Arbetsmaterial/Förslag till Kompetensutvecklingsplan 2010 2011 för en Öppen socialtjänst



Relevanta dokument
Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Policy för ledning och organisation

KOMMUNSTYRELSENS ANSTÄLLNINGSMYNDIGHET BUDGET 2012

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

Utbildningsplan. Högskolepoäng: 60/ Utbildningsprogrammens organisering. 2. Utbildningsprogrammens mål

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Medarbetarskap & Ledarskap. NU-sjukvården

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Rapport om arbetet åren

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

Nässjö kommuns personalpolicy

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor

Ledningssystem för samverkan

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)

TILL DIG SOM ÄR CHEF.

Policy för ledar- och medarbetarskap vid Kammarkollegiet

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Förarbete, planering och förankring

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

KF Ärende 5. Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Policy för chefsuppdrag

Kompetenskarta SOF

Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

rapport med utvärdering och erfarenheter från Klara Palmberg & Margareta Palmberg Mementor Ledarskap AB

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Stockholms stads personalpolicy

Kursplanen är fastställd av Socialhögskolans institutionsstyrelse att gälla från och med , höstterminen 2017.

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport

Tankar & Tips om vardagsutveckling

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M

Ronneby kommuns personalpolitik

Medarbetar- och ledarskapspolicy

Consultus Management Institute

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Personalpolitiskt program

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete

HR-utveckling i VGR. - tillbakablick, framtidutmaningar och trender. Per Thilander

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

MUC 23. MiLprogrammet för nya chefer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

Yttrande över remiss - Policy för medarbetare, chefer och ledare

Värdegrund inom provarmdo vård- och omsorg

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP

Personalpolicy. Laholms kommun

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Dialog Insatser av god kvalitet

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2012

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Chefs- och ledaruppdraget i Tyresö kommun. Riktlinjer fastställda av kommunstyrelsen

Om MLC360 FEEDBACK. MLC360Feedback Kabelvägen 1

Personalpolicy för Laholms kommun

HR-strategi. HR-strategi

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Utvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Antagen av förvaltningens ledningsgrupp

KVALITETSBOKSLUT 2014

Nationella jämställdhetsmål

Personalpolitiskt program

Transkript:

2010 08 28 Arbetsmaterial/Förslag till Kompetensutvecklingsplan 2010 2011 för en Öppen socialtjänst Delområde A Ledarskap Nov 2010 april 2011 B 1. Förbättringskunskap Start/studiedag 15 okt 2010 B 2. Förbättringskunskap Nov 2010 juni 2011 se del C C 1. Evidensbaserad praktik Start /Studiedag 15 okt 2010 C 2. Evidensbaserad praktik Nov 2010 juni 2011 en kombination av B och C C 3. Ämnes/evidenskunskap Nov2010 juni 2012 D Ekonomi, kvalitet, system processer och uppföljning Maj 2010 nov 2011 E. Etik och bemötande Påbörjat, fortlöpande arbete F. Medarbetarskap Nov 2010 april 2011 Biståndsbedöm, Handikappsekr Socialsekr Administration Assistent Reception Förvaltningsstab Chefer med eller utan personalansvar X X X X X X (X) (X) X X X X X X X (X) (X) X X X X (X) X X X X X X X X X X X X X 1

Inledning Denna plan för kompetensutveckling avser chefer och medarbetare inom samhällsuppdraget. På sikt kommer dock även de olika utförarorganisationerna att beröras av effekterna av denna då kompetensutvecklingen gällande evidensbaserade metoder i socialt arbete och en evidensbaserad praktik med stor sannolikhet kommer att påverka beställningarna till utförarorganisationerna. A Ledarskap Detta delområde består av både en intern och en extern del. Utbildningen i lag, avtal, grundläggande arbetsrätt, rehabilitering och rekrytering sker internt och beräknas sammanlagt ta 2 3 dagar i anspråk under hösten 2010 våren 2011. Det övriga ledarutvecklingsprogrammet föreslås ske under ledning av Christer Ackerman från Scandinavian Employeeship Institute enligt LEAD programmet (Leadership & Employeeship Active Development). Utbildningsprogrammet bygger på att man som chef tränar sin utvecklande förmåga genom att aktivt arbeta med sina medarbetare. Det föreslagna utvecklingsprogrammet förenar därmed chefsutveckling med medarbetarutveckling, se delområde F. Ledningsgruppen har i maj månad genomgått ett utbildningsprogram genomfört av samma utbildningsanordnare för ledningsgrupper där grunden för den nya ledningsgruppens arbete lades. 200 000 kr Ledarutvecklingsprogram 25 000 kr Lokal och internat kostnader Genomförda aktiviteter i maj 2010: 66 497 kr Uppdrag, funktion, redskap, samarbete och förhållningssätt i ledningsgruppen för en öppen, tillgänglig, serviceinriktad och professionell socialtjänst. 23 000 kr Internatkostnad 2

Ledarutvecklingsprogrammet för myndighetens chefer innebär 6 utbildningstillfällen för varje chef + 6 möten på hemmaplan med sin egen arbetsgrupp. Ledarutvecklingsprogrammet för socialförvaltningens ledningsgrupp genomfördes i maj 2010. Start: En introduktion till ledarutvecklingsprogrammet för myndighetens chefer sker i samband med studie/temadag den 15 oktober 2010. Utbildningen kommer därefter att starta i november 2010. Utbildningen för ledningsgruppen genomfördes i maj 2010. B Förbättringskunskap Delområde B:s grundläggande teoretiska del föreslås omfatta alla medarbetare. Förbättringskunskap är av vikt för alla yrkeskategorier när man vill eller behöver förbättra den verksamhet som man arbetar i. Denna grundläggande teoretiska del i förbättringskunskap genomförs som en del av en studie/utbildningsdag. Delområdet B föreslås att samordnas med delområde C gällande evidensbaserad praktik då förbättringskunskap är en förutsättning för att förändra det sociala arbetet vilket den evidensbaserade praktiken förutsätter (se delområde C). Förbättringskunskap lär man sig genom att på ett systematiskt sätt förena teori och praktik. Arbetet sker i team där man formulerar sitt egna konkreta mål inom ett övergripande mål och ämnesområde. Arbetsmetodiken bygger på en tydlig process med seminarier, rapporter och feedback. I metodiken ingår att testa förändringar i liten skala enligt beprövad metod (PDSA) där mätbara mål sätts och mätning av resultat görs vid upprepade tillfällen och visas över tid. Det senare är en mycket viktig del i förbättringskunskap där kunskap och lärande baserat på mönster och variation är en av grundstenarna. Se delområde C. Den grundläggande teoretiska utbildningen i förbättringskunskap ges till alla medarbetare. 3

Start: I5 Oktober 2010 C Evidensbaserad praktik Socialtjänstens arbete ska bygga på kunskap och beprövad erfarenhet. Kunskapsutvecklingen inom socialtjänstens verksamhetsområden innebär att det nu ställs nya krav på socialtjänsten. Medvetenheten om detta har lett fram till ett behov av att utveckla en evidensbaserad praktik. En evidensbaserad social praktik innebär en sammanvägning av den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter, kundens/brukarens önskemål och värderingar med den professionelles erfarenhet. För att uppnå detta krävs kunskap om evidensbaserade metoder, behov av förändring, en organisation som stödjer detta samt metoder för att genomföra förändring. Detta delområde berör både ämneskunskap och förbättringskunskap (se delområde B). Delområdet är komplext och innebär att socialtjänstens arbete kommer att behöva förändras. I detta ingår ett behov av ökad ämneskunskap gällande evidens i socialt arbete och ett reflekterande arbetssätt där de olika kunskapskällorna vägs samman. Det är också nödvändigt att ha förmågan att införliva den nya kunskapen i det vardagliga arbetet. Av erfarenhet vet vi att avståndet mellan kunskap och handling kan vara stort då det ofta är svårt att förändra praxis i organisationer. Förslaget är därför att genombrottsmetoden används för att på ett effektivt sätt utveckla och förstärka förmågan att hitta, bearbeta och omsätta vetenskapligt material gällande evidensbaserade metoder till socialt arbete i den vardagliga praktiken Intentionerna stämmer väl överens med regeringen och SKL:s syn på en hållbar och långsiktig utveckling av socialtjänsten. (Publicerat SKL 2010 06 18) 450 000 kr För kombinationen av B och C gällande förbättringskunskap och genombrottsarbetet för att införa en evidensbaserad praktik + lokalkostnader för lärandeseminarierna. 400 000 kr För utbildning i evidensbaserade metoder. Beräkningen är dock preliminär då vi idag inte ännu vet vilken kompetensutveckling som kommer att bli nödvändig. Förberedelsearbetet kommer att vara omfattande med tanke på att kunskapsläget gällande evidensbaserade metoder måste inventeras och 4

ett urval av för Järfälla lämpliga evidensbaserade metoder göras. En arbetsgrupp med utvalda medarbetare med kompetens och tidigare erfarenhet av genombrottsmetoden behövs för att förbereda och identifiera förslag på fokusområden gällande evidensbaserade metoder i socialt arbete. Ett antal arbetsmöten kommer att krävas för denna grupp under september oktober 2010. Ledningsgruppen eller delar av denna exempelvis programcheferna bör också involveras i detta förberedande arbete. Nästa steg är att rekrytera de medarbetare som ska ingå i de team som konkret ska arbeta med att införliva evidensbaserade metoder i sitt eget arbete. Rekrytering och urvalet av lämpliga medarbetare till dessa bör grundas på att man är intresserad av att aktivt och engagerat medverka i detta arbete. I metoden ingår att man rekryterar de arbetare som själva uttrycker att man vill vara med. Någon representativitet ska därför inte eftersträvas. Förhoppningsvis kommer det ändå att finnas medarbetare med från alla enheter inom myndighetsavdelningen. Antalet team som kan ingå i detta arbete är i princip obegränsad. Ju fler medarbetare som är med ju större effekt. Antalet team måste dock bedömas kopplat till tidsåtgång i förhållande till ordinarie verksamhet. I detta sammanhang bör det beaktas att det initialt lätt kan uppstå en kollision mellan produktionslogik och utvecklingslogik. Det bör därför finnas en medveten strategi från ledningens sida för att möjliggöra tid för denna utbildningsinsats och konkreta utvecklingsarbete. Förslagsvis bör därför annat utvecklingsarbete, planeringsdagar, kurser och konferenser av annat slag tydligt nedprioriteras under denna utbildningsperiod. Start: Förberedelserna gällande urval av evidensbaserade metoder startar i september 2010. En introduktion till en evidensbaserad praktik ges till alla medarbetare på tema/studiedag den 15 oktober tillsammans med Lotta Lindh Neville från socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning, Margareta Palmberg och Klara Palmberg från Mementor ledarskap samt tidigare medarbetare i genombrottsarbetet inom IFO. Det teambaserade arbetet startar i november 2010 med ett utbildningstillfälle under hösten 2010 och tre under våren 2011. D Ekonomi, kvalitet, processer och uppföljning Detta delområde omfattar ledningsgrupper och stödfunktioner och hänger tydligt samman med ledningssystem för kvalitet. I ledningssystemet för socialtjänsten ingår att det ska finnas en bas för att styra och ständigt förbättra kvaliteten både vad gäller produkter och processer. Det behövs också ett tydligt signalsystem som visar när verksamheten uppnår goda resultat eller när det måste göras åtgärder för att förbättra dem. SKL kommer inom kort att erbjuda ett utbildningsprogram kallat Leda för resultat. Innehållet stämmer väl överens med den tidigare 5

föreslagna inriktningen för kompetensutveckling inom socialförvaltningen och föreslås därför ingå i planen. En kunskaps och behovsinventering bör eventuellt också göras inom ekonomi och uppföljningsområdet för att se om särskilda utbildningssatsningar bör genomföras för de assistenter som arbetar med ekonomi men som inte omfattas av utbildningen Leda för resultat. I detta delområde ingår också att förvaltningen har ett behov av att förbättra ärendeflöden och processer och att kvalitetssäkra arkiv och ärende och dokumenthantering. Ett arbete med detta har därför redan påbörjats. Den nya stöd och utvecklingsavdelningen är den gemensamma stöd och utvecklingsresursen inom förvaltningen som under hösten 2010 ska utforma sitt gemensamma arbete. En del i detta är att med externt stöd finna nya former för ett funktionell och effektivt sätt att arbeta där allas kompetens tas tillvara på bästa sätt för att stödja arbetet för en öppen socialtjänst med god kvalitet. 100 000 kr Leda för resultat + eventuella kostnader för riktad utbildning utifrån behov till vissa funktioner 150 000 kr Dokumenthantering och ärendeflöden 76 000 kr Roll, funktioner, samarbete och förhållningssätt i stödprocesserna för en öppen, tillgänglig, serviceinriktad och professionell socialtjänst 60 000 kr Internatkostnad Utbildningsprogrammet Leda för resultat omfattar 12 dagar fördelat på 6 utbildningstillfällen under två terminer och vänder sig till ledning och flera medarbetare inom stöd och utvecklingsavdelningen. Arbetet med dokumenthanteringen påbörjades maj 2010 och kommer att pågå under hösten 2010. Stöd och utvecklingsavdelningens utbildningsdagar omfattar två internatdagar i september 2010. Start: Leda för resultat Jan 2011 Arbetet med dokumenthantering och ärendeflödena startade i maj 2010. Kompetensutveckling och formeringen av den nya ledningsgruppen genomfördes i maj 2010. Kompetensutveckling och formeringen av stöd och utvecklingsavdelningen genomförs den 23 och 24 september 2010. 6

E Etik och bemötande Bemötande av brukare/kunder och samarbetspartners har flera dimensioner. Det handlar dels om det institutionella bemötandet gällande öppettider, service och tillgänglighet. Det handlar också om det individuella bemötandet i förhållande till brukare/kunder, medvetenheten om maktobalansen och faktorer som trygghet, delaktighet, omsorg och respekt. Språket är en viktig del i den bemötandekultur som råder inom en verksamhet. Olika sätt att tala dominerar inom olika typer av professioner och verksamheter vilket också påverkar kommunikation och bemötande av kunder/brukare. Man talar i detta sammanhang om olika diskurser. Att vara medveten om vilka diskurser som dominerar inom sin organisation är ett sätt att lära sig om sin egen verksamhet och om sin egen profession. Socialtjänsten grundar till stor del sitt arbete på lagstiftning, tillämpningsregler och rutiner. Det behövs regler och rutiner men det är också viktigt att det tydligt framgår vilka etiska värden och normer som det sociala arbetet vilar på. Det är dock också viktigt att det framgår vad som inte är tillåtet. Etiken i bemötande och kommunikation mellan människor kan inte enbart fångas i regler. Det handlar också om den etiska blickens förankring och att kunna identifiera vilka värden som sätts på spel i de situationer som man möter både som medarbetare och chef i mötet med brukare/kunder men också mellan varandra. Med tanke på den kommungemensamma kundtjänsten och dess bäring på myndighetens inre organisation som ej ännu är fastslagen är förslaget att förvaltningen tillsvidare avvaktar med beslut gällande en extern utbildning inom detta delområde. Styrdokumentet öppen socialtjänst med god kvalitet med dess frågeställningar i anslutning till varje delområde har dock bäring på detta delområde och är tänkt att kontinuerligt användas som ett utbildningsmaterial på enheternas egna möten. Några enheter har redan arbetat med materialet enligt denna intention och detta arbete bör fortgå. Inga för närvarande. Ingår i ordinarie verksamhet enligt intentionen med dokumentet Öppen socialtjänst med god kvalitet som inbjuder till reflektion, diskussion och egna ställningstaganden inom nämnda kompetensutvecklingsområde. 7

Start: Någon extern utbildning i etik och bemötande anordnas inte i nuläget. I stället hänvisas till styrdokumentet Öppen socialtjänst med god kvalitet. F Medarbetarskap Medarbetarskap handlar om medarbetarnas inställning till sig själva, sitt uppdrag, kollegorna och arbetsgivaren. I ett aktivt medarbetarskap ingår att vilja utvecklas i förhållande till sitt uppdrag. Medarbetarna är socialtjänstens viktigaste resurs då det är medarbetarna i socialtjänstens frontlinje som först möter kunder/brukare och samarbetspartners. I det moderna arbetslivet och i en komplex verksamhet som socialtjänsten utgör kan sättet att se på rollfördelningen mellan chefer och medarbetare vara ett hinder för utveckling. I denna plan för kompetensutveckling betonas därför vikten av medarbetares och chefers gemensamma ansvarstagande. I detta ingår att ha en förståelse för sin egen och chefens roll samt att ha helhetssyn, vara delaktig, engagerad och att ha självkännedom. En viktig fråga som kommer att lyftas inom detta delområde är vem vill jag vara på min arbetsplats? Se delområde A. Detta delområde samordnas med delområde A då ledarutvecklingsprogrammet bygger på att ledarutveckling kombineras med medarbetarutveckling. Det innebär att cheferna arbetar med sin egen arbetsgrupp på hemmaplan enligt ett särskilt program. I dokumentet öppen socialtjänst med god kvalitet i myndighetsutövningen finns också ett delområde som berör detta område och som är tänkt att regelbundet användas som ett utbildnings och diskussionsunderlag i reguljära arbetsplatsmöten. Start: Se delområde A. 8