PM Åtg.plan - SAMKALK: K restidsvinster

Relevanta dokument
Vd-funktioner och restider. Några rön från Göteborg

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector

Effekter av trängselskatterna i Göteborg

Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats

Restider i Göteborg En jämförelse mellan 2012 och 2013

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten MÖLNLYCKE LINJEÖVERSYN PUBLIKATION 2007:03

ANTAL LASTBILAR OCH MEDELHASTIGHETER PER TIMME FÖR VECKA

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.

Väg 44, förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby

Kapacitetsstudie kring Uppsala resecentrum - Mikrosimulering

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Kollektivtrafikens konkurrenskraft i olika marknadssegment

Flikar för indata, delresultat, samhällsekonomisk kalkyl samt anläggande av busskörfält.

Modern Stadstrafik. Grön spårväg i Caen. Transportforum Sverigeförhandlingen. Batteribussar i Ängelholm. Nr

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik Första halvåret 2015

Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning

RAPPORT TR Västsvenska Paketet Väg 155 Öckeröleden Lilla Varholmen Gossbydal Vägplan Bullerberäkningar Reviderad

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 25 februari 2015

Trafikanalys Packhusgatan

Stombussarnas framkomlighet. Svar på skrivelse från Cecilia Brinck m.fl. (M), Patrik Silverudd (L) och Karin Ernlund (C).

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik Redovisning av 2015

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Antal fordon per hastighetsklass. Antal fordon per hastighetsklass. Antal fordon per hastighetsklass. Vägverket konsult - TRIO

Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke / / Magnus Dahlström Magnus Dahlström

1(22) Åtgärdsvalsstudie: Förbättrad framkomlighet i stomnätet Stråk 5 - Nacka trafikplats - Hemmesta vägskäl Sammanfattande rapport RAPPORT

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik Redovisning av 2017

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan

Nya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Nyckeltal för trafiknämnden

rapport Trafikmätningar 2017 sjögatan, stjärnholm, oxelögatan oxelösund

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari

Pressträff onsdag 23 januari

PM om kollektivtrafik som berörs av Marieholmstunneln

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik Första kvartalet 2014 Redovisning 6 maj 2014

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik, tredje kvartalet 2014 Redovisning 30 oktober 2014

PM Trafik Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr:

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 18 september 2013

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Mer om slumpvariabler

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET

Trafikanalys Södertäljebron

PM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr:

Förslag till beslut. 2. Trafiknämnden godkänner förslag till gemensam Handlingsplan för stombussar Jonas Eliasson Förvaltningschef

Utökad rapport. Trafikmätning:

Projektförslag. Trafikmätningar - apparatur

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Reversibla körfält i Göteborgsområdet En teknik för framtiden

UNDERLAGSRAPPORT ÅVS Storgöteborg Systemanalys Östra Storgöteborg

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN

FRAMKOMLIGHETS- RAPPORTEN En analys av restiden på busslinjer över hela Sverige

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Samrådsmöte Vägplan direktramper väg 40 E6. Samråd med allmänheten 21 Januari 2013

RAPPORT. Simulering av variabel hastighet i korsning

Utökad rapport. Trafikmätning:

Uppföljning av bil- och kollektivtrafik Redovisning av 2016

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 10 januari

Bilaga 5 Trafikanalys

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

rapport Trafikmätningar: - Björntorpsvägen - Jogersövägen - Stenviksvägen

Införande av ett reserverat körfält för buss och tung trafik på Hornsgatan. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

Utredningsområdet är beläget i stadsdelen Hestra i den nordvästra delen av Borås såsom framgår av figuren nedan.

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Mandolingatan Trafikanalys

Trafikmätning Smedstorp Uppdragsnr: Redovisning från trafikmätningar i Smedstorp på väg 1550, sep 2009.

Stråk 1 Uddevalla Bengtsfors Årjäng Arvika

Måvy hotell och trafikantservice

Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA

Buller vid ny idrottshall

Trafiklots förbi vägarbete. Verktyg för att ta fram förlängd restid och kötid för vägarbeten med olika längd och trafikmängd

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Briljantgatan/Smaragdgatan Trafik-PM

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

Trafikutredning Tosterö

Sweco Management Trafikmätning:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Förslag till trafikbeställning till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 2017

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 25 juni 2013

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 20 november 2013

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

Parkeringsövervakning med MC

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT

Ombyggnad av hållplatser vid Östra station. Rapport

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 28 januari 2014

Sweco TransportSystem AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

Trafi kområde ca 190 m i dpl Söderleden, B = ca 190m. Sisjömotet. Fig 2.12 Sisjömotet från väster

Transkript:

Metod för beräkning av restidsvinst baserad på mätdata Vi utgår från den alternativa metod som Stenerik Ringqvist beskriver i memot: Metod för beräkning av restidsvinster m.m 2008-10-20. Metoden innebär att den faktiska (uppmätta) reshastigheten för bilister används för att beräkna en trolig restid för kollektivtrafiken. Den faktiska restiden hämtas från Vägverkets restidskamerasystem som finns på flertalet infartsleder in mot Göteborg. Enligt Metod för beräkning av restidsvinster m.m 2008-10-20. Den sannolika restid som resenären upplever, och som också kan användas för tidtabellen, är troligen en restid som gäller i flertalet av gjorda resor ( t ex 80 % av antal resor dvs 80- percentilen av restiden). Med ökad trängsel blir effekten att sannolikheten för fördröjningar ökar - dvs spridningen av restiden ökar och förseningstiden får ökad betydelse. Restidens variation kan illustreras av följande figur där restiden är något kortare men framförallt med mindre spridning i en situation med fritt flöde (motsvarar med busskörfält) För kollektivtrafiken innebär det att den restid som erbjuds enligt tidtabell i situation med trängsel är längre än medelvärdet av bilrestiden och restidsvinsten därmed större än differensen i bilrestid. SWECO Infrastructure AB 1 (6)

Figur 1 Restidsvinst vid busskörfält enligt Memo Metod för beräkning av restidsvinster m.m 2008-10-20. Vid införande av busskörfält antas att bussarnas tidtabell i busskörfälten anpassas så att bussarna ej överskrider skyltad hastighet. Bussarna antas därmed hålla konstant hastighet vilken begränsas till vägens högsta tillåtna hastighet eller den högst tillåtna hastigheten för bussar (90 km/h). Figur 1 ändras därmed till nedanstående (Figur 2). 2 (6)

Figur 2 Restidsvinst vid busskörfält enligt metod med skyltad hastighet för busskörfält. Restiden i högtrafik tas fram som 80 percentilen av loggade restider på varje länk för maxtimman under morgon respektive eftermiddag. Maxtimman definieras i detta fall som den 60-minutersperiod mellan 06:00-09:00 (förmiddag) samt 15:00-18:00 (eftermiddag) som har högst restid. Maxtimmarna kommer därmed att variera mellan olika sträckor. Restiden under lågtrafik tas fram på samma sätt men för den konstanta perioden 12.00-13.00. Samman period används för samtliga sträckor. 3 (6)

Uttag av restidsdata från kamerasystemet Restidsdata har plockats fram för alla vardagar under månaderna mars och september för alla ingående länkar. För två av länkarna (3107 & 3108, mellan Åbromotet & Tynneredsmotet) saknades data för mars månad varför dessa länkar har kompletterats med data från oktober månad. Uttagen har gjorts på Vägverket med stöd av Stellan Tengroth. Applikationen som användes är en excelsnurra som har ett flertal inställningsmöjligheter där länkar och tidsperioder definieras. Det finns även två filtreringsalternativ som går att ställa in för att sortera bort de värden som är orimliga. I detta projekt har data hämtats för måndag-fredag mellan kl 06.00-19.00, där hastigheter högre än skyltad hastighet är tillåtna. Filter 2 har använts med nedanstående inställningar på inrådan av Stellan Tengroth. Filter 1 Värde Beskrivning - Filterparametrar Filter A 180 Tid över frittflöde vid stort bortfall F1 B 180 Högsta trovärdiga ökning F1 C 180 Ökning över trenden F1 D 360 Högsta ökning jämfört med 10 min sedan F1 Filter 2 Px 4 2: Max antal saknade perioder bakåt i tiden F2 Ty 2: Justerar gränsen för största restidsökning 0 (sekunder) F2 tj 100 3A: Ökning över lågtrafikrestid som anses rimlig (%) F2 tg 100 3B: Marginal för hur mycket en restid får ha ökat (%) F2 Pe 2 3C,3D: Max antal perioder som får saknas bakåt i tiden F2 Pf 3C,3D: Max antal perioder som får saknas framåt i 2 tiden F2 th 100 3C,3D1: Hur mycket en restid får ha ökat (%) F2 ti 200 3D2: Hur mycket en restid får ha minskat (%) F2 Pk 4 4: Antal perioder som max får interpoleras i rad F2 Pl 4: Antal perioder som max får ersättas i början och 2 slutet F2 Restidsosäkerhet Percentil 90 Percentilvärde för restidsosäkerheten ro Max-försening (min) 10 Gräns för stor försening vid restidsosäkerhet ro Max-försening (%) 100 Gräns för stor försening vid restidsosäkerhet ro Systemet levererar medelrestider för varje femminutersintervall. Om antalet unika observationer är för få eller saknas för ett visst femminutersintervall interpoleras det fram med hjälp av intilliggande värden. 4 (6)

Bearbetning av data All data har strukturerats och sammanställts i ett gemensamt excelark. Maxtimma För att definiera maxtimman för respektive sträcka tas medelrestiden fram för varje femminutersperiod, baserad på observationer från de två månaderna (mars och september) där data har hämtats. Antalet observationerna är förhållandevis få och därmed får en specifik händelse som bidrar till en onormalt hög restid, exempelvis en olycka, en stor påverkan på medelrestiden. Eftersom detta ej anses representativt för årsmedelvärdet tas varje femminutersintervalls maxobservation bort från medelrestiden. (Maxvärdet ligger dock kvar när 80-percentilen tas fram, se nedan). På detta sätt fås en kurva över hur restiden varierar under morgonperioden. 600 Restid (s) 500 400 300 200 100 0 06:00 06:10 06:20 06:30 06:40 06:50 07:00 07:10 07:20 07:30 07:40 07:50 08:00 08:10 08:20 08:30 08:40 08:50 09:00 09:10 09:20 09:30 09:40 09:50 10:00 Figur 3 Restidsvariation för samtliga länkar under morgonrusning, 0600-1000 Klareberg-Bäckebol Bäckebol-Klareberg Partille-Munkebäck Munkebäck-Partille Åbro-Tynnered Tynnered-Åbro Tynnered-Rödasten Rödasten-Tynnered Råda-Delsjön Delsjön-Kallebäck Hjuvik-Bur Bur-Sörredsvägen Sörredsvägen-Bräcke Bräcke-Sörredsvägen Sörredsvägen-Bur Bur-Hjuvik Lindås-Hovås Hovås-Järnbrott Järnbrott-Hovås Ur denna kurva tas maxtimmen fram. På samma sätt tas maxtimmen för eftermiddagen fram. 80-percentil 80-percentilen av samtliga loggade restider under en timma tas fram för maxtimmarna (för- och eftermiddag) och för lågtrafikperioden som representeras av tidsperioden mellan 12.00-13.00. 5 (6)

För respektive timma innebär detta att 80-percentilen baseras på upp till 492 observationer (41 dagar * 12 femminutersintervall). Restidsvinst Restidsvinsten representeras av skillnaden mellan framtaget värde och restiden i busskörfältet som baseras på vägens högsta tillåtna hastighet eller den högsta tillåtna hastigheten för bussar (90 km/h). Total restidsvinst Den totala restidsvinsten för länken beräknas för högtrafiktiden som summan av restidsvinsten på förmiddagen på aktuell länk samt restidsvinsten på eftermiddagen för motsvarande länk i motsatt riktning. Denna restidsvinst halveras därefter innan den läggs in i SAMPERS-systemet i och med SAMPERS-modellens hantering av restidsutbudet. För lågtrafikrestidsvinsten beräknas summan av restidsvinsten för båda riktningar på respektive länk under tidsperioden 12.00-13.00. Denna restidsvinst halveras av samma anledning som ovan. Överföring till SAMPERS I SAMPERS är stråken som restidsvinsterna är framtagna för uppbyggda av en mängd länkar. Restidsvinsten fördelas på dessa i förhållande till deras längd av den totala sträckan. 6 (6)