Manual för rektor och förskolechef inför mottagande i 2012-05-25 reviderat 2012-07-26
Innehåll 1 Inledning 5 2 Definition 5 3 Anvisningar 6 3.1 Viktigt att tänka på vid föräldrakontakter... 6 3.2 Ansökan om prövning av rätten till mottagande i... 7 3.3 Pedagogisk utredning... 7 3.4 Psykologisk utredning... 8 3.5 Medicinsk utredning... 8 3.6 Social utredning... 9 4 Checklista 9 5 Kontaktuppgifter särskolans mottagningsteam 10 3
1 Inledning Enligt skollagen ska barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning ha rätt att tas emot i n (SL 7 kap.5 ). Denna information vänder sig till den rektor eller förskolechef som ska initiera, leda och sammanställa de utredningarna som ska genomföras inför en prövning av rätten till mottagande i efter det att vårdnadshavarna medgivit det. För att bedöma om ett barn ska erbjudas måste en grundlig utredning göras. Denna ska bygga på en psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social bedömning. Det är bland annat av yttersta vikt att det görs en helhetsbedömning av barnets förutsättningar att uppnå kunskapskraven i grundskolan och hitta möjliga orsaker till hennes/hans eventuella svårigheter, även om barnet går i förskolan eller förskoleklass. Vårdnadshavare ska informeras fortlöpande under utredningen samt när den är klar. För att särskolans mottagningsteam ska kunna göra en prövning av barnets behörighet till behöver rektor/förskolechef skicka in: Ansökan om prövning av rätten till mottagande i En pedagogisk bedömning enligt kommunens manual En psykologisk bedömning enligt kommunens manual En medicinsk bedömning enligt kommunens manual En social bedömning enligt kommunens manual Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Utredning/Åtgärdsprogram/Utvärdering 2 Definition Eftersom det är termen utvecklingsstörning som idag står i de lagar som reglerar mottagandet i är det den termen som ska användas. Andra ofta använda beteckningar så som förståndshandikapp, begåvningshandikapp, lindrig mental retardation och intellektuellt funktionshinder används inte. 5
Gränsen för utvecklingsstörning, mätt med ett begåvningstest, anges till två standardavvikelser under begåvningsgenomsnittet 100, det vill säga en intelligenskvot (IK-värde) på cirka 70 eller lägre. Utvecklingsstörning definieras enligt de diagnosmanualer som används, ICD 10 och DSM-IV, med ett IK mått och ett adaptivt mått; det vill säga en funktionsnedsättning som innebär att individen utöver de kognitiva svårigheterna också har betydande svårigheter att möta de krav som ställs inom minst två av områdena: 1. Praktiska färdigheter dvs ADL (aktivitet i det dagliga livet), hur man kan ta hand om sig själv. 2. Sociala färdigheter i termer av umgås med andra i sociala sammanhang, möta upp till andras förväntningar, godtrogenhet, självkänsla, timing etc. 3. Akademiska färdigheter i termer av begreppsliga/intellektuella skolrelaterade färdigheter så som läsning, skrivning, skolpresentation etc. 3 Anvisningar 3.1 Viktigt att tänka på vid föräldrakontakter Att utreda ett barn inför ett eventuellt mottagande i är en grannlaga uppgift ur många synpunkter. När man besvarar frågeställningen har barnet en utvecklingsstörning med ja, konstaterar man samtidigt att barnet har en livslång svårighet. Denna funktionsnedsättning växer inte bort. Lärande och utveckling är i många avseenden möjligt för barnet, men det fordras bland annat specialpedagogiska insatser inom grundsär- eller grundskolan för att minimera konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Samtalen med barnets föräldrar då denna frågeställning aktualiseras är också ett område som behöver belysas. För föräldrar i allmänhet är det oftast svårt att se och acceptera att det egna barnet har svårigheter. Än svårare är det naturligtvis om barnets svårigheter är så stora att frågan om mottagande i väcks. Sorg och vanmakt kan väckas då det blir allt tydligare för föräldrarna att barnet har svårigheter som inte kommer att växa bort. Många gånger behöver samtalen därför få en terapeutisk inriktning. Ett barn får tas emot i n utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Bedömningen ska då utgå ifrån bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa i SL 1 kap. 10. För att avgöra vad som i varje enskilt fall är barnets bästa krävs det att en bedömning görs av vilka konsekvenser ett mottagande i n får för det enskilda barnet. Av sistnämnda bestämmelse framgår att barnets inställning så 6
långt det är möjligt ska klarläggas samt att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad. Genom att det måste föreligga synnerliga skäl för att frångå vårdnadshavares vilja framgår att bestämmelsen bara kan tillämpas undantagsvis. Vårdnadshavare kan överklaga ett sådant beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. Om kommunen vill anföra synnerliga skäl för att ta emot ett barn i n utan vårdnadshavares medgivande (SL 7 kap. 5 ) krävs att det redan är konstaterat att barnet tillhör målgruppen. 3.2 Ansökan om prövning av rätten till mottagande i Rektor eller förskolechef ska inom ramen för Barn- och Elevhälsan initiera, leda och sammanställa de utredningarna och bedömningar som ska genomföras. Vårdnadshavarna ska av rektor/förskolechef informeras om n och de förutsättningar som gäller för skolformen. Finns behov ska tolk användas. Särskolans utvecklingsledare kan om önskemål finns delta vid ett sådant samtal. Det är viktigt att diskutera möjligheten att vara mottagen i n på sin hemskola (integrerad elev) och möjligheten att ha sin skolgång i ns fasta klasser på Varlaskolan eller Kollaskolan. Föräldrarna ska också informeras om rätten till intyg, studieomdöme och betyg och avvikelserna som blir från ns timplan om barnet går som integrerad elev på sin hemskola. Vårdnadshavarna ska vara delaktiga i hela utredningsprocessen och ge sitt medgivande till att utredningar får genomföras och att erforderliga uppgifter för bedömning får inhämtas genom att underteckna dokumentet Prövning av rätten till mottagande i. 3.3 Pedagogisk utredning Den pedagogiska utredningen ska ge svar på om barnet har förutsättningar att nå kunskapskraven för grundskolans betyg E i slutet av årskurs 9 och om det finns faktorer som påverkar barnets förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen i grundskolan. Bedömningen ska göras i alla ämnen. Ansvaret för utredningen ligger på barn- och elevhälsans specialpedagogiska kompetens och ska göras tillsammans med barnets pedagoger. Det är nödvändigt att den pedagogiska bedömningen är baserad över tid, så den ger en allsidig och realistisk bild av barnets förutsättningar och om alla insatser är prövade. Dokument som är bra att använda som underlag för bedömningen är handlingsplaner, åtgärdsprogram och IUP med skriftliga omdömen. Om barnet går i förskolan görs en bedömning i områdena språkutveckling, motorisk utveckling och social utveckling - alltså inte i varje ämne för sig. Använd målen som 7
förskolan ska stäva efter från Lpfö 98 under 2.2 utveckling och lärande. Dock måste även här ett ställningstagande göras om barnet har förutsättningar att nå grundskolans kunskapskrav i åk 9 när analysen görs. Ta hjälp av någon som är insatt i grundskolans kunskapskrav om det behövs för att göra bedömningen. Utredningen följer manualen för pedagogisk bedömning och disponeras utifrån dokumentet Pedagogisk utredning inför mottagande i. 3.4 Psykologisk utredning Den psykologiska utredningen syftar till att beskriva barnets kognitiva förmåga. I bedömningen ska psykologen göra ett ställningstagande till om utvecklingsstörning föreligger eller ej. Utredningen ska göras av psykolog, till exempel skolpsykolog eller psykolog inom Region Halland (BUP, Habilitering). Utredningen följer manualen för psykologisk bedömning och utlåtandet disponeras utifrån dokumentet Psykologutredning inför mottagande i. 3.5 Medicinsk utredning Den medicinska utredningen ska förmedla en bred bild av barnet hälsa och klargöra, så långt det är möjligt, medicinska orsaker till barnets svårigheter samt vad dessa kan innebära för barnets fortsatta utveckling. Den ska fastställa, i förekommande fall, om det föreligger bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom och i förekommande fall ge besked om alternativa diagnoser som kan förklara barnets svårigheter och belysa eventuella ytterligare funktionsnedsättningar. En medicinsk utredning inför mottagande i kan till exempel skolläkare eller läkare inom Region Halland (BUP, Habilitering, Barnmedicin) göra. När den medicinska bedömningen görs inom Barn- och Elevhälsan förbereder skolsköterskan utredningen genom att hämta in relevanta uppgifter, t ex från BVC. Den medicinska utredningen ska dokumenteras i sin helhet i skolhälsovårdsjournalen och sammanfattas som ett separat medicinskt utlåtande med hänvisning i journaltexten. Dispositionen för ett medicinskt utlåtande finns på blanketten Medicinsk utredning inför mottagande i. Utlåtandet i original ska förvaras hos utvecklingsledaren för särskolan. 8
3.6 Social utredning Den sociala utredningen bör visa i vad mån situationen i hemmet eller i övrigt utanför skolan eller förskolan kan ge ytterligare förklaringar av betydelse för bedömning av barnets förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen i grundskolan. Utredningen görs av den skolkurator i kommunen som har det uppdraget som del i sin tjänst eller av kurator på hemskolan. Utredningen följer manualen för social bedömning och disponeras utifrån dokumentet Social utredning inför mottagande i. 4 Checklista Ärendegången kan bli olika beroende på var i skolsystemet barnet befinner sig; förskola, förskoleklass eller grundskola. Pedagog eller vårdnadshavare uppmärksammar ett barn med inlärningssvårigheter. Anmälan till rektor/förskolechef. Utredning inför beslut om särskilt stöd och upprättande av åtgärdsprogram. I utredningen ingår en pedagogisk kartläggning. Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram. Åtgärderna räcker inte till för att barnet ska nå kunskapskraven. Pedagogisk utredning görs enligt manual av specialpedagog. Delar kan redan vara gjorda i utredningen inför beslutet om särskilt stöd. En Psykologutredning för att se om n kan vara aktuell görs enligt manual av psykolog. För att kunna genomföra utredningen krävs att vårdnadshavarna ger sitt tillstånd. Möte med vårdnadshavarna för att de ska ge sitt medgivande till prövning av rätten till mottagande i. Särskild blankett används. På uppdrag av rektor/förskolechef görs en Social utredning enligt manual av den skolkurator i kommunen som har det i sitt uppdrag eller av hemskolans kurator. På uppdrag av rektor/förskolechef görs en Medicinsk utredning enligt manual av läkare. Rektor sammanställer dokumentationen från de fyra utredningarna och skickar dem till särskolans mottagningsteam på Specialpedagogiskt centrum. Detta kan ske när som helst under läsåret. 9
Särskolans mottagningsteam träffas en gång i månaden, datum finns på Insidan. Ärenden måste vara teamet tillhanda två veckor innan det kan behandlas. Behövs förtydligande eller kompletteringar tar representanter från teamet kontakt med ansvarig utredare. Utvecklingsledaren för särskolan skickar mottagningsteamets prövningsbedömning hem till vårdnadshavarna för medgivande. Utvecklingsledaren för särskolan tar beslut om mottagande i i enlighet med delegationsordningen 7:1 och beslut om eleven i första hand ska läsa ämnen eller ämnesområden (träningsskolan) i enlighet med delegationsordningen 11:1. Beslutet delges rektor/förskolechef av utvecklingsledaren för särskolan All dokumentation lämnas personligen eller skickas till utvecklingsledare för särskolan: Åke Larsson Specialpedagogiskt centrum Sommarlustvägen 2 434 46 Kungsbacka 5 Kontaktuppgifter särskolans mottagningsteam Åke Larsson, utvecklingsledare för särskolan 83 47 87 Ann-Sofie Carlsson, psykolog 83 48 46 Bertil Ljungblad, specialpedagog 83 71 62 Anna Ymsjö, kurator, 83 42 11 Marie Sandh Nilsson, skolsköterska 10