Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

2 Inledning I Stockholmsmedia läckte det i slutet av januari 27 ut att Stockholms stads nya majoritet planerade stora nedskärningar i den kommunala administrationen i storleksordningen 5 7 tjänster. Ingenting var dock beslutat än. Personalen inom Stockholms förvaltningar har förstås tidigare erfarenhet av omorganisationer och besparingar. Självklart så innebär en ny besparingsrunda ytterligare på frestningar och ökad oro. Men hur mycket kommer oron att öka om ett sådant förslag genomfördes? Vilka grupper kommer i första hand se om sitt hus och söka nya anställningar? Kommer förändringen få konsekvenser för medborgarna? Innebär färre administratörer att än större del av chefers, handläggares med fleras arbetstid behöver användas till administration och inte till själva kärnverksamheten? Det var själva utgångspunkten när SKTF i Stockholm beslöt att genomföra en undersökning bland ett urval SKTF-medlemmar som är anställda i Stockholm Stad. Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur de som i sitt dagliga arbete har att verkställa de politiska besluten bedömer utfallet av det förslag stadshusledningen aviserat. Resultaten i denna rapport bygger på 847 svar. Totalt gavs 1 345 medlemmar möjligheten att svara vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent. Det finns flera anmärkningsvärda resultat i undersökningen. För det första är det, det framtida kapitalet bland de anställda; de unga vuxna under 4 årsåldern som i störst utsträckning tänker sig att söka nya arbetsgivare om personalnedskärningarna genomförs. Det innebär givetvis en stor risk för en kvalitetsförsämring om det är de unga som i första hand söker sig bort då det är bland denna åldersgrupp de flesta högskoleutbildade återfinns. Det är också på sikt ett problem eftersom offentlig sektor står inför stora pensionsavgångar och behöver behålla och rekrytera yngre arbetskraft. Staden kommer knappast att framstå som en attraktiv arbetsgivare om man inte förmår att behålla den yngre arbetskraften. För det andra befaras förslaget, om det genomförs, leda till en sämre service till medborgarna. Det som tidigare varit med om personalnedskärningar vittnar om att detta resulterade i att det blev mycket svårare för medborgarna att komma i kontakt med staden. Undersökningen visar också att bara genom ryktet om nedskärningar så sprider sig en oro bland de anställda vilket i sig leder till att vissa börjar titta efter andra anställningar. Det är ingen tvekan om att den betydande risken att servicen till Stockholmarna kommer att försämras måste tas in i bedömningen när ett eventuellt beslut om nedskärningar ska tas. Undersökningen har gjorts i samarbete mellan SKTF avdelningen i Stockholm Stad, SKTFs regionkontor i Stockholm och SKTFs resurscenter. Stockholm den 7 februari 27 Eva Pauli Arkemo Ordförande SKTF Stockholms stad

3 Sammanfattning och slutsatser Eftersom de som svarat på undersökningen har samma köns-, ålder-, och utbildningsbakgrund som medlemmarna i sin helhet kan man sluta sig till att de som ingår i denna undersökning är representativa för hela medlemsgruppen. Över 4 procent av de under 4 år, som till störst andel är högskoleutbildade, uppger att kommer att överväga att byta till ett arbete med annan arbetsgivare än Stockholms stad. Över 9 procent tror att det kommer att bli svårare för medborgarna att komma i kontakt med staden. Av dem som tidigare varit med om personalnedskärningar under de senaste tre åren svarar 85 procent att detta fick negativa konsekvenser för verksamheten. Drygt hälften uppger att de känner oro inför de föreslagna förändringarna och var fjärde anställd tror att de själva kan komma att sägas upp. Knappt 8 procent tror att kvaliteten i verksamheten kan bibehållas med färre administrativa tjänster. Nästan 9 procent instämmer helt eller i huvudsak i påståendet att arbetsbelastningen kommer att bli större på dem som kommer att vara kvar efter en personalnedskärning. Vi kan konstatera att stadshusledningens förslag förefaller kontraproduktivt. Om man genomför förslaget att banta organisationen med 5-7 administrativa tjänster kommer arbetsuppgifterna att vara kvar, men utföras av någon annan. Detta betyder inte bara att andra viktiga uppgifter får en längre handläggningstid eller kommer att utföras med en lägre kvalitet utan även att de arbetsuppgifter som utförs av dem som kommer att få lämna jobbet får längre handläggningstid eller kommer att utföras med lägre kvalitet. Med vetskap om att det framförallt är de yngre med högskoleutbildning som överväger att byta arbetsgivare kommer det att uppstå ett akut rekryteringsbehov och det kommer även att bli svårt att framstå som en bra arbetsgivare och därmed klara de framtida rekryteringsbehoven. SKTF:s medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. Bakom varje kommunpolitiker står chefer som skickligt gör verklighet av politiska beslut. Bakom varje medborgare som behöver hjälp står en socialsekreterare som ger stöd. Dessa och många, många fler yrkesgrupper är avgörande länkar i en modern välfärd. Grupper som sällan syns men som du skulle sakna om de inte fanns där. Att genomföra kraftiga nedskärningar i administrationen får oundvikligen konsekvenser inte minst för de olika verksamheterna i kommunen. Administrationen är smörjmedlet man inte kan vara utan. SKTF kommer att fortsätta granskningen av de politiska beslutens konsekvenser, oavsett majoritetsförhållandena från tid till annan.

4 Så här gjordes undersökningen SKTF har låtit de som dagligen arbetar med att planera, genomföra och utvärdera välfärdstjänster inom Stockholms stad besvara ett antal frågor om konsekvenserna av stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster. Man har också haft möjlighet att komma med spontana reflektioner på förslaget. De yrkesgrupper som valdes ut var de som direkt eller indirekt kommer att påverkas av förslaget. Samtidigt som förslaget presenterades skickades en enkät med nedanstående frågor till ett representativt urval av SKTFs medlemmar anställda i av Stockholms stad. Enkäten distribuerades via e-post. Undersökningen har genomförts mellan 26/1 och 4/2. De frågor som ställdes, förutom ett antal bakgrundsfrågor, var följande: 1. Har det varit några personalnedskärningar på din arbetsplats de senaste tre åren? 2. Om det har varit personalnedskärningar under de senaste tre åren, fick dessa några negativa konsekvenser för verksamheten? 3. Känner du personligen någon oro inför de förestående förändringarna? 4. Tror du att du riskerar att sägas upp i samband med de nu föreslagna nedskärningarna.? 5. Om man tar bort 5-7 administrativa tjänster inom staden kommer det att få olika konsekvenser. Markera det svarsalternativ som ligger närmast din uppfattning på nedanstående påståenden. - Verksamheten kommer att bli effektivare. - Arbetsuppgifterna kommer att vara kvar, men utföras av någon annan. - Kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre. - Det kommer att bli svårare för medborgarna att komma i kontakt med staden. - Förändringarna kommer att leda till en sämre arbetsmiljö. - Det kommer att bli en högre arbetsbelastning på dem som blir kvar efter förändringen. - Jag kommer att överväga att byta till ett jobb utanför Stockholms stad om förändringarna genomförs. 6. Övriga synpunkter. Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig, men resultaten ger en direkt och spontan fingervisning hur de som i sitt dagliga arbete har att verkställa de politiska besluten bedömer utfallet av det förslag stadshusledningen aviserat. Resultaten i denna rapport bygger på över 847 svar. Totalt gavs 1 345 medlemmar möjligheten att svara vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent.

5 Resultat Vid presentationen av resultaten har de som svarat vet ej eller ingen uppfattning på någon fråga exkluderats. Andelen som svarat på detta sätt är dock relativt liten. Bakgrundsfrågor Könsfördelningen är densamma som i SKTF som helhet. 74 procent är kvinnor och 26 procent är män. Genomsnittsålder ligger på cirka 47 år vilket även det motsvarar SKTF som helhet. Knappt hälften har högskoleutbildning och endast var tionde saknar högre utbildning än grundskola. Fördelningen inom de bakgrundsvariabler som används i i denna undersökning är i det närmaste helt identiska med medlemskåren som helhet. Detta indikerar att urvalet är representativt för den grupp som vi i denna rapport uttalar oss om. Anställningstiden på den nuvarande befattningen varierar (se bild 1). Nästan var tredje har arbetat mer än 1 år i sin nuvarande befattning. 3 29,8 2 18,6 23,3 17 1 11,4 <2 år 2-4 år 5-7 år 8-1 år >1 år Bild 1 visar fördelningen avseende antalet år i nuvarande befattning. När det gäller typ av befattning kan sägas att drygt 15 procent har en arbetsledande befattning och knappt hälften har administrativa arbetsuppgifter. Övriga är bland annat handläggare, tekniker och ingenjörer. Har det varit några personalnedskärningar på din arbetsplats de senaste tre åren? Knappt hälften har varit med om personalnedskärningar under de senaste tre åren och av dessa uppger cirka 85 procent att detta fick negativa konsekvenser för verksamheten. Detta innebär att över en tredjedel av personalen bär med sig negativa erfarenheter av personalnedskärningar. Upplevd oro i samband med förslaget och upplevd risk att själv drabbas av uppsägning. Drygt hälften av de svarande uppger att de personligen känner oro inför de föreslagna förändringarna, men endast var fjärde tror att de själva kommer att sägas upp om förändringarna genomförs. Det är en betydligt större andel av dem som varit med om personalnedskärningar under de senaste tre åren som nu känner oro jämfört med dem

6 som inte varit med om detta. Dem med kortast anställningstid känner också i högre grad en oro jämfört med dem som har lång anställningstid. Den upplevda oron samvarierar med den upplevda risken att sägas upp. I vilken grad instämmer man till olika påstående? Respondenterna fick ta ställning till sju olika påståenden om vilka konsekvenser det skulle få om man tar bort 5-7 administrativa tjänster. Man kunde instämma helt, i huvudsak, delvis eller inte alls. Resultaten redovisas här påstående för påstående. Verksamheten kommer att bli effektivare. Ytterst få tror att verksamheten kommer att bli effektivare om man tar bort 5-7 administratörer (se bild 2). Ett av de anförda skälen till personalnedskärningen är just att det ska leda till en effektivare administration. 75 71,9 5 25 2,4 3,5 22,2 Bild 2 visar hur i vilken grad man instämmer i påståendet att nedskärningarna kommer att leda till att verksamheten blir effektivare. Mest positiva är de som inte varit med om någon personalnedskärning under de senaste tre åren. Av dessa svarade ändå bara knappt 8 procent att de instämde helt eller i huvudsak till påståendet. Ganska naturligt så är det dem som känner oro inför förändringen och dem som tror att de själva riskerar uppsägning som i lägst grad tror att nedskärningarna kommer att leda till en effektivare verksamhet. Arbetsuppgifterna kommer att vara kvar, med utföras av någon annan. Nästan alla tror att arbetsuppgifterna kommer att vara kvar, men utföras av någon annan (se bild 3). Den grupp som i högst grad tror att arbetsuppgifter kommer att försvinna i samband med att man genomför personalnedskärningar (instämmer inte alls till påståendet) är de under 3 år. Trots att andelen som inte instämde alls till påståendet var störst i denna grupp var det endast var femte som uppgav detta. De som i högst grad tror att arbetsuppgifterna blir kvar är de som tidigare varit med om personalnedskärningar. Sannolikt är det så att de bygger sitt antagande på tidigare erfarenheter.

7 4 39,2 3 3,4 2 22,6 1 7,7 Bild 3 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att arbetsuppgifterna kommer att vara kvar efter en personalnedskärning, men de kommer att utföras av någon annan. Kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre. 7 procent instämmer helt eller i huvudsak till påståendet att kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre (se bild 4). Av dem som tidigare varit med om personalnedskärningar svarade 75 procent att kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre. 5 4 44 3 2 25,8 22,5 1 7,7 Bild 4 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre om man genomför föreslagna personalnedskärningar. Återigen är de gruppen under 3 år som sticker ut, men majoriteten av dessa instämmer helt eller i huvudsak att kvaliteten i verksamheten kommer att bli sämre. Det kommer att bli svårare för medborgarna att komma i kontakt med staden. Ytterst få, färre än 1 procent, tror inte att det kommer att bli svårare för medborgarna att komma i kontakt med staden om man genomför föreslagna personalnedskärningar (se bild 5). De som tidigare varit med om nedskärningar instämmer i högre grad än andra i att det kommer att bli svårare att komma för medborgarna i kontakt med staden.

8 5 4 3 2 1 42,9 29,1 2,1 8 Bild 5 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att det kommer att bli svårare för medborgarna att komma i kontakt med staden om föreslagna personalnedskärningar genomförs. Ju fler tjänsteår man har i desto högre grad instämmer man i påståendet att det kommer att bli svårare för medborgarna att komma i kontakt med staden. Förändringarna kommer att leda till en sämre arbetsmiljö. Nära hälften av alla uppger att de instämmer helt i påståendet att personalnedskärningar leder till en sämre arbetsmiljö (se bild 6). 5 4 49 3 2 1 25,8 19,8 5,4 Bild 6 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att förändringarna kommer att leda till en sämre arbetsmiljö. De som tidigare varit med om personalnedskärningar tror i högre grad än andra att den föreslagna förändringen kommer att leda till en sämre arbetsmiljö. Ytterligare en faktor som påverkar inställningen i denna fråga är om man känner oro inför den föreslagna förändringen. De som känner oro tror i högre grad att arbetsmiljön kommer att bli sämre jämfört med dem som inte känner oro.

9 Det kommer att bli en högre arbetsbelastning på dem som blir kvar efter förändringen. Endast en bråkdel tror att arbetsbelastningen inte kommer att bli högre. Nära 7 procent instämmer helt i påståendet och ytterligare drygt 2 procent instämmer i huvudsak (se bild 7). 75 5 68,1 25 2,5 9,4 2 Bild 7 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att arbetsbelastningen kommer att bil högre på dem som bli kvar efter en förändring. Bland dem som tidigare varit med om personalnedskärningar är det inte ens en halv procent som uppger att de inte instämmer i påståendet. Återigen är det sannolikt så att de svarat på frågan utifrån tidigare erfarenheter av personalnedskärningar. Jag kommer att överväga att byta till ett jobb utanför Stockholms stad om förändringarna genomförs. Detta var det påstående som hade högst andel som svarade att de inte hade någon uppfattning (3 procent). När dessa exkluderas svarar nästan 3 procent av de anställda att de instämmer helt eller i huvudsak till påståendet att de överväger att byta jobb om förändringarna genomförs (se bild 8). 5 4 46,1 3 2 1 17,3 11,1 25,6 Bild 8 visar i vilken grad man instämmer i påståendet att man överväger att byta jobb om föreslagna förändringar genomförs.

1 Det är dubbelt så vanligt bland dem under 4 år att instämma helt eller i huvudsak i påståendet jämfört med dem som är 5 år eller äldre (se bild 9). Över 4 procent av dem under 4 år instämmer helt eller i huvudsak jämfört med mindre än 2 procent bland dem som är 5 år eller äldre. Detta ger en indikation på att den mest attraktiva åldergruppen är den som i högst grad överväger att byta jobb. 75 5 25 59,6 41,2 31,7 27,6 28,9 23,4 2,6 21,3 17,2 1,4 9,3 8,7 <4 år 4-49 år >5 år Bild 9 visar i vilken grad olika åldersgrupper instämmer i påståendet att man överväger att byta jobb om föreslagna förändringar genomförs. Eftersom det kan anföras att de yngres syn på, och vilja till, arbetsbyte kan ha sin grund i att de ändå skulle vara dem som först skulle vara föremål för arbetsbrist på grund av de turordningsregler som normalt tillämpas har frågan även studerats utifrån anställningstid. Som framgår av bild 1 förefaller anställningstiden inte ha något direkt samband med synen på eventuellt arbetsbyte. Det är till och med så att de med kortaste anställningstid i lägre grad än övrigt instämmer helt i påståendet att de kommer att överväga att byta till ett jobb utanför Stockholms stad om förändringarna genomförs. 5 4 5 41,8 48,1 3 2 1 27,2 25,5 22,3 18,1 17,9 15,2 12,5 12,9 8,5 <2 år 2-7 år >7 år Bild 1 visar hur anställningstiden påverkar i vilken grad man instämmer i påståendet att man överväger att byta jobb om föreslagna förändringar genomförs.

11 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi cirka 17 medlemmar. För frågor kring undersökningens genomförande kontakta marknadsanalytiker Gerry Andersson, gerry.andersson@sktf.se 7-27 96 36. Övriga kontakter: SKTFs ordförande i Stockholms stad Eva Pauli Arkemo, eva.pauli.arkemo@stadshuset.stockholm.se 8-58 4 647, 76-612 4 642 SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark, eva.nordmark@sktf.se 7-624 13 11. Presskontakter: Presschef Peter Bloch, peter.bloch@sktf.se 8-789 64 7, 7-255 13 37 Pressombudsman Ann-Marie Prhat, ann-marie.prhat@sktf.se 8-789 64 77, 7-24 95 96 SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 2. Telefon 2 778 778 e-post sktfdirekt@sktf.se