VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004"

Gunilla Fransson
för 9 år sedan
Visningar:

1 VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 På Uggleskolan i Södra Sandby blev spännande planer verklighet. Här byggdes ett vattenblänk med tillhörande minibäck, genom att tillvarata en naturlig källåder. Praktiskt arbete gav kunskaper om dagvatten och dränering. Denna berättelse av hur blänket blev till är till största delen skriven av Anita Lundvall Nilsson, som också har varit projektets drivande eldsjäl. Naturskolan har kompletterat med text och bilder. Anita Lundvall Nilsson pekade med hela handen Rektor Jan Linde stöttade i både ord och handling Planering Uggleskolans skolgård har en ganska kuperad naturtomt med blandskog och vitsippsbackar. Vi har under en längre tid haft problem med vatten som inte har dränerats bort ordentligt från den övre delen av gården. Man har vid upprepade tillfällen försökt att åtgärda problemet, men utan framgång. Istället har vattnet samlats på ett ställe på gården där vi inte vill ha en jättepöl. Vid senaste översynen tillsammans med tekniska nämnden tyckte vi att vi själva skulle kunna ta hand om vattnet för att kunna använda det i undervisningen. Den insparade kostnaden för dräneringen skulle i stället kunna överföras till oss om vi åtog oss att göra något användbart av vattnet. Vi ville ha en ränna som slutade i ett vattenblänk med översvämningsskydd, där det överblivna vattnet sedan skulle ledas ner i dagvattenavloppet. Vi hade föregående termin varit på besök i Jordbodalen i Helsingborg och där fått en del idéer om hur man skulle kunna göra med dagvatten som kan vara ett problem. Ett tips var Augustenborg i Malmö som hade tagit hand om allt sitt dagvatten och samlat det i olika dammar, bassänger och bäckar. Vi åkte ett litet gäng till Augustenborg för att se hur de hade gjort i bostadsområdet och på skolgården. Deras projekt kostade ca 30 miljoner medan vi endast hade ca :- att röra oss med. Vi fick många tips om att vi borde låta en arkitekt eller konsultfirma titta på och planera/rita på vårt projekt. Problemet var att våra pengar troligen inte skulle räcka till projekteringen, än mindre till något bygge.

Denna berättelse av hur blänket blev till är till största delen skriven av Anita Lundvall Nilsson, som också har varit projektets drivande eldsjäl. Naturskolan har kompletterat med text och bilder.

2 Lars Höglund från Augustenborgskolan i Malmö inspirerade oss Vi beslöt oss för att försöka genomföra planeringen och arbetet utan någon konsult. Vi satte oss ner och skissade på vad vi skulle behöva och hur vi skulle förlägga rännan och blänket. Vi hade turen att ha goda grannar med en del kunskaper om vatten och vattenprojekt som vi kontaktade. Vi fick en del värdefulla tips av vår granne, bl.a. blänkets placering och material till underlaget i rännan. Nu kändes det som om vi var på gång! Än en gång hade vi turen med oss då vi hörde talas om att Gröna skolgårdars nästa nätverksträff inte hade någon bestämd inriktning. Vi anmälde vårt projekt och vår skolgård som arbetsplats till nästa nätverksträff. Datum för nätverksträffen var bestämt till 7 oktober 2004 och vi var redan en bit in i september när vi fick klartecken för att vi skulle få hjälp med byggandet. Förarbete Kontakt togs med den lokala el-leverantören för kabelvisning. Kostnadsfritt kom det ut en person från elverket som markerade med markeringsfärg var det fanns kablar nergrävda. Vi begärde in anbud från grävmaskinsfirmor. Vad vi glömde helt att ta med i beräkningen var jordmassor och/eller stubbar som måste forslas bort. Tippavgiften är ganska dyr. Vi skulle stensätta botten på rännan så vi försökte räkna ut hur mycket natursten vi kunde behöva. Det var svårt. Vi beställde 1,5 ton från grävmaskinsfirman, men det visade sig inte räcka långt. Vi fick lov att komma till Örtofta sockerbruk för att hämta mer natursten. Vi hämtade nog dubbelt så mycket. Nu var det dags för att beräkna åtgång på finbetong. Vi trodde att 40 säckar á 25 kilo torrvikt skulle räcka (men det blev slutligen 78 säckar!). Makadam hämtade vi från ett närbeläget stenbrott, ungefär ett normalstort bilsläp fullt.

Vi hade turen att ha goda grannar med en del kunskaper om vatten och vattenprojekt som vi kontaktade. Vi fick en del värdefulla tips av vår granne, bl.a. blänkets placering och material till underlaget i rännan.

3 Vi förhörde oss med privatpersoner som kunde fälla de träd som stod i vägen för rännan. Det var tolv stora björkar. De som fällde träden fick behålla virket mot att arbetet utfördes gratis. Grävmaskinsfirmorna ombesörjer även detta till en fastställd kostnad. Markavloppsrör och dräneringsrör inköptes för att vi skulle kunna leda in vattnet från dräneringens slut in på vår skolgård. Vi ville inte att vattnet skulle gå i dagen förrän det var inne på gården. Hitintills hade vi inte stött på några problem. Grävmaskinen kom och satte igång arbetet. När grävmaskinisten skulle gräva för att vi skulle kunna koppla på vårt rör på dräneringen visade det sig att det var stopp i befintlig dränering. Vi började med att byta ut den första biten, men allteftersom grävandet fortgick upptäckte vi fler stopp. Vi fick byta all dränering runt ett speciellt område. Det betydde att arbetet tog ytterligare en dag med allt vad det innebar i kostnader. Vi hade under arbetets gång och vid problem kontakt med tekniska nämnden som gav klartecken till fortsatt grävande och kostnaderna för detsamma. I god tid bokade vi 2 st. brockor från ett uthyrningsföretag som också hyrde ut släp för transport av de samma. Nätverksträffen Man brukar ju säga att ett bra förarbete är halva jobbet. I detta fall var det verkligen en underdrift. När dagen D inföll var det mesta redan fixat och allt material på plats. Många flitiga kamrater hjälptes åt att langa sten och lägga den på plats i vattenrännan. Därefter bottnades med sand innan gjutningen lades i.

Vi ville inte att vattnet skulle gå i dagen förrän det var inne på gården. Hitintills hade vi inte stött på några problem. Grävmaskinen kom och satte igång arbetet.

4 Det återstår en del arbete att göra, bl.a. avrinning från själva blänket och att gräva för markavloppsrör för ihopkoppling med dagvattenavloppet. Det kommer mer information om det i en senare rapport.

5 På bilden nedan kan man i alla fall se att det vattenfylls när det regnar, och att avrinningsjobbet behöver göras. Här redovisas kostnaderna för så långt som vi har kommit. Kostnader för ränna och blänk. Kabelvisning 0:- Grävning, borttransport av stubbar, schakt och ris; kullersten, tippavgift, kranbil 6.170:- Makadam 220:- Finbetong, spadar 4.708:- Dräneringsrör, markavloppsrör 1.030:- Hyra betongblandare, släp 475:- Lunch, 40 personer 672:- Summa: :-

Kabelvisning 0:- Grävning, borttransport av stubbar, schakt och ris; kullersten, tippavgift, kranbil 6.

Relevanta dokument

Sagan om dammen. Text: S.Mattsson Lay-out & illustrationer: J.Michel

Sagan om dammen. Text: S.Mattsson Lay-out & illustrationer: J.Michel Sagan om dammen Text: S.Mattsson Lay-out & illustrationer: J.Michel Att drömma är nyttigt. att ha drömmar och bygga luftslott kan man behöva ibland. Vissa kan ha drömmar om en damm - grodkungen och Stina