Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Relevanta dokument
Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2015.

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen Kom-Fler HT 2011

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Preliminär verksamhetsplan för MiM Kunskapscentrum år 2014.

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Det här gör vi för din förskola och skola

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Blåsippan

Landbo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Sammanställning av utvärdering gjord för utbildningen TAKK på modersmålet HT 2011.

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Arbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK. Redskap och metoder. ä ö ä. ö ä å å

Kvalitetsrapport Förskola

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Flerspråkighet i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

NPF-säkring. Hur man med små medel kan göra stor skillnad

Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2015/2016

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Ugglans plan mot diskriminering och kränkande behandling

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Avsnitt 9: AKK som stöd för nyanlända och flerspråkiga elever

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

En dag pa individuella programmet med inriktning pa kommunikation

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Kvalitetsberättelse

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Senast ändrat

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERGÅNG MELLAN FÖRSKOLA OCH SKOLA

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret

Tingdals Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Språkutvecklingsprogram

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Transkript:

Välkommen till Fler-TAKK/FAMN HT. 2013 Projekt TAKK för Språket, Hösten 2013

Ett flerspråkigt perspektiv på AKK- Samarbetet mellan hemmet och skolan Luz Solano ht. 2013

AKK utifrån ett flerspråkigt perspektiv samarbetet mellan skolan och hemmet Almänna Förutsättningar Flerspråkigt perspektiv Ansvariga 1 2 Lagstiftning/styrdokument som garanterar stödet Tillgång till kunskap, material, teknik m.m och tid för användning. Flerspråkigheten ska lyftas fram i styrdokument och av beställarna. Kunskap om interkulturellt bemötande behövs. Tid för anpassningar av material krävs Regeringen, politiken och beställarna Kommunen, landstinget, skolhuvudman skolledningen 3 4 Synlig och tillgänglig AKK som används av hela barngruppen/klassen/ familjen. AKK används med mod, tålamod, nyfikenhet, prestigelöshet. AKK på modersmålet måste diskuteras och anpassas. Det bidrar till familjens delaktighet och kommunikation. I informationsprocessen används språkstöd, konkreta exempel och samtal kring bl a funktionsnesättning och modersmålsanvändning. Rektor personalen Habiliteringen föräldrarna Lärarlaget Pedagogen Förälder, skolledningen

AKK utifrån ett flerspråkigt perspektiv isk samarbetet mellan skolan och hemmet (synpunkter från personalen i Uddevalla)* 2 3 4 Almänna Förutsättningar Flerspråkigt perspektiv * Ansvariga Tillgång till kunskap, material, teknik m.m och tid för användning. Synlig och tillgänglig AKK som används av hela barngruppen/klassen/ familjen. AKK används med mod, tålamod, nyfikenhet, prestigelöshet. Intern diskussion om hur kontakt kan förbättras när man ej når familjen. Tillgång till anpassat språkstöd, ritade tecken, bildprogram. Planerings tid. Individuella resurser som Ipad vid behov. Planeringstid tillsammans med modersmålslärare för att utveckla ett samarbete mellan familjen och skolan. Delaktighet av barnet, familjen i boken om mig. Tid för modersmålslärare till att stödja tecken/bildkommunikation på modersmålet och uppdatera boken om mig. Kommunen, landstinget, skolhuvudman skolledningen Rektor personalen Habiliteringen föräldrarna Lärarlaget Pedagogen Förälder, skolledningen

Om att rita och prata Du kan rita och prata för att hjälpa barnet att: Förstå bättre vad som har hänt. Förstå bättre konsekvenserna av vad han eller hon gör. Förstå bättre sina egna och andras tankar och känslor. Få idéer om hur han eller hon kan göra i stället.

Steg i ett flerspråkigt perspektiv på AKK: Förberedelser - Anordna förberedande informationstillfälle. - Planera och infomera om insatsen med stöd av språkledare/tolk. - Informationen ges muntlig och skriftlig på modersmålet och på svenska. - Samtal med familjen om behov och modersmålsanvändning.

Steg i ett flerspråkigt perspektiv på AKK: Genomförande - Alla AKK-sätt används tillsammans med modersmålet - Använd tema som berör deltagarnas vardag. - Koppla samman information om samhället och funktionsnedsättning, AKK och utbytte mellan deltagarna

Steg i ett flerspråkigt perspektiv på AKK: Uppföljning/utvärdering - Uppmuntra utbyte mellan föräldrarna efter avslutad kurs. - Planera och utvärdera kontinuerlig med alla inblandade ink språkledare. - Tillfråga deltagarna under utbildningen om användbarheten av kursens innehåll

Sammarbetet mellan skolan och hemmet: Lgr. 2011: Alla som arbetar i skolan skasamarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren skasamverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation.

Underlättande och hindrade faktorer i skolan och hemmet, Pickl(2011) : Klassrumssituationen(små klasser, tillgång till tolkar) Intresse hos lärare(om andra kulturer, interagera med föräldrar, nya metoder) Lärares kunskap och erfarenhet (förstå föräldrarnas kunskap, kunskap om AKK och funktionsnedsättning)

Kommunikationshjälpmedel(inkludering av modersmål, träning av familjen i AKK-sätt) Attityder i familjer(akk används i hemmiljön, delge till skolan aspekter om kommunikation i hemmet, samsyn när det gäller intervention) Samspel föräldrar lärare(prata om kommunikations behov i båda miljöer, information om rättigheter på alla språk, regelbundet kontakt)

Boken om mig: - Flera AKK-sätt, multimodal AKK, är det bästa för barn med kommunikationssvårigheter. - Utveckla barnets förmåga att berätta om sig själv. Underlag för senare läsinlärning. - Bok på modersmålet som intresserar och har ett bekant och relevant innehåll - Ett sätt att bekräfta och ge ord till vad barnet tänker, vill eller har varit med om.

Mer information om Projektets utbildningar och pågående arbete: www.mimkunskapscentrum.se