Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Relevanta dokument
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Matprat i primärvården

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Levnadsvanedag 29 november

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Remiss av strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Ämnesutbildning: Mat

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Älsklingsmat och spring i benen

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa

Måltidspedagogik i vardagen

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kostrekommendationer & evidens

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Bättre levnadsvanor. Jill Taube Psykiatrikers samtal om levnadsvanor Jill Taube och Yvonne Lowert

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Mat på vetenskaplig grund

Goda levnadsvanor gör skillnad

FÖRSLAG PÅ UPPSATS ELLER STUDENTARBETEN INOM HÄLSOPROMOTION

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Råd för en god hälsa

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården 2016

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund

Utbildning för samtal om bra matvanor

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Transkript:

Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra)

Syfte Temagrupp matvanor Verka för ökad kunskap samt spridning av goda exempel för att främja goda matvanor hos patienter, medarbetare och för befolkning.

Bakgrund Temagrupp matvanor- mål 2015: Stödja implementeringen fokus matvanor Ohälsosamma matvanor: levnadsvanan som bidrar mest till sjukdomsbördan Rekommendation Kvalificerat rådgivande samtal Behov av patientmaterial

Syfte Att utveckla ett patientmaterial som kan användas vid kvalificerade rådgivande samtal. Materialet ska kunna användas för olika patientkategorier, men vara speciellt anpassat till personer med nedsatt kognitiv förmåga, då dessa utgör en speciellt utsatt grupp. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Målsättning Mer jämlik vård Budskap anpassat till grupper med störst behov Pedagogiskt och lättillgängligt Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Kvalificerat rådgivande samtal Utgår från ett hälsofrämjande förhållningssätt Är strukturerat/teoribaserat Innehåller motiverande strategier Kunskap om mat och matvanor Utgår från patientens situation och förutsättningar Bygger på upprepade kontakter Kan innehålla praktiska verktyg Ingår som en del av kost- och nutritionsbehandling

Kvalificerat rådgivande samtal Förslag på modell: Besök 1 Bedömning Besök 2 Tema Besök 3 Tema Besök 4 Tema Besök 5 Tema Besök 6 Avslutning (Besök 7) Uppföljning Telefon/brev Start 3-4 v 6-8 v. 10-12v. 4 mån 6 mån (9 mån) 12 mån

NORDISKA NÄRINGSREKOMMENDATIONER 2012 - FOKUS PÅ HELHET, SUMMERING AV ÖNSKADE FÖRÄNDRINGAR NNR5 2012 - Foods, food patterns and health outcomes: Guidelines for a healthy diet

Målgrupp Patienter med behov av förbättrade matvanor inom Primärvård Psykiatri Habilitering Specialistvård Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Arbetsgrupp Landstinget i Uppsala län Louise Hjortenfalk Folkhälsovetare, Hälsa och habilitering/primärvården Karin Kauppi Processledare/dietist, Akademiska sjukhuset och Ingrid Blankenau Dietist, Hälsa och Habilitering Jenny Edin Arbetsterapeut/kognitionsvetare, Hälsa och habilitering Inger Stevén Dietist, Primärvården Ingrid Flygare Illustratör Referensgrupp: Temagrupp matvanor i Uppsala Temagrupp matvanor HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Arbetsprocess Testmaterial Testning Revidering Slutmaterial Frukt Grönsaker Fisk Enkät Observationer Intervju Färg, form Språk Användbarhet Tolv teman Faktablad Hemuppgifter Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Tolv teman Agenda Faktablad Hemuppgifter Vidmakthållande Materialet Kompletteras med bilder, Matdagbok, anpassade recept, mm. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Teman Syfte Fett Fullkorn och fiber Fisk och skaldjur Frukt och bär Fysisk aktivitet Färdigmat Grönsaker, rotfrukter och baljväxter Maten och kroppen Protein Festmat och godsaker Regelbunden måltidsordning Öka andelen enkel- och fleromättade fetter. Gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Öka intaget av fullkornsinnehållande livsmedel samt fiber. Gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Öka intaget av fisk. Öka intaget av frukt. Vissa äter tillräckligt med frukt, där av valdes det att göra ett eget tema av detta och inte slå ihop det med ex grönsaker. Minska stillasittande och öka fysisk aktivtet Komponera en bra måltid med halv- eller helfabrikat och gärna välja nyckelhålsmärkta helfabrikat. Öka intaget av grönsaker, rotfrukter och baljväxter. Förstå hur maten påverkar kroppen. Minska andelen rött kött och charkuterier i kosten. Reflektera runt festmat och godsaker och minska intaget.. Förstå hur regelbundna måltider påverkar ätandet Tallriksmodell Nätverket Öka kunskaper Hälsofrämjande om hur måltiden sjukvård kan (HFS) bli balanserad

Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Uppföljning Revidering 2017 Utveckla manual Testa modell Nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)