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde anges i motiveringen till huvudtiteln. Utgångspunkten är styrningen på politisk nivå, och riktlinjerna för denna ingår i regeringsprogrammet. Verksamheten styrs därutöver av strategidokumentet Ett socialt hållbart Finland Social- och hälsovårdsministeriet leder och styr utvecklingen av den sociala tryggheten och social- och hälsovårdsservicen samt främjandet av välfärd och hälsa. Ministeriet fastställer riktlinjerna för social- och hälsovårdspolitiken, bereder de centrala reformerna och styr genomförandet och samordningen av dem. Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden och besvärsnämnden för social trygghet har som mål att meddela sina klienter rättvisa, motiverade och enhetliga beslut inom rimlig tid. Statens sinnessjukhus tillhandahåller vård- och undersökningstjänster inom specialiteten rättspsykiatri för hela landet. Statens skolhem har som uppgift att tillhandahålla sådan öppen vård, vård utom hemmet och eftervård som avses i barnskyddslagen. 01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas till 1) för anordnande av huvudfesten på den nationella veterandagen 2) till betalning av utgifter för beredskapen med tanke på det medicinska räddningsväsendet och undantagsförhållanden och anskaffningar av anordningar och inventarier i samband härmed 3) till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som social- och hälsovårdsministeriet godkänner 4) till kostnader för att inrätta en informationstjänst för jämställdhet. 5) för att översätta allmänt bindande kollektivavtal till svenska. Av anslaget får högst euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården. F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet genomför målen i regeringsprogrammet och ministeriets strategiska riktlinjer med hjälp av sakkunskapen vid ämbetsverk och inrättningar och i enlighet med målen i resultatavtalen. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till revi- 14) Innehåller inte den andel som gäller Arbetshälsoinstitutet. År 2012 uppgår den avgiftsbelagda verksamhetens andel till årsverken och den samfinansierade verksamhetens andel till 390 årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

13 dering av lagstiftningen om adoptioner och godkännande av den europeiska konventionen om adoption av barn och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. I detta sammanhang föreslås en överföring av adoptionsnämndens uppgifter till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer och inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och av ersättningar enligt 45 i lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) för övervakning och styrning av Penningautomatföreningen samt av ersättningar som med stöd av social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för kostnaderna för uppföljningen av och forskningen kring spelberoende (381/2002) tas ut hos penningspelssammanslutningarna för uppföljningen av och forskningen kring de problem som orsakas av deltagande i lotterier. Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för sin verksamhet år 2012: Funktionell effektivitet Den interna redovisningen och andra uppföljningssystem utvecklas i samband med att informationssystemet Kieku tas i bruk. Målet för den avgiftsbelagda verksamheten, vilken är av relativt liten omfattning, är kostnadsmotsvarighet för de offentligrättsliga prestationerna och lönsamhet för de företagsekonomiska prestationerna. För avkastning och kvalitetsledning har uppställts följande resultatmål för 2011: Ministeriet genomför och följer upp viktiga program och andra projekt som ministeriet ansvarar för, Utgifter per resultatområde (1 000 euro) såsom nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) och projektet för utveckling av de elektroniska informationsservicesystemen (Kanta och Tikesos). Ministeriet deltar i genomförandet av kommun- och servicestrukturprojektet. Revideringen av socialvårdslagstiftningen inleds utgående från de förslag som framlagts. Den nya hälso- och sjukvårdslagen verkställs och utvärderas. En jämlik regional och kommunal utveckling beaktas. Samarbetet mellan forsknings- och utvecklingsinstitutionerna utökas med beaktande av de regionala aspekterna. Integreringen av jämställdhetsperspektivet fortsätter. Utvärderingen av lagstiftningens verkningar konsolideras. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utvecklandet av social- och hälsovårdsministeriets personal och personalstruktur fortsätter med beaktande av de uppställda målen för utveckling av ministeriets produktivitet på ett sådant sätt att de resurser och det kunnande som ministeriets kärnuppgifter kräver säkerställs. Arbetstillfredsställelseindex överstiger 3,5 (på en skala från 1 5) (år 2010 var utfallet 3,5 och år ,42) Sjukfrånvaron understiger 10 dagar/årsverke (år 2010 var utfallet 10,7 och år ,8). I inkomster av EU-projekt och från övriga internationella instanser beräknas inflyta euro och motsvarande bruttoutgifter beräknas uppgå till euro utfall 2011 budget 2012 budgetprop. Ledningen och de särskilda enheterna Stödet för ledningen administrativa avdelningen ekonomi- och planeringsavdelningen förvaltnings- och planeringsavdelningen Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

14 Försäkringsavdelningen Avdelningen för främjande av välfärd och hälsa Avdelningen för social- och hälsovårdstjänster Arbetarskyddsavdelningen Övriga utbildning inom företagshälsovården Sammanlagt Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs överförts från föregående år överförts till följande år Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Periodiseringspost i anslutning till produktivitetsfrämjande åtgärder -135 Återföring från moment av överföringen av utgifter för IT-servicecentralen 46 Överföring till moment i anslutning till det ändrade förfarandet för typgodkännandet av traktorer -30 Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) 54 Lönejusteringar 503 Fortsatt genomförande av likalönsprogrammet 200 Överföring från moment (1 årsv.) 115 Överföring till moment av adoptionsnämndens uppgifter (-1 årsverke) fr.o.m Omkostnadsbesparingar (regeringsprogr.) -138 Överföring från moment (1 årsv.) (regeringsprogr.) 80 Nivåförändring -289 Sammanlagt budget III tilläggsb budget bokslut Omkostnader för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden för Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och Strålsäkerhetscentralen ingår. Effektivitet Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden är första besvärsinstans för ändringssökande inom sitt ansvarsområde och främjar medborgarnas rättssäkerhet genom enhetliga och rättvisa beslut. Målet är en rimlig behandlingstid. Resultatet av verksamheten utfall prognos uppskattning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

15 Funktionell effektivitet Beslutspris (euro/avgörande) Produktiviteten av arbetet (avgöranden/ årsv.) Produktion och kvalitetsledning Anhängiggjorda besvärsärenden Behandlingstid för besvären (mån.) 6,3 6,0 6,0 Produktiviteten av arbetet har räknats ut på basis av följande uppskattningar: beslut och 31 årsverken. Priset på ett beslut har räknats ut utgående från beslut och ett anslag på euro. Besvärsnämndens prestationer, dvs. beslut som meddelas med anledning av besvär och ansökningar om undanröjande av beslut, är avgiftsfria. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Personalens kunnande tryggas. Med hjälp av enkäter om arbetstrivsel följer man regelbundet upp hur besvärsnämndens ledningssystem fungerar, vilken förmännens ledarförmåga är samt personalens välbefinnande i arbetet. Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Utvecklande av den elektroniska dokumenthanteringen 150 Lönejusteringar 27 Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) 6 Nivåförändring 1 Sammanlagt budget III tilläggsb budget bokslut Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas euro. F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet har uppställt följande resultatmål för besvärsnämnden för social trygghet år Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och Strålsäkerhetscentralen ingår. Effektivitet Besvärsnämnden för social trygghet är första besvärsinstans för ändringssökande inom sitt ansvarsområde i alla ärenden som behandlas av Folkpensionsanstalten, med undantag för studiestödet och utkomstskyddet för arbetslösa, och främjar medborgarnas rättssäkerhet i alla ärenden som gäller utkomst genom att så snabbt som möjligt producera riktiga, enhetliga och rättvisa beslut. Målet är att förkorta behandlingstiden. Resultatet av verksamheten utfall prognos uppskattning Produktivitet och lönsamhet Beslutspris (euro/avgörande) Produktiviteten av arbetet (avgöranden/ årsv.) Produktion och kvalitetsledning Anhängiggjorda besvärsärenden (antal) Behandlingstid för besvären 15, Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

16 I siffrorna för åren ingår den tilläggsresurs på 10 årsverken för de personer som sysselsatts vid besvärsnämnden med hjälp av sysselsättningsåtgärder för att snabba upp avvecklingen av anhopningen av ärenden. Produktiviteten av arbetet har räknats ut utifrån avgöranden och 48 årsverken. Beslutspriset har räknats ut utifrån avgöranden och ett anslag på euro. Beslut som meddelas med anledning av besvär som anförts hos besvärsnämnden är avgiftsfria. Hantering och utveckling av mänskliga resurser Besvärsnämndens verksamhet effektiviseras och arbetsprocesserna utvecklas och förbättras ytterligare. Dessutom utvecklas personalens arbete för att öka uppgifternas kravnivå och utmaningen i arbetet och besvärsnämndens personalstruktur revideras i enlighet med besvärsnämndens nya uppgifter. Arbetet med att stärka arbetshälsan fortsätter i enlighet med arbetsplatsutredningen. Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Omplacering av extra arbete för att avveckla anhopningen av ärenden 200 Utvecklande av den elektroniska dokumenthanteringen 300 Lönejusteringar 56 Förenhetligande av prissättningen vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (Palkeet) 7 Löneutgifter för 10 visstidsanställda (1 år) för avvecklande av anhopningen av ärenden -700 Nivåförändring -299 Sammanlagt budget III tilläggsb budget bokslut Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får användas Finansieringsstruktur för statens sinnessjukhus 1) till betalning av utgifter som föranleds av vetenskapligt forskningsarbete och universitetsundervisning samt övriga omkostnader 2) till betalning av utgifter som föranleds av variationen i efterfrågan på de tjänster som tillhandahålls av den psykiatriska vårdenheten för farliga och svårbehandlade barn och unga 3) till betalning av utgifter som motsvarar jordbruksstöden 4) till betalning av sådana kostnader som uppkommer för Institutet för hälsa och välfärd på grund av allmän förvaltning och styrning av sjukhusen. F ö r k l a r i n g : Utgifterna för statens sinnessjukhus täcks till största delen med de ersättningar som kommunerna betalar. De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som socialoch hälsovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Klientavgifter uppbärs enligt lagen om klientavgifter inom socialoch hälsovården (734/1992). För statens sinnessjukhus uppställs följande preliminära resultatmål år Målen anges i de resultatavtal för 2012 som statens sinnessjukhus ingår med Institutet för hälsa och välfärd. Resultatet av verksamheten Inom verksamheten vid sjukhusen ligger tyngdpunkten i allt högre grad på rättspsykiatriskt specialkunnande, och vetenskaplig forskning till stöd för vårdverksamheten får större betydelse. Kvaliteten på vården och uppföljningen av vårdresultaten uppmärksammas fortsättningsvis genom att de terapeutiska färdigheterna förbättras. Dessutom förbättras mätmetoderna och systemen för uppföljning av verksamheten. Produktiviteten förbättras genom att bl.a. vårdarbetet utvecklas så att det bättre motsvarar de krav som ställs på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård samt genom att arbetsledningssystemet och programmen för välbefinnande i arbetet effektiviseras i syfte att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetshälsoindex. Statens sinnessjukhus bedriver effektiv och resultatrik verksamhet och utvecklar samtidigt verksamhetens kvalitet. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop årsv årsv årsv. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

17 Omkostnadsanslag Företagsekonomiska prestationer Utomstående finansiering sammanlagt Sammanlagt Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs överförts från föregående år 488 överförts till följande år 347 Utveckling av produktiviteten vid sinnessjukhusen (antal fakturerade vård- och sinnesundersökningsdagar/årsverke) utfall uppskattning uppskattning Vuxenavdelningarna vid Niuvanniemi sjukhus Ungdomsavdelningen vid Niuvanniemi sjukhus Vuxenavdelningarna vid Gamla Vasa sjukhus Uppskattad utveckling av resurshushållningen vid sinnessjukhusen (totala kostnader/antal fakturerade vård- och sinnesundersökningsdagar) utfall uppskattning uppskattning Vuxenavdelningarna vid Niuvanniemi sjukhus Ungdomsavdelningen vid Niuvanniemi sjukhus Vuxenavdelningarna vid Gamla Vasa sjukhus Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (företagsekonomiska prestationer, euro) 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop. Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer övriga intäkter Intäkter sammanlagt Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

18 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten Kostnadsmotsvarighet (intäkter-kostnader) Kostnadsmotsvarighet, % Sinnessjukhusen beräknas tillhandahålla sina klienter bl.a. följande prestationer utfall uppskattning uppskattning Vårddygn för vårdpatienter Sinnesundersökningsvårddygn Sinnesundersökningar Vårddagar vid vårdenheten för minderåriga Sinnesundersökningsvårddygn vid vårdenheten för minderåriga Sinnesundersökningar vid vårdenheten för minderåriga Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utvecklandet av personalen och personalens arbetsförmåga stöds genom att bl.a. vårdmetoderna utvecklas så att de bättre motsvarar de krav som ställs på högspecialiserad psykiatrisk sjukvård samt genom att arbetsledningssystemet och programmen för välbefinnande i arbetet effektiviseras. Målet är att minska antalet sjukdagar och förbättra arbetshälsoindex. Personalens fortbildning stöds. Tillgången till intern skräddarsydd utbildning på högspecialiserad nivå utökas. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats euro till följd av omkostnadsbesparingar budget budget bokslut Omkostnader för de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på euro. Anslaget får även användas 1) till utveckling av skolhemmen och fängelsets familjeavdelning innehållsmässigt samt stödjande av verksamheten 2) till utjämnande av den årliga variationen i efterfrågan på elevvårds- och elevplatser samt platser vid fängelsets familjeavdelning 3) till regionalt barnskyddsarbete 4) till internationellt samarbete och närområdessamarbete 5) till betalning av arvoden och övriga utgifter som föranleds av familjehemsverksamheten 6) till betalning av sådana kostnader som uppkommer för Institutet för hälsa och välfärd på grund av allmän förvaltning och styrning av skolhemmen 7) till betalning av utgifter som föranleds av gårds- och skogsbruk vid skolhemmen 8) till anställande av en läkare som specialiserar sig på barn- eller ungdomspsykiatri och som arbetar vid skolhemmet som en del av sina specialiseringsstudier. F ö r k l a r i n g : Utgifterna för statens skolhem täcks huvudsakligen med de ersättningar som kommunerna betalar. På finansieringen av den grundläggande undervisning som ges vid skolhemmen och av annan verksamhet i anslutning till undervisningen tillämpas bestämmelserna i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Finansieringssystemet grundar sig på kalkylerade priser per enhet som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer och statsrådet fastställer på förhand för följande år. De ersättningar som betalas till eleverna och deras föräldrar grundar sig på barnskyddslagen (417/2007), barnskyddsförordningen (1010/1983) och socialvårdslagen (710/1982). De ersättningar som kommunerna ska betala prissätts enligt de företagsekonomiska grunder som social- och häl- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

19 sovårdsministeriet bestämmer med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). För statens skolhem uppställs följande preliminära resultatmål år Målen anges i de resultatavtal för 2012 som skolhemmen ingår med Institutet för hälsa och välfärd. Effektivitet Man kommer att förbättra verksamhetens effektivitet vid statens skolhem genom det arbete som inleddes 2010 i syfte att utveckla den administrativa strukturen i en mera koncernmässig riktning. Vid utvecklingen av skolhemsverksamheten ska allt större uppmärksamhet fästas vid att hjälpa barn och unga med problem som hänför sig till missbruk av narkotika, läkemedel och/eller alkohol samt barn och unga med psykiska störningar. Resurser riktas till forskning och utveckling som gäller skolhemsarbetets innehåll och kvalitet, dess utformning så att det utgår från klienten samt resultatet av verksamheten. Verksamhetens kvalitet och kvalitetstänkandet utvecklas ytterligare. Den psykosociala vården av barn och unga utvecklas i samarbete med vårdenheterna för barn- och ungdomspsykiatri. Möjligheterna till erfarenheter av tidig växelverkan i en trygg miljö samt till god vård och omsorg för de barn som är placerade vid fängelsets familjeavdelning tryggas. De ändrade behoven hos klienterna, dvs. kommunerna, beaktas på ett smidigt sätt. Överföringen av ansvaret för styrningen av verksamheten vid familjeavdelningen vid Vånå fängelse till Institutet för hälsa och välfärd stärker familjeavdelningsarbetets effektivitet och den framtida utvecklingen av verksamheten. Resultatet av verksamheten Finansieringsstruktur för statens skolhem och fängelsets familjeavdelning Skolhemmen fungerar effektivt, ekonomiskt och klientinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Kostnaderna täcks med intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. För fängelsets familjeavdelning uppställs följande preliminära resultatmål för Målen anges i de resultatavtal för 2012 som skolhemmen ingår med Institutet för hälsa och välfärd utfall 2011 ordinarie budget 2012 uppskattning årsv årsv årsv. Omkostnadsanslag 464 6, , ,5 Företagsekonomiska prestationer , , ,5 Sammanlagt Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 2010 utfall 2011 ordinarie budget 2012 budgetprop. Bruttoutgifter Bruttoinkomster Nettoutgifter Poster som överförs överförts från föregående år 559 överförts till följande år 635 Vid dimensioneringen av anslaget har de jordbruksstöd som erhålls i form av utomstående finansiering beaktats. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (företagsekonomiska prestationer, euro) 2010 utfall 2011 ordinarie 2012 budgetprop. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19