KONJUNKTURRAPPORT 30 oktober 2013

KONJUNKTURRAPPORT 30 oktober 2013 SVERIGE TAPPAR ANDELAR PÅ EXPORTMARKNADEN Ökat internationellt konkurrenstryck för tjänsteföretag

Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har cirka 10 500 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt cirka 530 000 anställda. Antalet medlemsföretag och anställda fortsätter att växa stadigt. Under de senaste fem åren har cirka 1500 nya medlemsföretag tillkommit, omfattande drygt 160 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Almega Tjänsteföretagen Bemanningsföretagen IT&Telekomföretagen inom Almega Medieföretagen Vårdföretagarna Almegas konjunkturprognos sammanfattar konjunkturläget och utsikterna för de närmaste två åren i svensk ekonomi. Rapporten innehåller en prognos för Sveriges produktion (BNP) och arbetsmarknad, med särskilt fokus på tjänstesektorns inverkan på ekonomin. Rapporten ges ut två gånger per år, vår och höst, sedan oktober 2008. För ytterligare upplysningar om Almegas konjunkturrapporter, kontakta: Lena Hagman chefekonom Almega tel. 08-762 69 61, 0761-08 52 51 lena.hagman@almega.se Linnea Kvist branschanalytiker Almega tel. 08-762 66 21, 070-590 34 45 linnea.kvist@almega.se 2

Innehåll 1 Summering... 4 2 Internationell bakgrund... 7 2.1 Återhämtningen hänger i stort på utvecklingen i USA... 7 2.2 Utsikterna för en långsam återhämtning i omvärlden kvarstår... 9 2.3 Trots allt ökad riskaptit... 14 2.4 Tillväxttakten i BRIC-länderna bromsar in... 16 3 Konjunkturutsikter för svensk ekonomi... 20 3.1 Vändpunkt i tjänstesektorn... 21 3.2 Svag exportutveckling... 23 3.3 Hushållen drar upp konsumtionen med försiktighet... 24 3.4 Ännu svagare investeringar än väntat... 26 3.5 Jobbmotorn överraskar... 30 3.6 Inflationstakten fortsätter vara låg... 35 4 Export av förädlingsvärde ett bättre mått på utrikeshandeln... 39 4.1 Sverige tappar exportmarknadsandelar... 42 4.2 Varför förlorar Sverige marknadsandelar?... 46 Tabeller Tabell 1 Almegas konjunkturprognos, oktober 2013, nyckeltal Sid. 6 Tabell 2 Internationella förutsättningar Sid. 10 Tabell 3 Fasta bruttoinvesteringar inom tjänstebranscher Sid. 28 Tabell 4 Fasta bruttoinvesteringar i Sverige Sid. 29 Tabell 5 Produktivitetstillväxten i svensk ekonomi Sid. 34 Tabell 6 Antal sysselsatta i olika sektorer i svensk ekonomi Sid. 35 Tabell 7 Andel inhemska och importerade kostnader i hushållens konsumtion Sid. 37 Tabell 8 Exportmarknadsandelar för företagstjänster Sid. 45 3

1 Summering Sveriges exportindustri och tjänstesektor har även i år drabbats av den låga efterfrågan från omvärlden. De senaste två årens avmattning i den privata tjänstesektorn hör starkt samman med den fallande efterfrågan på svensk export. Återhämtningen i omvärlden väntas gå långsammare än vi tidigare räknat med. I vår prognos utgår vi från att skuldtaket för USA åter kommer att höjas senast den 7 februari nästa år. Detta så att den amerikanska staten kan fortsätta att låna kapital från utlandet, klara av att finansiera offentliga utgifter och betala av på sina skulder. Alternativet vore en mycket kraftig åtstramning, som skulle få enorma återverkningar för hela världsekonomin. Almega räknar med en långsam återhämtning för både tjänstesektorn och industrin under de närmaste två åren. Tillväxten inom den privata tjänstesektorn väntas öka i ungefär samma takt som Sveriges BNP, det vill säga kring 2 procent per år. Samtidigt väntas produktionen per arbetad timme, det vill säga produktiviteten, utvecklas ännu svagare än vi tidigare räknade med. Det hör samman med både den svaga återhämtningen för produktionen och en oväntat stor ökning av sysselsättningen inom tjänstesektorn i år. Denna kombination resulterar i nolltillväxt för produktiviteten i tjänstesektorn i år. En sådan utveckling är inte hållbar i längden, varför vi bedömer att antalet sysselsatta i tjänstesektorn kommer öka i långsammare takt under de närmaste åren. Produktiviteten väntas samtidigt öka svagt i ett historiskt perspektiv. Utvecklingen för Sveriges export och investeringar inom både industrin och tunga tjänstebranscher har visat sig bli ännu mycket svagare i år än vad vi räknade med i början av året. Hushållen har visserligen fått en god realinkomstökning, men de håller tillbaka konsumtionen och lägger istället en del av inkomstökningen på ökat sparande. Den sämre utvecklingen gör att Almega reviderat ned sin prognos för Sveriges BNPtillväxt i år, till 0,7 procent (från 0,9 i april). De två kommande åren bedöms tillväxten visa en långsam återhämtning, och ligga omkring 2 procent per år. Eftersom en stor del av tjänstesektorn i Sverige bidrar till utvecklingen och produktionen av exportprodukter påverkas även tjänstesektorn av utvecklingen på exportmarknaden. Almega pekar på att sambandet mellan Sveriges tjänsteproduktion och export blivit allt starkare i takt med att tjänsteinnehållet i exporten ökat. Almega visar också att det internationella konkurrenstrycket ökat för tjänsteföretag, i samband med ökad import av kunskapsintensiva tjänster för produktionen av Sveriges exportprodukter. Den ökade konkurrensen har lett till ökad prispress, vilket också bidragit till att tjänsteföretag ökat sin utflyttning av verksamhet till utlandet, för att effektivisera sin produktion, höja förädlingsvärdet och öka sin konkurrenskraft. Almega visar i denna rapport på ett nytt sätt att mäta Sveriges tjänsteexport, då man även fångar in tjänsteinnehållet i Sveriges exportprodukter, utöver den rena tjänsteexporten. Det framgår då att den totala tjänsteexporten är avsevärt större än vad vi känt till, det vill säga tjänsteexporten uppgår till så mycket som drygt 50 procent av Sveriges totala export. Andelen tjänster i Sveriges export har dessutom ökat kraftigt 4

sedan mitten av 1990-talet, då den låg på 40 procent. En del av det ökade tjänsteinnehållet i exporten utgör ökad import av tjänster. Förutom att bidra till produktionen av Sveriges exportprodukter innebär den ökade tjänsteimporten att svenska tjänsteföretag i allt större utsträckning utsätts för internationell konkurrens, eftersom alltfler företag i utlandet levererar insatstjänster till svensk export. Almega redovisar också ett nytt sätt att mäta världsmarknadsandelar, utifrån export av förädlingsvärde. Det framgår då att Sverige tappat exportmarknadsandelar från mitten av 1990-talet. Den ökade specialiseringen och fragmenteringen av produktionen har visserligen höjt förädlingsvärdet i Sverige, men motsvarande förädlingsvärde i konkurrentländer har samtidigt ökat ännu mer. Flertalet branscher i Sverige har förlorat marknadsandelar från mitten av 1990-talet, men det finns två undantag. Gruvindustrin har upprätthållit sin marknadsandel medan den enda bransch som vunnit exportmarknadsandelar är företagstjänster. Detta faktum speglar utvecklingen mot alltmer kunskapsintensiv tjänsteproduktion i Sverige. Det tyder även på att företagstjänster har visat stark konkurrenskraft i relation till andra länder. Mer forskning skulle dock behövas inom detta område för att få svar på orsakerna till varför Sverige tappar exportmarknadsandelar inom så många andra branscher. Här kan det sannolikt finnas flera förklaringar, till exempel ökad outsourcing av varuproduktion från Sverige. En annan förklaring kan vara att olika förutsättningar i olika länder styr företags beslut om var de ska investera i utökad kapacitet, forskning och utveckling m.m. Erbjuder Sverige sämre förutsättningar för produktion placerar företagen den i andra länder med bättre villkor. Den ökade fragmenteringen mot globala värdekedjor har stor inverkan på såväl tillväxt som sysselsättning i olika länder. Specialiseringen av produktionen påverkar utvecklingen även på arbetsmarknaden. För Sveriges del har de globala värdekedjorna skapat jobb främst för högkvalificerad arbetskraft och främst inom tjänstesektorn. Enklare produktion har i allt större utsträckning outsourcats av företag till andra länder med lägre arbetskraftskostnader, inte enbart från industrin utan även från tjänstesektorn. Denna utveckling, mot alltmer fragmenterade produktionskedjor i världen, fortgår. Förutsättningarna för att Sverige ska lyckas höja sitt förädlingsvärde och klara sig i den hårda internationella konkurrensen handlar i hög grad om förmågan att öka den kunskapsintensiva tjänsteproduktionen i landet och öka exportens tjänsteinnehåll. 30 oktober 2013 Lena Hagman, chefekonom och Linnea Kvist, branschanalytiker, Almega 5

Tabell 1: Almegas konjunkturprognos, oktober 2013, nyckeltal Mdr kr Procentuell förändring 2012 2012 2013 2014 2015 Hushållens konsumtionsutgifter 1718,9 1,6 2,1 2,9 2,6 Offentliga konsumtionsutgifter 955,9 0,7 0,9 1,1 0,2 Statliga 259,2 1,1 1,5 1,9-0,7 Kommunala 696,6 0,6 0,7 0,8 0,5 Fasta bruttoinvesteringar 672,9 3,1-3,8 2,4 4,3 Lagerinvesteringar, (bidrag till BNP-tillväxten) -4,3-1,2 0,4-0,1 0,0 Export 1722,4 0,7-2,3 3,3 4,5 Export av varor 1186,9-0,8-3,9 3,8 5,3 Export av tjänster 535,5 4,4 1,4 2,1 2,6 Import 1516,4-0,6-2,0 4,0 4,9 Import av varor 1102,3-2,1-3,5 4,5 5,7 Import av tjänster 414,1 4,1 2,0 2,8 3,0 BNP 3548,8 1,0 0,7 1,9 2,1 BNP kalenderkorrigerat 1,4 0,7 2,0 1,8 Nyckeltal och antaganden: Nettoexporten, bidrag till BNP-tillväxten 0,6-0,2-0,1 0,0 Sveriges exportmarknadstillväxt 1,6 1,3 4,2 5,5 Öppen arbetslöshet, (procent av arbetskraften) 8,0 8,1 7,9 7,7 Sysselsättning, (nationalräkenskaperna), förändring i procent 0,7 0,6 0,5 0,7 Produktionstillväxt i privat tjänstesektor* 2,4 1,5 2,0 2,1 Produktionstillväxt i gruv- och tillverkningsindustrin* -2,6-3,5 3,0 4,5 KPI, årsgenomsnitt 0,9 0,0 0,7 2,0 KPIF, årsgenomsnitt 1,0 0,9 1,2 1,7 Hushållens sparkvot inkl. sparande i avtalspensioner och PPM 11,8 12,0 12,0 11,9 Real disponibel inkomst, förändring 3,0 2,9 2,9 2,4 Reporäntan, december 1,00 1,00 1,00 1,50 * (Förädlingsvärde, fasta priser, kalenderkorrigerat) Källa: SCB, Oxford Economics, Almega. 6

2 Internationell bakgrund 2.1 Återhämtningen hänger i stort på utvecklingen i USA Trots de amerikanska åtstramningar som gjorts i år för att få ned det stora budgetunderskottet i den federala budgeten, utgår Almega liksom tidigare från att återhämtningen fortsätter och att USA:s BNP-tillväxt under de kommande två åren når upp till omkring 3 procent per år, se tabell 2 på sidan 10. Risken för ett kraftigt fall för USA:s BNP och enorma återverkningar på världsekonomin hejdades den 16 oktober, då demokraterna och republikanerna i sista stund kom överens om att höja skuldtaket. Vi utgår i vår prognos från att de återigen kommer att höja skuldtaket senast den 7 februari nästa år. Detta så att USA kan fortsätta låna kapital från utlandet, klara att finansiera offentliga utgifter och betala av på sina skulder. Alternativet vore en mycket kraftig åtstramning, som skulle få kraftiga återverkningar på hela världsekonomin, se vidare nedan. Återhämtningen i USA bygger i hög grad på den expansiva penningpolitiken. Centralbanken, Federal Reserve, har utlovat att styrräntan (Federal Funds Target Rate) kommer att ligga kvar på låga 0,25 procent så länge arbetslösheten överstiger 6,5 procent, se diagram 4 på sidan 15. Enligt den prognos Almega utgår från kommer arbetslösheten i USA komma ned till den nivån först under fjärde kvartalet 2015. Allt ljusare konjunktursignaler för USA fick Federal Reserve att i våras ge signaler om att en nedtrappning av dess omfattande köp av bostads- och statsobligationer kan komma att inledas redan under hösten. Efter Feds FOMC 1 -möte den 18 september beslutades emellertid att nedtrappningen ännu inte skulle inledas. Det kom heller inget klart besked om när den kan väntas börja. Det överraskade finansmarknaden och fick långräntorna att falla tillbaka. Därefter blossade oro upp under hösten kring frågan om de två partierna i USA:s kongress inte skulle komma överens om att höja skuldtaket senast den 17 oktober, då gränsen för att kunna låna för finansiering av offentliga utgifter skulle ha nåtts. Vid månadsskiftet september/oktober hade USA:s kongress ännu inte kommit överens om budgeten, vilket ledde till att flera offentliga institutioner tvingades stängas ned den 1 oktober. Till slut kom en överenskommelse, den 16 oktober, om en tidsbegränsad höjning av skuldtaket till den 7 februari nästa år. Om USA skulle slå i skuldtaket och inte kunna fortsätta låna upp till sina offentliga utgifter och skuldbetalningar under en längre period skulle det kunna leda till kraftiga utgiftsnedskärningar i USA. Utifrån en skattning gjord av Oxford Economics 2 skulle USA:s BNP kunna krympa med över 5 procent nästa år om skuldtaket inte skulle höjas på ett år. BNP skulle falla dubbelt så djupt som under krisåret 2009. Vidare skulle 1 Federal Open Market Committee, dvs. Feds beslutande kommitté för USA:s penningpolitik. 2 Oxford Economics, oktober 2013. 7

arbetslösheten stiga till 12 procent i slutet av 2014. Denna skattning tar också hänsyn till spridningseffekter på exempelvis konsumtion och investeringar. Uteblivna betalningar på USA:s statsskuld skulle dessutom få mycket negativa konsekvenser för hela världsekonomin. En snabb nedgång för USA:s produktion och efterfrågan skulle dra ned produktionen även i omvärlden, eftersom USA utgör en så stor exportmarknad. Ett sannolikt scenario är att investeringar och konsumtion runt om i världen skulle minska på bred front, aktiebörser falla, räntor stiga i länder där utsikterna ser osäkra ut och falla i de fåtal länder som fortfarande skulle anses som mer säkra hamnar, då det åter skulle bli en flykt till mer lågavkastande, trygga placeringar. Diagram 1: 10-åriga statsobligationer i USA, Tyskland och Sverige Under förutsättning att skuldtaket höjs även vid nästa nödvändiga tidsgräns i början av februari för att USA ska kunna låna kapital för att finansiera sina löpande offentliga utgifter och skuldbetalningar, förväntas en nedtrappning av Feds obligationsköp trots allt komma, sannolikt någon gång under första halvåret nästa år. Feds väntade nedtrappning kan sättas i samband med att USA och hela världsekonomin visat tecken på att återhämta sig. De för övrigt allmänt ljusare bedömningarna om 8

världskonjunkturen under de närmaste åren har lett till att investerare vågar söka sig till placeringar med större risk, till exempel aktier som ger högre avkastning. Det har alltså lett till färre placeringar i lågavkastande statsobligationer, vilket resulterar i stigande räntor på dessa statspapper, bland annat i USA, se diagram 1. Under finanskrisen styrde kapitalförvaltare om sina portföljer till tryggare placeringar, såsom i statsobligationer i länder med relativt stabila ekonomier. Men i år har alltså riskaptiten ökat och placerare viktat om i sina portföljer mot större andel aktier och andra mer riskfyllda placeringar. Det har återspeglats av stigande långräntor, se diagram 1. Den uppflammade oron kring USA:s budget och skuldtak i oktober har däremot lett till nya räntefall och ökade placeringar i mer lågavkastande obligationer. Ytterligare en effekt av Feds signaler om kommande nedtrappningar av dess månadsvisa obligationsköp är att kapital lämnat tillväxtekonomier, som exempelvis Indien, Indonesien, Brasilien, Mexiko och Turkiet, för placeringar på annat håll som väntas ge högre avkastning. Att en svagare tillväxt i dessa länder har börjat skönjas ligger också bakom det ökade kapitalutflödet från dessa länder. 3 Kapitalutflödet från flera tillväxtekonomier har i sin tur lett till en försvagning av deras valutor, inte minst Indiens. För att motverka detta kapitalutflöde och för att hejda fallet i valutakursen har flera länders centralbanker höjt sina styrräntor. Stigande räntor i tillväxtekonomier riskerar å andra sidan att påverka inhemsk efterfrågan och därmed försvaga tillväxten. Utsikterna för nya tillväxtländer har härmed försämrats, och prognoserna för BNPtillväxten för bland andra Indien och Ryssland, har reviderats ned, se vidare avsnitt 2.4. 2.2 Utsikterna för en långsam återhämtning i omvärlden kvarstår Efter att ha fallit sedan slutet av 2011 ökade produktionen inom euroområdet för första gången under andra kvartalet i år, med 0,3 procent från föregående kvartal. 4 Framåtblickande indikatorer talar för att eurozonens samlade produktion kommer fortsätta att växa under hösten. Almega räknar med en gradvis starkare tillväxt i området under de närmaste två åren, se tabell 2. För enskilda krisländer, som Grekland, Italien, Portugal och Spanien fortsätter produktionen att minska i år, men mindre än tidigare. Nästa år vänder tillväxten svagt uppåt för dessa fyra länder, som år 2015 bedöms visa ungefär samma tillväxttakt på lite över 1 procent. 3 Se IMF, World Economic Outlook, oktober 2013. 4 Säsongsrensat. 9

Tabell 2: Internationella förutsättningar Ranking* Sveriges största och deras BNP-tillväxt: 2012 varuexportmarknader 2012 2013 2014 2015 1 Norge 3,0 0,7 2,0 2,5 2 Tyskland 0,9 0,6 1,7 1,7 3 Storbritannien 0,2 1,4 2,2 2,4 4 USA 2,8 1,6 3,0 3,2 5 Danmark -0,4 0,1 1,6 2,2 6 Finland -0,8-1,1 1,3 2,4 7 Nederländerna -1,3-1,2 0,4 0,9 8 Belgien -0,3-0,1 0,8 1,5 9 Frankrike 0,1 0,3 1,0 1,2 10 Kina 7,8 7,2 7,1 7,4 Övriga BRIC-länder**: Brasilien 0,9 2,6 1,9 3,1 Ryssland 3,4 1,7 2,9 4,0 Indien 5,1 4,5 5,7 6,3 Euroområdet -0,6-0,3 0,9 1,4 EU totalt -0,3-0,2 1,3 1,7 Köpkraftsjusterad världs-bnp 3,2 3,1 3,5 3,8 Sveriges exportmarknadstillväxt 1,6 1,3 4,2 5,5 Råoljepris, USD/fat 112 111 104 105 Källa: Oxford Economics, september 2013. * Ranking efter SCB:s utrikeshandelsstatistik för varor. Observera att varuexporten också har ett tjänsteinnehåll som inte syns i det traditionella sättet att redovisa exporten. ** BRIC-länderna: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina. Vändningen i konjunkturen på flera av Sveriges stora exportmarknader i euroområdet har inletts i år, men återhämtningen väntas fortfarande bli långdragen, vilket Almega räknade med även i våras. Det hör främst samman med att skuldsaneringen i flera länder ännu inte är över. Prognosen för BNP-tillväxten för eurozonen är ändå uppjusterad med ett par tiondelar för i år jämfört med vår prognos i april. Det vill säga, BNP i eurozonen beräknas minska i något mindre grad i år än vi tidigare räknade med. Återhämtningen bedöms nu fortsätta under de närmaste åren, se tabell 2. Prognoserna för flertalet länder i omvärlden har däremot reviderats ned jämfört med de prognoser Almega utgick från i sin konjunkturbedömning i april. Det gäller exempelvis Tyskland, Norge, Finland, Holland och Kina. Den globala tillväxten har därmed också dragits ned, till 3,1 procent i år och till 3,5 procent 2014. Återhämtningen väntas med andra ord bli ännu långsammare än flertalet prognosmakare tidigare räknade med. 10

Trots nedreviderade tillväxtprognoser har en konjunkturvändning inletts i allt fler länder. Detta i kombination med en fortsatt förbättring i USA:s ekonomi, där vändningen kom redan i mitten av 2009, har resulterat i ökad efterfrågan i år på vissa av Sveriges exportprodukter, främst motorfordon. Däremot har efterfrågan från utlandet på konsumtions- och insatsvaror från Sverige ännu inte vänt uppåt, se diagram 2 nedan. 5 Diagram 2: Exportorderingång, till och med augusti 2013, trend 6 Eftersom en stor del av tjänstesektorn i Sverige bidrar till utvecklingen och produktionen av exportprodukter, påverkas naturligtvis även tjänstesektorn av utvecklingen på exportmarknaden. Almega har i flera rapporter 7 pekat på att sambandet mellan Sveriges tjänsteproduktion och export blivit allt starkare i takt med att tjänsteinnehållet i exporten ökat. Så länge efterfrågan från omvärlden på svensk export är svag kommer produktionen, inom såväl exportindustrin som tjänsteföretag som bidrar till det ökade tjänsteinnehållet i exporten, att utvecklas svagt. Uppgången av 5 Enligt SCB:s månadsstatistik över industrins exportorderingång, 10 oktober 2013. 6 Trenden visar utvecklingen då både säsongsvariationer och tillfälliga förändringar rensats bort, vilket gör det lättare att följa den mer varaktiga utvecklingen samt identifiera vändpunkter, i det här fallet i efterfrågan från exportmarknaden. 7 Se exempelvis Almegas konjunkturrapport Långdragen återhämtning, 25 april 2013. 11

exportorderingången för främst teknikprodukter i år, och då framförallt för motorfordon, (se diagram 2), gynnar även tjänsteföretag som levererar tjänster till teknikindustrin, som har ett stort tjänsteinnehåll i sin produktion. Exempelvis är motorfordonsbranschen den industribransch som ökat den indirekta sysselsättningen i tjänstesektorn mest bland samtliga industribranscher sedan mitten av 1990-talet. År 2008 sysselsattes nära 26 000 personer inom företagstjänster 8 som underleverantörer till motorfordonsindustrin tack vare slutlig efterfrågan på motorfordon. 9 En stor del av dessa företagstjänster bidrar till produktionen av motorfordon genom exempelvis tekniklösningar och andra tjänsteinnovationer, design, IT-system och programvaror med mera. Mot bakgrund av svaga utsikter i år och nästa år för några av Sveriges största exportmarknader inom euroområdet, räknar Almega med en långsam återhämtning för industrins exportorderingång totalt sett. Därmed räknar vi även med en långsam förbättring för Sveriges export, se vidare avsnitt 3.2. 8 Här ingår bland annat företag inom vetenskap, teknik, personaluthyrning och datakonsulter. 9 Dessa siffror baseras på SCB:s input-output-data för år 2008 och näringsgrensindelningen SNI 2002. För mer information om sambanden mellan företagstjänster och teknikindustri se Ekonomiska förutsättningar, Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2013, Almega, Teknikföretagen och Unionen, december 2012. 12

Faktaruta: Ökat tjänsteinnehåll i industrin och andra sektorer ger jobb inom företagstjänster Antalet sysselsatta inom teknikindustrin är i år cirka 30 000 färre jämfört med år 2007, året innan finanskrisen slog till och produktionen började rasa i Sverige och andra länder. Teknikindustrins totala sysselsättning uppgår nu till cirka 230 000. 10 Sysselsättningen har ökat inom företagstjänster från år 2007, med 65 000 fler sysselsatta personer. Totalt är nu nära 630 000 personer sysselsatta inom företagstjänster i Sverige. Tillverkande teknikindustri sysselsätter i dag totalt cirka 80 000 personer inom företagstjänster. Denna indirekta sysselsättning inom företagstjänster tack vare efterfrågan från teknikindustrin har ökat med över 30 000 personer, från 48 000 i mitten av 1990-talet. 11 En del av ökningen inom företagstjänster speglar ökad outsourcing av tjänsteproduktion från teknikindustrin och andra industribranscher. Ökningen beror också på ökad efterfrågan från andra sektorer, som exempelvis offentlig sektor, finansbranschen, handeln, transporter, med mera. Utöver den ökade integreringen av tjänsteproduktion i industrin har efterfrågan på företagstjänster alltså ökat från samtliga sektorer i ekonomin. Andelar av sysselsättningen inom företagstjänster som genereras av efterfrågan från olika sektorer 12, procent Övriga branscher 1% Byggindustrin 9% Tjänstesektorn 40% Slutlig efterfrågan 25% Industrin 25% Källa: SCB, input-output-data för år 2008. Cirka 40 procent av dem som sysselsätts inom företagstjänster har jobb tack vare efterfrågan på deras tjänster från tjänstesektorn. Ytterligare cirka en fjärdedel jobbar för leveranser till industrins produktion samt cirka 9 procent för leveranser till byggindustrin. Cirka en fjärdedel arbetar för leveranser direkt till slutkund, det vill säga de levererar företagstjänster direkt till kunder för konsumtion, investeringar samt till kunder på exportmarknaden, se diagrammet ovan. 13 10 Enligt de svenska nationalräkenskaperna, SCB. 11 Siffrorna är hämtade från SCB:s input-output-tabeller, för 1995 respektive 2008. 12 I denna input-output-data för 2008 för olika branscher ingår ej offentlig sektor. Däremot ingår offentlig sektor som slutkund, alltså som konsument av företagstjänster, som fångas upp i slutlig efterfrågan. 13 Dessa uppgifter är hämtade från SCB:s input-output-data för år 2008. 13

2.3 Trots allt ökad riskaptit Oron kring de mest skuldtyngda länderna inom eurozonen, Portugal, Italien, Grekland och Spanien (de så kallade PIGS-länderna), har lugnat ned sig markant under den period som följt efter att chefen för den Europeiska centralbanken (ECB), Mario Draghi, i juli 2012 utlovade att ECB är redo att göra whatever it takes 14 för att eurosamarbetet ska kunna upprätthållas. Långräntorna för PIGS har fallit ordentligt sedan dess, vilket avspeglar ett ökat förtroende för att de ska klara sin skuldsanering, se diagram 3. Nu hörs inte längre varningsord om att Grekland kan komma att tvingas lämna valutaunionen EMU. Reaktioner på negativa nyheter från krisländerna har heller inte blivit så stora som tidigare. Åren 2011 och 2012 präglades av kraftiga reaktioner på finansmarknaderna kring frågetecken om främst Grekland skulle tvingas lämna EMU och inte klara sin skuldsanering. Det skulle i sin tur ha medfört mycket negativa spridningseffekter på övriga krisländer. Almega har i sina prognoser utgått från en ordnad skuldsanering för Grekland och övriga krisländer, ett antagande som ser ut att hålla. Det ökade förtroendet på finansmarknaderna hör mer konkret samman med att ECB i september förra året utlovade att centralbanken är beredd att köpa krisländers statsobligationer på andrahandsmarknaden om det skulle behövas, under förutsättning att länderna går med på att uppfylla krav för att få ned sina budgetunderskott, genom det så kallade OMTprogrammet. 15 Hittills har emellertid inte något land kallat på denna hjälp från ECB, vilket också kan ha bidragit till ökat förtroende. PIGS-ländernas produktion har visserligen fortsatt att falla, men nedgången har i år bromsat in. Krisländernas negativa produktionsutveckling i år bidrar till att eurozonens BNP väntas minska med 0,3 procent och följas av en svag återhämtning under de närmaste åren. Euroländerna ligger som helhet efter USA i återhämtningen, vilket återspeglas av att arbetslösheten i år stigit till 12 procent i euroområdet, medan den fallit i USA sedan 2010, hittills till 7,2 procent, se diagram 4. 14 På svenska vad som än krävs (fritt översatt). 15 OMT står för Outright Monetary Transactions. 14

Diagram 3: Räntan på 10-åriga statsobligationer Diagram 4: Arbetslösheten i USA samt EMU, andel av arbetskraften 15

2.4 Tillväxttakten i BRIC-länderna bromsar in Utvecklingsländerna utgör en allt större del av världens BNP och har under de senaste årens lågkonjunktur visat en starkare tillväxt jämfört med så kallade gamla industriländer. Detta trots att tillväxten mattats av även för utvecklingsländerna. Tillsammans svarar Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC- länderna) för 26 procent av den totala produktionen i världen, eurozonen för 14 procent och USA för 19 procent. 2025 förväntas Kina och Indiens BNP tillsammans överstiga de sju största OECD-ländernas (G7). År 2060 beräknas de ha 1,5 gånger större BNP än G7, enligt OECD. Det kan jämföras med att de 2010 enbart utgjorde ungefär hälften av G7:s BNP. 16 Med andra ord får dessa ekonomier en allt större betydelse för världsekonomin. Tillväxten för BRIC-länderna har dock bromsat in och flera prognosmakare 17 har skrivit ner tillväxtprognosen för dessa länder. Tillväxten är fortfarande stark men alltså något nedreviderad. Generellt sett väntas tillväxttakten bli lägre i utvecklingsländerna framöver, om än fortfarande starkare än i OECD-länderna. Orsakerna till detta är både cykliska och strukturella. Det vill säga, minskad efterfrågan, både på hemmamarknaden och från exportmarknader, bidrar till avmattningen. Dessutom tyder den fortsatt höga inflationen i BRIC-länderna på att deras potentiella tillväxt har minskat. Avmattningen i Kina påverkar också tillväxten i övriga BRIC-länder, bland annat genom att efterfrågan på energi och råvaror i Kina minskar. 18 Brasilien BNP-tillväxten i Brasilien har gradvis mattats av sedan början av 2010. Det verkar dock som att den bottnat under andra kvartalet 2012 och har sedan dess ökat något. Under andra kvartalet i år låg tillväxten på 3,3 procent. 19 Finanspolitiska stimulanser och fotbolls-vm 2014 samt OS 2016 förväntas gynna tillväxten i landet framöver. Sedan slutet av 2011 har penning- och finanspolitiska stimulanser lett till en gradvis återhämtning av ekonomin. Hushållens konsumtion gynnas av en låg arbetslöshet, som lett till stigande löneökningstakt. Tillväxten förväntas hamna på 2,6 procent 2013 och 1,9 procent 2014, se tabell 2. Inflationen i Brasilien låg under första kvartalet i år på 6,6 procent, vilket är strax över centralbankens övre gräns för inflationsmålet på 6,5 procent. Den höga inflationen beror delvis på kraftigt ökade livsmedelspriser. 20 16 OECD, Looking to 2060: Long term global growth prospects, November 2012. 17 IMF, World Economic Outlook update Juli 2013, Oxford economics, med flera. 18 IMF, IMF direct, Global Outlook Still three speeds, but slower, Juli 2013. 19 Brazilian Institute of Geography & Statistics (IBGE), Macrobond. 20 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget, augusti 2013. 16

Diagram 5: Andel av Global BNP, köpkraftsjusterat, 2011 Övriga 35% Brasilien 3% Ryssland Indien 3% 6% Japan 6% Eurozonen 14% USA 19% Kina 14% Källa: IMF, World Economic Outlook database, april 2013. Diagram 6: BNP-tillväxt i BRIC-länderna till och med 2:a kvartalet 2013 17

Ryssland Sedan början av 2012 har Rysslands BNP-tillväxt gradvis mattats av. Under andra kvartalet i år låg tillväxten på 1,2 procent. 21 Lägre råvarupriser har försvagat statsfinanserna och fått landets handelsöverskott att krympa. Tillväxten förväntas dock stärkas i takt med att en gradvis återhämtning i euroområdet ökar efterfrågan på råvaror. Dessutom väntas Rysslands inhemska efterfrågan öka. Landet fortsätter att vara starkt beroende av råvaruprisernas utveckling, eftersom råvaruindustrin fortsätter att dominera ekonomin. Tillväxten förväntas hamna på 1,7 procent 2013 och 2,9 procent 2014, se tabell 2. Indien Sedan början av 2010 har BNP-tillväxttakten i Indien gradvis mattats av. Under andra kvartalet 2013 låg den på 4,4 procent, vilket är den lägsta nivån på tio år. 22 Industriproduktion och varuexport utvecklas svagt liksom företagsförtroendet. Trots lägre tillväxt är inflationen hög, nästan 10 procent i september och förväntas hamna på 10,6 23 procent för helåret 2013. Det beror i hög grad på ökade livsmedels- samt höjda dieselpriser. 24 Tillväxten förväntas hamna på 4,5 procent 2013 och 5,7 procent 2014, se tabell 2. Ett omfattande kapitalutflöde i år har medfört att Indiens centralbank tvingats höja styrräntan kraftigt för att motverka kapitalutflödet ur landet och försvagningen av rupien. Kina Efter att i slutet av 2012 ha visat tecken på återhämtning försvagades återigen tillväxten i Kina under de två första kvartalen i år. Avmattningen berodde framförallt på svagare investeringar samt svagare industriproduktion och lagerneddragningar. 25 Under sommaren meddelade Kinas regering att den skulle införa ett antal stödåtgärder för att stimulera tillväxten. Bland annat minska skatten för småföretag, minska byråkratin för exportföretag och öka järnvägsinvesteringar. Detta mindre stimulanspaket verkar ha gett effekt, och under augusti stärktes både industriproduktionen, investeringar och handeln. 26 I ett tal i september uppgav Li Keqiang, Kinas premiärminister, att landet har för avsikt att öppna upp den finansiella sektorn även för privata och utländska aktörer, det vill säga tillåta andra aktörer än de statliga att agera inom den sektorn. Dessutom siktar 21 Russian Federal State Statistics Service (Rosstat), Macrobond. 22 Indian Ministry of Statistics & Programme Implementation, Macrobond. 23 Oxford Economics, september 2013. 24 Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget, augusti 2013. 25 OECD, Economic Outlook, China Economic forecast summary, Maj 2013. 26 Financial Times, Chinese rebound built on stimulus money, 20130910. 18

regeringen på att ta gradvisa steg mot en marknadsbaserad ränta och valutakurs. Det är första gången de här reformförslagen presenteras i sådan detalj, vilket vittnar om vilken stor vikt landets ledning lägger vid att reformera finanssektorn. 27 Resultatet av dessa reformer väntas emellertid inte få snabba effekter på tillväxten. Vi utgår från att den hamnar på 7,2 procent 2013 och 7,1 procent 2014, se tabell 2, vilket är svagare än Almega utgick ifrån i vårprognosen. För år 2015 beräknas tillväxten uppgå till 7,4 procent. 28 Enligt världsbanken förväntas Kinas tillväxttakt gradvis minska till en genomsnittlig årstakt på cirka 5 procent per år 2026-2030 29. 27 Financial Times, China premier Li Kwqiang commits to financial reform, 20130911. 28 Oxford Economics. 29 China 2030, Building a Modern, Harmonious, and Creative High-Income Society, Världsbanken, 2012. 19

3 Konjunkturutsikter för svensk ekonomi För ett år sedan, i oktober 2012, räknade Almega med en BNP-tillväxt i Sverige på 1,2 procent för 2013, medan flera andra bedömare räknade med högre tillväxt. En av dem var regeringen som räknade med hela 2,7 procents ökning av BNP för 2013. Mot bakgrund av den svagare utveckling i omvärlden som Almega utgick från i våras reviderade vi i april ned BNP-prognosen till 0,9 procents ökning för 2013. Nu har den faktiska utvecklingen i omvärlden och i svensk ekonomi visat sig ännu svagare än vad Almega utgick från i april, vilket gör att Almega nu räknar med en ännu något svagare tillväxt för i år, 0,7 procent. Vi räknar fortfarande med en långdragen återhämtning under de närmaste åren, då vi bedömer att Sveriges BNP kommer öka med omkring 2 procent per år. Almega räknar med att återhämtningen i svensk ekonomi inletts från och med tredje kvartalet i år, men att den blir ännu något långsammare och utdragen än vi räknade med i våras. Exportmarknadstillväxten, Sveriges export och investeringar har utvecklats sämre än beräknat, medan hushållens konsumtion hittills i år ökat i ungefär den takt vi räknat med, cirka 2 procent. Det är ändå en måttlig ökning mot bakgrund av den goda realinkomstökningen i år för hushållen, mycket tack vare den mycket låga inflationen. Den oväntat svaga efterfrågan från omvärlden ligger sannolikt bakom en större lagerökning än normalt under andra kvartalet, något som bidragit till BNP-tillväxten. För övrigt är det hushållens konsumtion som främst drar upp BNP-tillväxten i Sverige under hela perioden 2013-2015, enligt Almegas bedömning. Förutsättningen för återhämtningen, som antas komma gradvis under andra halvåret i år, är att efterfrågan från Sveriges viktigaste exportmarknader börjar ta fart. Sveriges export har emellertid fortsatt att falla under första halvåret i år, och exportorderingången har vänt upp för endast ett fåtal industribranscher. Det dämpar utsikterna även för olika branscher inom företagstjänster. Så länge efterfrågan från Sveriges exportmarknader är svag kommer utvecklingen för företagstjänster som bidrar starkt till Sveriges exportproduktion att hållas tillbaka. En uppdragande kraft skulle kunna vara om efterfrågan på företagstjänster ökar från andra sektorer, exempelvis från detaljhandeln, den finansiella sektorn eller offentlig sektor. Regeringens skattesänkningar för hushållen nästa år väntas bidra till ökade inkomster och ökad konsumtion. Därmed väntas hushållen även förbättra utsikterna för mer inhemskt orienterad tjänsteverksamhet, såsom detaljhandel, hotell och restaurang, resebyråer, vård- och utbildningstjänster m.m. Dessa branscher efterfrågar också olika typer av företagstjänster. Även statliga satsningar på infrastrukturprojekt gynnar delar av företagstjänstbranschen. Offentlig konsumtion beräknas bidra relativt lite i år till BNP-tillväxten, med endast ett par tiondels procentenheter. Det som drar ned tillväxten är nettoexporten samt fasta investeringar, med sammantaget hela 0,9 procentenheter. Däremot bidrar en 20

lageruppbyggnad, som i hög grad speglar den ännu svaga efterfrågan, med 0,4 procentenheter till BNP-tillväxten i år, se tabell 1. Nettoexporten väntas bidra negativt till BNP-tillväxten även under nästa år, då importen bedöms öka något snabbare än exporten i samband med ökad konsumtion samt under nästa år stigande investeringar, export, produktion och import av såväl konsumtions-, insats- och investeringsvaror samt tjänster. Förutom att ökad inhemsk konsumtion bidrar till ökad import väntas importen ta mer fart under 2014 i samband med att exportindustrins produktion och investeringar då väntas öka takten. Även ökade investeringar inom tjänstesektorn kan väntas bidra till ökad import nästa år. Almega har i flera tidigare konjunkturrapporter belyst trenden mot ett ökat import- och tjänsteinnehåll i den svenska produktionen och dess inverkan på Sveriges tillväxt 30, se även avsnitt 3.6. 3.1 Vändpunkt i tjänstesektorn Under helåret 2012 steg tjänsteproduktionen med 2,4 procent. 31 Med den svaga tillväxten under första halvåret i år och en långsam återhämtning under andra halvåret räknar Almega med att tillväxten enligt SCB:s nationalräkenskaper kommer att landa på 1,5 procent. Tjänsteproduktionens utveckling i Sverige är dock i själva verket ännu svagare än så, men en del av tillväxten som räknas in i nationalräkenskaperna och BNP kommer från produktion och försäljning utomlands via merchanting, som utgör en vinstmarginal från försäljning av varor som producerats utomlands och säljs därifrån utan att passera den svenska gränsen. Denna växande del av BNP har alltså inte något med den nuvarande tjänsteproduktionen i Sverige att göra. Almega har i sina senaste rapporter om Almegas tjänsteindikator förklarat vad som ligger bakom utvecklingen av merchanting, som gjort det allt svårare att tolka vad som påverkar tillväxtsiffrorna i de svenska nationalräkenskaperna. Annan statistik som speglar tjänsteproduktionen i Sverige, såsom tjänsteproduktionsindex, Konjunkturinstitutets barometer och Almegas tjänsteindikator, har visat sig ge mer rättvisande signaler om vart konjunkturen för tjänstesektorn i Sverige är på väg. Almegas tjänsteindikator har visat sig vara en värdefull, ledande indikator främst för vilken riktning som tjänsteproduktionens tillväxt visar det närmaste kvartalet, det vill säga om den kommer att öka, vara oförändrad eller minska. Almegas senaste indikator, avseende tredje kvartalet i år, visar en svag uppgång och därmed vändpunkt, från en allt svagare tillväxt sedan år 2011, se diagram 7. Det talar därmed också för en svag 30 Se exempelvis Almegas konjunkturrapporter från oktober 2012 samt april 2013 som kan hämtas från www.almega.se 31 Tillväxttalet är korrigerat för olika antal arbetsdagar 2012 jämfört med 2011. Under 2012 var det färre arbetsdagar jämfört med året innan. Det gav en lägre tillväxtsiffra för den faktiska tillväxten i den privata tjänstesektorn, 2,2 procent 2012, enligt nationalräkenskaperna. 21

förbättring av Sveriges hela BNP-tillväxt, eftersom sambandet är mycket starkt mellan tjänsteindikatorn och BNP-tillväxten. Det återspeglar tjänsteproduktionens tyngd som andel av landets totala produktion, som nu uppgår till 52 procent. Diagram 7: Tjänsteproduktionen och Almegas tjänsteindikator Enligt SCB:s senaste siffra från tjänsteproduktionsindex steg tjänsteproduktionen med 0,9 procent under augusti jämfört med motsvarande månad förra året. 32 För den senaste tremånadersperioden visar tjänsteproduktionen emellertid ännu inte någon ökning, utan en nedgång med 0,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år. En fortsatt ökning i september krävs alltså för att tredje kvartalet ska visa en uppgång. Den kan dock väntas bli svag, vilket Almegas tjänsteindikator tyder på. I augusti steg produktionstillväxten inom uthyrnings-, resetjänster och andra företagstjänster, som sannolikt hör samman med ökad efterfrågan från industrin. I Almegas senaste tjänsteindikator pekade vi på det starka sambandet mellan särskilt motorfordonsindustrin och företagstjänster (se även sidan 11-12 i denna rapport). Eftersom denna industribransch visat starkast utveckling bland industrins delbranscher i 32 Se SCB, tjänsteproduktionsindex för augusti, 4 oktober 2013. 22

år avseende orderingång samt investeringar, drar vi slutsatsen att det gynnat efterfrågan på bland annat bemanningstjänster, eftersom motorfordonsindustrin i hög grad köper in dessa tjänster. 3.2 Svag exportutveckling Sedan början av 2011 har Sveriges exporttillväxt mattats av, och under de två första kvartalen i år minskade exporten jämfört med motsvarade kvartal förra året, med 2,2 respektive 2,3 procent. Det är varuexporten som drar ner den totala exportutvecklingen, då den minskade med 3,9 procent under andra kvartalet i år medan tjänsteexporten ökade med 1,3 procent. 33 Diagram 8: Sveriges export, fasta priser, årstakt till och med 2 kvartalet 2013 33 SCB, Nationalräkenskaperna, Macrobond. 23

Prognosen för Sveriges exportmarknadstillväxt för 2013 har dragits ned med 1,7 procentenheter jämfört med Almegas senaste prognos från april i år, och väntas nu hamna på endast 1,3 procent. 34 Almega räknar med att exporten totalt i år kommer att minska med cirka 2 procent. Det är framförallt varuexporten som drar ner tillväxten. Under 2014 väntas exporten återigen öka, i samband med en generell konjunkturförbättring på Sveriges exportmarknader, och hamna på en tillväxttakt på drygt 3 procent. Sveriges exportmarknadstillväxt väntas alltså ligga på 1,3 procent 2013 jämfört med 1,6 procent under 2012. Det är historiskt sett en mycket låg tillväxt. Snittet för marknadstillväxten under perioden 2000-2012 har legat på drygt 5 procent per år, och räknas den kraftiga nedgången 2009 bort så ligger snittet på drygt 6,5 procent per år under samma period. 2014 väntas exportmarknadstillväxten öka och hamna på lite drygt 4 procent. Sveriges export har ökat långsammare än marknadstillväxten under det senaste decenniet, vilket även väntas bli fallet under perioden 2013-2015. 35 3.3 Hushållen drar upp konsumtionen med försiktighet Almega räknar med att hushållen får en fortsatt god realinkomstökning, med 2,9 procent både i år och 2014. Det beror till viss del på den mycket låga inflationen, samtidigt som inkomsterna i nominella termer ökar med 3,4 procent i år och med 3,9 procent nästa år, enligt Almegas prognos. Almega räknar ändå med att hushållen väljer att hålla uppe sitt sparande på en hög nivå. Hushållens sparkvot, inklusive sparande i premie- och avtalspensioner, bedöms ligga kvar på 12 procent av den disponibla inkomsten under nästa år. Visserligen ökar hushållens konsumtion takten, men inte mer än de disponibla inkomsterna ökar realt, det vill säga med 2,9 procent. Hushållens sparande i förhållande till deras inkomster steg under förra året, med 1,6 procentenheter, till 11,8 procent 36, trots att deras realinkomster ökade med 3 procent. Hushållen valde alltså att låta en del av inkomstökningen gå till ökat sparande i stället för till konsumtion. Under förra året ökade hushållens konsumtion med måttliga 1,6 procent. Vi ser alltså ett liknande mönster i år, med god realinkomstökning, men inte en lika stark ökning av konsumtionen, som väntas uppgå till 2,1 procent. Därmed ökar sparkvoten ännu något mer, till 12 procent 2013, enligt Almegas bedömning. Fortsatt låg inflation samt god realinkomstökning och ljusare konjunktursignaler gör hushållen mer konsumtionsbenägna, men den ränteuppgång på bolån som kan förutspås längre fram kan vara en faktor som håller uppe hushållens sparande. Hushållen räknar 34 Oxford Economics, september 2013, Almega. 35 Oxford Economics, september 2013, Almega. 36 Sparkvoten beräknas utifrån sparande och konsumtion i löpande priser. 24

nu sannolikt med stigande bolåneräntor under de närmaste åren och bygger därför sannolikt upp en buffert för ökade räntekostnader. Det är också möjligt att tuffare regelverk för bolån kan komma, exempelvis krav på ökade amorteringar. Detta är fortfarande osäkert, men bara vetskapen om att det kan komma tuffare krav kan göra hushållen mer sparbenägna. Enligt beräkningar från SBAB 37 har hushållens finanser under andra kvartalet i år blivit mer sårbara för ränteuppgångar, samt prisfall på bostäder och prisfall på aktier. Risken är störst för fallande bostadspriser. Av hushållens samlade tillgångar utgör 64 procent bostäder och fastigheter. Svängningar i värdet på hushållens tillgångar kan få stora effekter på deras investerings- och konsumtionsbeslut. Diagram 9: Hushållens förluster i stresstest fördelat på komponenter, miljarder kronor Not: SBAB antar i sitt stresstest att obligationsräntor stiger med 0,5 procentenheter samt övriga räntor med 2,5 procentenheter. Dessutom antas att börsen faller med 40 procent och värdet på bostäder och fastigheter faller med 25-35 procent. 37 SBAB, Hushållens riskindex, nr 2, 4 oktober 2013. 25

Om börsen skulle falla med 40 procent och värdet på bostäder och fastigheter samtidigt falla med 25-35 procent samt om räntorna dessutom skulle stiga kraftigt 38 skulle hushållen tappa sammanlagt cirka 2 000 miljarder kronor av sina tillgångar, enligt SBAB:s beräkningar, se diagram 9. Av dessa 2 000 miljarder skulle prisfallet på bostäder svara för cirka 1460 miljarder. Med så kraftigt negativa prisfall på bostäder och aktier samt kraftiga räntehöjningar skulle hushållen alltså ändå ha kvar drygt 7 000 miljarder av sina tillgångar. Hushållens samlade tillgångar i bostäder och fastigheter, aktier samt i räntebärande tillgångar uppgick till 9 182 miljarder kronor i slutet av andra kvartalet i år. Det är möjligt att en medvetenhet bland hushållen om deras sårbarhet för främst prisfall på bostäder också kan bidra till att man håller uppe sitt sparande. Dessutom kan andra faktorer, såsom förväntade räntehöjningar på bolån då Riksbanken börjar höja styrräntan, bidra till det höga sparandet. Almega räknar emellertid med att en första räntehöjning kommer först under andra halvåret 2015, mot bakgrund av den långsamma återhämtning vi räknar med. Styrräntan bedöms ligga på 1,5 procent i slutet av 2015. 3.4 Ännu svagare investeringar än väntat Den svaga tillväxten och långsamma återhämtningen, och därmed ett fortsatt lågt resursutnyttjande, har lett till fallande investeringar inom näringslivet. Under första halvåret i år minskade de fasta bruttoinvesteringarna inom näringslivet totalt med 5,6 procent jämfört med nivån första halvåret 2012. Nedgången för varuproducenter var störst, nära 7 procent, men fallet för tjänsteproducenter var också betydande, 5 procent. Almega har nu reviderat ned prognosen för Sveriges totala bruttoinvesteringar till ett fall i år på hela 3,8 procent, och en långsammare återhämtning nästa år än vi räknade med i våras, se tabell 4. Tillverkningsindustrins allt svagare investeringar sedan år 2011 har ett starkt samband med olika företagstjänstbranschers nedåtgående trend för sina fasta bruttoinvesteringar under samma period, se diagram 10. Företagstjänster har alltså också drabbats av den svaga efterfrågan från omvärlden, både indirekt via exportindustrins allt lägre investeringar samt direkt via svagare efterfrågan på deras tjänster från exportmarknader. 39 38 SBAB antar i sitt stresstest att obligationsräntor stiger med 0,5 procentenheter samt övriga räntor med 2,5 procentenheter. 39 Almega definierar här företagstjänster utifrån nya näringsgrensindelningen (SNI 2007) och inkluderar följande branscher i företagstjänster: SNI 69-82 samt 61-63, dvs. juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och stödtjänster, telekommunikation, dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster. 26

Almega räknar med ännu något lägre investeringarna i år, i såväl tjänstesektorn som i industrin jämfört med vår senaste prognos från i våras. Gruv- och tillverkningsindustrin bedöms dra ned investeringarna i maskiner, byggnader, programvaror m.m, med 5,3 procent. Hittills i år har flertalet industribranscher dragit ned, med undantag av ett fåtal. Den enda industribransch som visat en klar ökning är motorfordonsindustrin, där investeringarna ökade med hela 30 procent under första halvåret, vilket vara ungefär lika kraftigt som under förra året i denna bransch. Diagram 10: Fasta bruttoinvesteringar, fasta priser, årstakt Inom den privata tjänstesektorn har investeringarna minskat kraftigt inom flertalet branscher, och mest markant inom en stor del av företagstjänster, se tabell 3. Fallet där uppgår till hela 17 procent under första halvåret i år, motsvarande en minskning med cirka 3,5 miljarder kronor jämfört med första halvåret 2012. Investeringarna inom företagstjänster totalt 40 uppgick under förra året till cirka 64 miljarder kronor. 40 Se Almegas definition av företagstjänster i fotnot nummer 38 på sidan 26. 27

De enda tjänstebranscher där investeringarna ökade något under första halvåret i år är inom finans- och försäkring samt inom fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv. Den i övrigt breda nedgången inom tjänstesektorn hör samman med både svag konjunktur och sannolikt ett hårt kostnadstryck med den mycket svaga produktivitetsutvecklingen, se vidare följande avsnitt 3.5. Tabell 3: Fasta bruttoinvesteringar inom tjänstebranscher, volymförändring från motsvarande period föregående år, procent 2011 2012 1:a halvåret 2013 Tjänsteproducenter 11,5-1,3-5,0 Handel 14,9-4,8-7,6 Transport och magasinering 26,6-1,2-7,3 Hotell och restaurang 8,0 2,1-7,7 Informations- och kommunikationsverksamhet 10,3 8,6-6,7 Finans- och försäkringsverksamhet 20,0 10,6 3,0 Fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv 16,5 1,1 1,6 Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning fastighetsservice resetjänster och stödtjänster 12,0 0,6-16,9 Utbildning, vård, sociala tjänster 4,9-1,3-7,0 Kultur, nöje och fritid 4,9 2,0-2,0 Annan serviceverksamhet och förvärvsarbete i hushåll m.m. -4,1-3,7-5,9 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, september 2013. Investeringarna i byggnader totalt beräknas minska med knappt 1 procent i år, efter de senaste årens relativt starka ökning. Det var främst investeringar i lokaler, samt i den privata energisektorn respektive offentliga väginvesteringar som bidrog till de senaste årens ökning. I år drar främst energi- samt post- och telekomsektorn ned sina investeringar, samt det offentliga anläggningsbyggandet. De offentliga investeringarna i infrastruktur väntas minska även under nästa år. I årets höstbudget har regeringen dragit ned anslagen för infrastruktur med en miljard kronor för i år jämfört med tidigare budget. Dessutom ska anslaget minska ytterligare med 5,5 miljarder 2014. 41 41 Se vidare Byggkonjunkturen, Sveriges byggindustrier, 16 oktober 2013. 28