DET DU GÖR, SPELAR ROLL

DET DU GÖR, SPELAR ROLL Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2009-2010 inom Bagarmossen Brotorps skolor Bakgrund Bagarmossen Brotorps likabehandlingsplan utgår från Diskrimineringslagen 16 eftersom skolan ska: varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier med koppling till dessa diskrimineringsgrunder. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skall påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i nästa års plan. Enligt skollagen kapitel 14a ska skolan upprätta denna plan för att motverka att något barn eller elev utsätts för kränkande behandling. Det gemensamma arbetet i Bagarmossen Brotorp syftar till att befrämja en god kunskapsutveckling samt att skapa trygghet, trivsel och goda relationer för alla, elever och vuxna. Vårt motto är: Det du gör spelar roll! För att nå målet krävs att alla är väl medvetna om denna handlingsplan och agerar därefter. Den som väljer att inte se, eller ser men inget gör, är medskyldig till kränkningen. Allt du gör för att stoppa en kränkning har betydelse. Ju snabbare du reagerar och agerar desto större effekt har också din insats. Alla situationer där kränkningar förekommer är unika, beroende på vilka som är inblandade och hur situationen ser ut. Därför passar inte alltid en viss metod eller arbetssätt. Denna handlingsplan är dock ett stöd i processen kring ett ärende samt lyfter fram några viktiga generella åtgärder som alltid ska beaktas. En bedömning skall göras om den kränkande behandlingen ska anmälas till andra myndigheter (socialtjänsten. polisen eller Arbetsmiljöverket). Socialtjänsten: om ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd. Polisen: om den kränkande behandlingen kan rubriceras som brottslig. Arbetsmiljöverket: om händelsen har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa 1

Vad är mobbning och kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Det är inte alltid handlingen i sig som är kränkande utan det är hur den upplevs. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Kränkningar kan utövas av en eller flera personer mot en eller flera personer och kan ske i alla miljöer när som helst. Det kan ske vid enstaka tillfällen eller systematiskt och återkommande. Kränkningarna kan vara: fysiska (att bli utsatt för slag, knuffar) verbala (att bli verbalt hotad eller kallad hora, bög) psykosociala (att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning textburen kränkning (klotter, brev och lappar, men även mail och sms) Man talar alltså om fyra typer av diskriminering: 1. Direkt diskriminering Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. 2. Indirekt diskriminering Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. 3. Instruktioner att diskriminera Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras. 4. Trakasserier Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn eller en elev. Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna. En person som berättar att hon eller han känner sig kränkt ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Det är inte handlingen i sig som kan definieras som kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. Det bestäms av situationen vem som kränker, var, när och varför samt hur den som blir utsatt reagerar. Kränkningar kan bland annat ta sig i uttryck som: Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner genom t.ex. sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. 2

Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet. Nolltolerans mot alla former av diskriminering och kränkande behandling inom Bagarmossen Brotorps skolas rektorsområde! Det gäller alla; barn, personal och föräldrar. För att nå målet nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling måste all personal inom rektorsområdet ständigt vara vaksam på om kränkningar förekommer. Alla medarbetare har ansvar för att kränkande behandling inte förekommer på våra arbetsplatser. Alla medarbetare har ansvar för alla barn på skolan och har skyldighet att vara uppmärksam på vad som sker på lektioner, på raster, i matsalen, i omklädningsrum, i leksituationer o.s.v. Den som ser att kränkningar förekommer har en skyldighet att motverka kränkningen. Den som ser, men inget gör, är medskyldig till kränkningen. Mottot är: Det du gör, spelar roll! Uppföljning och analys av likabehandlingsplan 08/09 Brotorp genomförde en omfattande trygghet och trivsel enkät under våren 2009 år 1-5. Brotorp har detta som prioriterad område under 2009/10 och ha för avsikt att kontinuerligt följa upp trygghetsarbetet med samma enkät fler gånger under läsåret. Medarbetarna har deltagit i en fortbildning i konflikthantering. Bagarmossen valde efter analysen av resultatet av trygghetsarbeten under 2007/08 att fördjupa sig i trivselfrågor vid elevhearingen 08/09. Det visade sig att eleverna i hög grad känner sig trygga på skolan och kan rekommendera skolan till andra. Elever i år 4 och 5 önskar en mer organiserad rastverksamhet för att främja samarbete. Eleverna har börjat diskutera likabahandlingsplan i olika forum. Medarbetarna har deltagit i en fortbildning i konflikthantering och antimobbningsgruppen har fått särskild riktad fortbildning. Mål för läsåret 09/10 Bagarmossen Skolans likabehandlingsplan ska diskuteras på klassråd utifrån en specifik fråga varje månad som eleverna ska arbeta med under en tidsperiod. Klassens synpunkter ska redovisas på elevråd. 3

Mål för läsåret 09/10 Brotorp Skolans likabehandlingsplan ska diskuteras på klassråd utifrån en specifik fråga varje månad som eleverna ska arbeta med under en tidsperiod. Klassens synpunkter ska redovisas på elevråd. Månadsuppföljning av trivselenkäten för att kartlägga trivsel på skolan Förebyggande arbetet Grunden för det förebyggande arbetet är SAMTALET. Skolan arbetar intensivt med värdegrund och förhållningssätt under skolstarten på hösten. Under den veckan ska alla elever få klart för sig vad diskriminering och kränkande behandling är, hur och varför den kan uppstå och att vi inte tillåter detta i någon form. Elever och lärare kommer tillsammans överens om ett gemensamt förhållningssätt, pratar om moraliska och etiska frågor, samt normer och värderingar. Diskussioner kring värdegrundsfrågor förekommer kontinuerligt i den ordinarie undervisningen, diverse tema arbete, i elevhälsoarbetet och i enskilda samtal. Kompetensutveckling för personalen ges kontinuerligt runt förebyggande arbete och konflikthantering och trygghetsteamet får utbildning i farstamodellens metod för antimobbningarbete. Bagarmossens skola använder sig av en adaption av Farsta modellen i sitt antimobbningsarbete. Aktivt arbete med samarbetspartners inom BRÅ, där skolan, polisen, resursenheten och socialtjänsten samverkar för att fånga upp ungdomar med riskbeteende. I det långsiktiga arbetet ingår också att informera föräldrarna om vår handlingsplan och hur vi arbetar mot kränkning. Detta informerar omsorgspersonalen/lärarna om på höstens föräldramöten. Om kränkande behandling förekommer Hur vi upptäcker kränkande behandling Åtagande 1 Lärare har rastvakt enligt fastslaget schema som är välkänt för alla genom att det anslås. Rastvaktens uppgift är att uppsöka eleverna där de befinner sig på rasten och ett uppdrag att upptäcka och förhindra alla former av kränkande behandling. Ansvariga: Rastvaktande lärare Åtagande 2 Alla andra anställda på skolan har i uppdrag att under ett kortare pass varje vecka agera rastvakt och uppsöka definierade riskplatser. Dessa riskplatser identifieras kontinuerligt i varje arbetslag/spår, dock minst en gång per termin. Ansvariga: Rastvakterna Åtagande 3 Varje år genomför vi en trivselenkät med samtliga elever. Ansvariga: Gruppen mot mobbning, Op-ledningsgrupp/samordningsgrupp, klasslärare/mentor 4

Åtagande 4 Varje år kartlägger vi var i skolan eleverna anser att kränkningar ofta uppstår. Så kallade riskplatser. Detta görs i samband med trivselenkäten Ansvariga: Gruppen mot mobbning, OPledningsgrupp/samordningsgrupp, klasslärare/mentor Åtagande 5 All personal uppmanas att i sitt ordinarie arbete ta vägen förbi kända riskplatser där kränkande behandling kan förekomma. Ansvariga: Skolledningen, OPledningsgrupp/samordningsgrupp, Gruppen mot mobbning Om diskriminering och kränkande behandling förekommer Om kränkande behandling förekommer är det viktigt att prata med de inblandade så snabbt som möjligt. Fyra steg för att stoppa kränkning på skolan: 1. Den lärare/annan personal som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev blir kränkt har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen. Elevernas ansvar bör betonas, vad kan var och en göra? Det du gör, spelar roll! 2. Fortsätter kränkningen är det de inblandade elevernas ansvarslärare/klasslärare som har ansvar för att agera så att kränkningen upphör. 3. Skulle kränkningen fortsätta är mobbingteamet tillsammans ansvariga för att åtgärder vidtas för att få stopp på kränkningen. Följande arbetsgång används av antimobbningsteamet: Samtal med den utsatte eleven. Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning. Information med alla inblandades föräldrar. Arbetslaget representant i antimobbningsgruppen är länken till arbetslaget. Detta är en fast punkt på arbetslagets dagordning under veckomötena. Insatserna som sätts in bedöms från fall till fall utifrån läroplanens värdegrund. Uppföljningssamtal med den utsatte. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört, vilket antimobbningsteamet konstaterar i uppföljande samtal med berörda parter. 4. Rektor/biträdande rektor informeras fortlöpande. De åtgärder som har gjorts för att stoppa kränkningen dokumenteras. Effekterna av åtgärderna skall följas upp och utvärderas. För att stoppa kränkning bland vuxna Den som anser sig utsatt för kränkning har ansvar för att genast ta kontakt med sin närmaste chef. Den som ser att någon blir kränkt har ett ansvar för att reagera på det inträffade. Informera Klassföreståndare/ mentorer informerar vid läsårets start eleverna om innehållet i och syftet med likabehandlingsplanen. I samband med att skolan tar emot en ny elev ska familjen informeras om skolans Likabehandlingsplan. 5

En genomgång av Likabehandlingsplanen ska alltid göras i samband med introduktion av ny personal. Handlingsplanen finns tillgänglig i rutinpärmen och på skolans hemsida. Utvärdering av handlingsplanen Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen görs årligen inom ramen för den skriftliga kvalitetsredovisningen. I samband med detta upprättas den nya likabehandlingsplanen. ARBETSKOPIA Upprättat den 2009-08-11 6