Hushållens matkostnader

RAPPORT 1999:15 Hushållens matkostnader Resultat från en undersökning i 31 orter (188 butiker) under veckorna 38 40 hösten 1999

Innehåll 1. Hushållens Matkostnader - en undersökning av pris, miljöservice och transportkostnad Viktiga nya inslag i undersökningen Hur går undersökningen till? 2. Matkostnaden i olika delar av landet och på olika orter Jämförelser mellan regioner och orter Många faktorer har betydelse för prisskillnaden mellan orter och butiker 3. Att åka långt lönar sig inte alltid 4. Ekologiskt producerade och miljöservice Bilagor 1. Resultat för orterna 2. Informationsblad om undersökningen 3. Exempel på artiklar från de lokala redovisningarna, (endast i den tryckta rapporten) 4. Matsedlar, exempel för de olika hushållen (en vecka av fyra) 5. Miljöserviceblankett 6. Resultat för olika hushållstyper, vägda ortskorgar för respektive ort

Huvudort eller kommun Antal butiker Huvudort eller kommun Antal butiker Arvika 5 Nybro 3 Borgholm 6 Nynäshamn 6 Borås 8 Oskarshamn 8 Botkyrka 6 Piteå 5 Fagersta 5 Skellefteå 10 Filipstad 5 Sundsvall 8 Grums (samt en stormarknad i Karlstad) 3 (4) Södertälje 6 Gällivare 3 Tingsryd 2 Gävle 8 Trelleborg 4 Kalmar 7 Trollhättan 7 Kristinehamn 6 Tyresö 5 Luleå 8 Uddevalla 8 Malung 6 Visby 8 Motala 6 Vänersborg 4 (6 inkl 2 stormarknader i Trollhättan) Mönsterås 5 Västervik 10 Västerås 6

1 Sammanfattning Fler hushållstyper, större antal och starkare miljöinriktning i höstens undersökning Hushållens matkostnader är en undersökning av pris, miljöservice och transportkostnader. Konsumentverket har genomfört lokala matkostnadsundersökningar tillsammans med kommunala konsumentvägledare sedan 1993. Vi står för metod, stöd och samordning av de lokala insatserna, medan konsumentvägledarna har det lokala ansvaret för undersökningarna. Den här hösten har 31 orter deltagit i undersökningen under veckorna 38-40. Varefter kommunerna har färdigställt resultaten har lokala presentationer skett, ofta på en presskonferens. I den här rapporten har Konsumentverket sammanställt och bearbetat de lokala resultaten Någon jämförelse av hur matkostnaden har utvecklats över tid är inte möjlig p g a förändringar i matsedlar och varuval. I höstens mätning ingår flera nyheter jämfört med tidigare. Grunden är dock fortfarande densamma.vi utgår från en matsedel med alla måltider för fyra veckor med vanlig, näringsriktig mat. Till skillnad mot tidigare har vi nu tre olika typer av hushåll istället för tidigare en barnfamilj (två barn 5 och 7 år). Vi redovisar nu, utöver familjen, även resultat för en yngre man samt en äldre kvinna. Totalt ingår nu 282 till skillnad mot tidigare 145. I butiken väljer vi liksom tidigare det billigaste alternativet inom en bestämd kvalitetsram eller av vissa märken. Efter butiksbesöket tar vi med hjälp av ett dataprogram fram vad det kostar att handla mat för en månad i de olika butikerna. De olika hushållens förbrukning av olika ligger till grund för beräkningen. En nyhet i höstens undersökning är att vi har undersökt utbud och pris på 23 KRAVmärkta från olika varugrupper. Vi har också tagit fram en enkät med frågor om butikernas miljöarbete, som vi bett butiksföreståndaren fylla i. Liksom tidigare finns det också möjlighet att beräkna transportkostnaden för att åka till t ex en stormarknad. Resultat Stora skillnader mellan regioner och orter För att kunna jämföra olika orter har vi tagit fram vägda ortskorgar där hänsyn tas till butikernas omsättning när matkostnaden beräknas (en stormarknad betyder alltså mer för ortens resultat än vad en liten butik gör). Vi har delat in orterna i olika regioner eller delar av landet; Norr (inkl Sundsvall), Mellan (Malung, Fagersta, Västerås och Gävle), Södra Stockholmsområdet, Sydost (inkl Trelleborg) och Väst. Även om ett begränsat antal orter ingår i varje region kan

2 jämförelsen ändå ge intressanta indikationer på prisskillnader. Jämförelsen visar framför allt på stora skillnader mellan Väst och övriga regioner, särskilt Södra Stockholmsområdet. För en barnfamilj skiljer det drygt 18 procent eller 800 kronor mellan Södra.Stockholmsområdet och Väst och för övriga regioner mellan 13 och 14 procent. För ensamhushållen är skillnaden mellan Väst och övriga regioner någon procentenhet lägre. Skillnaden mellan övriga regioner förutom Väst är totalt sett små eller marginella. Däremot finns varierande skillnader mellan billigaste och dyraste ort inom regionerna. Väst och Värmland är mest homogena med 7 resp 6 procent skillnad mellan billigaste och dyraste ort. För övriga regioner är det mellan 11 till 20 procent skillnad mellan billigaste och dyraste ort. Vad betyder det då som enskild konsument om vi bor på en "billig" eller "dyr" ort? Om vi enbart ser till priset kan vi konstatera att tillgången till butiker med låga matpriser varierar beroende på var vi bor. För att exemplifiera detta har vi jämfört den billigaste butiken på de orter som har lägsta matkostnaden i resp region. Jämför vi butiken med lägsta kostnaden i Borås med motsvarande butik i Södertälje så skiljer det drygt 670 kronor per månad eller 19 procent till Borås fördel (barnfamiljen). Skillnaden mellan billigaste butiken i Borås och motsvarande butiker i övriga regioner är mellan 12 och 18 procent. (Även om vi handlar i den billigaste butiken i Tyresö handlar vi dyrare där än i någon butik i Borås, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan.) Prisskillnaden mellan butiker på en ort kan dock vara betydande. En skillnad på 20 procent är inte ovanligt och flera orter har över 30 procent skillnad mellan butikerna. Vilken butik du väljer på orten har alltså stor betydelse oavsett om du bor på en "billig" eller "dyr" ort. I valet av butik spelar också hushållsstorlek, närhet till butik, service, utbud m m in. Tar vi bilen till stormarknaden kostar det både i tid, pengar och miljöpåverkan. En jämförelse mellan orterna (oavsett region) visar att orterna i Västsverige; Borås, Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla placerar sig bäst. Därefter kommer Västerås och Skellefteå. Samtliga dessa orter har även i tidigare undersökningar placerat sig bra. Tre av de orter som inte tidigare deltagit i någon mätning; Tyresö, Piteå och Trelleborg hamnar i den nedre delen av listan, d v s har ett högt kostnadsläge i vår undersökning. Tingsryd, också ny deltagare, placerar sig däremot bättre. På flera av orterna som har ett högt kostnadsläge saknas storbutiker/stormarknader helt eller har relativt liten omsättning. Jämför vi t ex Borås med Tyresö (som hamnar sist i denna mätning) med avseende på samtliga butiker skiljer det 40 procent mellan orterna. Jämför vi enbart supermarket /allivsbutiker skiljer det 25 procent mellan orterna. Några viktiga faktorer som kan förklara skillnader mellan butiker och orter är: en; t ex butikstyper, storlek, affärsläge m m Kommunen; t ex befolkningsstorlek/täthet, hushållens inkomst m m

3 sstrukturen i kommunen, t ex (möjligheter till) nyetableringar, konkurrenstryck m.m. På mindre orter kan det t ex vara svårt eller omöjligt att etablera en stormarknad eller större lågprisetablering eftersom det inte finns tillräckligt stort befolkningsunderlag. Detta kan t ex innebära att någon "press" på befintliga butiker inte uppstår. På vissa mindre orter är dock prisläget bättre än på andra orter, vilket bl a kan bero på att konkurrensen mellan befintliga butiker fungerar bättre. Grums har t ex i senare mätningar fått en allt bättre placering. Här kan upprepade matkostnadsundersökningar ha bidragit till en ökad konkurrens. Att den lokala konkurrensen är en viktig faktor för att förklara skillnader mellan orter ser vi bl a om vi jämför olika butikskedjor på olika orter. Handlar vi på OBS! stormarknad i Uddevalla (Torp) är vår matkostnad för en månad ca 13 procent lägre än om vi handlar på OBS! i Gävle eller Sundsvall. Liknande skillnader mellan orter finns för andra butikskedjor, t ex ICA Maxi. Det går att handla ekologiskt på alla orter Det går att köpa ekologiska bas på alla orter i undersökningen. De butiker som hade det största urvalet av de 23 ekologiska vi undersökte hörde oftast till Hemköp eller KF. De vanligaste systemen för kontrollerat miljöarbete i butik är KRAVauktorisation och ICA:s två system miljödiplomerad butik resp ICA miljöbutik. Drygt hälften av butikerna i Mellanregionen hade fler än 15 ekologiska. Alla undersökta orter hade dock någon eller några butiker med fler än 10 ekologiska. De vanligaste na var kaffe, mellanmjölk, knäckebröd och havregryn, som fanns i fyra av fem butiker. Ytterligare sex ; vetemjöl, filmjölk, digestivekex, morötter, potatis och djupfrysta hamburgare, fanns i fler än 100 av de 188 butikerna. Ekologiskt kaffe och smörgåsgurka kostade inte ens 10 procent mer än konventionella motsvarigheter. Viktiga bas som potatis, morötter och spagetti var däremot nästan dubbelt så dyra när de var ekologiskt producerade. Prisspridningen på basna var stor vilket innebär att konsumenter kan tjäna mycket på att jämföra pris i olika butiker. Den som vill bidra till det nationella miljömålet (minst 10 procent ekologisk livsmedels-produktion år 2000) kan handla på olika sätt. För barnfamiljen innebär det en merkostnad på 41 kr i månaden att byta ut mjölken och 95 kr att byta ut potatisen. Mjölk väger 13 procent och potatis åtta procent av familjens mat. Om familjen alltid väljer ekologiskt när det är möjligt blir det dyrare. Att konsekvent välja ekologiskt av de tio livsmedel som oftast finns som ekologiskt alternativ i butikerna innebär en merkostnad på ca 260 kr för familjen och 75 kr för den äldre kvinnan.

1. Hushållens Matkostnader en undersökning av pris, miljöservice och transportkostnad 1 Vårt syfte med undersökningen är att: Ge konsumenterna underlag för att välja butik utifrån matkostnad, miljöservice och transportkostnad Öka konsumenternas prismedvetenhet och stimulera konkurrensen mellan butiker Ge konsumenterna ökad kunskap om förekomst och kostnader för ekologiskt producerade I hushållens budget är matkostnaden en av de största utgiftsposterna, och ofta den utgift som hushållen kan påverka mest. Konsumenternas val av butik kan ha stor betydelse för matkostnaden. Det visar de lokala matkostnadsundersökningar som Konsumentverket och kommunernas konsumentvägledare genomfört sedan 1993. För en enskild konsument kan det kanske vara enkelt att jämföra enskilda i och mellan butiker. Men det är nästan omöjligt för konsumenterna att få en bild av hur matkostnaderna i kronor och ören för t ex en hel månad varierar mellan butiker. Vi vill på ett konkret sätt visa olika typer av hushåll hur mycket vanlig mat kan kosta beroende på vilken butik man handlar i. Vi vill också ge information om hur matkostnaderna kan variera mellan orter, för att få en större medvetenhet och debatt om matkostnader. Att undersökningarna har fått effekt har vi kunnat konstatera eftersom upprepade undersökningar ofta har lett till minskade kostnader på de vi undersökt (se t ex rapport 1998:31 Resultatrapport Hushållens Matinköp) Priset på mat kan betyda mer eller mindre beroende på vilket utrymme man har i sin ekonomi. Men för de flesta är det annat än enbart priset som spelar in när man väljer butik. För att konsumenterna ska få möjlighet att även sätta priset i relation till andra viktiga faktorer ger vi även information om transportkostnader (lokalt där det har relevans), utbud och pris på ekologiska och butikens miljöprofil (se bil 5 ). Vi ger också information om vilken butikstyp butikerna tillhör eftersom de ofta skiljer sig åt i fråga om avstånd från bostaden, utbud och service. I höstens undersökning har 31 orter deltagit i undersökningen. Kommunens konsumentvägledning ansvarar lokalt för undersökningen. Viktiga nya inslag i undersökningen hösten 1999 Regeringen gav i juni 1998 Konsumentverket i uppdrag att utveckla en modell för att ge konsumenterna bättre information om priser i dagligvaruhandeln och att sprida resultatet. Vi skulle bl a inkludera ekologiskt producerade livsmedel i modellen. Inom ramen för uppdraget har vi utvecklat de lokala matkostnadsundersökningarna, som vi arbetat med sedan 1993. (Våra förslag till regeringen finns i sin helhet i rapport 1999:3 Bättre prisinformation till konsumenterna).

De största förändringarna sammanfattas i nedanstående ruta. De innebär att någon jämförelse av matkostnader med tidigare undersökningar inte är möjlig. 2 Tidigare modell Visar kostnaden för ett hushåll: fyra personer, varav två barn Nuvarande modell Visar kostnaden för tre typer av hushåll: En barnfamilj (två barn), en yngre man och en pensionerad kvinna. 145 mat ingår i mätningen Drygt 280 mat ingår i mätningen Miljöinformation: undersökningar har genomförts på några orter tidigare Ingen/liten information om skillnader mellan butikstyper Samtliga kommuner som deltar samlar in uppgifter om ett 20-tal KRAV-märkta. En särskild miljöserviceblankett ger information om butikens miljöprofil Bättre information om vilken butikstyp butikerna tillhör Hur går undersökningen till? er som ingår i undersökningen bör ha en omsättning på minst 10 miljoner kronor. På mindre orter ingår ofta samtliga butiker på orten. På större orter görs ofta ett urval av butiker t ex till en geografiskt avgränsad del (t ex city och/eller vissa bostadsområden) kompletterat med viktiga externt belägna stormarknader. Fyra veckors matsedlar för tre olika hushåll Grunden för undersökningen är fortfarande densamma; den bygger på en matsedel för fyra veckor med vanlig, näringsriktig mat. All mat ingår, både frukost, lunch, middag och mellanmål. Skillnaden är att vi nu har tre olika typer av hushåll istället för tidigare en barnfamilj. Förutom barnfamiljen (två barn, fem och sju år) redovisar vi även kostnader för en yngre man samt en äldre kvinna. Matsedlarna har delvis profilerats utifrån de olika hushållen. Barnfamiljens matsedel utgår från att vardagsmaten ska vara relativt lättlagad och i viss mån vanlig och barnanpassad. En hel del hel- och halvfabrikat ingår. Den unge mannens matsedel innehåller fler färdiglagade rätter, mer pasta och mindre potatis än i de övriga hushållen. Den äldre kvinnans matsedel innehåller fler enklare, men hemlagade mål, maträtterna är också mer traditionella än i de övriga hushållen (se bilaga 4 med matsedlar för de olika hushållen). Ensamhushållen köper i något större utsträckning mindre förpackningar än familjen. Totalt ingår 282 i undersökningen. Varorna är uppdelade på de olika hushållstyperna (familj, yngre man och äldre kvinna) som delvis äter olika mat. Det innebär att i familjens matsedel ingår 218, i den yngre mannens 190 och i den äldre kvinnans matsedel ingår 159. För att täcka en större del av butikernas sortiment ingår fler olika varianter av olika produkter jämfört med tidigare undersökningar (t ex olika flingor, ostar, margarin m m). Dessutom har vi med fler som godis, snacks och olika drycker som inte fanns med tidigare. Det innebär att matkostnaden för olika butiker blir högre jämfört med tidigare matkostnadsundersökningar. Statistiska Centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Konsumentverket undersökt hur väl vår undersökning täcker de privata inköpen av livsmedel i dagligvaruhandeln. Motsvarande beräkning genomfördes 1997. Undersökningen visar att täckningsgraden för livsmedel i livsmedelsbutiker, varuhus och stormarknader nu är ca 57% jämfört med ti-

3 digare 39%. Vi vill ändå framhålla att det är kostnaden för de som ingår i vår varukorg som vi redovisar och inte butikernas totala prisnivåer. Billigaste priset inom kvalitetsramar Vår utgångspunkt för mätningen är att jämföra kostnader för som är av likvärdig kvalitet inom ett begränsat förpackningsintervall. Inför mätningen har vi därför gått igenom vilka märken/leverantörer som finns på marknaden och vilka kvalitetskrav vi ska ställa (det kan handla om en viss mängd bär i sylt, en viss sorts fisk i fiskpinnar). Vid prisinsamlingen noterar vi det billigaste alternativet inom de märken eller kvalitetsramar och förpackningsintervall vi bestämt. Vi noterar det faktiska priset i butiken, även extrapriset och rabattkuponger om de finns i direkt anslutning till varan. Däremot tar vi inte hänsyn till medlemsrabatter och liknande, utan utgångspunkten är vad maten kostar i butiken utan ytterligare förmåner. sföreståndaren eller motsvarande har efter besöket möjlighet att gå igenom och lämna synpunkter på de uppgifter vi samlat in. Förbrukningen av na grund för butikernas matkostnader Uppgifterna matas in i ett dataprogram som beräknar månadskostnaden för ett hushåll utifrån hur mycket hushållen förbrukar av varje livsmedel. Matsedlarna ligger till grund för hushållens förbrukning. Ekologiska och butikernas miljöprofil Miljöhänsyn är idag en viktig kvalitetsaspekt. Riksdagen har beslutat att 10% av livsmedelsproduktionen år 2000 ska vara ekologisk. Denna målsättning är på väg att uppfyllas. Regeringen har nyligen föreslagit en ny målsättning, att 20% av den odlade arealen och 10% av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i ekologisk produktion till år 2005. För att konsumenter ska kunna välja ekologiska måste de vara tillgängliga. I det konkreta valet av livsmedel spelar priset en viktig roll och för att konsumtionen av ekologiska ska öka måste också priserna vara konkurrenskraftiga. Prisundersökningen har därför kompletterats med en jämförelse av priser och utbud av 23 ekologiskt producerade livsmedel samt en enkät om butikernas eget miljöarbete. De 23 livsmedlen omfattar olika varugrupper, bland annat färsk, djupfryst och specerier. Potatis och ägg kan vara närproducerade medan djupfrysta och specerier ofta tillverkas av livsmedelsföretag som levererar till hela landet. Några typiska import ingår också i urvalet (bananer, kaffe). ernas miljöservicepoäng bygger på de miljökvalitetssystem för butiker som finns idag. Eftersom de olika systemen inte är helt jämförbara har vi också ställt stickprovsfrågor som belyser om butiken rensat ur miljöfarliga hushållskemikalier, har ett gott urval av miljömärkta hygienprodukter, har ett idémässigt miljöarbete och miljöanpassade interna rutiner och kylsystem. Även butiker som inte är anslutna till något system kan få maximalt antal miljöpoäng.

4 Transportkostnader Det är inte alltid det lönar sig att åka långt för att handla. Transportkostnaden för att ta sig till butiken kanske "äter upp" hela skillnaden i matkostnaden mellan den billigare och dyrare butiken. Dessutom belastas miljön. För att kunna ge information om transportkostnader har vi tagit fram ett underlag för att beräkna detta. Vid den lokala presentationen av resultaten för orten redovisar konsumentvägledarna ofta sådana uppgifter där det är relevant (t ex om externa stormarknader ingår i undersökningen). Presentation i kommunerna och centralt De lokala resultaten presenteras av konsumentvägledarna, ofta på en presskonferens, varefter undersökningarna är slutförda (exempel, se bilaga 2). Därefter bearbetar Konsumentverket resultaten för samtliga kommuner och presenterar jämförelser mellan orterna. 2. Matkostnaden i olika delar av landet och på olika orter För den enskilde konsumenten som ska välja butik är kanske jämförelser mellan olika butiker på orten mest intressanta. Redovisningen av de lokala resultaten bidrar förhoppningsvis till en större konkurrens mellan butikerna. Men jämförelser mellan orter kan ge viktig information om hur mycket maten kostar på andra orter och bidra till en ökad debatt om matkostnaden på orten. Därför redovisar vi resultaten för olika orter. Det gör vi i form av vägda "ortskorgar" d v s hänsyn tas till butikernas omsättning när matkostnaden beräknas. (En stormarknad med stor omsättning betyder alltså mer för ortens kostnad än vad en mindre butik gör.) Olika butikstyper Vi redovisar även kostnaden mellan olika typer av butiker eftersom butikstrukturen kan ge en bild av konkurrensläget på orten och hur olika typer av butiker prismässigt förhåller sig till varandra på olika orter. Vårt syfte är också att ge en bild av vad som generellt kännetecknar olika butikstyper för att ge konsumenterna en möjlighet att ställa butikens matkostnad i relation till t ex den service som förknippas med olika typer av butiker. De olika butikstyperna beskrivs i nedanstående ruta. Indelningen av butikstyperna är framtagna i samarbete med företrädare för handeln centralt (med representanter för de olika kedjorna). När vi genomför mätningarna är det butiksägaren eller motsvarande som fyller i uppgift om vilken butikstyp butiken tillhör. styper Vad kännetecknar olika butikstyper? Beskrivningarna är generella och enskilda butiker kan avvika från det som i allmänhet kännetecknar butikstypen. Inom de olika butikstyperna kan s k lågprisbutiker finnas med varierande avvikelser i fråga om sortiment, betjäningsgrad och lokaler/inredning. Storbutik/Stormarknad Supermarket/Allivsbutik Närbutiker Mer än 1500 m2 säljyta Fullsortiment: alla varuområden är representerade. Har i genomsnitt ca 10 000 artiklar Trafikorineterat, externt läge. God tillgång till P-platser. Veckoslutshandel (75% av inköpen sker torsdag-söndag) 400 1500 m2 säljyta Fullsortiment: alla varuområden är representerade. Har i genomsnitt ca 6000 artiklar Bostads-, centrumläge Veckoslutshandel och dagliga inköp Mindre än 400 m2 säljyta Har i genomsnitt ca 3000 artiklar Lättillgänglig Kompletteringshandel/ dagsinköp

5 Som framgår av ovanstående tablå utgör "lågprisbutiker" inte någon egen grupp av butiker i den indelning av butiker vi använder. Anledningen till det är att dessa butiker kan ha mycket olika karaktär (t ex vad avser läge, utbud och yta) förutom att de ofta har ett mindre sortiment och har låga priser som främsta försäljningsargument. Det innebär att sådana butiker som inom varje butikskedja (t ex RIMI) kan ingå i samtliga butikstyper beroende på t ex läge och storlek/omsättning. Ett 20-tal s k närbutiker har ingått i undersökningen på ett 10-tal orter. Det är alltså ett fåtal sådana butiker i undersökningen, vilket bl a kan bero på att många sådana butiker har för liten omsättning för att komma med i undersökningen. Jämförelser mellan regioner och orter Vi har delat in de orter som medverkar i undersökningen i olika regioner eller delar av landet: (antal butiker exkl lantortsbutiker/mindre orter utanför tätorten) I Väst ingår Borås, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg (24 butiker) I Sydöst ingår Motala, Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar, Borgholm, Nybro, Tingsryd och Trelleborg (39 butiker) I Värmland ingår Arvika, Grums, Kristinehamn och Filipstad samt OBS! Stormarknad i Karlstad (20 butiker) Fagersta, Västerås, Gävle och Malung har vi fört samman till en Mellanregion (22 butiker) I Södra Stockholmsområdet ingår Södertälje, Nynäshamn, Botkyrka, Tyresö. Hit räknar vi också Visby (30 butiker) I Norr ingår Sundsvall, Skellefteå, Piteå, Luleå och Gällivare (34 butiker) Det är givetvis ett begränsat antal orter som ingår i varje region eller del av landet, men jämförelsen kan ändå ge vissa indikationer på prisskillnader mellan olika regioner. Tabell 1. Vad kostar en månads mat för en tvåbarnsfamilj i olika regioner? Vilken ort har lägsta resp högsta kostar i resp region? Vägd varukorg för familjen, samtliga 218. Alla butikstyper, dock ej lantortsbutiker. Observera att det ingår ett begränsat antal orter i resp region och att slutsatser om regioner i sin helhet inte går att göra utifrån denna jämförelse. Region (billigastdyrast) kronor för Kostnad i regionen Ort med lägsta kostnad iort med högsta kostnad i Skillnad i pro regionen, kronor regionen, kronor cent mellan orterna Väst 4 362 Borås 4 175 Vänersborg 4 491 Mellan 4 956 Västerås 4 675 Malung resp Fa gersta 5 599 5 265 Värmland 4 957 Grums 4 805 Filipstad 5 083 Norr 4 980 Skellefteå 4 749 Gällivare 5 443 1) Sydöst 4 989 Borgholm/ Färjestaden Södra Stockholmsomr. Skillnad i kronor802 kr och procent 18 procent 4 770 Mönsterås 5 305 5 164 Södertälje 4 968 Tyresö 5 847 1) Endast tre butiker, eftersom ICA avböjt att deltaga i undersökningen

6 Betydande skillnader mellan Västsverige och övriga regioner Det som är mest anmärkningsvärt är den stora skillnaden mellan orterna i Väst och övriga regioner, och då framför allt Södra Stockholmsområdet där även Visby ingår i vår indelning. Mellan Väst och övriga regioner förutom Södra Stockholmsområdet skiljer det mellan 13 och 14 procent, medan det mellan Väst och Södra Stockholmsområdet skiljer drygt 18 procent eller 800 kronor. Som vi ser är det obetydliga eller små skillnader totalt sett mellan framför allt Mellan, Värmland, Norr och Sydöst. Jämför vi kostnaderna för enbart frukt och grönt i Väst och i Södra Stockholmsområdet skiljer det 27 procent eller 178 kronor per månad (Kostnad i Väst 666 kr och i Södra Stockholmsområdet 844 kr). För övriga områden skiljer det mellan 15 (Väst- Värmland) och 18 procent (Väst - Norr) i kostnaden för frukt och grönt jämfört med Väst. För ensamhushållen är skillnaden mellan Väst och övriga regioner någon procentenhet lägre. (För den yngre mannen är skillnaden mellan Väst och S.Stockholmsområdet 266 kronor eller 17 procent, för den äldre kvinnan är skillnaden 191 kronor eller 17 procent. Mellan Väst, billigast, och övriga regioner skiljer det mellan 13-14 procent för den yngre mannen och den äldre kvinnan.) Skillnaderna mellan storbutiker/stormarknader i de olika regionerna är något större jämfört med övriga butikstyper. För storbutiker/stormarknader är skillnaden mellan billigast och dyraste region 17 procent och för övriga butikstyper 14 procent. En del av skillnaden mellan butikstyperna kan bestå i att butiker inom gruppen Storbutiken/ Stormarknader omfattar allt från "mindre" storbutiker med centralt läge till externa stormarknader, medan butiker inom övriga butikstyper är mer likartade. En annan förklaring kan vara att det på "billiga" orter finns stormarknader/lågprisetableringar med mycket lågt prisläge. Även om skillnaderna mellan vissa regioner totalt sett kan vara små kan skillnaderna mellan orterna inom varje region vara relativt stora, vilket framgår av tabell 1 och tabell 2, där vi redovisar jämförelser mellan de orter som deltagit i undersökningen. Små och stora skillnader mellan orter i olika regioner/delar av landet De minsta skillnaderna mellan billigaste och dyraste ort finner vi framför allt i Väst med "billiga" orter överlag samt i Värmland. Orterna i Väst har även uppvisat låga matkostnader i våra tidigare undersökningar. Borås hamnar något före Trollättan, medan Uddevalla eller Vänersborg, hamnar något efter. I Värmland hamnar Grums, med tre allivsbutiker, först i denna mätning medan Filipstad hamnar sist. I Norr är det betydligt större skillnader mellan orterna. Här hamnar både Skellefteå och Luleå på bra placeringar medan Piteå, som är med i mätningen för första gången, och Gällivare hamnar betydligt längre ner i listan. (I Gällivare ingår endast tre butiker eftersom ICA-butikerna avböjt att deltaga i undersökningen. Det är alltså inte möjligt att bedöma vad detta skulle inneburit för kostnaden på orten, men i tidigare undersökningar placerar sig Gällivare långt ner i jämförelsen mellan orter). Sundsvall placerar sig i denna mätning något bättre (3 procent) än Piteå. För "mellanregionen" där orterna delvis ligger på långt avstånd från varandra har vi i tabell 1 jämfört Västerås med både Malung, som ligger långt ifrån övriga orter, och Fagersta på betydligt närmare håll. Här är det Västerås som totalt sett har bäst placering, framför allt med billiga stormarknader, medan Supermarket/allivsbutiker i Fagersta har en bättre placering jämfört med Västerås.

7 I den sydöstra delen av landet, inkl Trelleborg, är spridningen mellan orterna mindre än i Norr, Mellan och Södra Stockholmsområdet. Här är det Borgholm/Färjestaden med några mer utpräglade lågprisbutiker i täten som hamnar före övriga orter i regionen. Trelleborg, som inte har ingått i någon tidigare undersökning, placerar sig något bättre än Mönsterås, men efter övriga orter i regionen. I Södra Stockholmsområdet är det stor skillnad mellan billigaste och dyraste orten. Södertälje och Botkyrka, där flera stormarknader ingår i mätningen, placerar sig betydligt bättre än Nynäshamn och Tyresö, där en resp inga storbutiker/stormarknader ingår i undersökningen. (Tyresö deltar för första gången i undersökningen). Tillgång till butiker med låga matkostnader varierar mellan orter När vi handlar som enskilda konsumenter handlar vi givetvis i en butik och inte på en hel ort eller i en region. På varje ort kan vi välja en butik eller flera butiker som kombinerar ett visst prisläge med andra faktorer som är viktiga för vårt val av butik. Vad betyder det då som enskild konsument om vi bor i en dyr eller billig region eller ort och framför allt bryr oss om priset? För att exemplifiera detta har vi jämfört butiken med lägsta kostnaden på de orter som har lägsta matkostnaden i resp region. Jämför vi butiken med lägsta matkostnad i Borås med motsvarande i Södertälje så skiljer19 procent mellan City Sparköp i Borås och MATEX i Södertälje. För ensamhushållen är skillnaderna ungefär lika stora. Om du handlar i den "billigaste" butiken på en ort med högt kostnadsläge så kanske du har en lägre matkostnad än om du handlar i den "dyraste" butiken på en ort med lägre kostnadsläge. Det stämmer dock inte alltid. En jämförelse mellan den butik som hade lägst kostnad i Tyresö och de med högst kostnad i Borås, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan visar att även om vi handlar i de butiker som är "dyrast" på dessa orter handlar vi ändå billigare än om vi handlar i butiken som hamnar bäst till i Tyresö. (Den dyraste närbutiken i Trollhättan är 3 procent billigare och för övriga orter är det 10-12 procent skillnad mellan de dyraste butikerna och den billigaste i Tyresö) Skillnader mellan regioner och orter kan alltså ha betydelse för vilken tillgång vi har till butiker med lågt eller högt kostnadsläge. Tabell 2. er med lägst kostnad på den "billigaste" orten i varje region. Matkostnad per månad för hushållen i kronor samt skillnad mellan billigaste och dyraste butik i procent* Huvudort Matkostnad familj. 201 av 218, kr Matkostnad yng-matkostnare man. 172 av äld- 190,kr Borås (Väst) City Sparköp 3 565 1265 850 Skellefteå (Norr) ICA Supermarket* 3 980 1392 934 Västerås (Mellan) XL* 3 985 1421 953 Borgholm (Sydöst) RIMI, Färjestaden 4 086 1401 971 Grums (Värmland) Klingan Sparköp 4 197 1466 986 Södertälje (S.Stock-MATEholm) 4 236 1505 1004 re dam. 135 av 159, kr Skillnad i kr och procent 671 (19 %) 240 (19 %) 154 (18 %) *Observera att de som ingår i jämförelsen är de som finns i samtliga butiker i tabellen. Urvalet (både antal och vilka som ingår) kan alltså avvika från jämförelsen mellan butiker på resp ort. En jämförelse mellan enbart ICA Su-

8 permarket i Skellefteå och XL i Västerås med 206 av 218 visar att XL får en kronas lägre kostnad än ICA Supermarket. Skillnaden mellan butikerna är alltså obefintlig. Utbud av KRAV-märkta varierar i billigaste butiken på varje ort De billigaste butikerna i resp ort är ofta storbutiker/stormarknader eller allivsbutiker med mer utpräglad lågpriskaratär De s k lågprisbutikerna (t ex RIMI och Exet) kan variera med avseende på sortiment, betjäningsgrad (t ex manuell betjäning) och lokaler/inredning. Vi har i denna mätning även undersökt utbud och pris på KRAV-märkta produkter, vilket kan ge en bild av bredden på butikens sortiment. Bland de butiker som har lägst kostnad på resp ort finns det både butiker som har ett brett utbud av KRAV-märkta liksom butiker med få sådana. Det finns alltså butiker som kombinerar låga priser med ett bra utbud av KRAV-märkta produkter, t ex City Sparköp och de större storbutiker/stormarknaderna inom ICA, KF och Hemköp. Se vidare kapitel 3 för en mer fullständig bild av undersökningens miljödel. Bland butiker med det minsta utbudet av KRAV-märkta produkter finns butiker med mer utpräglad lågpriskaraktär, t ex RIMI, LLs, Willys cash och Exet. Stora skillnader mellan orter I tabell 3 redovisar vi kostnaden för den vägda varukorgen för familjen på resp ort. (Observera att jämförelsen mellan butikstyper är gjord för att kunna jämföra butikstyper mellan orter. För uppgifter om kostnader för olika butikstyper/butiker inom resp ort, se bilaga 1.) Den vägda ortskorgen för samtliga hushållstyper redovisas i bilaga 7. I stort är rangordningen mellan orterna densamma oavsett hushållstyp. Jämför vi den billigaste och dyraste orten oavsett vilka butikstyper som finns på de olika orterna skiljer det 40 procent mellan Borås och Tyresö. Jämför vi enbart Supermarket /allivsbutiker är skillnaden 25 procent mellan Borås och Tyresö (där inga stor- butiker /stormarknader ingår i mätningen). Flera av de orter som hamnar längst ner i rangordningen av orter har inga eller enstaka storbutiker eller stormarknader. Jämför vi Borås med Sundsvall, där flera storbutiker /stormarknader ingår, är skillnaden mellan orterna ändå totalt 24 procent. Det är svårt att jämföra orternas placering med tidigare mätningar eftersom orterna delvis har deltagit i olika mätningar. De orter som har en bra placering i jämförelsen; d v s orterna i Västsverige, Västerås och Skellefteå har även i tidigare undersökningar visat sig ha ett bra prisläge. Luleå och Grums har däremot placerat sig bättre jämfört med tidigare mätningar. De orter där mätningen genomförts för första gången; Tyresö, Piteå och Trelleborg placerar sig långt ner på listan, vilket framför allt gäller Piteå och Tyresö. Tingsryd placerar sig däremot bättre jämfört med övriga nya deltagande orter.

Tabell 3. Matkostnad i kronor per månad för en tvåbarnsfamilj (på fem och sju år) på olika orter. Vägd varukorg för samtliga butiker på orten samt för olika butikstyper. De sex bästa resultaten är markerade med fet stil Huvudort eller kommun (antal butiker i mätningen ) Kostnad- samtliga butiker, 218 av 218 (inom paren- tes inkl butiker utanför huvudorrten) Kostnad- stormarknader/ storbutiker, 205 av 218 Samtliga butiker Kostnad- Supermarket/Allivs, 207 av 218. Samtliga butiker Kostnad- Närbutiker, 199 av 218. Samtliga butiker Borås (8) 4 175 3 917 4 399 - Trollhättan (7) 4 410 4 015 4 554 5 004* Uddevalla (8) Vänersborg (6 inkl OBS! och ICA-direkt i 4 454 (4 511) 4 491 4 154 4 472-4 131 4 817 - Trollhättan) Västerås (6) 4 675 4 337 5 165 - Skellefteå (10) 4 749 4 538 4 418 4 488 Borgholm (6) 4 770 (4 924) 4 232* 4 897 - Grums (3) 4 805-4 512 - Luleå (8) 4 831 4 559 4 784 - Arvika (5) 4 913 4 718 4 596 - Motala (6) 4 921 4 555 4 863 5 207* Tingsryd (2) 4 923-4 625 - Kalmar (7) 4 933 4 527 5 170 - Södertälje (6) 4 968 4 702 4 726 - Västervik (10) 4 993 (5 056) 4 648 4 943 5 115 Nybro (3) 5 000 4 637 5 167* - Botkyrka (6) 5 014 4 659 5 012 - Visby (8) 5 015 4 694 4 807 - Kristinehamn (6) 5 018 4 746 4 715 4 916 Filipstad (5) 5 083 4 901 4 775 - Oskarshamn (8) 5 093 (5 148) 4 805 4 911 5 151 Gävle (8) 5 119 4 710 5 154 - Trelleborg (4) 5 164 4 876 4 947 - Sundsvall (8) 5 168 4 862 5 029 - Fagersta (5) 5 265 5 330* 4 705 5 106 Mönsterås (5) 5 305 (5 339) - 5 019 - Piteå (5) 5 338 4 876 5 258 - Nynäshamn (6) 5 425 (5 456) 4 583 * 5 399 5 533* Gällivare (3) 1) 5 443 5 174 5 234* - Malung (6) 5 599 (5 677) - 5 300 5 418* Tyresö (5) 5 847-5 492 5 477* Skillnad billigaste 1 672 (40 1 413 (36 %) 1 093 (25%) 1 045 (22 %) - dyraste ort, %) *Endast en butik 1) Endast tre butiker ingår eftersom ICA-butikerna avböjde medverkan i undersökningen 9

Många faktorer har betydelse för prisskillnader mellan orter och butiker De skillnader vi sett mellan olika orter, och mellan butiker på olika orter, kan ha många förklaringar med komplexa samband. Några viktiga förklaringsvariabler är: en; här handlar det om faktorer som butikstyp, butiksstorlek, affärsläge (t ex city eller externt), manuell betjäning, öppettider m m Kommunen; inkluderar sådana faktorer som befolkningsstorlek/täthet (vilket t ex innebär olika förutsättning för butiksstorlek), näringsstruktur, hushållens inkomst och sammansättning sstrukturen i kommunen; t ex kommunens policy för nyetableringar, konkurrenstryck från andra butiker (t ex annan butik inom 500 m), förekomst av lågpriseller stormarknader (inom 20 km) (se tidigare Statens Pris- och Konkurrensverk rapport Dagligvarupriser Prisnivåjämförelser Stockholm- Göteborg 1992-06-25): Skillnader mellan butikstyper skapar olika förutsättningar Skillnader i egenskaper hos olika butikstyper har naturligtvis relevans för vilka förutsättningar enskilda butiker har att hålla matpriserna nere. Stora, externt belägna, stormarknader har större möjligheter att hålla lokal- och personalkostnaderna på en låg nivå i förhållande till omsättningen och har ofta större möjligheter att göra stora inköp till förmånliga priser jämfört med mindre butiker med mer centralt läge. Handelns utredningsinstitut (HUI) tar bl a upp skillnader i butikernas inköpspriser som en förklaring till prisskillnaderna mellan stora och små butiker i en nyligen utkommen rapport (Handelns tysta revolution). I rapporten sägs att Men eftersom prisskillnaderna är stora mellan butikerna trots nästan samma bruttovinster, måste det finnas stora skillnader i inköpspriser. Grossister eller koncerner ger således mycket lägre priser till de större butikerna (s10). Lokal konkurrens viktig samma butikskedjor har olika priser på olika orter De viktigaste förklaringarna till skillnader mellan orter, framför allt med likartad butiksstruktur, finner vi dock inte i förklaringar som har med egenskaper hos butiker att göra. Den dåvarande myndigheten Statens pris- och konkurrensverk kom i en undersökning 1992 fram till att skillnaden i prisnivån mellan Stockholm och Göteborg endast till liten del kunde förklaras med hjälp av strukturella olikheter mellan regionernas butiker, som olikheter i butiksläge, sortimentsbredd, öppethållande m m. (Rapport: 1992-06-25; Dagligvarupriser Stockholm-Göteborg). Man konstaterar bl a att lågprisbutikerna i Göteborg var mer vanligt förekommande och att dessa butiker jämfört med Stockholm också har en mycket stor försäljning. Hushållen i Stockholm handlade alltså i större utsträckning i butiker med högre priser. Man konstaterade bl a att lågpriskonkurrensen tvingat de stora kedjorna att hålla låga priser. (En jämförelse mellan B&W i Hisings Backa och Bromma visade t ex att B&W i Göteborgsregionen var 9 procent billigare än i Bromma.) 10

11 HUI framhåller (i sin ovan nämnda rapport) att en strukturomvandling med nyetablering av dagligvarubutiker med ökad konkurrens har skett, eller tillåtits ske, i mycket större omfattning på vissa håll än på andra. Man säger också att skillnaderna till viss del kan förklaras med skillnader i befolkningstäthet, vilket oftast innebär att butikerna är mindre på små orter eller i glesbefolkade områden. Den lokala konkurrensen är alltså en viktig faktor för att förklara skillnader mellan orter. En stor lågprisetablering eller stormarknad med möjligheter att göra stora inköp till förmånliga priser kan tvinga andra butiker på orten att hålla lägre priser. Exempel på detta ser vi vid en jämförelse mellan olika butikskedjor på olika orter. Handlar vi på OBS! Stormarknad i Uddevalla (Torp) är månadskostnaden för maten ca 13 procent lägre än om vi handlar på OBS! i Gävle eller Sundsvall. Skillnaden mellan Uddevalla och Västerås är 8 procent. Jämför vi ICA Maxi-butiker så är Maxi i Uddevalla 14 procent billigare jämfört med ICA Maxi Eriksberg (Botkyrka) eller i Sundsvall. Det tyder på att dessa kedjor anpassat sin prissättning efter den lokala marknaden. Skillnad mellan billigaste dyraste butik kan vara stor även på billiga orter Trots den lokala anpassningen kan det finnas en stor spridning i kostnaden mellan butikerna på orter med lågt kostnadsläge, vilket framgår av tabell 4. För en del orter beror en del av den stora prisskillnaden på att både stormarknader, lågprisetableringar liksom mindre lantortsbutiker ingår i mätningen. Den stora prisspridningen tyder på att vissa konkurrenter anpassar prissättningen till de prisledande medan andra konkurrerar på andra sätt (t ex närhet, bra sortiment m m). Om vi återgår till vår tidigare förklaringsmodell skulle det t ex kunna ha att göra med avståndet mellan butiker med samma profil eller till större lågpris- eller stormarknader. Orter med minst spridning har också högst kostnadsläge, men det finns också exempel på motsatsen, t ex Grums. Här bevakar tydligen de tre butikerna varandras priser. En annan förklaring kan vara att man måste konkurrera med butiker utanför orten, t ex Karlstad, eller andra orter på pendlingsavstånd. Prisspridningen är i genomsnitt något mindre för ensamhushållen än för familjen. En förklaring kan vara att prisspridningen på med mindre förpackningsstorlek (som till större del ingår i ensamhushållens inköp) är mindre än för med större förpackningsstorlek. En faktor som inte ingår i förklaringsmodellen är konsumenternas prismedvetenhet och den konkurrens som skapas genom att konsumenterna får information om prisskillnader. Vi har i tidigare undersökningar kunnat konstatera att kostnaden för den mat som ingår i undersökningen har minskat på de orter som deltagit i undersökningarna flera gånger. Debatt och uppmärksamhet kring matkostnader är alltså en viktig faktor för en ökad konkurrens.

Tabell 4 Skillnad billigaste dyraste butik på resp ort för familjen i kronor och procent samt inom parentes i procent för yngre mannen resp äldre kvinnan. Samtliga butiker i centralorten och utanför ingår i jämförelsen. 12 (Observera att antalet prismätta varierar mellan orterna, vilket innebär att lika stor skillnad i kronor räknat kan innebära olika skillnad i procent mellan butikerna) Huvudort Skillnad i kronor för familjen Skillnad i procent för familjen (yngre mannen, äldre kvinnan) Gällivare 221 5 (7,4) Malung 419 8 (9,8) Tingsryd 386 8 (12,12) Tyresö 416 8 (6,7) Mönsterås 467 10 (7,11) Arvika 457 11 (10,7) Trelleborg 500 11(9,6) Kristinehamn 561 12 (13,13) Grums 698 16 (15,12) Oskarshamn 750 17 (15,11) Sundsvall 735 17 (17,19) Filipstad 756 19 (17,17) Nybro 910 20 (19,17) Botkyrka 967 21 (18,20) Piteå 932 21 (17,21) Skellefteå 834 21 (20,21) Vänersborg (exkl OBS! och ICA-direkt i Trollhättan) 897 22 (18,24) Fagersta 1 088 23 (21,21) Motala 1 022 23 (20,18) Visby 965 23 (24,25) Gävle 1 129 25 (24,22) Kalmar 1 121 25 (25,24) Nynäshamn 1 127 25 (26,24) Västervik 1 145 27 (23,22) Borgholm 1 157 27,5 (26,22) Luleå 1 136 30 (27,29) Södertälje 1 326 30 (28,32) Uddevalla 1 199 32 (33,27) Borås 1 139 33 (31,34) Västerås 1 403 35 (32,33) Trollhättan 1 404 39 (35,31)

3. Att åka långt lönar sig inte alltid Det är inte alltid det lönar sig att åka långt för att handla. Transportkostnaden för att ta sig till butiken kanske "äter upp" hela skillnaden i matkostnaden mellan den billigare och dyrare butiken, särskilt om skillnaden mellan stormarknaden och den mer närliggande butiken inte är särskilt stor. Dessutom belastas miljön negativt. Här spelar givetvis även hushållets övriga inköpsmönster och förvaringsmöjligheter in. Åker man mer sällan till stormarknaden och handlar stora kvantiteter som man har möjlighet att förvara kan man sänka transportkostnaden jämfört med om man åker oftare till stormarknaden. För ensamhushåll kan det vara svårare att förvara större kvantiteter och förbruka maten under rimlig tid efter inköpet. Åker man oftare och också handlar mindre kvantiteter blir transportkostnaderna kanske för stora i relation till vad man sparar in på själva matinköpen. Om vi räknar med en bilkostnad på 28 kronor per mil (medelstor bil inkl kapitalkostnad) och det är två mil tur och retur till närmaste stormarknad så blir kostnaden ca 450 kr om vi åker åtta gånger per månad. Om hushållen ska tjäna på att åka till stormarknaden (under dessa förutsättningar) istället för att handla i en mer närliggande butik måste skillnaden i matkostnad alltså vara 450 kronor per månad. 13 4. Ekologiskt producerade och miljöservice ernas miljöprofil ernas miljöprofil anges dels med uppgift om butiken är ansluten till ett eller flera miljödiplomeringssystem, dels med en miljöpoäng (0-5). Poängsättningen är ett sätt att jämföra system som har lite olika omfattning. Det ger också butiker som inte är anslutna till något av de formella systemen, men som ändå bedriver ett aktivt miljöarbete, möjlighet att redovisa detta. (I bilaga 1 redovisas butikernas miljöprofil samt utbud av de KRAV-märkta vi undersökt.) Frågorna i blanketten handlar om butiken rensat ur miljöfarliga hushållskemikalier, har ett gott urval av miljömärkta hygienprodukter, har ett idémässigt miljöarbete och miljöanpassade interna rutiner och kylsystem. Vår poängsättning är avsedd att ge en bild av butiken men ska naturligtvis inte jämställas med hela system för miljöanpassning av butiker. (I Bilaga 5 finns miljöserviceblanketten. Ytterligare information finns i Konsumentverkets redovisning av regeringsuppdraget Bättre prisinformation till konsumenterna, Rapport 1999:3.) De miljösystem som redovisas i vårt material innebär auktorisation, diplomering eller liknande som är knutet till någon form av kontroll av butiken. De två system som dominerar i undersökningen är KRAV-auktorisation och ICA:s system: miljödiplomerad ICA-butik, som innebär att butiken har ett visst utbud av miljömärkta produkter resp ICA miljöbutik, som även omfattar butikens eget miljöarbete. De flesta livsmedelskedjorna har någon form av mer allmän miljöpolicy. Hemköp och ett flertal konsumbutiker (inkl OBS, B&W och Domus) har på många orter höga miljöpoäng vilket kan antas spegla ambitionen i företagens miljöpolicy. er med höga miljöpoäng har i de flesta fall också ett stort eller relativt stort utbud av de ekologiska produkter vi undersökt.

14 Många butiker har ekologiska bas Vår undersökning omfattar 23 ekologiskt producerade livsmedel. De är valda för att spegla olika typer av livsmedel, producenter, leverantörer m m. Potatis och ägg kan vara närproducerade medan djupfrysta och specerier ofta tillverkas av livsmedelsföretag som levererar till hela landet. Några typiska import som bananer och kaffe ingår i urvalet. Köttfärs och ägg utmärker butiker med ett ambitiöst utbud medan kaffe, knäckebröd, havregryn, vetemjöl, mellanmjölk och fil förekom i fyra av fem butiker. Tio av de 23 na fanns i 100 eller fler av de totalt 188 undersökta butikerna. Eko-mjölk och eko-kaffe fanns i alla butiker i Södra Stockholmsområdet (inkl Visby) och i Mellanregionen (Malung, Fagersta,Västerås och Gävle). Utbudet av mjölk, fil och yoghurt är lägst i Värmland och Norr. I Norr är det dock relativt enkelt att hitta KRAVmärkt hårdost, som fanns i 63% av butikerna. Tabell 5 Hur vanliga är de 23 KRAV-märkta na i butikerna?. Prisskillnader avser medelpris för ekologisk resp konventionell vara. Prisspridning avser ekologiska produkter. Vara Andel butiker där varan finns, procent Kommentarer, skillnad i medelpris för ekologisk resp konv.vara samt prisspridning för ekologiska produkter(avser ej samtliga ) Kaffe 88 - Ekologiskt kaffe av vissa märken säljs ibland till samma pris som övriga varianter. - 9% högre pris än konventionell vara. Mellanmjölk 81 - Mellanmjölk säljs i vissa butiker till samma pris som konventionell mjölk. - 21% högre pris än konventionell vara. - Prisspridning 68%. Knäckebröd 81 - Fanns i 90% av butikerna i Norr. - 71% högre pris än konventionell vara. Havregryn 80 Vetemjöl 79-69% prisskillnad mot konventionell vara. Filmjölk 78 - Minst vanlig i Norr (59% av butikerna) Digestivekex 71-41% högre pris än konventionell vara. Morot 65-100% högre pris än konventionell vara. - Prisspridning 300%. Potatis 59 - Störst utbud i Sthlm och Mellanregionen. - Prisspridning 178%. Hamburgare, fryst 57-27% högre pris än konventionell vara. Smörgåsgurka 52-6% högre pris än konventionell vara. Matolja 52 Hårdost 50 - Minst vanlig i Värmland (30% av butikerna) Spagetti 47-93% högre pris än konventionell vara. Rödbetor, färska 43 - I Gävle fanns rödbetor i alla undersökta butiker. Ägg 41 Te 37-157% högre pris än konventionell vara. Bananer 33 - Sällsynt i butikerna i Väst (22%) och Syd (25%). Köttbullar, fryst 30 - Vanligast i S.Sthlmsregionen (48% av butikerna) - 86 % högre pris än konventionell vara. Gröna ärter, fryst 25 - Vanligast i Syd (35% av butikerna) Fruktyoghurt 22 Formfranska 20 - Särskilt ovanlig i butiker i Syd (11%) och Väst (15%). 20 % högre pris än konventionell vara Nötfärs 5

15 I tabell 6 har vi för varje region angivit andelen butiker med ett litet (max 7), medelmåttigt (8-15) resp stort (16-23) utbud av de undersökta ekologiska livsmedlen. Ingen butik hade alla 23 na, medan endast tre butiker inte hade någon av dem. Mer än hälften av butikerna i Mellanregionen (Malung, Fagersta, Västerås och Gävle) hade fler än 15 av de undersökta na. I Värmland var det däremot ingen butik som hade har ett så stort utbud. Bland de butiker vi undersökt, som alla har en omsättning på över 10 miljoner, fann vi inte någon tydlig skillnad mellan butikstyper. Det finns välsorterade närbutiker, allivsbutiker och stormarknader. Däremot kan vi se vissa skillnader mellan butikskedjor. Alla Hemköps butiker hade minst 14. Ingen RIMI-butik hade fler än 7 av de 23 ekologiska na. Inom Konsum och ICA fanns butiker med både stort och litet utbud. I Norr, Väst och Mellanregionen hör butikerna med flest oftast till KF eller Hemköp. I Värmland är det däremot oftast ICA-butiker som har flest av de undersökta na. Enligt Konsum Värmland har man i sitt miljöarbete satsat på närproduktion framför ett utbud av ekologiska. I den södra regionen finns en ganska parallell fördelning av ICA- och konsumbutiker med få resp många av de ekologiska na. Tabell 6 Hur stort utbud av de 23 KRAV-märkta na har butiker i olika regioner. Andel butiker i varje region i procent som har ett visst antal ekologiska Region 0-7 av 23 ekologiska livsmedel 8-15 av 23 ekologiska livsmedel 16-23 av 23 ekologiska livsmedel 20 (19) av 23 ekologiska livsmedel Väst 26 52 22 - OBS! Trollhättan - Hemköp Uddevalla Sydöst 15 60 25 - Domus Oskarshamn - Robin Hood Motala - Konsum Berga,Kalmar - (Hemköp Oskarshamn) - ICA Maxi, Motala, - ICA Kvantum V-vik) Södra Stockholms-området + Visby 19 45 36 - Konsum Teljehuset - Fittja Coop forum - Gröna Konsum Botkyrka - (OBS! Södertälje - ICA Centrum Tyresö - Konsum Extra Tyresö - Konsum Alléplan Tyresö) Mellanregionen (Malung- Fagersta- Västerås- Gävle) 4 44 52 - Konsum Extra Fagersta - (Konsum Citylivs Västerås, - Konsum Norrby,Fagersta - Valbo Hemköp, Gävle) Värmland 30 70 - Norr 32 41 27 - Hemköp Luleå - (OBS! Sundsvall)