Bättre prisinformation

Transkript

1 RAPPORT 1999:3 Bättre prisinformation till konsumenterna Redovisning av ett regeringsuppdrag

2 Innehåll Sammanfattning 5 1. Bakgrund 8 2. Uppdraget 9 3. Genmförande av uppdraget Modellen Hushållens Matkostnader (HMK) Utgångspunkter och målsättningar Vad visar undersökningen? Genomförande och resultatspridning Konsekvenser av våra förslag Samordning av befintlig statistik Ett samlat ansvar för prisinformation Regionala prisnivåundersökningar Studier och analyser inom det föreslagna Jordbruks- 17 och livsmedelsekonomiska institutet 6.3 Bättre prisinformation om hushållsapparater i 19 Konsumentverkets databas med produktinformation 6.4 Konsumentverkets övriga arbete med prisinformation m.m Förslag och kostnader 21 Bilagor: 1. Appendix 2. Uppdraget 3. Exempel ur varulista 4. Miljöserviceblankett 5. Mall för presentation av KRAV-märkta varor

3 Sammanfattning En utvecklad modell för lokala matkostnadsundersökningar Vi har inriktat vårt arbete på att utveckla de nuvarande lokala matkostnadsundersökningarna. Syftet med undersökningarna är att: ge konsumenterna underlag för att välja butik utifrån matkostnad, service och transportkostnader konsumenternas prismedvetenhet stimulera konkurrensen mellan butiker ge konsumenterna ökad kunskap om förekomst och kostnader för miljövänliga varor De förändringar vi föreslår av modellen innebär i huvudsak att: Modellen blir mer anpassad till olika hushållstyper genom att vi redovisar resultat om matkostnader för tre hushållstyper jämfört med en barnfamilj i nuvarande modell. Resultaten får därmed större relevans för olika grupper av konsumenter och kan samtidigt ge mer information om olika typer av butiker. Fler varor ingår i mätningarna (283 jämfört med tidigare 145). Resultatet avspeglar därmed en större andel av butikernas sortiment. Jämförelser mellan butikerna blir mer rättvisa. Anpassad prissättning kan i högre grad undvikas. Vi motverkar en alltför stark prisfokusering på enbart skillnader i kostnader mellan butiker genom att vi redovisar till vilken butikskategori den enskilda butiken tillhör. Vi kan också på ett bättre sätt än tidigare spegla butikernas miljöprofil och konsumenternas transportkostnader Konsumenterna får information om utbud och pris på ett antal KRAV-märkta varor samt information om butikernas miljöprofil Genomförandet av undersökningarna blir mer kostsamma än tidigare, både avseende uppgiftsinsamling och bearbetning av resultaten Spridning av resultaten sker, liksom idag, i två steg. Konsumentvägledarna presenterar i ett första steg de lokala resultaten med butiksjämförelser. Konsumentverket sammanställer kommunernas uppgifter och redovisar sedan ortsjämförelser, kostnadsutvecklingen för olika orter m.m.. Vi svarar för underlag och stöd till kommunerna, viss.k.valitetssäkring samt central bearbetning av de lokala resultaten. Den kommunala medverkan är av grundläggande betydelse för genomförande och resultatspridning. 5

4 De tre hushållstypernas matsedlar har profilerats utifrån de tänkta hushållen. Den ensamboende pensionären har t ex fler enklare måltiden än barnfamiljen och den yngre mannen köper en större andel färdiglagade rätter. I undersökningen ingår drygt 280 varor jämfört med tidigare 145 varor. Vi mäter enbart livsmedel. I några av de tidigare undersökningar har ett tiotal non-food varor ingått. Det är alltför få varor för att representera dessa varor. Att komplettera varulistan med ett betydligt större antal non-food varor kräver en stor arbetsinsats. Ett stort problem är bl a att dessa varor är mycket tidskrävande att mäta eftersom det i allmänhet saknas jämförpriser på dessa varor. Vi har därför valt att enbart mäta livsmedel. Det är viktigt att framhålla att de matsedlar och varulistan som är grunden för matkostnadsundersökningarna inte är jämförbara med de matkostnader som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar av hushållens skäliga kostnader. Detta beror dels på att matsedlarna för de olika hushållen skiljer sig från de som ligger till grund för Hushållens skäliga kostnader, dels på att antal och urval av varor inom matkostnadsundersökningarna är mer anpassade till att få ett bra underlag för att jämföra olika butikers kostnader. Vi har bl a med ett större antal varor som kakor, godis, snacks och olika drycker i matkostnadsundersökningarna jämfört med mätningarna inom Hushållens skäliga kostnader Jämförelse mellan varor Till grund för varulistan ligger en omfattande varuinventering och kvalitetsjämförelser av varor, som sammanställs i en varuöversikt. Denna översikt uppdateras inför varje mätning (t ex med avseende på nya förpackningsstorlekar eller märken/leverantörer) I butiken noterar vi det billigaste alternativet utfirån de kvalitetskriterier eller märken/leverantörer vi bestämt (Kvalitetskriterier kan t ex handla om en viss mängd bär i sylt eller en viss sorts fisk i fiskprodukter). För vissa varor mäter vi enbart ett märke eller en förpackningsstorlek. Förutom pris noterar vi förpackningsstorlek och märke/leverantör. I arbetet med varuinventering och kvalitetsjämförelser har vi samarbetat med företrädare för branschen (Livsmedelshandlarna (SSLF), D-gruppen, Hemköp, ICA Handlarna, KF och VIVO Stockholm). En utgångspunkt för arbetet med kvalitetsjämförelser har varit den information som konsumenten får på förpackningarna. Vissa avsteg från denna princip har gjorts mot bakgrund av information om produkters beskaffenhet som inte går att utläsa eller upptäcka på annat sätt som konsument. Sådan information har inhämtats från branschen. I redovisningen av resultaten är det de varor som finns i alla undersökta butiker som jämförs. De varor som inte finns i en eller flera butiker ingår alltså inte i jämförelsen. 2

5 1.2 KRAV-märkta livsmedel Syftet med miljöarbetet inom Hushållens Matkostnader är att: öka konsumenternas kunskap om förekomst av miljömärkta varor och att stärka konsumenternas prismedvetenhet på sådana matvaror skapa konkurrens mellan handlare för att öka utbudet av och pressa priserna på varorna. Som en del i de matkostnadsundersökningar som hittills bedrivits har några kommuner valt att även ta in uppgifter om KRAV-märkta alternativ till de varor som finns i varulistan. För att uppgifter om KRAV-märkta varor ska samlas in av samtliga kommuner som deltar i undersökningarna har vi valt ett 20-tal KRAV-märkta varor från varulistan där uppgifter om pris m m noteras vid mätningen i butikerna. Det är också möjligt att varefter utbudet av KRAV-märkta varor förändras anpassa undersökningarna till detta. Vi har valt att inte inkludera KRAV-varor i den ordinarie varulistan, eftersom utbudet av dessa varor varierar mycket i butikerna och det finns risk för att många varor faller bort i jämförelsen mellan butiker. Med den föreslagna metoden finns det också möjlighet att jämföra kostnaden för konventionella och KRAV-märkta varor. Tabell 1. KRAV-märkta varor som föreslås undersökas i matkostnadsundersökningarna. Mellanmjölk Matolja Formfranska Inlagd gurka Spagetti Filmjölk Vetemjöl Morötter Frysta ärtor Te Fruktyoghurt Havregryn Bananer Frysta hamburgare Kaffe Hårdost Knäckebröd Potatis Frysta köttbullar Ägg Digestivekex Rödbetor Nötfärs I valet av varor har vi beaktat synpunkter från handeln och KRAV. Vi har dels valt sådana varor som är relativt vanligt förekommande i butikerna dels några varor som utmärker butiker med ett brett KRAV-märkt sortiment. Utifrån insamlingen av uppgifter om de KRAV-märkta varorna kan pris och förekomst presenteras som en ren prisspridningsundersökning, ovägt och utan direkt koppling till den ordinarie matkorgen. Vissa bearbetningar kring merkostnader vid byte av ett antal varor kan dessutom göras, t ex för att visa hur hushållen kan bidra till att uppnå det beslut Riksdagen fattat om att 10 procent av av livsmedelsproduktionen år 2000 ska vara ekologisk. För att detta mål ska kunna uppfyllas måste givetvis konsumtionen av miljömärkta livsmedel öka. Det totalta utbudet av KRAV-märkta varor på en ort är givetvis större än det antal som ingår i undersökningen. Den senaste matkostnadsundersökningen där konsumentvägledaren på några orter även tog in uppgifter om KRAV-märkta alternativ för samtliga varor i varulistan (våren 1997) visade att det som mest fanns ett 40-tal KRAV-märkta varor i en enskild butik. Utbudet varierade dock mycket. Ett vanligt spann var tre KRAV-varor i butiken med minst antal miljövaror och varor i 3

6 butiken med flest antal sådana varor. Priset för KRAV-märkta varor var nästan utan untantag högre än den konventionella varan. I den senaste matkostnadsundersökningen (oktober 1998) tog två kommuner (Växjö och Västervik) även in uppgifter om de 23 KRAV-märkta varor som vi föreslår ska mätas. Även i denna undersökning varierade utbud och pris mycket mellan butikerna. Antalet KRAV-märkta varor varierade mellan 3 till 22 av 23 undersökta. Även priserna varierade mycket för olika varor, men det finns också exempel på varor (ägg och kaffe) där priset för den konventionella och KRAV-märkta varan var detsamma. 2. Service, miljöprofil och transportkostnader 2.1 Service Det är flera faktorer som avgör konsumentens val av butik. Förutom pris spelar butikens service, sortiment, miljöprofil, butikens storlek, avstånd m m in i konsumentens val. Vilka faktorer som är viktiga kan givetvis variera bl a beroende på personens ålder, ekonomi, matintresse och hushållets storlek. Att ge konsumenterna all relevant information om en butiks service i matkostnadsundersökningarna är alltså en omöjlighet. Från handelns sida har man framfört betydelsen av att konsumenterna får information om vad som kännetecknar olika butikstyper, vilket kan ge underlag för en bedömning av kostnad i förhållande till service m m. För att ge konsumenterna information om vad som i allmänhet kännetecknar olika butiker presenterar vi därför butikerna utifrån olika butikskategorier, som även beskrivs i anslutning till presentationen av de lokala resultaten (se nedanstående tabell ). Beskrivningarna är generella och enskilda butiker kan avvika från det som i allmänhet kännetecknar butikstypen. Eftersom presentationen av resultaten sker lokalt finns det dock möjligheter att ge ytterligare information de enskilda butiker som ingår i mätningen. Tabell (). Vad känneteckar olika butikstyper? Beskrivningarna är generella och enskilda butiker kan avvika från det som i allmänhet kännetecknar butikstypen. Inom de olika butikstyperna kan s k lågprisbutiker finnas med varierande avvikelser ifråga om sortiment, betjäningsgrad och lokaler /inredning ): Storbutik/Stormarknad Supermarket/Allivsbutiker Närbutik Mer än 1500 m2 säljyta m2 säljyta Mindre än 400 m2 säljyta Fullsortiment = alla varuområden representerade. Har i genomsnitt ca artiklar Trafikorienterad, externt läge. God tillgång till P-platser Veckoslutshandel (75% av inköpen sker torsdag-söndag) Fullsortiment= alla varuområden representerade. Har i genomsnitt 6000 artiklar. Bostads- centrumläge Veckoslutshandel och dagliga inköp Har i genomsnitt ca 3000 artiklar Lättillgänglig Kompletteringshandel/ dagsinköp Sortimentets bredd och djup är en viktig aspekt av butikens förmåga att betjäna olika kundgruppers önskemål. Ett både brett och djupt sortiment har dessutom vanligtvis en kostnadshöjande effekt. 4

7 Också skillnader i sortimentet mellan butiker speglas delvis med hjälp av butikskategoriseringen. Undersökningen av KRAV-märkta varor är ett sätt att visa skillnader mellan olika butikers sortiment. 2.2 Miljöserviceblankett För att ge konsumenterna information om butikens miljöservice/arbete har vi tagit fram en särskild miljöserviceblankett (se bilaga 3). Undersökningen av de 23 KRAV-märkta varorna kompletterar miljöserviceblanketten. Eftersom det redan idag finns en rad initiativ på området i form av olika miljödiplomeringssystem har utgångspunkten för arbetet varit att bygga på de system som redan finns. En inventering av existerande miljödiplomeringssystem har skett och med utgångspunkt från dessa har områden som ingår i de olika systemen identifierats. De system som ingår i underlaget är ICA Miljöbutik och ICA miljödiplom, Vit butik (Östergötland), Butik 21 (Stockholm), Bra Miljöval-butik (Naturskyddsföreningen), Miljödiplomering (Göteborgs stad och Örebro) samt KRAV-auktoriserade butiker. Utifrån denna inventering har en blankett med sex frågor uformats som tar upp butikens: sortiment av miljömärkta hushållskemikalier sortiment av miljömärkta schampo, tvålar och duschkräm interna miljöarbete och information till konsumenterna (miljöansvarig, miljöutbildning, miljöplan, miljögrupp samt information om butikens arbete i butiken) avfallshantering (papper, kartong och wellpapp, mjuk plast, miljöfarligt avfall) policy för energi, kyl och frys I blanketten ställs också frågor om butiken tillhör något diplomeringssytem eller inte. Tanken är att om butiken tillhör någon av de existerande systemen behöver den butiks- eller miljöansvarige inte alls, eller i begränsad omfattning, besvara frågorna. Blanketten har utformats så att den snabbt och enkelt ska kunna fyllas i av den butiks- eller miljöansvarige. 2.3 Transportkostnader Tids- och transportkostnader för att ta sig till och från butiken kan representera en avsevärd del av hushållets kostnder för matinköpen. Dessa kostnader glöms ofta bort och är därför särskilt viktiga att uppmärksamma. Det finns i det dataprogram vi idag använder i matkostnadsundersökningarna möjligheter att beräkna transportkostnaderna. I den lokala presentationen ingår i varierande utsträckning sådana beräkningar. Det beror bl a på vilka butiker som ingår i undersökningen och vilka avstånden är mellan tätort/bostadsområde och butikerna. Vi har förbättrat underlaget för beräkning av transportkostnaderna så att det genom en enkel kalkyl länkad till Konsumentverkets hemsida ska vara möjligt att räkna fram sina tids- och transportkostnader. Enkla exempel som kan illustrera kostnader ska också presenteras i direkt anslutning till månadskostnaden för korgen i de olika butikerna. 5

8 2.4 Övrigt För att få information om kundernas uppfattning om butikernas service, konsumenternas tranportvanor m m har det inom ramen för matkostnadsundersökningarna funnit möjlighet att genomföra en kundundersökningar med hjälp av en enkät. En sådan enkätundersökning har dock endast genomförts ett fåtal gånger i några kommuner. Det kommer dock även framöver att finnas möjlighet att genomföra sådana undersökningar. Det finns även möjligheter att i samband med matkostnadsundersökningarna undersöka ytterligare aspekter av butikernas sortiment, t ex butikernas utbud av specialvaror för allergiker. En annan möjlighet är att vid mättillfället undersöka förekomst av jämförpriser på ett antal varor. 3. Insamling av uppgifter och efterarbete Det är naturligtvis mycket viktigt att insamlingen av uppgifterna sker på samma sätt i samtliga butiker och på de orter som genomför matkostnadsundersökningarna. Noggranna instruktioner för undersökningarna i butikerna finns därför i det material som Konsumentverket tagit fram som stöd för det lokala arbetet. Ansvarig konsumentvägledare måste dessutom genomgå en utbildning i Konsumentverkets regi. För övriga prismätare, t ex från frivilliga organisationer eller från andra kommunala förvaltningar ansvarar konsumentvägledningen för utbildningen. Denna kvalitetssäkring kommer att vara lika betydelsefull i de fortsatta undersökningarna. En förutsättning för utvecklingen av modellen har varit att en mätning i en butik ska kunna genomföras på en dag av två personer (alternativt att tre personer mäter två butiker per dag). Detta har också varit möjligt att genomföra på de orter vi provmätt. På grund av praktiska och tekniska skäl är det för närvarande inte möjligt att samla in uppgifterna i butiken på annat sätt än genom personliga besök och genom manuell insamling i butiken. Vi kommer dock att följa det tekniska utvecklingen på området med avseende på möjligheter att effektivisera uppgiftsinsamlingen. För att undvika anpassad prissättning får butikerna ingen information i förväg om när mätningen ska ske. Vid besöket i butiken lämnar prismätarna information om undersökningen till butiksföreståndaren/ägaren. Den butiksansvarige ombeds även att fylla i en särskild miljöserviceblankett. Av de märken som vi bedömer som likvärdiga utifrån olika kvalitetskriterier noterar vi det billigaste. Vi mäter det faktiska priset, d v s även varor till extrapris, nu-pris eller liknande, samt rabattkuponger om de finns i direkt anslutning till varan. Vi redovisar inte vilka fördelar medlemsförmåner i olika butiker kan innebära för hushållen. Efter insamlingen och genomgång av alla varulistor med prismätarna får butiken en kopia på den varulista som gäller butiken, så att den butiksansvarige kan lämna synpunkter på uppgifterna i varulistan. När konsumentvägledaren matat in och kontrollerat samtliga uppgifter i dataprogrammet skickas datauppgifterna till Konsumentverket som gör en andra kvalitetskontroll av uppgifterna. Därefter tar både konsumentvägledaren och ansvarig på Konsumentverket, med hjälp av dataprogrammet, fram uppgifter om butikernas kostnader. 6

9 Resultaten presenteras lokalt i allmänhet två till tre veckor efter avslutad mätning. Vi kommer även fortsättningsvis sträva efter att presentationen av resultaten, både lokalt och centralt, sker i så nära anslutning till undersökningarna som möjligt. 4. Genomförande och resultatspridning 4.1 Modell Modell 1 visar hur matkostnadsundersökningarna genomförs lokalt och central samt hur informationen sprids, framför allt genom pressaktiviteter lokalt och centralt. Även i dagens undersökningar sprids informationen i två steg. Hittills har detta varit en framgångsrik väg att nå ut med resultatet. När kommunen har genomfört undersökningen presenteras, i ett första steg, de lokala resultaten med jämförelse mellan butikerna med avseende på kostnader, service och butiks- och miljöprofil. Detta ska ske i så nära anslutning till mätningen som möjligt (inom två veckor). Varefter kommunerna genomför de lokala undersökningarna bearbetar och sammanställer Konsumentverket kommunernas information och redovisar sedan ortsjämförelser (vägda ortskorgar där hänsyn tas till butikernas omsättning när kostnaden för ortskorgen beräknas), kostnadsutvecklingen för olika orter, utbud av och priser för miljömärkta varor samt sammanställning av kommunernas lokala resultat. Dessa resultat har hittills ofta fått förnyad uppmärksamhet på lokal nivå. De främsta målgrupperna för information om undersökningarna är konsumenter och handeln. Utvecklingen av modellen innebär att olika hushållstyper kan få underlag för att bl a jämföra butikernas kostnader. Detta innebär att fler målgrupper kan ta till sig informationen från undersökningarna. För den enskilde konsumenten är sannolikt informationen om de lokala eller regionala förhållandena av störst betydelse. Den viktigaste lokala vidareförmedlaren är givetvis konsumentvägledarna, som genom framför allt aktiviteter gentemot media sprider informationen vidare till allmänheten. 7

10 Modell 1. Genomförande av lokala matkostnadsundersökningar och spridning av resultaten Konsumentverket Kommunen (ev andra lokala aktörer) Initiering av projekt, metod Stöd till och samordning av kommunernas arbete Samordning och genomförande av den lokala undersökningen Genomförande av undersökningen Butiker Central bearbetning av de lokala resultaten (steg 1) Presskonferens och andra aktiviteter för att sprida information om de lokala resultaten (steg 2) Central presskonferens och rapport med jämförel- ser mellan orter, kostnadsutveckling mm Ev ytterligare lokala pressaktiviteter Mottagare: Allmänhet Handlare Branschorganisationer Kommunpolitiker Andra myndigheter Regeringskansli Undersökningarna har fått stort genomslag i massmedia. Vägledarna arbetar, i varierande utsträckning, även på andra sätt för att sprida informationen vidare, i konakt med enskilda konsumenter, på skolor, genom föredrag i föreningar, offentliga debatter m m. Det finns dock inte något givet koncept, förutom pressaktiviteter, som alla vägledare arbetar utifrån, eftersom resurser, kontakter och lokala förhållanden varierar. De mätningar vi hittills genomfört har haft en prispressande effekt. Det visar att undersökningarna uppmärksammas av och påverkar handelns prissättning. I våra kontakter med kommunerna och handeln bekräftas den bilden. Ett problem i massmedias rapportering lokalt är att man ofta (med undantag) alltför ensidigt fokuserar på skillnader i enskilda butikers kostnader, trots att de flesta konsumentvägledarna redovisar uppgifter om service och transportkostnader. 8

11 Sammantaget kan man säga att den modell för spridning av information vi hittills haft, och som även i fortsättningen föreslås gälla, fungerar väl, men att vi behöver förbättra presentationen av resultaten. Detta sker genom att: Resultaten presenteras för olika hushåll, vilket innebär att resultaten får större relevans för olika grupper av konsumenter och kan ge information om olika typer av butiker. Konsumenterna får även information om utbud och pris på miljömärkta varor. En alltför stark fokusering på enbart skillnader i kostnader mellan butiker motverkas genom att vi redovisar vilken butikskategori den enskilda butiken tillhör. Med den nya modellen kan vi också på ett bättre sätt spegla butikernas miljöarbete och konsumenternas transportkostnader. Vi kvalitetssäkrar de lokala resultaten genom att tillhandahålla standardiserade mallar för redovisning av undersökningsresultaten. Vi utformar ett faktamaterial om undersökningen som t ex kan användas vid lokala presskonferenser och vid butiksbesöken. Vi tar även fram ett särskilt informationsmaterial om undersökningen riktat till handeln 4.2 Vilka resultat presenteras? Nedanstående tabell visar vilka resultat som presenteras lokalt och centralt. Några delar av undersökningen ska vara frivilliga för konsumentvägledarna att genomföra. Detta gäller den kundenkät (som funnits som en extra undersökning i nuvarande modell) samt eventuella tillfälliga undersökningar. Tabell 2. Uppgifter som presenteras lokalt och centralt Uppgifter som presenteras lokalt Uppgifter som presenteras centralt Uppgifter om kostnader Jämförelser mellan deltagande orter Matkostnaden i olika butiker för olika hushåll. Resultatet kan presenteras exkl frukt- och grönt och kött och chark eller andra varugrupper Utbud och kostnader för ett 20-tal KRAV-märkta varor Transportkostnader Uppgifter om butiksprofil och miljöservice Uppgifter om vilken butikstyp de enskilda butikerna tillhör, samt beskrivning av dessa butikstyper Uppgifter från miljöserviceblanketten om butikernas sortiment av miljömärkta pro- dukter (ej livsmedel), internt miljöarbete och information till kunderna Jämförelse mellan orter, vägd ortskorg. Andra jämförelser, t ex avseende skillnader mellan butikstyper på olika orter Kostnadsutvecklingen för olika orter (vid upprepade mätningar på samma ort) Jämförelse av orternas utbud och kostnader för de undersökta KRAV-märkta varorna Jämförelse av butikernas miljöservice på olika orter Övriga resulat från kommunerna Redovisning av de lokala resultaten avseende kostnaderna i olika butiker Exempel på redovisningar av service och transportkostnader från kommunerna 9

12 Frivilliga och ev kompletterande inslag i undersökningarna Kundenkät, specialvaror för allergiker, jämförprisundersökningar 5. Ansvars- och arbetsfördelning 5.1 Konsumentverkets roll Konsumentverket kommer även i fortsättningen ha ett övergripande ansvar för matkostnadsundersökningarna. Det innebär att vi ansvarar för metod, utveckling (bl a uppdatering av varulistorna avseende märken, förpackninsstorlekar m m), underlag för kommunernas arbete samt ledning och samordning av de lokala undersökningarna. Utifrån kommunernas uppgifter bearbetar vi även de lokala resultaten och presenterar därefter ortsjämförelser och uppgifter om kostnadsutveckling. Vi står också för en viss kvalitetssäkring av kommunernas resultat innan bearbetning och sammanställning sker av de lokala resultaten. Alla konsumentvägledare som deltar i undersökningarna måste genomgå Konsumentverkets utbildning, som bla innefattar undersökningens grunder, fältarbete i butik, datahantering och information till massmedia. Det stöd vi erbjuder kommunerna är utbildning, material, dataprogram och personellt stöd där resurserna är otillräckliga eller där kommunen deltar för första gången. Det materiella underlaget som idag finns är samlade i en pärm som varje vägledare som deltar i undersökningen har. Vår avsikt är att detta stöd ska effektiviseras genom att materialet görs tillgängligt via Internet. Det dataprogram vi hittills använt har förbättrats för att underlätta för både den lokala och centrala bearbetningen och sammanställningen. För den lokala presentationen kan man med hjälp av dataprogrammet på ett enkelt sätt få presentationsmaterial, där butikernas kostnader för olika hushåll, butikstyp och viss information om miljöservice och utbud av KRAV-varor visas. En särskild presenationsmall finns även för KRAV-märkta varor, där förekomst och prisspridning för olika livsmedel i de undersökta butikerna redovisas (se bilaga 4). 5.2 Kommunernas medverkan och behov av resurser Den kommunala medverkan i matkostnadsundersökningarna kommer även framöver att vara en mycket väsentlig del i matkostnadsundersökningarna. Vägledarna har en viktig roll både i genomförandet av undersökningarna och för att sprida och diskutera undersökningarna med allmänhet, politiker och handlare. Hittills har vägledarnas intresse och möjligheter att deltaga i undersökningarna bestämt vilka orter som undersöks. Något annat alternativ inom de budgetramar som finns har inte funnits. Det har dock funnits ett relativt stort intresse från kommunernas sida att deltaga. Under våren och hösten 1997 deltog t ex 32 resp 23 orter i undersökningarna. I undersökningen hösten 1998 minskade 10

13 deltagandet till 15 orter, vilket framför allt berodde på att många kommuner avvaktade vårt förslag till den utvecklade modellen. Kommunerna har i varierande utsträckning behövt förstärkning för att genomföra undersökningarna. Framför allt har de kommuner som genomfört undersökning första gångerna fått hjälp genom Konsumentverket. Många kommuner har dock genomfört undersökningarna med egna resurser. Den modell som vi nu föreslår innebär att undersökningarna blir mer omfattande och resurskrävande för kommunerna. I de undersökningar som hittills genomförts (med 145 varor) har i genomsnitt två personer kunnat underöka två butiker per dag. Den modell vi föreslår (med drygt 280 varor samt ett 20-tal KRAV-märkta varor) innebär att två personer hinner genomföra en butik per dag (alternativt tre personer i två butiker per dag). Detta kommer med nuvarande resurser att innebära betydande svårigheter för många kommuner att kunna deltaga i undersökningarna. För att uppnå tillräcklig genomslagskraft och marknadspåverkan är det viktigt att antal deltagande kommuner håller sig på dagens nivå. Ekonomisk ersättning till de kommuner som deltar i undersökningarna skulle innebära att konsumentverksamheten i kommunen får större möjligheter att projektanställa personer, externt eller internt i kommunen. Referensgruppen för vägledarna anser att ekonomisk ersättning är en viktig förutsättning för kommunernas deltagande. Ersättningen skulle enbart täcka kostnaderna för mätningarna i butikerna. Övrigt lokalt arbete; förberedelser, databearbetning och efterarbete skulle alltså med detta förslag även i fortsättningen bekostas av kommunerna. För att få en god geografisk täckning kan det finnas anledning för Konsumentverket att genomföra undersökningar på orter där kommunen inte själva har möjlighet att genomföra undersökningar. Hittills har någon matkostnadsundersökning t ex inte genomförts i Sydligaste Sverige. För att undvika negativa effekter på konkurrensen bör undersökningarna på varje ort upprepas två gånger per år. Det gör det möjligt att öka den lokala konkurrensen och följa upp effekter av undersökningen. Över tid kan dock orter som deltar i undersökningarna variera. Kommuner som deltagit i flera undersökningar kan välja att göra ett uppehåll för senare återuppta mätningarna. Detta motiveras bl a av att den lokala uppmärksamheten, bl a från media, kring undersökningarna tenderar att minska om undersökningarna upprepas alltför ofta. 5.3 Butiksurval Vi föreslår att samtliga butiker butiker på orten som kan fungera som huvudbutik för konsumenten ska kunna undersökas. Butiker får dock inte vara alltför små. Hittills har butiker med över 10 mkr i omsättning varit en lämplig gräns. I de fall ortens storlek fordrar att vi gör ett urval av butiker bör principen vara en lämplig administrativ avgränsning (t ex en stadsdel) för att täcka olika inköpsställen, kompletterat med viktiga externa köpcentra med stort upptagningsområde. Trafikbutiker har hittills inte ingått i undersökningen eftersom de har ett begränsat sortiment. Dessa butiker har dock både ökat i antal och storlek. Vi ska därför undersöka förutsättningarna att jämföra dessa butikers matkostnader med andra dagligvarubutiker i särskilda undersökningar. 1 1

14 Sammanfattning av skillnader mellan den gamla och nya modellen Nuvarande modell - Hushållens Matinköp Visar kostnaden för ett hushåll: fyrapersoner, varav två barn 145 matvaror ingår i mätningen Miljöinformation: undersökningar har genomförts på några orter Presentationen utformas delvis lokalt Materialservice till kommunerna finns samlat i pärm Kommunerna ersätts inte för arbete med matkostnadsundersökningarna Den föreslagna modellen - Hushållens Matkostnader Visar kostnaden för tre typer av hushåll: En barnfamilj (två barn), en yngre man och en pensionerad kvinna Drygt 280 matvaror ingår i mätningen Samtliga kommuner som deltar samlar in uppgifter om ett 20-tal KRAV-märkta varor. En särskild miljöserviceblankett ger information om butikens miljöprofil En utveckling av dataprogrammet säkerställer att kommunerna kan presentera resultatet på ett enhetligt sätt Stödet effektiviseras genom att materialet görs tillgängligt via Internet Kommunerna får viss ersättning för mätningarna i butikerna. Förberedelser och efterarbete ersätts ej. Samordning av befintlig statistik Enligt uppdraget ska vi även undersöka möjligheten att knyta matkostnadsundersökningarna till befintlig statistik. Vi bedömer att det inte är möjligt att samordna uppgiftsinsamling i olika undersökningar, eftersom några undersökningar liknande verkets matkostnadsundersökningar inte görs idag. Samlat ansvar för prisinformation Utöver förslaget att utveckla matkostnadsundersökningarna redovisar vi förslag inom.fl.era områden där vi bedömer det vara möjligt att ta ett samlat ansvar för prisinformationen till konsumenterna. Dessa förslag avser beställningar av regionala prisnivåundersökningar samt av vissa utredningar och analyser från det Jordbruk- och livsmedelsekonomiska institut som regeringen föreslår ska inrättas. Vi föreslår även att verkets databas med produktinformation, som bl.a. ska innehålla miljörelaterad konsumentinformation, utvecklas så att det även blir möjligt för konsumenterna att få prisuppgifter på olika hushållsapparater direkt från detaljhandeln. Förslag och kostnader Våra förslag innebär att: två lokala matkostnadsundersökningar genomförs per år på ca 25 orter per mätning. Kostnad: 1,5 miljoner kronor per år, vi beställer regionala prisnivåundersökningar. Vi föreslår att sådana genomförs vart tredje år i fem regioner i ca 300 butiker till en kostnad av 1,4 miljoner kronor första året och därefter kronor per år, 6

15 vi beställer vissa studier och analyser från det Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet. Kostnad: kronor per år, vi utvecklar en modell för prisundersökningar rörande hushållsapparater. Kostnad: 1 miljon kronor i ett uppbyggnadsskede och därefter kronor årligen för löpande kostnader, vi sprider information om olika undersökningar och analyser. Kostnad: kronor årligen. Vi bedömer att vi inom ramen för vårt anslag kan finansiera en matkostnadsundersökning per år, sprida information om olika undersökningar och analyser samt stå för lokalkostnader, administrativ service m.m.. Vårt förslag förutsätter att ytterligare resurser tillförs verkets anslag. Resursbehovet uppgår under första året till 3,9 miljoner kronor och därefter till 2,3 miljoner kronor per år. 1 Bakgrund I hushållens budget är matkostnaden en stor utgiftspost, och det är ofta den utgift som hushållen kan påverka mest. Även om det oftast är lätt för konsumenten att få information om vad enskilda varor kostar i butiken är det betydligt svårare, och tidsmässigt krävande, att få en bild av hur matkostnaderna för t.ex. en hel månad kan variera mellan butiker. En av Konsumentverkets uppgifter är att förse hushållen med beslutsunderlag så att de kan utnyttja sina resurser effektivt. Vi har sedan 1993, tillsammans med kommunala konsumentvägledare, genomfört lokala matkostnadsundersökningar inom projektet Hushållens Matinköp (HMI), som är en undersökning av pris, service och transportkostnader. (Projektet kallas i fortsättningen Hushållens Matkostnader, HMK). Även undersökningar av utbud och pris på miljömärkta livsmedel har genomförts på en del orter. Hittills har ett 40-tal orter deltagit undersökningarna. I utredningen Bättre information om konsumentpriser (SOU 1997:19) föreslogs att Konsumentverket skulle få ett samlat ansvar för prisinformation till konsumenterna. Detta skulle enligt utredningen innebära att verket skulle ansvara för att prisnivå- och referensprisundersökningar på dagligvaror utfördes samt att prisutvecklingen på livsmedel årligen följdes upp och analyserades. Vad beträffar prisundersökningar förordade utredningen en modell för lokala prisnivåundersökningar som beräknades.k.osta ca 6 miljoner kronor per år att genomföra. Vi ställde oss positiva till utredningens förslag att ge Konsumentverket ett vidgat ansvar för informationen om konsumentpriser. Vi framhöll dock i remissyttrandet att verkets engagemang i fråga om prisundersökningar förutsätter att arbetet ger en tydlig konsumentpolitisk nytta. Undersökningsresultaten måste t.ex. kunna översättas till månads- eller årskostnad för att vara begripliga och intressanta för enskilda hushåll. Utredningen redovisade enligt vår mening ingen invändningsfri metod för att tillgodose detta krav. Vi betonade även vikten av att kommunens.k.onsumentvägledare och andra lokala krafter medverkar i arbetet, något som de föreslagna prisnivåundersökningarna inte medgav eftersom de är var alltför arbetskrävande. Utredningen remissbehandlades, men föranledde inte någon proposition. 7

16 2. Uppdraget Med utgångspunkt från utredningen Bättre information om konsumentpriser (SOU 1997:19) gav regeringen i juni 1988 Konsumentverket i uppdrag att i samråd med Konkurrensverket utveckla och praktiskt prova en modell för att ge konsumenterna bättre information om priser i dagligvaruhandeln. I uppdraget ingår dels att utveckla och praktiskt pröva en modell för insamling av butikspriser och dels en modell för spridning av denna information. Vi ska även sträva efter att inkludera ekologiskt producerade livsmedel i modellen. Utöver detta ska verket redovisa hur vi framöver skulle kunna ta ett mer samlat ansvar för prisinformation till konsumenterna samt analysera verkets möjligheter att knyta matkostnadsundersökningarna till befintlig statistik. Med anledning av utredningen om behovet av utredningsverksamhet inom det jordbrukspolitiska området (Analysera mer SOU 1998:108) har vi även fått i uppdrag att undersöka vilket underlag en sådan verksamhet skulle kunna tillföra verkets arbete hushållsekonomiska analyser och analyser av priser i dagligvaruhandeln. Vi ska även pröva möjligheten att komplettera modellen för lokala matkostnadsundersökningar med regionala prisnivåundersökningar, samt redovisa kostnaderna för de olika delarna i uppdraget. Vi vill särskilt kommentera de delar i regeringsuppdraget som handlar om lokala prisundersökningar. I regeringens uppdrag till verket hänvisas till den tidigare utredningenbättre information om konsumentpriser (SOU 1997:19) avseende förslaget om ett samlat ansvar för prisinformation till konsumenterna. Ett sådant ansvar skulle innebära att Konsumentverket skulle ansvara för att prisnivå- och referensprisundersökningar samt analyser av prisutvecklingen görs regelbundet. Regeringen har valt att inte lägga något förslag med den inriktning som föreslogs i utredningen. I regeringsuppdraget konstateras att Konsumentverket har goda förutsättningar att till en rimlig kostnad vidareutveckla arbetet med de nuvarande matkostnadsundersökningarna. Den lokala medverkan betonas också i uppdraget. Mot den bakgrunden har vi inriktat vårt arbete på att utveckla de lokala matkostnadsundersökningarna. Det finns i övrigt flera skäl som talar för en utveckling av vår modell. Den ligger väl i linje med ett hushållsekonomiskt synsätt och kan genomföras till en begränsad kostnad och med lokal medverkan. Det finns även goda möjligheter att undersöka utbud och priser på ekologiskt producerade livsmedel. Eftersom.m.odellen har utvecklats i dialog med handeln har den även möjlighet att få en bred acceptans bland handlarna. I anslutning till våra förslag om vad ett samlat ansvar för prisinformation bör omfatta redovisar vi även verkets nuvarande arbete med prisfrågor och prisinformation. 3. Genomförande av uppdraget Vi har i enlighet med regeringsuppdraget samrått med Konkurrensverket under arbetets gång. 8

17 För att säkerställa den lokala förankringen har vi haft en referensgrupp där vägledare från Motala, Västervik, Skellefteå, Vänersborg, Stockholm Hammarby och Kristinehamn har ingått. På två av orterna, Skellefteå och Motala, har provmätningar av den nya modellen skett. Vi har även samarbetat med företrädare för handeln i frågor rörande kvalitetsjämförelser av varor, frågor om butikskategorier samt om hur miljöinformation kan presenteras. Detta arbete har inom handeln bedrivits av en arbetsgrupp där företrädare för Livsmedelshandlarna (SSLF), som har samordnat arbetet, D-gruppen, KF, ICA-handlarna, Hemköp och Vivo Stockholm har ingått. Vi kommer även i fortsättningen samarbeta med handeln i dessa frågor. Enligt uppdraget ska Konsumentverket pröva möjligheten att komplettera modellen med regionala prisnivåundersökningar. Statistiska Centralbyrån (SCB) har därför på vårt uppdrag undersökt möjligheten samt kostnaderna för att genomföra sådana undersökningar. SCBs rappport redovisas i särskild bilaga. För att underlätta och effektivisera databearbetningen och förbättra redovisningen av resultaten från undersökningarna har företaget IDEUM fått i uppdrag att förbättra det dataprogram vi hittills använt i undersökningarna. För att förbättra informationen om butikernas miljöarbete till konsumenterna har företaget Grön Tillväxt på uppdrag av Konsumentverket tagit fram en miljöserviceblankett där uppgifter om butikernas sortiment, interna miljöarbete och information till konsumenterna ingår. (se bil3 ) 4. Modellen Hushållens Matkostnader (HMK) 4.1 Utgångspunkter och målsättningar Syftet med undersökningarna inom Hushållens Matkostnader är att: ge konsumenterna underlag för att välja butik utifrån matkostnad, service och transportkostnader öka konsumenternas prismedvetenhet stimulera konkurrensen mellan butiker ge konsumenterna ökad kunskap om förekomst och kostnader för miljövänliga varor Våra utgångspunkter för utvecklingen av modellen har varit: att vi har ett hushållsekonomiskt perspektiv, både som grund för metoden och i syfte att ge olika hushåll relevant information om.m.atkostnader och andra viktiga faktorer i valet att butik att resultatet på ett så rättvisande sätt som.m.öjligt ska spegla de undersökta butikernas.k.ostnader för de varor vi mäter, butikens profil och miljöarbete att eftersträva en lokal medverkan i insamling, bearbetning och spridning av resultat att Konsumentverket ansvarar för underlag och stöd till kommunerna, kvalitetssäkring samt central bearbetning av de lokala resultaten för att kunna jämföra kostnader mellan orter och kostnadsutvecklingen på de varor vi mäter 9

18 4.2 Vad visar undersökningen? Matkostnadsundersökningarna visar vad en fyraveckors, näringsberäknad matsedel kan kosta för olika hushåll beroende på vilken butik man väljer att handla i. Med hjälp av undersökningarna kan vi även visa hur kostnaderna för de varor vi mäter kan variera mellan orter samt kostnadsutvecklingen på orter där flera mätningar genomförts. Undersökningarna visar inte butikernas eller orternas genomsnittliga prisnivåer eller prisutvecklingen generellt för livsmedel i landet. De huvudsakliga undersökningsresultat som presenteras lokalt visas i tabell 1. Kostnader för olika hushåll presenteras tillsammans med uppgifter om butikstyp, butikernas miljöservice samt förekomst av vissa KRAV-märkta varor. Utöver de uppgifter som presenteras i tabellen tillkommer ytterligare information om de KRAV-märkta varorna, om butikerna tillhör något miljödiplomeringssystem samt uppgifter om transportkostnader vid inköp i olika butiker. Undersökningarna grundar sig på en fyra veckors, näringsberäknad matsedel. De tre olika hushållstyper som ingår i modellen framgår av tabell 1. De olika hushållen köper delvis samma matvaror men har även till viss del profilerats utifrån de tänkta hushållens.k.onsumtionsbeteende. Matsedeln ligger till grund för den varulista som vi använder för mätningen i butikerna. De varor som vi mäter är vanligt förekommande varor som finns i de flesta butiker. Varulistan innehåller drygt 280 varor, jämfört med tidigare 145. Vi mäter enbart livsmedel. Vi har även valt ut ett 20-tal KRAV-märkta varor där uppgifter om varorna samlas in i samtliga deltagande kommuner. Urvalet har skett i samarbete med KRAV och handeln. Syftet är att ge konsumenterna bättre kunskap om utbud och pris på miljömärkta varor. Uppgifter om dessa varor presenteras dels tillsammans med övrig information (se tabell 1), dels mer ingående i separat redovisning (se bilaga 3). Det finns även möjlighet att jämföra kostnader för konventionella varor och KRAV-märkta varor. Till grund för varulistan ligger en omfattande varuinventering och kvalitetsjämförelse av varor. Vid mätningen i butiken mäter vi det billigaste alternativet utifrån de kvalitetskriterier eller märken/leverantörer vi bestämt. (Kvalitetskriterier kan t.ex. handla om en viss mängd bär i sylt eller en viss sorts fisk i fiskprodukter.) Uppgifterna från mätningarna i butiken bearbetas lokalt i ett dataprogram och med hjälp av detta tar vi fram.m.ånadskostnaden för de mängder som hushållen förbrukar av respektive livsmedel. Tabell 1. Förslag till lokal presentation Beräknat på () varor av 283 undersökta Skillnad billigaste och dyraste butik: 850 kr (20%) 170 kr (11%) 210 kr (19%) MiljöService* (högst 5 poäng) Antal KRAVmärkta Butikstyp Butik Ort Barnfamilj Ensamboende Ensamboende varor M (se beskrivning under tabellen) (två barn) yngre man kvinnlig pensionär I L J Ö av 23 undersökta Storbutik/Stormarknad A X Supermarket/Allivs B X Närbutik C X

19 *M = Butiken får poäng för sortiment av tvätt- och rengöringsmedel samt schampo- och tvåprodukter samt för miljöinformation till konsumenten och butikens interna miljöarbete. Totalt 5 poäng. Vad känneteckar olika butikstyper? Beskrivningarna är generella och enskilda butiker kan avvika från det som i allmänhet kännetecknar butikstypen. Inom de olika butikstyperna kan s.k. lågprisbutiker finnas med varierande avvikelser ifråga om sortiment, betjäningsgrad och lokaler /inredning ): Storbutik/Stormarknad Supermarket/Allivsbutiker Närbutik Mer än 1500 m2 säljyta m2 säljyta Mindre än 400 m2 säljyta Fullsortiment = alla varuområden representerade. Har i genomsnitt ca Fullsortiment= alla varuområden representerade. Har i genomsnitt Har i genomsnitt ca 3000 artiklar artiklar 6000 artiklar. Trafikorienterad, externt läge. God tillgång till P-platser Bostads- centrumläge Lättillgänglig Veckoslutshandel (75% av inköpen sker torsdag-söndag) Veckoslutshandel och dagliga inköp Kompletteringshandel/ dagsinköp Den lokala redovisningen av butikernas.k.ostnader sker med utgångspunkt från olika butikskategorier för att förbättra informationen om att butiker tillhör olika koncept.vilken butikskategori en butik tillhör kan t.ex. ha betydelse för konsumentens förväntningar på butikens sortiment, läge, service m.m.. För att ge konsumenterna bättre information om butikernas miljöprofil har vi tagit fram en särskild miljöserviceblankett med frågor om butikens sortiment av miljömärkta produkter (gäller ej livsmedel, som redovisas separat), butikens interna miljöarbete och information till kunderna. En inventering av existerande miljödiplomeringsystem har skett och med utgångspunkt från dessa har relevanta frågeställningar tagits fram. Vi har även utvecklat underlaget för att beräkna transportkostnaden för att t.ex. ta sig från hemmet till en externt belägen stormarknad. Enkla exempel kommer att kunna tas fram genom en enkel kalkyl länkad till Konsumentverkets hemsida. Kommunerna presenterar de lokala resultaten. Konsumentverket bearbetar kommunernas uppgifter och presenterar sedan resultat med avseende på ortsjämförelser (vägda ortskorgar), kostnadsutveckling och övriga delar som ingår i undersökningen. 4.3 Genomförande och resultatspridning Modell 1 visar hur matkostnadsundersökningarna föreslås genomföras lokalt och centralt samt arbets- och ansvarsfördelningen mellan verket och kommunerna. Den visar också hur information om resultaten kan spridas, framför allt genom pressaktiviteter lokalt och centralt. 11

20 Modell 1. Genomförande av lokala matkostnadsundersökningar och spridning av resultaten Konsumentverket Kommunen (ev andra lokala aktörer) Initiering av projekt, metod Stöd till och samordning av kommunernas arbete Samordning och genomförande av den lokala undersökningen Central bearbetning av de lokala resultaten Genomförande av undersökningen (steg 1) Presskonferens och andra lokala aktiviteter för att sprida information om de lo-kala resultaten Mottagare: Allmänhet Handlare Branschorganisationer Kommunpolitiker Andra myndigheter Regeringskansli (steg 2) Central presskonferens och rapport med jämförel ser mellan orter, kost-nadsutveckling m.m. Ev ytterligare lokala pressaktiviteter Ansvarsfördelning och omfattning av undersökningarna Konsumentverket kommer även i fortsättningen ha det övergripande ansvaret för matkostnadsundersökningarna. Det innebär att vi svarar för uppdatering, stöd till och kvalitetsäkring av kommunernas arbete samt ledning och samordning av de lokala undersökningarna. Vår avsikt är att effektivisera stödet till kommunerna genom att göra det materiella stödet tillgängligt via Internet. Den lokala medverkan i matkostnadsundersökningarna kommer även i fortsättningen vara väsentlig. Den modell som vi föreslår innebär att undersökningarna blir mer omfattande och resurskrävande för kommunerna, både avseende uppgiftsinsamling och bearbetning. För närvarande är det endast möjligt med manuell insamling av uppgifterna i butikerna, beroende på praktiska och tekniska skäl. Vi kommer dock att följa det tekniska utvecklingen på området med avseende på möjligheter att effektivisera uppgiftsinsamlingen. Vi anser att det är väsentligt att antal deltagande kommuner ligger på dagens nivå för att uppnå tillräcklig genomslagskraft och marknadspåverkan. Därför föreslår vi att ekonomisk ersättning för mätningen i butikerna utgår till de kommuner som.m.edverkar i undersökningarna. Detta innebär att kommunen får större möjligheter att engagera prismätare, externt eller internt i kommunen, samt att planera insatserna bättre. 12

21 För att få en god geografisk täckning kan det även finnas anledning för Konsumentverket att genomföra undersökningar på orter där kommunen inte har möjlighet att deltaga. Vad gäller butiksurval bör vi, som idag, undersöka samtliga butiker med en omsättning över 10 mkr. Presentation och resultatspridning De främsta målgrupperna för informationen om undersökningarna är konsumenterna och handeln. De främsta förmedlarna lokalt är konsumentvägledarna, som framför allt genom aktiviteter gentemot media sprider informationen vidare till allmänheten. Undersökningarna har hittills fått stor uppmärksamhet. Vi föreslår därför att informationen även i fortsättningen sprids i två steg. Konsumentvägledarna presenterar i ett första steg de lokala resultaten med butiksjämförelser. Konsumentverket bearbetar och sammanställer kommunernas uppgifter och redovisar sedan ortsjämförelser och kostnadsutvecklingen för olika orter m.m.. På grundval av erfarenheter från tidigare genomförda undersökningar och synpunkter från handeln har vi utvecklat presentationen på de sätt som vi redovisat. Vi kommer även att utforma ett faktamaterial om undersökningen som t.ex. kan användas vid lokala presskonferenser och vid butiksbesök. Vi tar även fram ett särskilt informationsmaterial om undersökningen riktat till handeln. 4.4 Konsekvenser av våra förslag Modellen blir mer anpassad till olika hushållstyper och konsumtionssätt. Resultaten får därmed större relevans för olika grupper av konsumenter och ger mer information om olika typer av butiker. Konsumenterna får information om utbud och pris på miljömärkta varor. Fler varor ingår i mätningarna (283 jämfört med tidigare 145). Det innebär att resultatet avspeglar en större andel av butikernas sortiment. Jämförelser mellan butikerna blir mer rättvisa. Anpassad prissättning kan i högre grad undvikas. Prisfokusering undviks genom att vi bl.a. redovisar resultaten för enskilda butiker inom olika butikskategorier vars koncept beskrivs i anslutning till redovisningen av kostnaderna. Vi kan också på ett bättre sätt spegla butikernas miljöprofil och konsumentens transportkostnader Vi kvalitetssäkrar de lokala resultaten genom att tillhandahålla standardiserade mallar för redovisning av undersökningsresultatet Genomförandet av undersökningarna kommer att bli mer kostsamma än tidigare, både avseende uppgiftsinsamling och bearbetning av resultaten. 13