C-uppsats Flickors kroppsuppfattning och måltidsmönster

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap C-uppsats Flickors kroppsuppfattning och måltidsmönster Förändring under pubertet och moderns betydelse Författare: Lundberg, Ingrid Pettersson, Johanna Handledare: Birgitta Edlund Examinator: Gunnel Larsson Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp, Sjuksköterskeprogrammet 180hp HT 2009

Sammanfattning I denna studie har flickors måltidsmönster, viljan att gå ner i vikt samt försök att gå ner i vikt, före och efter puberteten, studerats. Vidare har jämförelser gjorts mellan mödrarnas kroppsskattning/bantningsbeteende och flickornas kroppsskattning/försök att gå ner i vikt gjorts. Ingen korrelation mellan flickors och deras mödrars skattade kroppssilhuett påträffades. Inte heller fanns någon korrelation mellan de 11-åriga flickorna och deras mödrars önskade kroppssilhuett. Däremot fanns en ökad korrelation mellan de 13-åriga flickorna och deras mödrars önskade kroppssilhuett. Ett starkt samband kunde påvisas mellan de mödrar som bantade och de döttrar som försökte gå ned i vikt såväl 1995 som 1997 där antalet 13-åriga flickor som försökte gå ner i vikt tenderade att öka jämfört med de 11-åriga flickorna. Vidare visar dataanalyser på en ökad tendens att vilja bli smalare hos de 13-åriga flickorna än hos de 11-åriga flickorna. Färre flickor åt frukost och lunch vid 13-års ålder än vid 11-års ålder. Det fanns även ett samband mellan de flickor som ville bli smalare vid både 11-års ålder och 13-års ålder och deras uteslutande av frukost och lunch. Middag låg även nära signifikans (p<.66). Studien visar på ett signifikant samband gällande bantningsbeteende hos mödrar och deras döttrar. Konklusionen av denna studie skulle kunna rikta preventionen åt ett annat håll. Mödrar bör göras mer uppmärksamma på att deras döttrar faktiskt är medvetna om att deras mammor bantar och att de påverkas av detta. Mer information till föräldrar, redan när barnen går på lågstadiet behövs, för att kunna förekomma och förebygga dessa problem. Tydligt är att det finns en sårbarhet hos flickor som genomgår puberteten. Abstract In this study, the girls' changing meal patterns, the desire to lose weight and attempt to lose weight, before and after puberty, have been studied. Furthermore, comparisons with mothers' body estimation / dieting and girls body estimation / trying to lose weight have been made. No correlation between girls and their mothers estimated body silhouette was found. Nor was any correlation between the 11-year old girls and their mothers' desired body silhouette. On the other hand, there was a greater correlation between the 13-year-old girls and their mothers' desired body silhouette. A correlation was also detected among mothers who were dieting and the daughters who were trying to lose weight both in 1995 and 1997 where the number of 13- year-old girls trying to lose weight tended to increase compared with the 11-year-old. Further data analysis shows a clear increasing tendency wanting to become narrower in the 13-year- 1

old girls than in the 11-year-old girls. Fewer girls ate breakfast and lunch at 13-years of age than at 11-years of age. There was also a correlation between the girls who wanted to be thinner at both 11-years old and 13-years old and their exclusion of breakfast and lunch. Dinner was also close to significance (p<. 66). This study shows an apparent significance concerning girls and their mothers dieting behaviour. The conclusion of this study could lead the prevention in another direction. Mothers should be more aware that their daughters are actually aware of their mothers dieting and are affected by this. More information to parents, starting even when children attend primary school is needed in order to anticipate and prevent these problems. It is obvious that there is vulnerability in girls undergoing puberty. Keywords: Teenage girls, mothers, food habits, diets, body image, eating disorders 2

Innehållsförteckning 1. Inledning 4 1.1 Orsaksfaktorer & preventionsarbete 4 1.2 Kroppsuppfattning & måltidsmönster tonårsflickor 5 1.3 Definition ätstörningar 9 1.4 Sociala aspekter 10 1.5 Sjuksköterskans roll i vård av personer med ätstörning 10 1.6. IDA-projektet 11 1.7 Problemformulering 12 2. Syfte 12 2.1 Frågeställningar 12 3. Metod 12 3.1 Design 12 3.2 Urval 12 3.3 Datainsamlingsmetod 13 3.4 Tillvägagångssätt 14 3.5 Dataanalys 14 3.6 Forskningsetiska överväganden 15 4. Resultat 16 4.1 Samband mellan flickor och deras mödrars skattning av aktuell kroppsstorlek 15 4.2 Samband mellan flickor och deras mödrars önskekroppssilhuett 15 4.3 Samband mellan flickor och deras mödrars bantningsbeteende 15 4.4 Förändring av flickors önskan att bli smalare efter pubertet 17 4.5 Förändring av flickors måltidsmönster efter pubertet 18 4.6 Deskriptiv data 19 5. Diskussion 20 5.1 Sammanfattning av resultat 20 5.2 Resultatdiskussion 20 5.3 Metoddiskussion 23 5.4 Slutsats 25 6. Referenser 26 7. Bilaga 1 29 3

1. Inledning Det finns inte någon annan period under människans livstid som kroppen förändras så mycket och så snabbt som under ungdomsåren. Under puberteten blir kroppens utseende alltmer viktigt och är enligt ungdomar själva den viktigaste faktorn gällande livsstil. (King, Wold, Tudor-Smith, Harel, 1996). Människor i västvärlden lever under mer stressade förhållanden idag där betoning läggs på individualitet och självständighet. Detta innebär att ett större ansvar läggs på den enskilda individen och att ta ansvar för sin egen lycka kan kännas tungt, inte minst för ungdomar som idag erfar en så kallad kulturell och social frigörelse. (Meurling, 2003). 1.1 Orsaksfaktorer & preventionsarbete På senare år har det blivit allt vanligare med ståndpunkten att ätstörningar uppkommer av olika orsaker hos olika individer. Trenden går åt att titta på flera faktorer och samspelet dessa emellan. En individ med ätstörningar har dels en biologisk men också psykologisk sårbarhet. Därtill lägger man den kulturella och sociala/familjära aspekten. Missnöje med sin kroppsvikt och form, samt påfrestningar på individen eller familjen leder till utbrottet av sjukdomen. En viktig del i att ätstörningen sedan fortsätter är de svältsymtom som uppkommer. (Meurling, 2003). Det är vanligt med missnöje över sin kropp och rubbningar i ätbeteendet bland barn och ungdomar. Flera faktorer är förknippade med utveckling av dessa problem såsom socialt stöd, familjekonflikter, lågt självförtroende, och bland flickor, tidig pubertet. För att komma tillrätta med dessa problem har förebyggande åtgärder ägt rum där man fokuserat på att utbilda barn och ungdomar i näringslära, skadliga ätbeteenden och negativa effekter av rubbningar i ätbeteende. Tyvärr har dessa program inte kunnat mäta någon mindre utveckling av ätbeteenderubbningar hos barn och ungdomar. Ätstörningar tycks utvecklas i högre grad hos ungdomar i tidig pubertet speciellt bland flickor. Av en studie framgår att flickor i grundskolan i åttonde klass och andra ring på gymnasiet hade signifikant större missnöje med sina kroppar än flickor i femte klass. 81 % av flickorna och 21 % av pojkarna uppgav att de kände sig feta. 46 % ansåg sig överviktiga när i själva verket 12 % verkligen var överviktiga. (Littleton & Ollendick, 2003). I en reviewartikel utvärderades 22st randomiserade kontrollstudier. Olika typer av preventionsprogram undersöktes för att förebygga ätstörningar. Av resultatet framgår att det är svårt att mäta någon minskad utveckling av ätstörningsbeteende och att balansen mellan att göra nytta och att skada är minimal gällande preventionsarbete mot ätstörningar. (Pratt & Woolfenden, 2002). Flertalet studier som arbetat 4

med prevention har fokuserat på utbildning och information. Genomgående visar dessa program på små eller inga resultat. Ett par studier visar till och med på oönskade eller kontraindikatoriska effekter. Å andra sidan så har åtgärdsinriktade program som beaktat inlärningsteoretiska principer med fokus på självkänsla och där aktivitet krävts av deltagaren, givit positiva resultat i termer av en förändrad kroppsuppfattning och förbättrade matvanor. (Ghaderi & Scott, 2009). Många unga kvinnor känner att kroppsuppfattning och motion är viktigt för deras självkänsla, de vill gå ner i vikt, är rädda att gå upp i vikt och känner sig feta. Insatser som förbättrar självkänsla, uppmuntran till kommunikation och att hjälpa ungdomar stödja varandra kan förhindra utvecklingen av ätstörningar. Om en ätstörning är misstänkt, kan det vara bra för vårdpersonal att fråga om han/hon är rädd för att förlora kontrollen över sin kropp, mat, vikt och form, samt upptagenhet av mat, ätbeteende, kost, kroppsvikt och form, då dessa frågor kan urskilja dem som löper större risk. (Abraham, 2003). BMI, extrem viktkontroll och missnöje över sin kropp framgår som möjliga riskfaktorer för att utveckla en ätstörning. De flickor som hade en tunn modell som förebild associerades med ökat missnöje över sin kropp och hade problem med detta. Preventionsprogram behövs för att minska sociokulturella faktorers påverkan med tanke på smalhet, tillämpning av extrem viktkontroll och övervikt hos ungdomar. (Espinoza, Penelo, Raich, 2009) 1.2 Kroppsuppfattning och måltidsmönster tonårsflickor Användning av CD-rom skivor och Internet blir allt vanligare i preventionsprogrammen. I en kontrollerad studie med randomiserade grupper (Ghaderi et al., 2009) fick en grupp unga kvinnor med uttalade riskmarkörer genomgå en interaktiv behandling via ett internetprogram, innehållande strategier för att förändra kroppsuppfattning och upptagenhet med att vilja bli smal. Denna grupp jämfördes med en kontrollgrupp före och direkt efter behandling. Resultaten visade på gynnsamma resultat för både behandlings- och kontrollgruppen. Ett utbildningsprogram (Everybody is Different) administrerat av skolpersonal och med stöd av multimedia teknik, riktat till 470st skolungdomar 11-14 år, med syftet att förändra kroppsuppfattning och att stärka självkänslan har också visat goda resultat. (Ghaderi et al., 2009). I Krakow gjordes tidigare i år en studie för att undersöka flickors kostvanor samt riskerna med dåliga kostvanor. Forskningen omfattade 100 slumpmässigt utvalda 15-åriga flickor. Flickorna svarade på anonyma formulär. Flickor med normal kroppsvikt utgjorde 74 %, medan 26% var underviktiga. De tillfrågade flickorna visade sig göra flera vanliga fel 5

angående kostvanor, såsom långa uppehåll mellan måltiderna, uteslutande av kvällsmål samt att äta den sista måltiden för sent. 39 % accepterade inte sitt utseende och 44 % tillämpade bantning eller hade tidigare följt någon diet. 88 % påverkades av medierna och ville därför ha en tunn figur. Under vissa förutsättningar kan ett sådant beteende leda till ätstörningar. (Medrela-Kuder, 2009). En studie i Neapel syftade till att titta på matvanor och beteende på en kohort av unga flickor för att kontrollera förekomsten av en obalanserad kost och förekomst av ätstörningar med särskild uppmärksamhet på ätstörningar UNS. Här använde man sig av ett tvärvetenskapliga redskap när man utformade frågeformuläret, för att kunna se redan förekommande ätstörningar samt psykologiska risker som kan leda till ätstörningar. Analys av födointag visade att alla värden som rapporterats, med undantag av lipider och natrium, var lägre än rekommendationer. Man observerade en prevalens på 1,28 % av bulimia nervosa, 1,28 % av hetsätning, och 10,25 % av ätstörningar UNS. Drivkraften för att uppnå en tunn och kropp var starkt förknippat med fenomenet bantning. Studien bevisade även massmediernas inflytande på kroppsuppfattning och ätbeteende hos ungdomar. (Boschi, Siervo, D'Orsi, Margiotta, Trapanese, Basile, Nasti, Papa, Bellini, Falconi, 2003). Kunskapen om vilka faktorer som ska anses vara riskmarkörer för att utveckla anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning och hetsätningsrelaterade störningar är relativt god. Låg självkänsla, avsaknad av socialt stöd och upprepade bantningsförsök är exempel på sådana faktorer. Den i särklass största riskfaktorn är upptagenhet av kroppsform och vikt. Sociala normer, attityder och ideal spelar också stor roll. (Ghaderi & Scott, 2009). Flickor kan ha svårt att acceptera sin normala kroppsliga utveckling, då de sociala normerna och värderingarna i vårt samhälle är starka angående kroppsform och utseende. Under puberteten ökar flickors kroppsfett medan det hos pojkar minskar. Detta för att pojkars kroppar skall få en större andel muskelmassa, medan flickor skall kunna få menstruation. År 1890 var medelåldern för en flickas kroppsliga könsmognad 16 år, medan den idag har sjunkit till 13. Denna omställning innebär inte motsvarande mognad på ett socialt och psykiskt plan, vilket innebär att både flickor själva och dess omgivning har svårt att förhålla sig till detta. Den positiva självbilden kan således bli lidande, vilket ökar risken för att utveckla en ätstörning. (Meurling, 2003). De flesta unga pojkar och flickor är inte oroade över sin vikt innan ungdomsåren. Dock uppger 1-3 % av pojkarna, medan 9-20 % av flickorna att de har någon form att psykologiska 6

eller känslomässiga problem, som exempelvis ångest. Under tidiga ungdomsår ökar dock ätstörningar och tankar kring vikt för flickor. (Thurfjell, 2005). Kroppsidealet skiljer sig mellan pojkar och flickor. Oftare är flickor mer involverade i de mediala kvinnliga ideal som förekommer. Unga pojkar vill bli mer muskulösa och tenderar i så fall till att bygga sina kroppar, medan unga flickor vill bli smalare och följaktligen svälter sig. Det sistnämnda är ofta en farligare metod. Vid uppföljning kunde man se att de flickor som nämnt några sammanfallande termer; att vara snygg (medias ideal), rädsla för att mogna/bli äldre, yrkesval, sexuell debut och kräkningar hade utvecklat en ätstörning efter tre år. (Thurfjell, 2005). I en studie från Australien (Lowes & Tiggeman, 2003) intervjuades 135 barn mellan fem och åtta års ålder. De fick bland annat skatta sin kroppsfigur samt skatta vilken kroppsfigur de helst skulle vilja likna. Samtliga flickor mellan sex, sju och åtta års ålder skattade deras ideala figur som smalare än vad de i själva verket var. Bland de femåriga flickorna kunde man inte se någon signifikant skillnad. Resultaten visade på en önskan att bli smalare startade vid sex års ålder och att bantning var ett medel för att uppnå sina ideal. Vidare visades att missnöje över sin kropp kan förutspås efter kön och uppfattning om mödrarnas missnöje över sina kroppar. (Lowes et al., 2003). Folkhälsoinstitutets undersökning över svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006 tyder på att kroppsuppfattningen skiljer sig i åldrarna och på olika sätt mellan pojkar och flickor. Vid elva års ålder är kroppsuppfattningen likartad, därefter börjar pojkar och flickors kroppsuppfattning skilja sig åt. Andelen pojkar som tycker att de är för smala ökar med åldern medan andelen flickor som tycke att de är för tjocka ökar med åldern. (Danielsson, 2006). 7

Figur 1. Svarsfördelning på frågan Tycker du att du är? uppdelat på kön och ålder. (Danielsson, 2006). I undersökningen ställs också en fråga om i vilken utsträckning man bantar eller gör någonting annat för att gå ned i vikt. Andelen pojkar som gör något för att gå ned i vikt är densamma i alla åldrar, cirka 6 procent. Bland flickorna är det dock vanligare att de gör något för att gå ned i vikt då de blir äldre, 15 % av flickorna i 15års åldern uppgav att de försöker gå ned i vikt just nu (vid ifyllnad av enkät) jämfört med 7 % av flickorna vid 11 års ålder. (Danielsson, 2006). Mer än 9 av 10 patienter med ätstörningar är kvinnor. Dessa siffror anses dels bero på hur kroppsidealet ser ut i vissa kulturer. De diagnoser som omfattas av ätstörningar i DSM-IV är anorexia nervrosa, bulimia nervrosa, atypisk ätstörning och hetsätningsstörning. Den sistnämnda utvecklas dock oftast i 40-50 årsåldern. (Allgulander, 2008). Ätstörningar utgör en samling psykiatriska störningar och har den största dödligheten bland alla psykiatriska störningar. Prevalensen varierar beroende på vilken population som studeras. Bland vuxna kvinnor anges procenttalet till ca 4 %. När det gäller risktal så varierar också andelen beroende på studie och vilken population som studerats. Andelen unga kvinnor anges vara cirka en tredjedel. (Ghaderi & Scott, 2009). I en studie i Girona, Spanien, ville man undersöka förekomsten av eventuella ätstörningar bland ungdomar av båda könen samt fastställa förhållandet mellan attityder till mat, kroppsform samt oro hos tonårsflickor. Bland 1025 studenten mellan 14 och 19 år fann man att 16,3 % av de unge kvinnorna, medan endast 0,4 % av de unga männen, utgjorde en risk för att utveckla en ätstörning. 9 % av kvinnorna uttalade en djup oro över sin kroppsform och vikt och vidare 13,1 % en måttlig oro. Slutsatsen i denna studie var att förekomsten av ätstörningar 8

och risken för uppkomsten av ätstörningar hos denna grupp liknar andra studiers resultat. (Ballester- Ferrando, De Gracia- Blanco, Patiño- Masó, Suñol- Gurnés, Ferrer- Avellí, 2002). I en studie från USA ingick flickor och kvinnor i åldrarna 8 till 17 år. Här ville man undersöka tillfredsställelse av kroppsbild, vikt samt se bantningsbeteenden. Man tittade också på huruvida deltagarnas kostvanor var lämplig hos unga kvinnor och flickor. Mer än hälften (52 %) av patienterna rapporterade oro angående vikt samt att de använde sig av någon form av bantning. Mönstret ökade med åldern. Vänners bantning påverkade 8 - till 14-åringar och hade man en familjemedlem som bantade innebar det ännu högre påverkan för alla åldersgrupper. Flickor i åldrarna 11 till 17 år som bantade hade större kroppsmissnöje och betydligt lägre intag av mat men ändå tillräckligt i jämförelse med dem som inte bantade. Omvänt var det för de yngre flickorna som bantade, vilka inte fick i sig den näring de behövde. Slutsatsen blev att behovet är stort av att utbilda flickor yngre än 11 år om att uppnå ett lämpligt och tillgodosett kostintag för att främja förväntad tillväxt. Denna ålder sågs som viktig eftersom det tydde på att oro om vikt och bantning börjar så pass tidigt. (Packard, Krogstrand, 2002). 1.3 Definition ätstörningar Anorexia Nervrosa innebär självsvält och denna diagnos innebär ett BMI under 17,5 (normalintervall: 18,6-24,9). I Sverige uppskattas förekomsten av sjukdomen vara 1 % hos kvinnor och 0,1 % hos män före 18 års ålder. Om flickor kommit in i puberteten upphör mensen. För en person med Anorexia Nervrosa ligger det centrala beteendet i att nå en kroppsvikt långt under den normala. En rubbad kroppsuppfattning föreligger. För att uppnå idealvikten minskar personen kaloriintaget och/eller använder sig av extrem motion, kräkningar, vätskedrivande medel samt laxermedel. Ofta tillkommer symptom som ångest, nedstämdhet, irritabilitet, förstoppning, undandragande beteende och tvångssymtom. (Allgulander, 2008). En person med Bulimia nervrosa kan ibland beskriva sig som en misslyckad anorektiker. Liksom en person med anorexia har bulimikern en störd kroppsuppfattning och en önskan att gå ner i vikt. Dock tappar en person med bulimi kontrollen över ätandet och får attacker av hetsätning som kan bestå av 1000-2000 kcal åt gången, vilket följs av självrening genom exempelvis kräkning eller laxermedel. Kroppsvikten påverkas ofta inte vid bulimi. Självdestruktivt beteende, substansmissbruk eller snatteri förekommer dock i viss 9

utsträckning hos dessa patienter. Frätskador på tänder, sår på knogar eller svällda spottkörtlar kan finnas kliniskt. (Allgulander, 2008). Atypiska ätstörningar är betydligt mer vanligt förekommande än de två ovanstående diagnoserna. Ofta innebär en atypisk ätstörning att vissa symtom inom någon av störningarna förekommer, men att den inte helt uppfyller kraven för att vara ett rent fall. Man menar att hälften av alla personer med atypiska ätstörningar någon gång utvecklar bulimi eller anorexi. (Allgulander, 2008). 1.4 Sociala aspekter Föräldrar är starka kommunikatörer av sociokulturell påverkan. Deras muntliga indirekta meddelanden och aktiva uppmuntran har visat sig ha en större inverkan på deras barns kroppsuppfattning och ätbeteenden än andra effekter utifrån modeller. Både mammor och pappor är viktiga källor till inflytande för sina barn. Utökad forskning av hur ungdomar och unga vuxna tolkar och uppfattar föräldrarnas attityder och potentiella skyddande faktorer är nödvändig. (Rodgers & Chabrol, 2009). I en kvantitativ enkätstudie som gjorts i Nederländerna fann man att moderns kroppsuppfattning och ätbeteende påverkade i stor utsträckning barnet. Moderns uppmuntran till restriktivt ätande samt strävan efter att vara smal överfördes till barnet. Det visade sig även att sårbarheten var störst under grundskoletiden. (Anschutz, Vermulst, Engels, Van Strien, Kanters, 2009). Socialt stöd har också visat sig vara en viktig faktor i samband med ätstörningsproblem. 77 unga flickor och deras mödrar deltog i en studie där sociala relationer och bantning mättes med ett års mellanrum. Resultaten visade att mammans uppfattning om barnets vikt och flickornas uppfattning om socialt stöd predicerade kroppsuppfattning och bantningsbenägenhet. (Ghaderi & Scott, 2009). 1.5 Sjuksköterskans roll i vård av personer med ätstörning Enligt Watsons omvårdnadsteori är samspelet mellan patienten som söker vård/stöd samt vårdgivaren i centrum. Hon menar att det moraliska ideal som råder för att uppnå den goda omvårdnaden är den mänskliga omsorgen. Denna, menar hon, finner endast den vårdare som tar hand om sig själv och lever i harmoni med sin egen självkänsla. Att först och främst ta itu med sina egna tankar och värderingar är alltså en förutsättning för en sjuksköterska att i sin tur kunna ge god vård. I mötet med patienten är det viktigt att hjälpa till med uppbyggandet av en meningsfull tillvaro, självkontrollen samt stärkandet av självkänslan. Detta kommer vidare 10

att innebära ett mer eget ansvar för patienten som skall lära sig att ta rätt beslut om sig själv och sin egen hälsa. (Watson, 1999). Ätstörningsrubbningar bland tjejer i tonåren är idag ett stort folkhälsoproblem med påverkan på såväl den psykiska som den fysiska hälsan. Därför är det viktigt att fånga upp dessa personer som visar tendenser på ätstörningar i ett tidigt stadium och jobba förebyggande med detta. I socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) står bland annat att sjuksköterskan ska jobba för främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa. Sjuksköterskan ska ha förmågan att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsförändringar samt undervisa och stödja patienter och närstående, individuellt eller i grupp, i syfte att främja hälsa och att förhindra ohälsa. (Socialstyrelsen, 2005). Det krävs intensiva forskningsansatser för att testa, vidareutveckla och implementera preventiva åtgärder. Prevention är utan tvekan den bästa satsningen när det gäller långsiktig och effektiv lösning av psykisk ohälsa. (Ghaderi & Scott, 2009). 1.6 IDA-projektet IDA-projektet (Investigation of Dieting behaviours in Adolecents) har pågått i Uppsala län mellan åren 1995 och 2002. Projektet var longitudinellt och inriktat på att identifiera riskfaktorer och skyddsfaktorer mot utveckling av ätstörningar hos flickor. IDA-projektet har genomförts i 40 skolor där totalt 1300 flickor i åldrarna 7, 9, 11, 13 och 15 år (ca 200 i varje åldersgrupp) rekryterades vid projektets början 1995 (Huvudkohorten). Dessa flickor har deltagit i studien först en gång per år mellan 1995 och 1997, och sedan år 2000 samt 2002. År 1999 rekryterades ytterligare cirka 1700 flickor (Samhällskohorten) i samma åldrar från i stort sett samma skolor som den första gruppen. Syftet med Samhällskohorten var att kunna undersöka om det föreligger några skillnader mellan 1995 och 1999 i de olika åldersgrupperna, vilket skulle kunna tyda på en förändring i den samhälleliga inställningen i dessa frågor. Även föräldrar, lärare och skolsköterskor har undersökts i båda kohorterna (Edlund, Ghaderi, Westerberg, Norring, Rydell, Swenne, Halvarsson, Lunner, 2005). 11

1.7 Problemformulering Idag är det vanligt förekommande med olika slags ätstörningar hos tonårsflickor. Anledningarna till att detta uppkommer är många och kan bero på en kombination av psykologiska, biologiska, familjemässiga och kulturella faktorer. Under puberteten förändras kroppen, vilket inte alltid är välkommet. Studier pekar på att tidig prevention är nödvändigt för att minska antalet flickor som drabbas av ätstörningar. Många flickor med normalt BMI önskar sig en smalare figur. Detta kan i sin tur leda till bantning, förändrade måltidsmönster och således ätstörningar. Det återfinns liten vetenskaplig evidens för hur moderns inställning till bantning står i samband med dottern. Studier talar för osäkra besked om när en ätstörning utvecklas hos flickor och därmed när preventionsprogram ska startas. En studie som denna är därför en förutsättning för att kunna arbeta preventivt med dessa problem och skulle kunna rikta preventionen åt ett annat håll än vad det görs idag. 2. Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några samband mellan flickor och deras mödrars kroppsuppfattning, önskade kroppssilhuett och bantningsbeteende. Syftet är också att undersöka om flickor vill bli smalare efter pubertet samt om flickornas måltidsmönster förändras före och efter pubertet. 2.1 Frågeställningar Finns det något samband mellan mödrars och döttrars kroppsuppfattning? Finns det något samband mellan mödrars bantningsbeteende (skattat utifrån döttrarnas svar) och döttrars bantningsbeteende? Förändras flickors önskan att bli smalare efter pubertet? Förändras flickors måltidsmönster efter pubertet? 3. Metod 3.1 Design Denna studie är en icke-experimentell kvantitativ, korrelativ och komparativ, prospektiv studie. 3.2 Urval Data är insamlade sedan tidigare i IDA-projektet som är en prospektiv, longitudinell studie. 12

IDA-projektet har genomförts i 40 slumpmässigt utvalda skolor i Uppsala län. Två slumpmässigt utvalda flickor i varje klass i åldrarna 7, 9, 11, 13 och 15 år, ca 200 i varje åldersgrupp, totalt 1300 flickor, rekryterades vid projektets början 1995 (Huvudkohorten). Bortfallet var 11 procent. Dessa flickor har deltagit i studien först en gång per år mellan 1995 och 1997, och sedan år 2000 samt 2002. År 2002 visade sig ha ett stort antal bortfall varvid det var svårt att se några samband jämfört med år 1995 och 1997. På grund av detta exkluderades år 2002 i studien. Någon gång mellan 10 och 13 årsåldern brukar de flesta komma in i puberteten. Under puberteten utvecklas kroppen från barn till vuxen. Tjejer utvecklar exempelvis bröst och mens. (Sandler, 2009). Eftersom syftet i detta arbete dels är att se hur flickors kroppsuppfattning, bantningsbeteende och måltidsvanor förändras under puberteten valdes flickor år 1995, som då var 11 år gamla. Samma flickor följdes upp 1997som då blivit 13 år. 3.3 Datainsamlingsmetod I enkäten fick flickorna besvara frågor om sig själv, matvanor, hälsovanor, vikt och motion. Enkäten innehöll följande teman; Vad tycker du om mat, ätande och motion?, Vad tänker du, känner och gör då du äter?, Försök att minska eller kontrollera din vikt, Jag tycker att jag är, Tycker du att du har blivit retad?, Skattning av kroppsstorlek, När du har problem/känner dig spänd, hur ofta gör du då följande saker, Familjeklimat. Frågorna var total 264 stycken, vissa med underfrågor. Svaren i enkäten innehöll nominal-, intervall-, kvotsamt ordinalskala. Föräldrarna fick en egen enkät att fylla i som innehöll betydligt färre frågor och teman. Svaren transformerades till siffror för att kunna analyseras; På frågorna Vill du bli smalare idag?, Försöker du gå ned i vikt idag?, Mamma bantar idag var svarsalternativen 1=ja och nej=2. Frågorna Vilken kroppssilhuett är du lik, Vilken kroppssilhuett vill du vara lik? hade fem kroppssilhuetter att välja mellan där 1=underviktig och 5=överviktig. Frågorna Äter frukost?, Äter lunch?, Äter middag? hade åtta svarsalternativ där 1= ingen dag, 8= alla dagar i veckan. Frågor till flickorna som valdes att analyseras från IDA-projektet var; Ålder? Vill du bli smalare idag? JA/NEJ Försöker du gå ned i vikt idag? JA/NEJ Bantar din mamma idag? JA/NEJ Vilken kroppssilhuett är mest lik dig som du upplever idag? Se Bilaga 1 (Kropps 13

Om du skulle ha möjlighet att välja: Vilken av kroppssilhuetterna skulle du vilja vara lik? Se Bilaga 1 Hur ofta äter du frukost? Ingen, 1dag, 2dgr, 3dgr, 4, dgr, 5dgr, 6dgr, 7dgr Hur ofta äter du lunch? Ingen, 1dag, 2dgr, 3dgr, 4, dgr, 5dgr, 6dgr, 7dgr Hur ofta äter du middag? Ingen, 1dag, 2dgr, 3dgr, 4, dgr, 5dgr, 6dgr, 7dgr Frågor till föräldrarna som valdes ut från IDA-projektet var; Mamma/pappa? Vilken kroppssilhuett är mest lik dig som du upplever idag? Se Bilaga 1 Om du skulle ha möjlighet att välja: vilken kroppssilhuett skulle du vilja vara lik? Se Bilaga. 3.4 Tillvägagångssätt Målsman för flickorna fick hemskickat ett informationsbrev som beskrev studien. Därefter fick föräldrarna hemskickat en första enkät med instruktioner. Målsman fick i sin tur ta ställning till deltagande för sig själv samt dottern. Flickorna fick besvara första enkäten i skolan där även deras lärare informerades. Föräldrar fick hemskickat en enkät att svara på. Vid uppföljningen fick de slumpmässigt utvalda flickorna hemskickat kommande enkäter. Från IDA-projektet valdes data från 1995, 1997 samt 2002 ut. Data från 2002 exkluderades senare på grund av stort bortfall. Flickor som selekterades i detta arbete var 1995 11 år gamla, N=152 och 1997 13 år gamla, N=151 med respektive moder, N=110 1995, N=109 1997. Anledningen att dessa valdes ut var att se förändringen under pubertet vilket inte inträffar vid samma år för alla flickor men de flesta kommer i puberteten mellan 10 år och 13 år. Data för flickor 10 år fanns inte varvid 11 år fick stå för flickor före pubertet och 13 år efter pubertet. 3.5 Dataanalys Vid den statistiska bearbetningen och analysen användes statistiska programmet SPSS. Samband mellan döttrar och deras mödrar analyserades med Spearman s test. Skillnader över tid analyserades med T-test samt Chi 2 -test. Frågor gällande skattning av kroppsstorlek analyserades med Spearman s test, viljan att bli smalare med Spearman s Rho och Chi 2 -test, försök att gå ner i vikt analyserades med Chi 2 -test samt måltidsmönster analyserades med beroende T-test, One-Way ANOVA, oberoende T-test. Bakgrundsdata bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik och redovisas genom löpande text och tabeller. 14

3.6 Forskningsetiska överväganden IDA-projektet är godkänt av en etisk kommitté och deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas, vilket framgick i informationsbrevet. Dock bad forskarna att deltagarna skulle fullfölja studien om man valde att påbörja den. Eftersom flickorna var mindreåriga fick målsman ta ställning om deltagande. Materialet behandlas konfidentiellt och går inte att härleda till specifika personer. Tystnadsplikt råder. 4. Resultat 4.1 Samband mellan flickor och deras mödrars skattning av aktuell kroppsstorlek Spearman s test visade inte någon korrelation mellan elvaåriga flickor och deras mödrars skattade kroppsuppfattning 1995 (r=.14, p<.15). Se även tabell 5. Spearman s test visade inte någon korrelation mellan de 2 år senare trettonåriga flickorna och deras mödrars kroppsuppfattning 1997 (r=.04 p<.70). Se även tabell 5. 4.2 Samband mellan flickor och deras mödrars önskekroppssilhuett Spearman s test visade inte någon korrelation mellan elvaåriga flickor och deras mödrars önskan att vara lik samma kroppssilhuett 1995 (r=.14, p<.15). Se även tabell 5. Spearman s test visade tendens till en korrelation mellan de två år senare trettonåriga flickorna och deras mödrars önskan att vara lik samma kroppssilhuett 1997 (r=1.0 p<.06). Se även tabell 5. 4.3 Samband mellan flickor och deras mödrars bantningsbeteende För att se om det fanns något samband mellan dotters och moderns bantningsbeteende gjordes Chi 2 -test. Frågan om de elvaåriga flickorna försöker gå ned i vikt idag ställdes i relation till frågan om mamma bantar idag, där ett tydligt signifikant samband påvisades; (x 2 =56.4 p<.001). 33,3 % av flickorna med mammor som bantar försökte även de att gå ned i vikt 1995. 15,7 % av flickorna försökte inte gå ned i vikt men hade mammor som bantade. Se tabell 1. 15

Tabell 1. Samband bantning mor och dotter 1995. Försöker gå ner i vikt -95 * Mamma bantar idag -95 Crosstabulation Mamma bantar idag -95 Ja Nej Totalt Försöker gå ner i vikt -95 Ja Antal 9 18 27 % inom försöker gå ner -95 33,3 % 66,7 % 100,0 % % inom mamma bantar -95 33,3 % 15,7 % 19,0 % % of Total 6,3 % 12,7 % 19,0 % Nej Count 18 97 115 % inom försöker gå ner -95 15,7 % 84,3 % 100,0 % % inom mamma bantar -95 66,7 % 84,3 % 81,0 % % av totala 12,7 % 68,3 % 81,0 % Total Antal 27 115 142 % inom försöker gå ner -95 19,0 % 81,0 % 100,0 % % inom mamma bantar -95 100,0 % 100,0 % 100,0 % % av totala 19,0 % 81,0 % 100,0 % Samma test gjordes på de två år senare trettonåriga flickorna. Ett tydligt signifikant samband kunde även påvisas här (x 2 =2.9, p<.001), se tabell 2. 16,5 % av flickornas mammor bantade när enkäten besvarades 1997. 29,5 % av flickorna som svarade att de försökte gå ner i vikt -97 hade även mammor som bantade. Se tabell 2. Tabell 2. Samband bantning mor och dotter 1997. Försöker gå ner i vikt -97 Mamma bantar idag -97 Crosstabulation Mamma bantar idag -97 Ja Nej Bortfall Totalt Försöker gå ner i vikt - 97 Ja Antal 13 31 0 44 % inom försöker gå ner-97 29,5 % 70,5 %,0 % 100,0 % % inom mamma bantar idag - 97 56,5 % 27,0 %,0 % 31,7 % % av totala 9,4 % 22,3 %,0 % 31,7 % Nej Antal 10 84 1 95 % inom försöker gå ner-97 10,5 % 88,4 % 1,1 % 100,0 % % inom mamma bantar idag - 97 43,5 % 73,0 % 100,0 % 68,3 % % av totala 7,2 % 60,4 %,7 % 68,3 % Total Antal 23 115 1 139 16

% inom försöker gå ner-97 16,5 % 82,7 %,7 % 100,0 % % inom mamma bantar idag - 97 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % % av totala 16,5 % 82,7 %,7 % 100,0 % 4.4 Förändring av flickors önskan att bli smalare efter pubertet Spearman s Rho visar på en tydlig signifikant förändring mellan de 11-åriga flickorna och de 13-åriga flickorna (r=1.0, p=.001). Detta visar på en ökad tendens att vilja bli smalare efter pubertet. 1995 önskade 32 % bli smalare, jämfört med 44 % 1997. Se tabell 3. Tabell 3. Önskan att bli smalare idag. Antal Procent Flickor 11 år 1995. 152 100 Ja 48 32 Nej 104 68 Flickor 13 år 1997. 146 100 Ja 64 44 Nej 82 56 Chi²-test visar på en ökning av andelen flickor som ville bli smalare vid 13 års ålder jämfört med 11 års ålder (x 2 =35.31, p=.001). 37,5 % av flickorna som svarade att de inte ville bli smalare vid 11 års ålder 1995 ville bli smalare vid 13 års ålder 1997. Se tabell 4. Tabell 4. Förändring önskan att bli smalare idag 1995 och 1997. Vill bli smalare idag -95 Vill bli smalare idag -97 Crosstabulation Vill bli smalare idag -97 Ja Nej Totalt Vill bli smalare idag - 95 Ja Antal 35 6 41 % inom Vill bli smalare idag 85,4 % 14,6 % 100,0 % - 97 % inom Vill bli smalare idag - 95 62,5 % 8,1 % 31,5 % % av totala 26,9 % 4,6 % 31,5 % Nej Antal 21 68 89 17

% inom Vill bli smalare idag - 97 % inom Vill bli malare idag - 95 23,6 % 76,4 % 100,0 % 37,5 % 91,9 % 68,5 % % av totala 16,2 % 52,3 % 68,5 % Total Antal 56 74 130 % inom Vill bli smalare idag 97 % inom Vill bli smalare idag 95 43,1 % 56,9 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % % av totala 43,1 % 56,9 % 100,0 % 4.5 Förändring av flickors måltidsmönster efter pubertet Flickorna fick skatta sina frukostvanor där 1 betydde att de inte åt frukost någon dag i veckan, 8 att de åt alla dagar i veckan. Beroende T-test (Paired sampled T-test) visade att färre åt frukost (p<.014) och lunch (p<.001) vid 13års ålder jämfört med 11års ålder. Middag visade ingen signifikant skillnad (p<.147). Medelvärdet (M) för frukost 1995 var 7.7 jämfört med 1997 då medelvärdet var 7.4. Lunch M=5.8 1995, M= 5.4 1997 och middag M= 7.7 1995, M=7.6 1997. Se tabell 5. Oneway ANOVA visade på en minskad tendens till att äta frukost hos de flickor som ville bli smalare 1995. Frukost (F=8.65, p<0.004), lunch (F=0.83, p<0.364), middag (F=0.58, p<0.448). Se även tabell 5. Oneway ANOVA visade på en minskad tendens till att äta frukost och lunch hos de flickor som ville bli smalare 1997 i 13års. Frukost (F=10.38, p<.002), lunch (F=10.66, p<.001), middag (F=5.00, p<.026). Se även tabell 5. Med hjälp av oberoende T-test (independent sampled test) jämfördes om flickorna ville bli smalare idag med deras frukost- lunch och middagsvanor. Signifikans kunde påvisas framför allt med frukost (p<.001), lunch (p<.084), middag nära signifikans (p<.066). Se även tabell 5. 18

4.6 Deskriptiv data Nedan följer tabeller som visar på medelvärde (M), standardavvikelse (SD) samt minsta (Min) och största (Max) som flickorna och mödrarna svarat. Tabell 5. Beskrivning av alla variabler. Flicka 11år 1995 M SD Min Max Mamma bantar idag 1.8.38 1 2 Lik kroppssilhuett 2.7.8 1 5 Vill vara lik kroppssilhuett 2.3.5 1 3 Äter frukost antal dagar 7.7.9 3 8 Äter lunch antal dagar 5.8.74 2 6 Äter middag antal dagar 7.7 1.0 1 8 Flicka 13år 1997 M SD Min Max Mamma bantar idag 1.9.4 1 3 Lik kroppssilhuett 2.7 1.8 1 5 Vill vara lik kroppssilhuett 2.3.6 1 4 Äter frukost antal dagar 7.4 1.5 1 8 Äter lunch antal dagar 5.4 1.2 1 6 Äter middag antal dagar 7.6 1.3 1 8 Mamma 1995 (till flickor 11 år) M SD Min Max Lik kroppssilhuett 3.2.8 1 5 Vill vara lik kroppssilhuett 2.5.5 1 3 Mamma 1997 (till flickor 13 år) M SD Min Max Lik kroppssilhuett 3.1.8 1 5 Vill vara lik kroppssilhuett 2.6.5 2 3 19

5. Diskussion 5.1 Sammanfattning av resultat Våra dataanalyser visade inte någon korrelation mellan flickors och deras mödrars skattade kroppssilhuett, varken bland 11-åringar eller 13-åringar. Inte heller fanns någon korrelation mellan de 11-åriga flickornas och deras mödrars önskade kroppssilhuett. Däremot fanns en tydlig ökad korrelation mellan de 13-åriga flickornas och deras mödrars önskade kroppssilhuett. Ett starkt samband kunde även påvisas mellan uppgifter från döttrar angående de mödrar som bantade och de döttrar som försökte gå ned i vikt såväl 1995 som 1997 där antalet 13-åriga flickorna tenderade att öka jämfört med de 11-åriga. Vidare visar dataanalyser på en tydlig ökad tendens att vilja bli smalare hos de 13-åriga flickorna än de 11-åriga flickorna, alltså efter pubertet. Färre flickor åt frukost och lunch vid 13-års ålder än vid 11-års ålder. Det fanns även ett samband mellan de flickor som ville bli smalare vid både 11-års ålder och 13-års ålder och deras minskade ätvanor gällande frukost och lunch. Middag låg nära signifikans (p=.66). Detta arbete stärker de studier som finns om ätbeteende och kroppsuppfattning hos flickor före och efter puberteten. Vår studie visar på tydlig signifikans gällande bantningsbeteende hos mödrar och deras döttrar men inte gällande kroppsskattning och önskan att vara en kroppssilhuett. 5.2 Resultatdiskussion Enligt King et al. (1996) finns det inte någon annan period i livet som kroppen förändras så mycket och så snabbt som under ungdomsåren. När puberteten infallit blir kroppens utseende alltmer viktigt och är enligt ungdomar själva den viktigaste livsstilsfaktorn. Denna förändring kan beskrivas som närmast traumatisk för många. I takt med att kroppen förändras blir dessutom den mentala påverkan allt större i denna ålder. Dörren till vuxenvärlden har öppnats, plötsligt ska man ta mer ansvar och göra aktiva val. I och med puberteten förändras framför allt tjejers kroppsform. Höfterna blir bredare och brösten växer. Underhudsfettet ökar. (Sandler, 2009). Detta kan vara en del av förklaringen att fler vill bli smala vid 13 års ålder än vid 11 års ålder. Som Meurling (2003) uttrycker det, att människor i västvärlden lever under mer stressande förhållanden idag där betoning läggs på individualitet och självständighet. Mer 20

press läggs på ungdomar som idag erfar en kulturell och social friställning. Vi tror att fokuseringen på kroppen och dess förändringar kan bli ett sätt att försöka hantera ångesten. Enligt våra resultat är det uppenbart att flickorna i studien tenderade att vilja gå ner i vikt samt försöka gå ned i vikt efter pubertetens utbrott i större utsträckning än innan. Det var främst de som ville gå ner i vikt redan som elvaåringar och anledningarna till dessa kan vi bara gissa. En anledning kan dock vara att man redan var på väg in i puberteten och därmed var tidigare än andra. Thurfjell (2005) skriver att få oroar sig för sin vikt bland både pojkar och flickor innan ungdomsåren. Dock påpekar hon att 9-20 % av flickorna, i motsats till 1-3 % av pojkarna svarar att de har någon form att psykologiska eller känslomässiga problem, som exempelvis ångest. Kanske kan ångest vara en stor bov till att de elvaåriga flickorna vill gå ner i vikt. Enligt Meurling (2003) så har ståndpunkten att ätstörningar uppkommer av olika orsaker hos olika individer blivit allt vanligare. Som forskare försöker man därför numera titta på många olika aspekter för att förstå hur problemet uppkommer. En individ med ätstörningar har dels en biologisk men även en psykologisk sårbarhet. En ytterligare viktig faktor är den sociala/familjära aspekten. Socialt stöd, familjekonflikter, lågt självförtroende, och bland flickor, tidig pubertet, är några av de viktigaste faktorerna enligt Meurling (2003). Tidigare studier visar att den sociala aspekten och framförallt föräldrarna spelar en stor roll i ätbeteenden och kroppsuppfattning (Rodgers et al., 2009, Anschutz et al., 2009, Ghaderi et al., 2009). Blanda annat visade en studie att mammans uppfattning om barnets vikt och flickornas uppfattning om socialt stöd predicerade kroppsuppfattning och bantningsbenägenhet (Ghaderi & Scott, 2009). Vårat arbete berättar inte om huruvida familjeförhållandena var dåliga eller bra, men vi vet däremot om mammorna bantar eller inte. Våra resultat visar tydligt att det är fler flickor som bantar om de uppger att deras mammor bantar. Påverkan är alltså stor. Vi kan också se att påverkan från moderns bantning ökar från att flickorna är 11 år till att de är 13 år. Där kommer alltså även pubertetens inverkan. Analyser i Lowes et al. (2003) studie visade att missnöje över sin kropp kan förutspås efter kön och uppfattning från mödrarnas missnöje över sina kroppar. Detta styrker våra resultat av analyserna. Enligt Anschutz et al. (2009) påverkade moderns kroppsuppfattning och ätbeteende barnet i stor utsträckning. Moderns uppmuntran till restriktivt ätande samt strävan efter att vara smal överfördes till barnet. Man fann även att sårbarheten var störst under grundskoletiden. Detta är uppenbart. Dock tror vi att det är vanligare som Rodgers et al. (2009) säger, att föräldrar är 21

starka kommunikatörer av sociokulturell påverkan. De muntliga indirekta meddelandena samt aktiva uppmuntran har, enligt Rodgers et al. (2009) visat sig ha en större inverkan på deras barns kroppsuppfattning och ätbeteenden än andra effekter utifrån modeller. Vårt arbete visar inte på något tydligt samband mellan mödrar och döttrars skattning av kroppsstorlek, som exempel på en typ av modell. Inte heller de 11-åriga flickorna önskar sig vara lik samma kroppssilhuett som mödrarna. Däremot fanns det dock hos de 13-åriga flickorna och deras mödrar en tendens till ökad korrelation. Detta tyder vi som att de 13-åriga flickorna fått en mer mogen kropp, mer lik sin mamma och att man därmed önskar sig en annan silhuett. I resultaten kan vi se att såväl flickorna som mödrarna därmed önskar sig en smalare silhuett än vad de anser sig vara. Enligt Thurfjell (2005) är flickor oftare mer involverade i de mediala kvinnliga ideal som förekommer än vad pojkar är av de manliga. Vid en uppföljningsstudie kunde man se att de flickor som angivit bland annat snygg enligt medias ideal som eftersträvansvärt tre år senare hade utvecklat en ätstörning. Vi tror att både mödrar och döttrar påverkas av de ideal vi har i vår kultur idag. Att de 13-åriga flickorna önskar sig en smalare kropp är därför inte konstigt eftersom de i och med puberteten blivit mer utvecklade. Allgulander (2008) menar att atypiska ätstörningar är betydligt mer vanligt förekommande än anorexi och bulimi. Detta kan tydas som att det finns ett stort mörkertal av flickor och kvinnor med dessa problem. Alla flickorna i denna studie utvecklar inte anorexi eller bulimi för att de svarat att de vill gå ner i vikt och/eller att de manipulerar med måltiderna för att nå sin idealvikt. Däremot tror vi att det kommer att ligga till grund för ett livslångt fokuserande på mat, kroppsfixering och negativ självbild. Detta tar upp mycket energi och tankeverksamhet. Det vi kan se av våra resultat är att flickorna hoppar över måltider i större utsträckning efter pubertet. Vi ser en stor risk i detta beteende, då uteslutande av måltider ofta leder till att man istället börjar småäta eller hetsäter istället. Detta är typiska symtom och en vanlig start på en ätstörning. Hälften av alla personer med atypiska ätstörningar utvecklar någon gång bulimi eller anorexi (Allgulander, 2008). Watson (1999) menar att endast den vårdare som tar hand om sig själv och lever i harmoni med sin egen självkänsla på ett bra sätt kan ta hand om den som söker vård. Samspelet mellan vårdare och patient och förmågan att försöka bygga upp en god självkänsla hos patienten är viktigt. Detta tycker vi är tillämpbart hos de skolsköterskor som möter unga flickor före, under och efter pubertet. Att arbeta för en god självkänsla är en förutsättning för att hålla tillbaka ätstörningar. 22

Som sjuksköterska tror vi att det är viktigt att få insikt i hur barn och ungdomars ätbeteende och kroppsuppfattning ser ut. Detta för att sjuksköterskor i alla sammanhang skall kunna upptäcka problemen tidigt och kunna arbeta förebyggande. Detta arbete hoppas vi kunna vara till hjälp för framtida preventionsprogram mot ätstörningar. Bland annat genom att kartlägga flickornas ätvanor och kroppsuppfattning samt framhålla att mödrarnas bantningsbeteende och kroppsuppfattning har påverkan på döttrarna. Med våra resultat ser vi att det sker en stor förändring mellan 11 och 13 års ålder hos flickorna. Här blir flickor extra känsliga i och med pubertetens kroppsliga förändringar. Dock har tidigare studier visat på att tankar kring mat och vikt börjar ännu tidigare i åldrar. Därför vill vi gärna se att preventionsprogram tas fram och utformas speciellt för olika åldrar. Information om pubertet, hälsa och att stärka barns självkänsla redan i tidig ålder tror vi kan förebygga ätstörningar och missnöje över sin kropp. Sjuksköterskor arbetar med alla åldersgrupper och finns på många platser i samhället och har därför många tillfällen att arbeta med detta. Vi vill dock poängtera att detta förebyggande arbete är tvärvetenskapligt, många olika yrkeskategorier bör utbildas inom detta växande problem. 5.3 Metoddiskussion Där vi jämförde flickor som försöker gå ned i vikt idag med mammors bantningsbeteende fanns ingen direkt fråga till mammorna. Istället har vi utgått från flickornas svar på frågan "Bantar din mamma idag?". Detta skulle kanske ha blivit mer tillförlitligt om frågan ställts direkt till mödrarna. Det fanns dock inget bortfall på denna fråga, vilket å ena sidan pekar på att döttrarna var väl medvetna om huruvida mödrarna bantade eller inte. Å andra sidan kanske inte alla döttrar visste att deras mamma faktiskt bantade (i smyg) vilket kan ha givit ett mörkertal. Kommentarer till bortfall Vid starten av analyserna var tanken att även 2002 års data skulle finnas med. Då skulle flickorna ha passerat tonåren och det hade varit intressant att se hur deras måltidsmönster och bantningsbeteende hade utvecklats under dessa år. Dessvärre fanns ett så pass stort bortfall att det var för svårt att se några förändringar och därför exkluderades dessa data. Detta arbete har lagt fokus på flickor under och efter pubertet vilket kanske inte innefattar data från 2002. IDA-projektet är en svensk studie som gjorts i Uppsala län vilket inte gör det generaliserbart globalt sett. I vår delstudie har ca 150 stycken flickor deltagit. För att se några tydligare 23

samband mellan mor och dotter samt förändringar under pubertet hade en mer omfattande studie varit nödvändig för att stödja detta arbetets resultat. Etiskt resonemang Pratt et al. (2002) visar med sin review-artikel ifrån 22 forskningsprojekt att preventionsprogram för ätstörningar snarare kan ha en mer skadande effekt än en skyddande sådan. Enkäterna från IDA-projektet hade omfattande frågor där flickorna besvarar detaljrikt deras matvanor, motionsvanor, bantningsbeteende etc. Dessa enkäter skickades ut fortlöpande vart annat år i sex omgångar totalt. Frågan är om dessa flickor tyckte att dessa frågor var givande att besvara eller om de i större utsträckning fokuserade på deras matvanor och ägnade fler tankar runt sina ätbeteenden än om de inte hade varit med i denna studie. Den i särklass största riskfaktorn till ätstörningar är upptagenhet av kroppsform och vikt (Ghaderi et al., 2009). Praktiska/kliniska och teoretiska betydelse Från tidigare vetenskapliga artiklar har preventionsprogram visat sig vara svåra att utföra utan risk för ökat skadligt ätbeteende (Pratt et al., 2002). Att istället fokusera på ökad självkänsla har visat ha större effekt (Ghaderi et al., 2009). Forskning borde satsa på att utvärdera och pröva nya program som skulle kunna hjälpa ungdomar att inte hamna i ätstörningsbeteende, så som interventionsprogram för ökad självkänsla. Dessa program skulle skolsjuksköterskan kunna implementera i sitt förebyggande arbete till barn och ungdomar. Vi anser att det i större utsträckning bör läggas uppmuntran hos föräldrar att inge en sund inställning till kropp och matvanor. Det är sorgligt att flickor ogillar sina naturliga kroppar på grund av det sjuka mediala idealet som florerar på varje reklampelare, i tidningar, på tv och i skyltfönster. Ungdomar i dagens samhälle nås av influenser och yttre påverkan i så hög grad och de allra flesta saknar den motståndskraft i form av självkänsla som krävs för att inte ge efter för trycket. Enligt Ghaderi et al. (2009) har de åtgärdsinriktade program som beaktat inlärningsteoretiska principer med fokus på självkänsla och där aktivitet krävts av deltagaren, gett positiva resultat i termer av en förändrad kroppsuppfattning och förbättrade matvanor. Detta tillsammans med ökad uppmuntran hos föräldrar och skola tror vi kan få ner antalet insjuknande i ätstörningar. 24

Fortsatt forskning Vidare studier för att undersöka om tankar kring vikt och om bantningar accelererar efter 13- årsåldern, eller om det avtar, skulle vara mycket intressanta att göra. Det skulle vara mycket intressant att se hur stressen på gymnasiet påverkar de som sedan tidigare har haft en ätstörning, samt de som inte haft det. Hur många som tidigare inte funderat på bantning kommer in i störda beteenden och tankar i senare skeden i livet då pressen ökar? Eller finns det en mognad hos flickorna att kunna acceptera sin kropp i större utsträckning och lägga bort fokus på kropp och ätbeteende? Vidare skulle det vara mycket intressant att se faderns och syskonens påverkan. På grund av begränsningar i detta arbete har vi fått välja bort frågor som dessa. Dessutom var de flesta av föräldrarna som svarade på enkäterna mödrar. 5.4 Slutsats Våra resultat styrks av tidigare forskning. Påverkan från föräldrar (i vår uppsats moderns påverkan) är stor. Tankar kring vikt och viljan att gå ner i vikt ökar i och med puberteten. Ju äldre flickorna blir, desto mer manipulerar man med måltiderna för att nå sitt mål angående vikt. En viktig slutsats för oss är att man måste rikta preventionen på rätt sätt, för att det inte ska bli motsatt effekt. Att göra mödrar mer uppmärksamma på att deras 11-åriga döttrar faktiskt är medvetna om att de bantar eller inte, samt vad detta kan leda till, är bara en åtgärd. Mer information till föräldrar, redan när barnen går på lågstadiet behövs, för att kunna förekomma och förebygga dessa problem. 25

6. Referenser Vetenskaplig artiklar: Abraham, S. (2003) Dieting, body weight, body image and self-esteem in young women: doctors' dilemmas. The Medical Journal of Australia 2003; 178 (12): 607-611. Anschutz, DJ., Kanters, LJ., Van Strien, T., Vermulst, AA., Engels RC. (2009). Maternal behaviors and restrained eating and body dissatisfaction in young children. International Journal of Eating Disorders 2009; 42:54 61. Ballester Ferrando, D., De Gracia Blanco, M., Patiño Masó, J., Suñol Gurnés, C., Ferrer Avellí, M. (2002); Eating attitudes and body satisfaction in adolescents: a prevalence study. Actas Esp Psiquiatr. 2002 Jul-Aug;30(4):207-12. Boschi, V., Siervo, M,. D'Orsi, P., Margiotta, N., Trapanese, E., Basile, F., Nasti, G., Papa, A., Bellini, O., Falconi, C. (2003). Body composition, eating behavior, food-body concerns and eating disorders in adolescent girls. Ann Nutr Metab; 2003; 47(6):284-93. Espinoza P, Penelo E, Raich RM. (2009) Disordered eating behaviors and body image in a longitudinal pilot study of adolescent girls: What happens 2 years later? Body Image. 2009 Okt 6. King, A., Wold, B., Tudor-Smith, C., Harel, Y. (1996). The Health of Youth: A Cross- National Survey. European series; 1996. Report 69. Littleton, H. & Ollendick, T. (2003). Negative Body Image and Disordered Eating Behaviour in Children and Adolescents: What Places Youth at Risk and How Can These Problems Be Prevented? Clinical Child and Family Psychology Review; 2003. Vol. 6, No. 1. Lowes, J., Tiggemann, M. (2003). Body dissatisfaction, dieting awareness and the impact of parental influence in young children. Br J Health Psychol, 2003; 8 (Pt 2):135-47. Medrela-Kuder E. (2009). Dietary errors of junior high school girls and the risk of disorders of dietary origin. Zakład Higieny i Promocji Zdrowia, Zakl Hig; 60(1):39-42. 26

Packard, P., Krogstrand, KS. (2002); Half of rural girls aged 8 to 17 years report weight concerns and dietary changes, with both more prevalent with increased age. J Am Diet Assoc. 2002 May;102(5):672-7. Pratt, B. & Woolfenden, S. (2002). Interventions for preventing eating disorders in children and adolescents. The Cochrane Library; 2009, Issue 2. Rodgers, R. & Chabrol, H. (2009). Parental attitudes, body image disturbance and disordered eating amongst adolescents and young adults: A review, European Eating Disorders Review; 2009, Vol. 17, Issue 2; 137-151. Avhandling: Thurfjell, B. (2005). Adolescent Eating Disorders in a Sociocultural Context. urn:nbn:se:uu:diva-6142. Uppsala; Acta Universitatis Upsaliensis. Böcker: Allgulander, C. (2008). Introduktion till Klinisk Psykiatri. Polen; Pozkal. Meurling, B. (2003). Varför Flickor? Studentlitteratur; Lund. Watson, J. (1999). Nursing; Human Science and human care A theory of nursing. New York; NLN. Internetsidor: Edlund, B., Ghaderi, A., Westerberg, J., Norring, C., Rydell, A-M., Swenne, I., Halvarsson, K., Lunner, K. (2005). IDA-projektet: En flerårig studie av skyddsfaktorer för och riskfaktorer mot ätstörningar hos flickor. Hämtad den 25e maj 2009 från Uppsala universitet, http://www.pubcare.uu.se/care/care/forskningsprojekt/barn1.htm Danielson M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Hämtad den 1a juni 2009 från Kalmar: Statens folkhälsoinstitut, http://www.fhi.se/sv/publikationer/allapublikationer/svenska-skolbarns-halsovanor-20052006/ 27

Ghaderi, A.& Scott, B. (2009). Prevention av ätstörningar. Hämtad den 14e oktober 2009 från Uppsala Universitet, http://www.anst.uu.se/ataghade/prevention.html Sandler, Å. (2009). Puberteten. Hämtad den 23e november från Ungdomsmottagningen, http://www.umo.se/kroppen/puberteten/ Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad den 26e maj 2009 från Stockholm: Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/33c8d178-0cdc-420a-b8b4-2aaf01fcdfd9/3113/20051052.pdf 28

7. Bilaga 1 29