Svensk Barnkardiologisk Förening (SBKF) har nyligen antagit nya riktlinjer angående endokarditprofylax för barn med medfödda hjärtfel och annan hjärtsjukdom. Riktlinjerna är en anpassning till de förändrade rekommendationer som sedan ett par år tillämpas i både Europa och Nordamerika. Förändringarna, jämfört med tidigare, syftar till att betydligt färre individer ska rekommenderas profylax eftersom effekten av profylax på den totala incidensen av endokardit är obefintlig. Profylax rekommenderas nu istället bara till de patienter där konsekvenserna av att drabbas av endokardit blir extremt allvarliga. För att underlätta tillämpningen av de nya riktlinjerna har SBKF tagit fram några exempel på patienter inom barnkardiologin. För varje exempel bör man ta ställning till två saker: 1. Ska patienten rekommenderas endokarditprofylax enligt de nya riktlinjerna? Ja/Nej 2. Hur allvarliga är konsekvenserna om patienten drabbas av endokardit? 1 5 (1 är lindriga konsekvenser och 5 extremt allvarliga konsekvenser) Vi vore tacksamma om du kan ta ställning till följande patientexempel och även svara på ett par mer allmänna frågor och skicka svaret till undertecknad före 1 december 2010. Svara helst med e-post. För att svara med e-post måste du först spara den bifogade filen med enkäten med ett nytt namn på din dator. Öppna sedan den version du sparat i Word eller en annan ordbehandlare och fyll i dina svar vid varje fråga. Spara sedan filen igen (med samma namn) och skicka sedan e-post med din egna fil bifogad till hakan.wahlander@vgregion.se. Om du hellre vill svara på papper, kan du först skriva ut filen och fylla i svar vid varje fråga. Skicka sedan svaren med vanlig post till: Barnhjärtcentrum Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 416 85 Göteborg Inkomna svar kommer att sammanställas och redovisas vid SBKF:s årsmöte i samband med Svensk Kardiovaskulär Förenings Vårmöte 4-6 maj 2011. Vår förhoppning är att svaren både ska ge hjälp om hur riktlinjerna ska tillämpas och underlätta för en mer enhetlig tillämning av riktlinjerna. Tack på förhand för dina svar För Svensk Barnkardiologisk Förenings styrelse
Patientexempel: 1. 6-årig pojke som hjärttransplanterats vid 2 års ålder pga dilaterad kardiomyopati. Mår bra. Inga avstötningar. Normal hjärtfunktion. Inga klaffläckage. 2. 13-årig flicka med truncus arteriosus. Opererad med VSD-slutning och 10 mm pulmonalishomograft vid 2 veckors ålder. Stentdilatation av homograftstenos vid 2 års ålder. Byte till 16 mm homograft vid 4 års ålder. Stentdilatation av homograftstenos vid 7 års ålder. Byte till 18 mm homograft vid 11 års ålder. Klafförsett stent (Melody) vid 12 års ålder pga fri homograftinsufficiens och dilaterad högerkammare. 3. 8-årig pojke med 5 mm stor perimembranös VSD. Mår bra. Vänsterkammardiameter +1,8 SD. Qp/Qs 1,7. Inga klaffläckage. Rekommenderad operation av VSD, men föräldrarna tveksamma och vill vänta. 4. 7-årig flicka med hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom. Opererad med Norwood som nyfödd, bidirektionell Glenn vid 6 månaders ålder och extrakardiell TCPC vid 2,5 års ålder. Inga arytmier. Saturation 92%. Något nedsatt kammarfunktion. Måttlig TI. Hb 160 g/l. Albumin 34 g/l. 5. 10-årig pojke för med enkel TGA. Opererad med arteriell switch vid 7 dagars ålder. Mår bra. God kammarfunktion. Normal koronarangio. Lindrig AI. 6. 5-årig flicka med liten PDA (1,5 mm). Vänsterkammardiameter +1,5 SD. PDA sluten med coil för 2 år sedan. Litet restläckage. Vänsterkammardiameter nu +1,0 SD. Inget blåsljud.
7. 2-årig pojke med komplett AVSD opererad vid 5 månaders ålder med två-patchteknik. Normala kromosomer. Mår bra. God kammarfunktion. Vänstersidig AV-klaff - -2,5 SD i diameter med måttlig insufficiens och medelgradient 8 mm Hg i inflödet. Förstorat vänsterförmak. Förträngning i vänsterkammarens utflöde med maximal flödeshastighet 3,2 m/s. Ingen pulmonell hypertension. Ingen rest-vsd. 8. 14-årig flicka med måttligt uttalad Ebstein anomali. Måttlig TI. Valvulär pulmonalstenos med gradient 60 mm Hg. ASD 4 mm med bidirektionell shunt. Saturation 93% i vila. Cyklar vid arbetsprov max 2,4 W/kg, saturation 84% i arbete. Efter ballongdilatation av pulmonalstenos, restgradient 15 mm Hg. Saturation i vila 96%, vid arbete 90%. 9. 16-årig pojke med valvulär aortastenos, opererad med kommisurotomi vid 4 månaders ålder. Gradient vid kateterisering 35 mm Hg, måttlig AI. Vänsterkammardiameter +3 SD, normal kammarfunktion med FS 40%, EF70%. Normalt arbetsprov utan ischemi. 10. 16-årig flicka med valvulär aortastenos, opererad med kommisurotomi vid 4 månaders ålder. Gradient vid kateterisering 35 mm Hg, måttlig AI. Vänsterkammardiameter +3 SD, normal kammarfunktion med FS 40%, EF70%. Normalt arbetsprov utan ischemi.
Allmänna frågor: Jag är Man Kvinna Min ålder är 40 år 41-50 år 51-60 år 61 år Jag har arbetat med barnkardiologi i 5 år 6-10 år 11-20 år 21 år Barnkardiologins del av min arbetstid är 25% 26-50% 51-75% 76% Jag är specialist i barn- och ungdomskardiologi Ja Nej Jag arbetar huvudsakligen på Länssjukhus Universitetssjukhus Opererande centrum Följande frågor utgörs av påståenden som besvaras med en skala 1 5 där 1 motsvarar Instämmer inte alls och 5 motsvarar Instämmer helt. Jag kände till de nya riktlinjerna för endokarditprofylax sedan tidigare Jag kände till bakgrunden till de nya riktlinjerna för endokarditprofylax sedan tidigare Patientexemplen i enkäten kommer att göra det lättare för mig att tillämpa de nya riktlinjerna för endokarditprofylax Patientexemplen i enkäten har fått mig att läsa de nya riktlinjerna för endokarditprofylax noggrannare Patientexempel som de i enkäten är ett bra sätt att förstå och ta till sig nya riktlinjer i allmänhet inom barnkardiologin Återigen, tack på förhand för dina svar.