Rapport lekbäck ht-2016 1. På vilket sätt har projektet vidareutvecklat er utemiljö Bakgrund: Vi har i personalgruppen länge haft en större plan att förändra gården så att de fyra elementen jord, eld, vatten och vind finns representerade. Barnen har visat för oss att de gillar att leka med vatten. Dels genom den tillfälliga vattenbanan vi i personalen byggde dels genom naturliga vattenpölar och skapade vattenbanor med slang i sandlåda. Vi ville ha ett mer hållbart alternativ, både ur ett miljöperspektiv och ur materialsynpunkt i form av att vattnet återanvänds och tas tillvara på ett bättre sätt. Personalen fick ett antal olika modeller av vattenbanor i trä, plåt och betong att välja mellan. Styrelsen presenterades för samma och alla var överens om att betong var det mest intressanta att bygga. Förberedelser: Saker som ordnades inför byggandet av lekbäck: Cementblandare, Vinkelslip, Skottkärra, Spadar, Partytält (mot regn), Presenning 1-2st, Vattenpass, Arbetshandskar Släp, 500 kg stenmöl 0-5 från Lunds grusterminal, Naturstenar samlades av barn och föräldrar i storlek 20X20 och uppåt med en flat sida. Göra skiss och arbetsbeskrivning. Genomförande: Antal deltagare: gärna mer än 10. Projektlängd: 1 dag + 1 veckas härdning. Plats: Lilla kullen där lilla rutschkanan stod. 1
- Vi började med att titta på skissen, pratade lite om hur vattnet rör sig, skulpteringsteknik och formspråk. - Markerade området på kullen. - Började blanda betong. Grävde ur ca 10cm där bäcken skulle vara. Började med dammen. Grävde ur för naturstenar i kullen 2
- När dammen är urgrävd, lades armeringsnät ner och ett 8 cm tjockt lager betong fylldes på. - Ett 8 cm tjockt lager betong lades över hela ytan där resten av bäcken ska vara. - Den lagda betongen fick brinna lite, särskilt i dammen. - Stenmjöl lades ut runt bäcken för att motverka lera. - Formen ritades i betongen. - Virvelskål - När dammen brunnit något, lades plast i, och stenmjöl fylldes på och formades lite som en skål, rör fästes där virvelhålet ska vara, vi armerade, lade på betong och skulpterade. VIKTIGT att detta gjordes innan resten av banan, så virvelskålen hamnade rätt i förhållande till dammen. - Skulpterade lekbäcken. Armering lades där det behövdes. 3
- Dammluckan placerades och passades. - Betong blandades löpande. - När de stora dragen var på plats började vi skulptera de detaljer vi ville ha. Efterarbete: När betongen härdade var det viktigt att det fick ske i lagom takt. Ytterligare skulptering och finjusteringar gjordes efteråt och även vattning behövdes. 4
2. Reflektera och analysera På grund av att bäcken skulpterades först i oktober och första frosten kom ungefär samtidigt så har inte bäcken kunnat användas fullt ut ännu. Vi ska ändå försöka redovisa denna punkt och utgår från Lund kommuns mål med utemiljön. Det är en vacker placering av lekbäcken där den tidigare inte så vackra rutschkanan i plast byts mot något skulpterat som syns från många delar av gården. Något prefabricerat i plast byts mot ett giftfritt hantverk skapat av föräldrar, barn och personal. Återanvändningen av vatten visar även barnen hur vi tar tillvara jordens resurser. De stenar barnen samlat har också används vilket är ytterligare exempel på återbruk. Småkryp, insekter och fåglar gynnas av vår vattenkälla. I barnens möte med lekbäcken har det blivit lek med löv i form av lövbåtar, barnen har fiskat, hällt vatten och följt var det tar vägen. Det är ett öppet material där barnen och personal hela tiden kan påverka hur det ska användas. Frågor kring vattnet kretslopp har kommit och diskuterats och lärande har skett. Lekbäcken är stor och rymmer många barns behov samtidigt. Många sidor att stå runt och höjdskillnad som också utmanar. Lekbäcken har också utformats med stort fokus på säkerhet t ex genom att den grävdes ner istället för att den gjöts ovanpå kullen. Den är också utformad för att kunna klättra och gå på och för att vara en tillåtande miljö. Lekbäcken blir ännu en miljö på vår gård som inbjuder till eget utforskande. Den kräver också samförstånd, ömsesidighet och turtagning som är grunden för all lek i samspelet kring den då den används. 5
3. Vad har pengarna använts till? Kostnad: Material till lekbäck på Kossan antal a pris inkl. summa Pumpsats, dammlucka, rådgivning 1 8125 8125 Grovbetong, Combimix säck a 20kg 45 45 2025 Stenmjöl, pris per ton 0,5 200 100 Armeringsstål, 8x1000mm 10 25,5 255 Armeringsnät, rotnät 4150 1100x800 1 74 74 Murarslevar, verktyg, handskar, täckplast mm 3000 Släphyra 500 Total 14079 Tidsåtgång: 20 h 4. Vilka tankar har ni om framtiden? När vi nu blickar framåt finns det ett antal projekt framöver som personal har varit med och prioriterat ordningen på. Projekten vi vill genomföra är Eldstad = plats att kunna laga mat ute. Fjärilshotell och insektshotell för att hjälpa till att fortsätta öka biologisk mångfald, njuta med alla sinnen samt ha något att studera såklart :). Koja där tyget är nu är en annan men vi funderar lite på det och tycker att tyget är ett bra sätt att känna in hur det fungerar och vad vi ska tänka på ur ett verksamhetsperspektiv så att den blir optimalt utformad. Behovet av koja uppmärksammades då barnens lek ofta flyttade in i förrådet i syfte att bo någonstans. 6