Psykologi II, HT 2016 Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén Anvisningar Genuspsykologi, 7. 5 hp 29 augusti 2016 28 oktober 2016
Innehåll Välkommen till kursen Genuspsykologi! Kursen ger en introduktion i det tvärvetenskapliga forskningsfältet genusvetenskap och fokuserar sedan genus inom psykologi-ämnet. Inom kursen studeras hur föreställningar om kön och sexualitet skapas och förändras liksom de konsekvenser som genus kan få för människors identitet och interaktion. I kursen belyses och granskas genusteorins utveckling och begrepps-relationer mellan genus, jämställdhet och feminism. Ett viktigt moment är att tillämpa genuskunskapen på psykologisk teori, forskning och praktik. I kursen ingår föreläsningar om genusteorins utveckling, psykobiologi, maskulinitet, språk och kommunikation, klinisk psykologi, arbets- och organisationspsykologi, utvecklingspsykologi samt vetenskapsteori. Två litteraturseminarier behandlar viktiga artiklar inom området. Kursens lärandemål/förväntade studieresultat Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: Redogöra för och jämföra centrala begrepp inom genusteori som till exempel feminism, genus, jämställdhet, könsstereotyper, könsidentitet, hegemonisk maskulinitet, intersektionalitet, queer-teori och heteronormativitet redogöra för och kritiskt kunna granska hur genus synliggörs inom psykologiskt tillämpade områden som till exempel organisation och arbetsliv, kommunikation och kliniskt arbete. redogöra för och kritiskt granska psykologins kunskaps- och teoriutveckling ur ett genusvetenskapligt och jämställdhetsbaserat perspektiv. medvetet och nyanserat kunna tillämpa kunskaper inom genus för att designa och genomföra genusmedvetna studier inom psykologins område Kursansvarig Marie Gustafsson Sendén, PhD, tfn 08 16 39 46 epost: mgu @psychology.su.se Frescati Hagväg 14, rum 243, plan 2. Undervisning Undervisningen består av 1) föreläsningar som knyter an till kurslitteraturen, 2) muntliga presentationer i seminariegrupper. Kurskrav och examination Närvaro är obligatorisk vid introduktion, och litteraturseminarium. Vid frånvaro krävs kompletteringsuppgifter. Närvaro på föreläsningar är frivilligt men uppmuntras då examinationsfrågorna i tentamen baseras dels på litteratur dels på material från föreläsningar och seminarier.
Föreläsningar och seminarium baseras på angiven kurslitteratur och innehåller såväl föreläsning som diskussion. Till varje föreläsning ska du därför skicka in två frågor gällande de artiklar som ingår i läsanvisningarna för det givna tillfället. Frågorna skickas till kursansvarig 24 timmar före föreläsningen (mgu@psychology.su.se). Du ska skicka in frågor baserade på kurslitteraturen till minst fyra föreläsningar (oavsett om du deltar i undervisningen eller inte). Kursen examineras genom: a) Grupparbete: Individuell presentation under ett litteraturseminarium. Grupparbetet görs i samarbete med 4-5 studenter. Uppgiften består i att presentera och diskutera en teoretisk artikel. Alla i gruppen måste bidra. Gruppindelning sker i samband med introduktionen. Betyg som sätts för litteraturseminariet godkänd/ej godkänd. b) Frågor som relaterar till litteratur i samband föreläsningar. Frågor till fyra föreläsningar ska skickas in. c) Individuell uppgift: Enskild hemtentamen, betygsättningen är sjugradig med bokstavsbeteckningarna A till F. Tentamen genomförs den 25 oktober mellan kl. 9.00 och 17.00. Tentan publiceras på Fastreg. Skrivningen omfattar cirka 5-7 frågor vilka ska redogöras för på 5 A4 sidor med enkelt radavstånd. Referenser från litteratur anges enligt Hassmén och Hassmén. Var vänlig numrera dina frågor klart och tydligt. Inlämning av tentamen sker genom e-post till mgu@psychology.su.se, senast kl 17. Omtentan äger rum den 5 november maj 2016 mellan kl. 9.00 och 17.00. Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Utförlig information finns både på Psykologiska institutionens och Stockholms universitets hemsida www.su.se/regelboken Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (gäller även enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter du själv skrivit tidigare (självplagiat). Direktöversättningar från engelska utan att ange källa är också plagiat. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och fördjupande, men när det kommer till hemtentamen måste du vara noggrann med att arbeta själv. Om du är osäker på om något är tillåtet eller inte, hör med din lärare. Lärare Marie Gustafsson Sendén, fil.dr, Psykologiska institutionen, SU Ann Fridner, docent, leg pykolog, leg psykoterapeut, Psykologiska institutionen, SU Petra Lindfors, professor, Psykologiska institutionen, SU Pär Säthil, psykolog kandidat, Psykologiska institutionen, SU Kurslitteratur På kursen ingår två böcker på svenska som läses kursivt och övergripande. Artiklarna utgör huvudlitteraturen på kursen. 3
Böcker (kursivt) Connell, R., & Pearse, R. (2009). Om Genus. Göteborg: Daidalos. 3:e uppl. Gemzöe, L. (2014). Feminism. Stockholm: Bilda förlag. 2:a uppl. Artiklar och monografier (preliminär lista) Ah-King, M (2012). Genusperspektiv på biologi. Stockholm: Högskoleverket. (Delas ut vid kursstart). Ansara, Y. G., & Hegarty, P. (2014). Methodologies of misgendering: Recommendations for reducing cisgenderism in psychological research. Feminism & Psychology, 24, 259-270. Blazer Carr, B., Ben Hagai, E., & Zurbriggen, E. (2015). Queering bem: Theoretical intersections between sandra bem s scholarship and queer theory. Sex Roles, 1-14. Bosson, J. K., Vandello, J. A., & Caswell, T. A. Precarious manhood. The sage handbook of gender and psychology. Sage publications, ltd. 55 City Road, London: SAGE Publications, Ltd. Carli, L. L. (2001). Gender and social influence. Journal of Social Issues, 57, 725 741. Cole, E. (2009). Intersectionality and research in psychology. American Psychologist, 64, 170-180. Connell, R., & Messerschmidt, J. (2005). Hegemonic Masculinity: Rethinking the concept. Gender and Society, 19, 829-859. Dick, P., & Nadin, S. (2006). Reproducing gender inequalities? A critique of realist assumptions underpinning personnel selection research and practice. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 79, 481-498. Eagly, A. H., & Wood, W. (2013). The nature nurture debates: 25 years of challenges in understanding the psychology of gender. Perspectives on Psychological Science, 8, 340-357. Englar-Carlson, M., Stevens, M. A., & Scholz, R. (2010). Psychotherapy with men. In Chrisler J. C., & McCreary D. (Eds). Handbook of gender research in psychology. Volume 2. Gender research in Social and Applied Psychology, sid 221-251. New York: Springer. E-bok, SU. Eriksen, K., & Kress, V. E. (2008). Gender and diagnosis: Struggles and suggestions for counselors. Journal of Counseling & Development, 86, 152-162. Hatzenbuehler, M.L., Hilt, L.M., Noel-Hoeksema, S. Gender, sexual orientation, and vulnerability to depression. (Eds). Handbook of gender research in psychology. Volume 2. Gender research in Social and Applied Psychology, sid 133-151. New York: Springer. E-bok, SU. Heilman, M. (2001). Description and prescription: How gender sterotypes prevent women s ascent up the orgaizational ladder. Journal of Social Issues, 57, 657-674. Gustafsson Senden, M., Bäck, E. A., & Lindqvist, A. (2015). Introducing a gender-neutral pronoun in a natural gender language: The influence of time on attitudes and behavior. Frontiers in Psychology, 6, 893. Järvklo, N. (2008). En man utan penis. Lambda Nordica, 13, 16-35. Gustafsson Sendén, M., Sikström, S., & Lindholm, T. (2015). She and he in news media messages: Pronoun use reflects gender biases in semantic contexts. Sex Roles, 72, 40-40. Magnusson, Genusforskning inom psykologin bidrag till psykologisk teori och praktik. Högskoleverket Messerschmidt, J.W. (2012). Engendering gendered knowledge: Assesing academic appropriation of hegemonic masculinity. Men and Masculinities, 15, 56-76. Rosenfield, S. (2012). Triple jeopardy? Mental health at the intersection of gender, race and class. Social Science & Medicine, 74, 1291-1801. 4
SCB. (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012. (Finns i Fastreg.). Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L., & Lindfors, P. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Kunskapssammanställning In Arbetsmiljöverket (Ed.), (Vol. 2016:2). West, C., & Zimmerman, D.H. (1987). Doing gender. Gender and Society, 1, 125-151. Betygskriterier För att bli godkänd på denna delkurs krävs att studenten har närvaro på alla obligatoriska moment, är godkänd på delmomentet litteraturseminarium. Bedömningen av hemtentamen gäller sen som slutgiltigt betyg på kursen. A Utmärkt Nyanserad och mycket självständig redovisning. Studenten kan definiera och utförligt redogöra för centrala begrepp och teorier samt visar en förmåga att tänka kritiskt. Kan mycket självständigt och klargörande resonera kring centrala teoretiska perspektiv Argumenten är teoretiskt relevanta och välstrukturerade, med goda exempel. Erbjuder ett brett register av referenser från kurslitteraturen och föreläsningarna. Instruktioner är utmärkt uppfyllda. B Mycket bra Nyanserad och självständig redovisning. Studenten kan definiera för centrala begrepp och teorier. Kan självständigt och klargörande resonera kring centrala teoretiska perspektiv. Använder källor från kurslitteraturen mycket väl. Instruktioner är mycket bra uppfyllda. C Bra Självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar viss förståelse av centrala begrepp och teorier. Svaren är dock huvudsakligen av beskrivande karaktär. Källor citeras rätt. Instruktioner är bra uppfyllda. D - Tillfredsställande Tydlig redovisning men väl generaliserande och behöver tydligare fokus. Det kan finnas luckor i argumenteringen eller i exemplen. Källor citeras rätt. Instruktioner är tillfredsställande uppfyllda. E - Tillräckligt Acceptabel redovisning men med vissa avgränsningsproblem. Kortfattat och outvecklat reflekterande och obefintlig problematiserande. Få kopplingar till relevanta referenser i kurslitteraturen. Instruktioner är tillräckligt uppfyllda. Fx Otillräckligt Oacceptabla redovisning med låg förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och/eller reflekterande ansats saknas eller tyder på missförstånd. Felaktig referens till källor.(åtgärd: restuppgift) F Helt otillräckligt Helt oacceptabel redovisning som visar en felaktig förståelse av grundläggande begrepp och debatter. Problematiserande och reflekterande ansats saknas. Källor saknas. (Åtgärd: möjlighet till komplettering ges ej) 5
Läsanvisningar INTRODUKTION Connell kap 1, kap 3 kursivt Gemzöe kap 1-3 GENUSTEORETISK UTVECKLING Connell kap 6 Gemzöe Magnusson PSYKOBIOLOGI Ah-King Connell kap 4 Fausto-Sterling MASKULINITETER Messersmidt Järvklo UTVECKLINGSPSYKOLOGI Bussey & Bandura, 1999 LITTERATURSEMINARIUM West & Zimmerman Eagly & Wood Bosson et al. Cole KLINISK PSYKOLOGI Englar-Carlson et al Eriksen & Kress Rosenfield ARBETA OCH ORGANISATION Connell kap 7 Dick & Nadin Heilman VETENSKAPSTEORI Balzer Carr Magnusson FRAMTIDEN Connell kap 8 Gemzöe kap 8 6