PROGNOS Arbetsmarknad Södermanlands län

Relevanta dokument
Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

PROGNOS Arbetsmarknad Västernorrlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Gävleborgs län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Östergötlands län

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län

Arbetsmarknad Stockholms län

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

Prognos 2012 Östergötlands län: Inbromsning på arbetsmarknaden år 2012

PROGNOS Arbetsmarknad Kalmar län

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

PROGNOS Arbetsmarknad Örebro län

Fortsatt dämpad arbetsmarknad arbetslösheten minskar 2013

Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknadsutsikterna 2012 och 2013 i Kronobergs län Arbetsmarknaden fortsätter dämpas under 2012 vänder sedan

PROGNOS Arbetsmarknad Gotlands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

ANTALET SYSSELSATTA ÖKADE MEN MINSKAR

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Arbetsmarknad Dalarnas län

PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Arbetsmarknadsutsikterna våren Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Prognos för arbetsmarknaden Västra Götalands län. Per Olsson Jens Sandahl

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikter 2012 Jämtlands län

Prognos våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län

Prognos 2012 Uppsala län: Återhämtningen på arbetsmarknaden upphör

ARBETSLÖSHETEN MINSKAR 2011 MEN ÖKAR NÅGOT

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län. Jens Sandahl, Analysavdelningen

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarnas län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Gotlands län

för PROGNOS våren 2011 Sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna för Jönköpings län

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist

PROGNOS Arbetsmarknad Västra Götalands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län Erik Huldt & Julia Asplund Analysavdelningen

PROGNOS Arbetsmarknad Hallands län

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av december månad 2012

PROGNOS Arbetsmarknad Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Dalarnas län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Dämpad arbetsmarknad - minskande sysselsättning

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

PROGNOS ARBETSMARKNAD VÄSTRA GÖTALAND 2009

PROGNOS Arbetsmarknad Västerbottens län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län

Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 2015

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

Välkommen till Inspiration Roslagen 2010

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012

Prognos Arbetsmarknad Halland 2010 och 2011

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016

Var finns jobben? Bedömning för 2010 och en långsiktig utblick Clas Olsson, Analyschef Håkan Gustavsson, Analytiker Pressträff 2 februari 2010

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 SÖDERMANLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

Dämpad återhämtning på Länets arbetsmarknad ARBETSLÖSHETEN

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Norrbottens län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikter

PROGNOS Arbetsmarknad Skåne län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Södermanlands län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN

Arbetsmarknadsutsikter Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikter för Norrbottens län

Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2017

Arbetsmarknadsläget i Södermanlands län, juli 2016

PROGNOS 2010 Jämtlands län Östersund Arbetsmarknadsområdeschef: Christina Storm Wiklander Utredare: Timo Mulk-Pesonen

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Sörmlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson

Matchning och kompetensförsörjning

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 SÖDERMANLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Transkript:

PROGNOS 2013 Arbetsmarknad Södermanlands län 1

PROGNOSEN Arbetsmarknaden försvagas under 2013 Intervjuer med 392 arbetsgivare i Södermanlands län under hösten 2012 visar på en fortsatt försvagning av länets arbetsmarknad. Många företag känner sig osäkra på hur efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att utvecklas under 2013. 70 procent av landets export går till Europa där det ekonomiska läget under hösten 2012 snarare försvagats än stabiliserats. Osäkerheten om marknadsutvecklingen gör att företagen blir försiktigare med sina rekryteringar av arbetskraft för att inte tappa i lönsamhet och konkurrenskraft. Under hösten 2012 har det bland annat visat sig i att fler varslats om uppsägning, visstidsanställningar förlängs inte och det har blivit svårare för nytillträdande att komma in på arbetsmarknaden. Tillverkningsindustrin och byggverksamheten är tydligast i sina signaler om en fortsatt dämpning under 2013. Ett stabilare läge förutses inom både privata och offentliga tjänster, men även här kommer vissa delar att påverkas av konjunkturförsvagningen. Trots de något dystra bedömningarna för 2013 kommer ändå många att få arbeten. Under 2011 fick 16 600 personer arbete i länet och under 2012 väntas 16 000 personer få arbete. Det som oftast händer i en konjunkturdämpning är att det blir svårare för ungdomar, nyanlända och andra nytillträdande att komma in på arbetsmarknaden. Det kan vara en bra tid för studier eller annan form av kompetensutveckling. SYSSELSÄTTNINGEN SJUNKER, ARBETSLÖSHETEN STIGER Enligt den senaste mätningen uppgick antalet sysselsatta till något fler än 109 000 personer i länet. Vår bedömning är att sysselsättningen sjunker med 600 personer under 2012 på grund av en successivt försva- 2 En längre version av prognosen kan du läsa på webbplatsen arbetsformedlingen.se/prognoser. Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. I Södermanalands län har 392 arbetsställen intervjuats. Vi har även intervjuat representanter för olika verksamhetsområden i kommuner och landsting samt ett antal statliga arbetsgivare. Resultatet av den genomförda undersökningen utgör basen för bedömningarna i prognosen.

gad konjunktur. Under 2013 sjunker sysselsättningen med ytterligare 1 200 personer. Bortfallet av jobb under 2013 blir störst inom industrin och byggverksamheten. Antalet inskrivna arbetslösa var 14 100 personer under det sista kvartalet 2011. Fram till sista kvartalet 2012 väntas den totala arbetslösheten att öka med 1 150 personer, och med ytterligare 1 200 personer till och med sista kvartalet 2013. Vid utgången av år 2013 väntas närmare 16 500 personer vara inskrivna som arbetslösa i länet. STORA UTMANINGAR PÅ LÄNETS ARBETSMARKNAD De som har svårast att få arbete är personer som saknar gymnasiekompetens, personer med funktionsnedsättning, utomeuropeiskt födda samt personer 55-64 år. Personer med sämre förutsättningar för att få ett arbete har blivit fler under de senaste åren och förväntas öka ytterligare under 2013. Det gör att den stora utmaningen är att på olika sätt förbättra förutsättningarna till arbete för dessa personer. Frågor som berör utbildning på alla nivåer är centrala för länet. Alltför många unga saknar gymnasiekompetens och man riskerar att fastna i arbetslöshet och förlorar tid innan man kommer vidare. Övergångarna till eftergymnasiala studier är låg vilket även gäller utbildningsnivån generellt i länet. 3

Insatser behövs för att påverka fler ungdomar att välja tekniska och industritekniska utbildningar och det gäller både gymnasieskolan och eftergymnasiala utbildningar. Trots en hög arbetslöshet är den upplevda bristen på arbetskraft högre i länet än i riket. Men det råder snarare kompetensbrist än arbetskraftsbrist och visar på omfattande behov av utbildnings- och kompetenshöjande insatser. Länet har, i högre grad än riket, stora grupper av arbetslösa som behöver stöd både från samhället och från näringslivet för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. REKRYTERINGSPROBLEMEN HAR MINSKAT Konjunkturdämpningen under hösten 2012 har inneburit att bristen på kvalificerad arbetskraft inte är lika hög som tidigare, men den är fortfarande ett problem. Det beror på att rekryteringsbehoven minskar samtidigt som arbetslösheten stiger och det blir oftast fler sökande till många av de lediga jobben. Hösten 2012 anger 24 procent av samtliga arbetsgivare inom det privata näringslivet att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Bristen gäller ofta högutbildade, eftergymnasialt utbildade och yrkesutbildade med erfarenhet. Inom offentliga verksamheter är bristen på arbetskraft mycket hög i länet och i vår undersökning anger 52 procent av de tillfrågade arbetsgivarna inom offentliga verksamheter att man upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering. Bristtalen är höga inom nära nog samtliga verksamhetsområden. Det finns många yrken med goda framtidsutsikter inom offentliga verksamheter i länet. Sysselsättningsutveckling i Södermanlans län (prognos jämfört med fjärde kvartalet året innan) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4, 2012 Utveckling till kvartal 4, 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Södermanlands län -600-1 200 4

UTVECKLINGEN FÖR BRANSCHER JORD- OCH SKOGSBRUK Inom bägge näringarna har den teknisk-mekaniska utvecklingen varit påtaglig under en lång tid och med det följer ökade krav på specifika bransch- och maskinkunskaper för att arbeta inom näringarna. Många av dem som jobbar inom dessa branscher är egenföretagare och för att undvika fasta kostnader med egen personal hyrs ofta arbetskraft med F-skattsedel in. Det kan exempelvis gälla djurskötare, avbytare, maskinförare samt skogsmaskinförare. Lantbrukarna har under senare tid blivit utsatta för hård konkurrens. Lönsamheten i mjölkproduktionen är svag och enligt många även olönsam med nuvarande prissättning. Andelen importerat kött har ökat vilket innebär fallande lönsamhet. Under de senaste åren har många sågverk runt om i landet haft stora problem med lönsamheten. En stark kronkurs har sannolikt haft viss betydelse för exporten, men grundproblemet har varit svag efterfrågan bland annat inom EU och andra delar av världen. BYGGNADSVERKSAMHET Sysselsättningen inom byggverksamheten sjönk svagt under 2012 och läget försämras ytterligare under 2013. ROT-avdraget och förbättringar i infrastrukturen kommer att ge fortsatt bra tillskott av arbete. Trots att behoven av nya bostäder är stort väntas nyproduktionen vara låg. 5

Det blir fortsatt hyggligt med jobb på underhåll och vägsidan. Östra förbifarten Katrineholm har färdigställts under hösten, men ytterligare insatser genomförs kring Flen-Valla och Malmköping. I Eskilstuna sker en förtätning genom bostadsbyggande i de centrala delarna. Branschen hoppas även på ett igångsättande av ett nytt badhus samt en multiarena för sport och idrott. I Nyköping ska området Lilla Kungsladugården exploateras med verksamheter för handel och industri. En ny högstadieskola ska byggas och nya bostäder byggs både centralt och utanför Nyköping. Det är oftast alltför många som utbildar sig till snickare och installationselektriker i förhållande till andra yrkeskategorier i branschen. Det gör det svårare för företagen att tillgodose hela behovet av både praktik under utbildningen och lärlingsanställningen. INDUSTRI Industriföretagen sysselsätter 18 300 personer eller 17 procent av samtliga sysselsatta i länet (14 procent i hela riket). Industriföretagen köper mycket tjänster från andra branscher så deras betydelse för den totala sysselsättningen är större. Inom verkstadsindustrin jobbar cirka 10 000 personer. Fler än 8 000 finns inom övrig industri där delbranscherna stål- och metallverk, livsmedelsindustri samt grafisk industri dominerar. Under 2012 minskade sysselsättningen inom industrin och den väntas minska också under 2013. Det drabbar inledningsvis tillfälligt anställda och även inhyrd personal. Sysselsättningen faller som en följd av konjunkturdämpningen och pågående strukturförändringar. Hösten 2012 uppger 33 procent av de tillfrågade arbetsställena att man har brist på arbetskraft. Bristen är högre bland företagen inom länets verkstadsindustri (38 procent) jämfört med övrig industri (28 procent). Under 2013 kommer rekryteringsbehoven inom industrin att dämpas ytterligare. Sannolikt minskar bristen på rätt kompetens även om man inte ska underskatta behoven av ersättningsrekrytering. Det är trots allt ett problem att bristen på kvalificerad arbetskraft inom länets industri är hög trots en dämpad konjunktur. Det betyder att man på längre sikt behöver utbilda fler på både grundläggande nivå och med spetskompetens. Våra undersökningar visar också på ett omfattande behov av både civilingenjörer och tekniker inom olika specialiteter. PRIVATA TJÄNSTER Denna sektor har expanderat mest under de senaste åren. Det beror till stor del på utvecklingen av konsulttjänster och ökad specialisering där företag i andra branscher hellre köper in specialisttjänster efter behov än att ha egna anställda. 38 000 personer, eller 35 procent av länets sysselsatta, arbetar inom sektorn. Det är en förhållandevis låg andel jämfört med storstadsregionerna och även jämfört med rikets andel. Utvecklingen inom handeln har planat ut nu när hushållen blivit mer återhållsamma med konsumtionen. Det är inom handeln som många nytillträdande finner sina första jobb. Tillväxten inom olika köpcentra i länet fortgår men i långsammare takt än tidigare. Konkurrenssituationen har skärpts inom handeln. Även om sysselsättningen blir oförändrad inom 6

handeln så kommer handelsföretagen att rekrytera förhållandevis mycket personal. Företagen inom transportbranschen känner en betydande osäkerhet kring utvecklingen och en svagare konjunktur under 2013 kommer att beröra branschen. I Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm sker fortsatta satsningar inom lager och logistikområdet. Inom hotell- och restaurangnäringen samt personliga tjänster finns ett stort utbud av tjänster och många företag kan öka sitt tjänsteutbud utan att behöva nyanställa. Det är vanligt med deltids- och timmanställningar i branschen. Bland kommande rekryteringsyrken nämner företagen servitörer, kockar, receptionister, konditor, frisör samt köks- och restaurangbiträden. Bland flera yrken inom branschen finns en hög arbetslöshet som bland annat beror på att personer som saknar yrkesutbildning ofta söker arbeten inom denna bransch. OFFENTLIG SEKTOR Inom offentliga tjänster återfinns 33 procent av samtliga sysselsatta i länet. 77 procent av dem som jobbar inom näringen är kvinnor. Sedan år 2004 har antalet sysselsatta inom offentliga tjänster varit stabilt. Bland privata utförare som finansieras med offentliga medel har sysselsättningen stigit. Som helhet är de väntade förändringarna små och det mesta tyder på en oförändrad sysselsättning under 2013. En viss omfördelning av resurser kan man räkna med, till exempel från utbildning till förmån för en växande barn- och äldreomsorg samt från gymnasieskolan till grundskolan. Totalt sett är det en stor sektor på arbetsmarknaden och även om man bara ser till behoven av att ersättningsrekrytera så blir det ändå många lediga jobb. Fram till år 2025 visar en befolkningsprognos att länets befolkning kommer att öka med 28 000 personer. I åldrarna 0-16 år väntas en ökning med 10 000 personer och bland äldre 65+ väntas en befolkningsökning med 14 000 personer. Det kommer att skapas många nya jobb i takt med att befolkningen ökar. Det finns många framtidsyrken inom den offentliga sektorn och bristen på arbetskraft är mycket hög i länet. Det gäller exempelvis lärare, förskollärare, socialsekreterare, IT-specialister, läkare och specialistsjuksköterskor, samt tekniker och civilingenjörer inom stads- och samhällsplanering. 7

YRKESKOMPASSEN Yrkeskompassen navigerar dig dit jobben finns. Mer om framtidsutsikterna för olika yrken hittar du på arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. BRIST ÖVERSKOTT Arbetsförmedlingen 2012-12. Bilder: Camilla Veide, Johnér Bildbyrå, YRA,Jan Lindmark Civilingenjör elektronik Civilingenjör maskinkonstruktion Förskollärare Gymnasielärare yrkesämnen IT-specialist Kock Läkare Maskinreparatör Socialsekreterare Specialistsjuksköterska Barnskötare Elevassistent Försäljare dagligvaror Försäljare fackhandel Köks- och restaurangbiträde Lagerarbetare Montör metallindustri Truckförare Undersköterska Vårdbiträde Det här är en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013. Kontakta oss på 0771-416-416 arbetsformedlingen.se 8