Planerar vi kollektivtrafiken som folk egentligen vill ha den? Stadsbyggnadsdagarna 2013 02 07 Torbjörn Eriksson Urbanet AB www.urbanet.se
Kort om mig 2012 Urbanet AB i Sverige 2009-2011 Produktchef Nobina Sverige 2004-2008 Ipsos / chef affärsområde Public Affairs Bl.a Nationella kollektivtrafik barometer marknadsundersökningar/ analyser (offentliga/ privata företag) 1997 2003 Eget konsultföretag, på marknadsstöd/ affärsutveckling inom koll.trafik/ Mobility management m.m. 1990 - t Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF), SJ persontrafik torbjorn.eriksson@urbanet.se Oslo 2013 01 28
Syfte Vilka möjligheter finns att öka resandet med kollektivtrafiken? Ett samspel mellan framförallt fysiska- och psykologiska (marknadsföring) åtgärder 3
Exempel Norge de nio (9) största städernas försöksordning Befolkningstillväxt och transportbehov Nio (9) största städerna 2010-2030 700.000 fler inv. (+ 29 %) 2 miljoner fler resor / dag Ökad investeringsbehov 290 mrd i väg.investeringar om biltrafiken står för tillväxten 140 mrd om kollektivtrafiken & cykel tar tillväxten Hur nå målen i miljöscenariot? Årlig tillväxt i kollektivtransporten Fem mindre byområder Fire største byområder Sum alle ni byområder Trend 2030 Miljø 2030 0.6 % 5.6 % 1.1 % 4.4 % 1.1 % 4.5 %
Nuläge kollektivtrafiken STAGNERANDE? 5
Tidsserie - Sammanfattande nöjdhet Svensk kollektivtrafik 2001 2011 Allmänheten (d v s alla oavsett resfrekvens) 6
Tidsserie - Sammanfattande nöjdhet Svensk kollektivtrafik 2001 2011 Befintliga kunder (reser en gång i mån eller oftare) 7
På den nationella nivån ett växande problem! Resurseffektiv trafik? Bo Legerius, ekonom på SKL, problemet med den snabba kostnadsutvecklingen inom kollektivtrafiken (juni 2012) Sedan år 2002 har nettokostnaderna mer än fördubblats, medan resandet bara ökat med 20 % under samma period (. 8
VAD ÄR PROBLEMET? 9
Brist på analyser av kollektivtrafikens konkurrensyta gentemot bil Mer faktorer än restid och prisbild har betydelse Vilka åtgärder kommer att löna sig (resandeökningar/ ekonomi?) Ett prissystem gentemot kund som underfinansierar systemet Brist på kommunikation till marknaden Låg Kunskap & Intresse största problemet! 10
Vilket uttrycks på följande sätt. Långsamt Fysiska planeringen & utformning Stannar för ofta Vill tillfredsställa alla (för många linjer överallt) Det sociala rättvisetänket istället för det hållbara. Går inte när jag behöver åka Kunskap & popularitet Lågt engagemang / låg popularitet Förstår inte de mervärden kollektivtrafiken skapar för mig För lite marknadsföring & försäljning För dyrt ekonomi Dyrt för sällanresenärer (50 100 % dyrare jmfr med frekventa kunder) Billigt för frekventa 11
Nuläge kollektivtrafiken MARKNADSPOTENTIAL? 12
Anledning till varför man åker bil i Norrköping (2007) Praktiska hinder - generellt Subjektivt - Bilen var det enklaste / snabbaste alternativet - Jag åker alltid bil - Jag använder bil i tjänsten - Jag är rörelsehindrad - Jag fraktade kassar/gods - Jag hämtade barnen - Jag hade bilen med mig Praktiska hinder -situation
I Norrköping (tätort) - hade 18 % av alla bilresor kunnat ske med kollektivtrafiken (våren 2007) Subjektivt Enbart subjektiva skäl, kunde ha åkt kollektivt, avgångstid + restid var OK 18 Praktiska hinder generellt; 5 - Jag använder bil i tjänsten - Jag är rörelsehindrad Orimlig restid + Ingen avgång Inget system 29 48 Praktiska hinder situation; - Jag fraktade kassar/gods - Jag hämtade barnen - Jag hade bilen med mig
Maximal marknadspotential ökade intäkter Norrköpings tätort Befolkning Norrköping tätort (15-75 år) 70.000 Medelantal resor/person/dag: 2,0 st Bilresor 55% av samtliga Subjektiva skäl till val av bil 18% av bilresor Totalt antal resor/dag (70.000*2,0) Antal bilresor (55%) Subjektivt motiverade bilresor (18%) 140.000 st 77.000 st 13 860 st Genomsnittlig biljettintäkt/resa Maximal ökad dagsintäkt (13 860 resor) 10 kr 140 000 kr Maximal ökad årlig intäkt (300 dagar) 42 M kr 25 % av maximal = 10 miljoner kr / år
Karlstad kommun En genomsnittlig lokal resa till centrum Reste med buss på resan (149 resor) Avstånd til HP - meter 360 Restid ombord - minuter 9 Avstånd från HP - meter 216 Frekvens (min till nästa avgång) 11 Genomsnittligt antal byten 0,11 Reste med bil på resan (322 resor) 342 10 289 11 0,07 Totalt 343 10 269 11 0,08
Resekostnadskomponenter (sällanresenär 50 % av befolkningen ) Genomsnittlig lokal bussresa till Karlstad centrum Frekvens 17% Byte 1% Restid ombord 16% Pris 54% Till/från hpl 12%
Konkurransytorna mellan buss och bil på resor till Karlstad centrum Mörk grönt: KonkurrensIndex (KI) < 1,2 Bra förhållande för buss: En bussresa är i stort jämförbar med en bilresa. Ljus grönt: (KI = 1,2-1,5) relativt gott förhållande för bussen Gult: KI = 1,6-2 relativt dåligt konkurrenseförhållande för bussen
Attityd till kollektivtrafiken andel av inv. som är nöjda, (ganska och mycket) med kollektivtrafiken Orange = 51 65 % är nöjda med kollektivtrafiken Gult = 66-75 % är nöjda med kollektivtrafiken Ljusgrönt = mellan 76-85 % är nöjda med kollektivtrafiken
Nöjdhet med Karlstadsbuss / stadsdel 54 Stockfallet 2% 18% 80% 41 Hagalund - Gustavsberg 4% 19% 77% 52 Rud 3% 21% 76% 40 Hultsberg - Henstad 4% 21% 75% 4 Klara 3% 22% 75% 2 Herrhagen 5% 23% 72% 6 Kronoparken ink Högskolan 4% 24% 72% Gj.snitt Karlstad 5% 25% 71% 3 Kvarnberget - Sommarro 6% 23% 71% 45 Gruvlyckan 7% 24% 69% 1 Tingvallastaden 4% 28% 68% 51 Färjestad 5% 30% 65% 53 Kroppkärr2 7% 29% 64% 55 Norrstrand 4% 33% 62% 50 Kroppkärr1 6% 34% 60% 42 Våxnäs - Sanbäcken 3% 40% 57% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Missnöjd Varken eller Nöjd
Andel av invånarna som reser kollektivt minst en gång i månaden Orange = 30-49 % reser kollektivt minst en gång i månaden Gult = 50-65% reser kollektivt minst en gång i månaden Ljusgrönt = 66-75% reser kollektivt minst en gång i månaden
Andel som reser med karlstadsbuss / stadsdel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 72% 71% 68% 65% 62% 61% 59% 58% 58% 56% 52% 48% 47% 45% 43% 39% Reser en gång i mån eller oftare 30% 20% 10% 0% 28% 29% 32% 35% 38% 39% 41% 42% 43% 44% 48% 52% 53% 55% 57% 61% Reser mera sällan/ aldrig
Kunden & potentiella kunder KUNDENS BEHOV? STARKT / SVAGT VARUMÄRKE? 23
Karlstadsbuss - varumärkets styrka frekventa kunder & bilister Frekventa kunder och bilister har i stort sett samma uppfattning kvaliteten och prisvärdheten att åka med Karlstadsbuss, de s.k. lojaliserande faktorerna. Tittar vi på faktorerna som driver resande/ påverkar färdmedelsvalet (de attraherande faktorerna), skiljer det i princip 30 procentenheter mellan kunder och bilister (kunskap, produktfördel och relevans). Nästa steg?
Karlstadsbuss - varumärkets styrka frekventa kunder & bilister Frekventa kunder och bilister har i stort sett samma uppfattning kvaliteten och prisvärdheten att åka med Karlstadsbuss, de s.k. lojaliserande faktorerna. Tittar vi på faktorerna som driver resande/ påverkar färdmedelsvalet (de attraherande faktorerna), skiljer det i princip 30 procentenheter mellan kunder och bilister (kunskap, produktfördel och relevans). Nästa steg?
Stolthet över systemet? 26
Exempel kollektivtrafiken i Oslo God informasjon betaler seg TØI rapport 2004: -Trafikantens informasjonstjenester genererer mellom 6 og 16 millioner nye reiser årlig, tilsvarende ca 110-300 mill kr i økte billettinntekter (2003 tall). 17% av Trafikantens kunder ville reist med bil eller latt være å reise kollektivt dersom de ikke hadde hatt tilgang til Trafikantens tjenester. Tilsvarende undersøkelser i Nederland (Reisinformatiegroep 2007-2008) har gitt tilsvarende resultater. 21 27
Sammanfattningsvis Förflytta oss till det hållbara angreppssättet (fr det sociala rättvisetänket) Marknadspotentialen finns - dagens system är på många håll (ganska) bra Sällan kunder saknar kunskap! Mät av marknaden ombord sitter frekventa kunder Ta fram mål som betyder något följ upp och diskutera med RKTM och operatör Undvik onödiga satsningar! Alltför många satsningar pengar i sjön p g a för låg konkurrens kraft ej tillräcklig förbättring 28
Konkurransförutsättningar koll/ bil mellan de olika zonerna (resrelationer) Konkurranseforholdet mellom bil og kollektivtransport i Karlstad i dag. Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 6 Zon 40 Zon 41 Zon 42 Zon 45 Zon 50 Zon 51 Zon 52 Zon 53 Zon 54 Zon 55 1 Tingvallastaden 1.3 2 Herrhagen 1.5 1.7 3 Kvarnberget - Sommarro 1.4 1.6 2.7 4 Klara 1.4 1.0 2.0 1.1 6 Kronoparken inkl Högskola 1.0 1.1 1.4 2.0 40 Hultsberg - Henstad 1.2 1.5 1.1 1.7 1.3 2.5 41 Hagalund - Gustavsberg 1.3 1.5 1.6 1.7 2.0 2.1 42 Våxnäs - Sanbäcken 1.6 1.4 2.1 2.7 1.3 1.8 1.4 1.2 45 Gruvlyckan 1.7 1.6 1.6 0.8 1.9 1.9 1.6 2.3 50 Kroppkärr1 1.3 1.6 1.2 1.7 1.5 2.0 1.5 51 Färjestad 1.3 1.3 1.5 2.0 2.1 52 Rud 1.7 1.8 1.4 4.7 1.5 1.4 1.0 1.2 53 Kroppkärr2 1.7 1.6 1.0 1.3 1.3 2.7 54 Stockfallet 1.2 1.2 2.0 3.3 55 Norrstrand 1.7 2.0 1.3 1.7 1.7 Prosentandel av de motorise 26 % 15 % 4 % 4 % 7 % 10 % 5 % 6 % 5 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 %
(Norge) Strategi nå mål Klimameldingen/Klimaforliket Åtgärder som påverkar trafiktillväxten Befolkningsökningen måste mötas med förtätning Ökning av arbetsplatser i centrum Inga nya p-platser i centrum Antal avgångar i kollektivtrafiken måste öka för att möta befolkningstillväxten Förutsättningar bil/kollektivt 20 % bättre framkomlighet för kollektivtrafiken 20 % ökade kostnader for användande av bil Biltillgången reduceras i takt med bättre kollektivtrafikk!
TACK! 31
Ny i Sverige. / Ledanden i Norge Torbjörn Eriksson / Urbanet AB torbjorn.eriksson@urbanet.se www.urbanet.se Urbanets hemsida, www.urbanet.no, många intressanta rapporter (olika studier/ utredningar/ forskning) inom marknadsutveckling/ potential fysisk planering, prisstudier, samhällsekonomi avtal m.m. 32